EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1374/2014 av den 28 november 2014 om kvartalsvisa statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag (ECB/2014/50)

(1)

Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att Europeiska centralbanken (ECB), för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas, har rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna samla in statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att försäkringsbolag utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav bl.a. inom området för penning- och bankstatistik. Därutöver framgår det av artikel 2.4 i förordning (EG) nr 2533/98 att ECB, i vederbörligen motiverade fall, har rätt att samla in statistiska uppgifter på konsoliderad grund. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter.

(2)

Huvudsyftet med statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag är att förse ECB med adekvat statistik över undersektorn försäkringsbolags finansiella verksamhet i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater i euroområdet), vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Insamling av statistiska uppgifter om försäkringsbolag är nödvändig i syfte att tillgodose återkommande och särskilda analysbehov som ska stödja ECB:s penningmängds- och finansanalys samt ECBS medverkan till det finansiella systemets stabilitet.

(3)

De nationella centralbankerna bör ges behörighet att samla in information om försäkringsbolag från den faktiska rapporteringspopulationen som en del av ett bredare statistiskt rapporteringsunderlag, förutsatt att ECB:s statistikkrav inte riskeras. I sådana fall är det lämpligt att säkerställa transparens genom att informera uppgiftslämnarna om de olika statistiska ändamålen för vilka uppgifterna samlas in.

(4)

För att minimera rapporteringsbördan för försäkringsbolagen bör de nationella centralbankerna vara befogade att kombinera sina rapporteringskrav enligt den här förordningen med sina rapporteringskrav enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24) (3).

(5)

Det finns ett nära samband mellan de uppgifter som de nationella centralbankerna samlar in för statistiska ändamål enligt denna förordning och de uppgifter som de nationella behöriga myndigheterna samlar in för tillsynsändamål inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (4). Mot bakgrund av ECB:s allmänna mandat enligt artikel 5.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) att på statistikområdet samarbeta med andra organ, samt för att minska den administrativa bördan och undvika dubbelarbete, får de nationella centralbankerna härleda de uppgifter som ska rapporteras enligt den här förordningen från uppgifter som samlats in enligt direktiv 2009/138/EG, inklusive nationella genomföranderegler för det direktivet, med beaktande av eventuella samarbetsavtal som slutits mellan den berörda nationella centralbanken och den nationella behöriga myndigheten. Enligt artikel 70 i direktiv 2009/138/EG får nationella behöriga myndigheter överföra information till centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av monetära myndigheter för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter.

(6)

Enligt det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (5) (nedan kallat ENS 2010) ska de institutionella enheternas tillgångar och skulder rapporteras i hemvistlandet. För att minimera rapporteringsbördan, om de nationella centralbankerna härleder uppgifter som ska rapporteras enligt den här förordningen från uppgifter som samlats in enligt direktiv 2009/138/EG, får tillgångar och skulder för försäkringsbolagens filialer vars huvudkontor har sin hemvist i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) aggregeras med huvudkontorens. Viss information om försäkringsbolagens filialer bör samlas in för att kontrollera deras storlek och eventuella avsteg från ENS 2010.

(7)

De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas på insamling av statistiska uppgifter enligt denna förordning.

(8)

Även om de förordningar som antas i enlighet med artikel 34.1 i ECBS-stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), är ändå artikel 5 i ECBS-stadgan tillämplig på såväl euroområdets medlemsstater som medlemsstater utanför euroområdet. I skäl 17 till förordning (EG) nr 2533/98 anges att artikel 5 i ECSB-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna utanför euroområdet anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att bli medlemsstater i euroområdet.

(9)

Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut.

(10)

Senast 2020 ska ECB-rådet bedöma fördelar och kostnader med a) att öka täckningen av den kvartalsvisa rapporteringen från 80 % till 95 % av den samlade marknadsandelen av försäkringsbolag i var och en av euroområdets medlemsstater, b) att tillgångar och skulder rapporteras separat av filialer till försäkringsbolag där filialen har sin hemvist i en av euroområdets medlemsstater och moderbolaget har sin hemvist inom EES, samt c) att ytterligare minska den tidsfrist inom vilken uppgiftslämnarna ska överföra sina uppgifter till fyra veckor efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.