RÅDETS FÖRORDNING (Euratom) 2025/1304 av den 23 juni 2025 om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2026–2027 som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) 2021/765

(1)

Syftet med Europeiska atomenergigemenskapen (gemenskapen) är att öka levnadsstandarden i medlemsstaterna genom att främja och underlätta kärnforskning i medlemsstaterna och komplettera denna med ett forsknings- och utbildningsprogram på gemenskapsnivå.

(2)

Kärnforskning kan bidra till social och ekonomisk välfärd och miljöhållbarhet genom att förbättra kärnsäkerheten, det nukleära fysiska skyddet och strålskyddet. Strålskyddsforskning har lett till förbättringar inom medicinsk teknik som många medborgare har nytta av, och denna forskning kan leda till förbättringar inom andra sektorer såsom industri, jordbruk, miljö och säkerhet.

(3)

Med fullständig respekt för medlemsstaternas rätt att besluta om sin energimix skulle forskningsresultat från det program som inrättas genom denna förordning potentiellt kunna bidra till ett klimatneutralt energisystem på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(4)

För att säkerställa kontinuiteten i kärnforskningen på gemenskapsnivå måste gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram inrättas för perioden 1 januari 2026–31 december 2027 (Euratomprogrammet 2026–2027) så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid för åren 2021–2027, vilken fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (1). Euratomprogrammet 2026–2027 bör fortsätta att genomföra de viktigaste forskningsverksamheterna i Europeiska atomenergigemenskapens tidigare forsknings- och utbildningsprogram för åren 2021–2025 som inrättades genom rådets förordning (Euratom) 2021/765 (2) (Euratomprogrammet 2021–2025), med samma mål och samma genomförandemetoder.

(5)

I kommissionens rapport om interimsutvärderingen av Euratomprogrammet 2021–2025 betonades betydelsen av det programmets olika inslag. Enligt rapporten inbegriper dessa inslag a) den breda forskningsportföljen till stöd för kärnsäkerhet, nukleärt fysiskt skydd och kärnämneskontroll, strålskydd och andra tillämpningar än kärnkraft, b) EU-mervärde för fissionsforskning, c) stöd till intressenter genom förbättrad säkerhet och kunskapsbas med koppling till säkerhetsfrågor i samband med långsiktig drift av befintliga kärnkraftverk, d) förberedelser för säkerhets-, skydds- och kärnämnesdokumentationen för avancerade kärntekniska system e) vidareutvecklingen av fusionsforskningen genom bättre styrning, och f) fastställandet av programmets prioriteringar och av mer trovärdiga och realistiska vägar. I rapporten drogs slutsatsen att dessa inslag bör bibehållas i Euratomprogrammet 2026–2027.

(6)

Euratomprogrammet 2026–2027 utvecklas och utformas för att tillgodose behovet av en kritisk massa av understödda åtgärder. Detta bör uppnås genom fastställande av ett begränsat antal specifika mål inriktade på säker användning av kärnklyvning för kärnkraft och andra tillämpningar, bevarande och utveckling av nödvändig expertis, främjande av fusionsenergi och stöd till unionens och dess medlemsstaters politik i fråga om kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och nukleärt fysiskt skydd.

(7)

Euratomprogrammet 2026–2027 utgör en viktig del av unionens insatser för att ytterligare utveckla det tekniska ledarskapet och främja spetskompetens inom forskning och innovation på kärnenergiområdet för att säkerställa högsta möjliga standarder i fråga om kärnsäkerhet, nukleärt fysiskt skydd, kärnämneskontroll, strålskydd, säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt avveckling på kärnenergiområdet, i enlighet med de programmål som anges i denna förordning.

(8)

Eftersom alla medlemsstater använder radioaktiva material är det viktigt att säkerställa en ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall enligt kraven i rådets direktiv 2011/70/Euratom (3) för att undvika att ålägga framtida generationer orimliga bördor. Euratomprogrammet 2026–2027 bör även fortsättningsvis förbättra och stödja forskning och utveckling som rör teknik och kompetens när det gäller hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

(9)

Inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027 bör fusionsenergiforskning genomföras i enlighet med den europeiska fusionsfärdplanen, som redogör för den forskning och utveckling som krävs för att lägga grunden till ett elgenererande fusionskraftverk, och i enlighet med rådets beslut 2007/198/Euratom (4). På kort och medellång sikt bör det viktigaste steget vara att slutföra byggandet och inleda driften av Iter, och ett dynamiskt fusionsforskningsprogram bör komplettera den europeiska Iter-verksamheten i syfte att främja den framtida driften av Iter och förberedelserna för ett första fusionskraftverk.

(10)

Genom stödet till kärnforskning bör Euratomprogrammet 2026–2027 bidra till uppfyllandet av målen för Horisont Europa – det ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (5) och göra det lättare att genomföra Europa 2030-strategin och stärka det europeiska forskningsområdet.

(11)

Euratomprogrammet 2026–2027 bör eftersträva synergieffekter med Horisont Europa och andra unionsprogram, från utformning och strategisk planering via projekturval, förvaltning, kommunikation, informationsspridning och utnyttjande av resultat till övervakning, revision och styrelseformer.

(12)

Åtgärderna inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027 bör vara proportionella utan att överlappa eller tränga undan privat finansiering och de bör ha ett tydligt europeiskt mervärde. Detta kommer att säkerställa att åtgärderna inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027 är förenliga med unionens regler för statligt stöd, så att otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden undviks.

(13)

Samtidigt som det är upp till varje medlemsstat att avgöra om den vill använda kärnenergi eller inte kan det konstateras att kärnenergi fyller olika funktioner i olika medlemsstater. Euratomprogrammet 2026–2027 kommer också att genom sin forskningsverksamhet bidra till främjandet av en bred diskussion mellan alla berörda parter om kärnenergins möjligheter och risker.

(14)

För att tillgodose utbildningsbehoven bör Euratomprogrammet 2026–2027 erbjuda stöd genom finansiella bidrag så att forskare på kärnenergiområdet kan komma i fråga för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder på samma villkor som forskare inom andra områden.

(15)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela löptiden för Euratomprogrammet 2026–2027 som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel (6), inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(16)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (7) (budgetförordningen) är tillämplig på Euratomprogrammet 2026–2027. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler för bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter. Regler som antas med stöd av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innefattar även en generell villkorlighetsordning för att skydda unionsbudgeten.

(17)

Valet av finansieringstyper och genomförandemetoder enligt denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas specifika mål och åstadkomma resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader övervägs.

(18)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag och den privata sektorn i allmänhet deltar på lämpligt sätt. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande bör göras som en del av utvärderings- och övervakningsarrangemangen.

(19)

De verksamheter som utvecklas inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027 bör syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem inom forskning och innovation, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget. Jämställdhetsperspektivet bör integreras i forskning och innovation och beaktas i alla skeden av forskningscykeln.

(20)

För att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Euratomprogrammet 2026–2027 verka för ett välinformerat engagemang från medborgarnas och civilsamhällets sida i fråga om forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, göra vetenskapliga rön mer tillgängliga, ta fram ansvarsfulla forsknings- och innovationsagendor som bemöter medborgarnas och civilsamhällets farhågor och förväntningar samt underlätta medborgarnas och civilsamhällets deltagande i verksamheter inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027.

(21)

Åtgärder som omfattas av Euratomprogrammet 2026–2027 bör genomföras med respekt för de grundläggande rättigheterna och med iakttagande av de principer som erkänns framför allt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(22)

Det är viktigt att också fortsättningsvis underlätta utnyttjandet av immateriella rättigheter som utvecklats av deltagarna och samtidigt tillvarata andra deltagares och gemenskapens legitima intressen, i enlighet med avdelning II kapitel 2 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget).

(23)

För att säkerställa att finansieringen från Euratom får största möjliga effekt kan gemenskapen, när så är lämpligt, överväga europeiska partnerskap med partner från den offentliga eller privata sektorn, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen ensam och vid jämförelse med andra former av stöd från Euratomprogrammet 2026–2027. Denna förordning bör säkerställa att sådana partnerskap har en tydlig livscykelstrategi och följer en öppen urvals- och beslutsprocess i enlighet med bilaga III till förordning (EU) 2021/695.

(24)

Det bör också vara möjligt att hantera målen för Euratomprogrammet 2026–2027 genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för program som grundar sig på EUF-fördraget, förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen och reglerna för sådana program.

(25)

För att säkerställa ett så effektivt genomförande som möjligt och åstadkomma ett sammanhängande, heltäckande och transparent regelverk för bidragsmottagare bör deltagande i Euratomprogrammet 2026–2027 och spridning av forskningsresultat omfattas av de relevanta reglerna i förordning (EU) 2021/695, med vissa anpassningar eller undantag. De relevanta definitioner och huvudsakliga åtgärdstyper som anges i den förordningen bör gälla vid tillämpningen av den här förordningen.

(26)

Garantifonden för deltagare, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (8) inom ramen för Horisont 2020 och som förvaltas av kommissionen, har visat sig vara en viktig skyddsmekanism som minskar riskerna beträffande utestående belopp som inte betalats tillbaka av deltagare på obestånd. Den skyddsmekanismen bör därför finnas kvar. Dessutom bör åtgärder inom ramen för denna förordning täckas av den ömsesidiga försäkringsmekanism som inrättats genom förordning (EU) 2021/695.

(27)

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör också fortsättningsvis i lämpliga fall tillhandahålla oberoende, kundstyrt vetenskapligt material och tekniskt stöd för unionens och medlemsstaternas politik under hela policycykeln. JRC:s direkta åtgärder bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och transparent sätt, med beaktande av JRC:s användares relevanta behov och unionspolitikens behov, särskilt inom kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och nukleärt fysiskt skydd, och så att de säkerställer skyddet av unionens ekonomiska intressen. Enligt rådets slutsatser av den 26 april 1994 om JRC:s roll, bör JRC fortsätta att generera extraresurser genom konkurrensutsatt stödverksamhet för unionens politik eller på tredje parters vägnar. JRC bör kunna delta i indirekta åtgärder, om det föreskrivs i det relevanta arbetsprogrammet.

(28)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (9) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (10), (Euratom, EG) nr 2185/96 (11) och (EU) 2017/1939 (12) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (13). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(29)

Tredjeländer får delta i Euratomprogrammet 2026–2027 på grundval av sina respektive rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som kräver att tredjeländer beviljar de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(30)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av åtgärderna inom ramen för Euratomprogrammet 2026–2027, och övervakningen och utvärderingen av dem, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (14).

(31)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (15) bör Euratomprogrammet 2026–2027 utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av de faktiska konsekvenserna av Euratomprogrammet 2026–2027.

(32)

Styrelsen för JRC, som inrättades genom kommissionens beslut 96/282/Euratom (16), har rådfrågats om det vetenskapliga och tekniska innehållet i JRC:s direkta åtgärder.

(33)

Europaparlamentet har hörts på frivillig grund och har avgett ett yttrande (17). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har också hörts på frivillig grund och har avgett ett yttrande (18).

(34)

Av rättssäkerhetsskäl bör förordning (Euratom) 2021/765 upphävas.