English - European Union - Energy -

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1999

av den 11 december 2018

om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013

(Text av betydelse för EES)

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

1. Översikt

KAPITEL 1 Allmänna bestämmelser

KAPITEL 2 Integrerade nationella energi- och klimatplaner

KAPITEL 3 Långsiktiga strategier

KAPITEL 4 Rapportering

KAPITEL 5 Samlad bedömning av framsteg och policyåtgärder för att säkerställa uppnående av unionsmålen – kommissionens övervakning

KAPITEL 6 Unionssystem och nationella system om utsläpp av växthusgaser och upptag i sänkor

KAPITEL 7 Samarbete och stöd

KAPITEL 8 Slutbestämmelser

BILAGA I

ALLMÄN RAM FÖR INTEGRERADE NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATPLANER

Del 1

Allmän ram

AVSNITT A: NATIONELL PLAN

1. ÖVERSIKT OCH FÖRFARANDE FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN

1.1 Sammanfattning

Planens politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala sammanhang

ii)

Strategi rörande energiunionens fem dimensioner

iii)

Översiktstabell med viktiga målsättningar, styrmedel och åtgärder i planen

1.2 Översikt över den rådande politiska situationen

Den nationella planens sammanhang när det gäller energisystem och politik på nationell nivå och unionsnivå

ii)

Nuvarande styrmedel och åtgärder på energi- och klimatområdet rörande energiunionens fem dimensioner

iii)

Viktiga frågor av gränsöverskridande relevans

iv)

Administrativ struktur för genomförande av nationella styrmedel på energi- och klimatområdet

1.3 Samråd med och involvering av nationella organ och unionsorgan samt resultatet av detta

Det nationella parlamentets medverkan

ii)

Lokala och regionala myndigheters medverkan

iii)

Samråd med berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, och engagemang från det civila samhällets och allmänhetens sida

iv)

Samråd med andra medlemsstater

Iterativ process med kommissionen

1.4 Regionalt samarbete vid utarbetandet av planen

Inslag som omfattas av gemensam eller samordnad planering med andra medlemsstater

ii)

Redogörelse för hur det regionala samarbetet beaktas i planen

2. NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR OCH MÅL

2.1 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp

2.1.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser ( 5 )

De uppgifter som anges i artikel 4 a.1

ii)

I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar och mål som är förenliga med Parisavtalet och de befintliga långsiktiga strategierna. I tillämpliga fall för bidragen till unionens övergripande åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, andra målsättningar och mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål, om tillgängliga.

2.1.2 Förnybar energi

De uppgifter som anges i artikel 4 a.2.

ii)

Uppskattade utvecklingsbanor för den sektorsspecifika andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.

iii)

Uppskattade utvecklingsbanor per förnybar energiteknik som medlemsstaten räknar med att använda för att uppnå de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna vad gäller förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den förväntade totala slutliga energianvändningen (brutto) per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet uttryckt i MW (uppdelad på ny kapacitet och uppgradering) per teknik och sektor.

iv)

Uppskattade utvecklingsbanor för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkan.

I tillämpliga fall, andra nationella utvecklingsbanor och mål, inklusive utveckling och mål som är långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, gemenskaper för förnybar energi och egenanvändare av förnybar energi, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening).

2.2 Dimensionen energieffektivitet

De uppgifter som anges i artikel 4 b.

ii)

De vägledande milstolparna för 2030, 2040 och 2050, nationellt fastställda mätbara framstegsindikatorer, en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse och deras bidrag till unionens energieffektivitetsmål enligt de färdplaner som anges i de långsiktiga renoveringsstrategierna för det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.

iii)

I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål samt nationella målsättningar på områden som t.ex. energieffektivitet i transportsektorn och med avseende på värme och kyla.

2.3 Dimensionen energitrygghet

De uppgifter som anges i artikel 4 c.

ii)

Nationella målsättningar när det gäller att öka diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, i syfte att öka regionala och nationella energisystems motståndskraft.

iii)

I tillämpliga fall, nationella målsättningar när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka nationella och regionala energisystems motståndskraft.

iv)

Nationella målsättningar när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom utbyggnad av inhemska energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring.

2.4 Dimensionen den inre energimarknaden

2.4.1 Elsammanlänkning

Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % för 2030, med en strategi där nivån från 2021 och därefter fastställs i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020 och följande indikatorer för hur brådskande åtgärderna är:

Prisskillnad på grossistmarknaden som överstiger ett vägledande tröskelvärde på 2 EUR/MWh mellan medlemsstater, regioner eller elområden.

Nominell överföringskapacitet för sammanlänkningar på mindre än 30 % av topplast.

Nominell överföringskapacitet för sammanlänkningar på mindre än 30 % av den installerade produktionskapaciteten för förnybar energi.

Varje ny sammanlänkning ska vara föremål för en socioekonomisk och miljömässig kostnads-nyttoanalys och endast genomföras om de potentiella fördelarna uppväger kostnaderna.

2.4.2 Infrastruktur för energiöverföring

Viktiga infrastrukturprojekt för el- och gasöverföring och, i relevanta fall, moderniseringsprojekt, som behövs för uppnåendet av målsättningar och mål inom energiunionens fem dimensioner.

ii)

I tillämpliga fall, andra planerade viktiga infrastrukturprojekt än projekt av gemensamt intresse ( 6 ).

2.4.3 Marknadsintegration

Nationella målsättningar som avser andra aspekter av den inre energimarknaden som t.ex. ökad systemflexibilitet, särskilt rörande främjande av konkurrensmässigt fastställda elpriser i enlighet med relevant sektorsspecifik lagstiftning, marknadsintegration och marknadskoppling för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

ii)

I tillämpliga fall, nationella målsättningar som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

iii)

I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.

iv)

Nationella målsättningar när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, och när det gäller energisystemets flexibilitet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppnådda.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att skydda energikonsumenterna och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet.

2.4.4 Energifattigdom

I tillämpliga fall, nationella målsättningar vad gäller energifattigdom, inbegripet en tidsplan för när målen ska vara uppnådda.

2.5 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft

Nationella målsättningar och finansieringsmål för offentlig och, i förekommande fall, privat forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet, när så är lämpligt, en tidsram för när målen ska vara uppnådda.

ii)

Om sådana finns tillgängliga, nationella mål för 2050 vad gäller främjande av ren energiteknik och när så är lämpligt nationella målsättningar inbegripet långsiktiga mål (för 2050) när det gäller införande av koldioxidsnål teknik bl.a. för minskade koldioxidutsläpp i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för därmed förknippad infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.

iii)

I tillämpliga fall, nationella målsättningar vad gäller konkurrenskraft.

3. STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER

3.1 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp

3.1.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser

▼M2

Styrmedel och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning (EU) 2018/842 och som avses i punkt 2.1.1 i detta avsnitt och styrmedel och åtgärder för att följa förordning (EU) 2018/841, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med sikte på unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.

▼B

ii)

I relevanta fall, regionalt samarbete på detta område.

iii)

I tillämpliga fall finansieringsåtgärder inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel på detta område på nationell nivå utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

3.1.2 Förnybar energi

Styrmedel och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande målet för 2030 på unionsnivå för förnybar energi och de utvecklingsbanor som anges i artikel 4 a.2 och, i tillämpliga eller förekommande fall, de uppgifter som avses i punkt 2.1.2 i denna bilaga, inklusive sektors- och teknikspecifika åtgärder ( 7 ).

ii)

I relevanta fall, särskilda åtgärder för regionalt samarbete samt, som ett alternativ, den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor som skulle kunna överföras till andra medlemsstater för att uppnå det nationella bidrag och de utvecklingsbanor som avses i punkt 2.1.2.

iii)

Särskilda åtgärder för finansiellt stöd, i tillämpliga fall inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel för att främja produktionen och användningen av energi från förnybara energikällor inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.

iv)

I tillämpliga fall, bedömningen av det stöd för el från förnybara energikällor som medlemsstaterna ska genomföra enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2018/2001.

Särskilda åtgärder för att införa en eller flera kontaktpunkter, effektivisera administrativa förfaranden, tillhandahålla information och utbildning samt underlätta användningen av energiköpsavtal.

En sammanfattning av de styrmedel och åtgärder enligt den stödjande ramen som medlemsstaterna måste vidta i enlighet med artiklarna 21.6 och 22.5 i direktiv (EU) 2018/2001 för att främja och underlätta utvecklingen av egenanvändning och gemenskaper för förnybar energi.

vi)

Bedömning av behovet av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla från förnybara energikällor.

vii)

I tillämpliga fall, särskilda åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av

—

tillgången på biomassa, inklusive hållbar biomassa: både inhemsk potential och import från tredjeländer,

—

annan användning av biomassa inom andra sektorer (jordbruks- och skogsbrukssektorer), samt åtgärder för en hållbar produktion och användning av biomassa.

3.1.3 Andra inslag i dimensionen

I tillämpliga fall, nationella styrmedel och åtgärder som påverkar EU ETS-sektorn och bedömning av komplementariteten och konsekvenserna för EU ETS.

ii)

Styrmedel och åtgärder för att nå andra nationella mål, i tillämpliga fall.

iii)

Styrmedel och åtgärder för att uppnå utsläppssnål rörlighet (bl.a. eldrivna transporter).

iv)

I tillämpliga fall, nationella styrmedel, tidsgränser och åtgärder som planeras för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen.

3.2 Dimensionen energieffektivitet

Planerade styrmedel, åtgärder och program för att uppnå de vägledande nationella energieffektivitetsbidragen för 2030 samt andra mål som avses i punkt 2.2, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, särskilt vad gäller följande:

Kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder enligt artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU som ska utarbetas i enlighet med bilaga III till denna förordning.

ii)

Långsiktig renoveringsstrategi till stöd för renoveringen av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata ( 8 ), inbegripet styrmedel, åtgärder och insatser som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar samt styrmedel och insatser för att ta itu med de segment av det nationella byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.

iii)

Beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja energitjänster inom den offentliga sektorn och åtgärder för att avlägsna lagstiftningshinder och andra hinder för användning av avtal om energiprestanda och andra modeller för energieffektivitetstjänster ( 9 ).

iv)

Andra planerade styrmedel, åtgärder och program för att uppnå de vägledande nationella energieffektivitetsbidragen för 2030 samt andra mål som avses i punkt 2.2 (t.ex. åtgärder för att främja offentliga byggnaders roll som förebilder och energieffektiv offentlig upphandling, åtgärder för att främja energibesiktningar och energiledningssystem ( 10 ), konsumentinformation och utbildningsåtgärder ( 11 ) samt andra åtgärder för att främja energieffektivitet ( 12 )).

I tillämpliga fall, en beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja den roll som lokala gemenskaper för energi spelar när det gäller att bidra till genomförandet av de styrmedel och åtgärder som beskrivs i leden i, ii, iii och iv.

vi)

Beskrivning av åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur ( 13 ).

vii)

Regionalt samarbete på detta område, i tillämpliga fall.

viii)

Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå.

3.3 Dimensionen energitrygghet ( 14 )

Styrmedel och åtgärder som avser de inslag som anges i punkt 2.3 ( 15 ).

ii)

Regionalt samarbete på detta område.

iii)

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

3.4 Dimensionen den inre energimarknaden ( 16 )

3.4.1 Elinfrastruktur

Styrmedel och åtgärder för att uppnå den målsatta sammanlänkningsnivå som anges i artikel 4 d.

ii)

Regionalt samarbete på detta område ( 17 ).

iii)

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

3.4.2 Infrastruktur för energiöverföring

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.2, inbegripet, i tillämpliga fall, specifika åtgärder för att möjliggöra genomförandet av projekt av gemensamt intresse och andra viktiga infrastrukturprojekt.

ii)

Regionalt samarbete på detta område ( 18 ).

iii)

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

3.4.3 Marknadsintegration

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.3.

ii)

Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi såsom smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader.

iii)

I tillämpliga fall, åtgärder för att säkerställa icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.

iv)

Styrmedel och åtgärder för att skydda konsumenter, särskilt utsatta konsumenter och, i tillämpliga fall, konsumenter som lever i energifattigdom, och för att förbättra konkurrenskraften och öka konkurrensen på detaljhandelsmarknaderna för energi.

Beskrivning av åtgärder för att möjliggöra och utveckla efterfrågeflexibilitet, inklusive åtgärder avseende tariffer som stöder dynamisk prissättning ( 19 ).

3.4.4 Energifattigdom

I tillämpliga fall, styrmedel och åtgärder för att uppnå de mål som anges i punkt 2.4.4.

3.5 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.5.

ii)

I tillämpliga fall, samarbete med andra medlemsstater inom detta område, inbegripet, där så är lämpligt, information om hur SET-planens mål och styrmedel omsätts i ett nationellt sammanhang.

iii)

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

AVSNITT B: ANALYTISK GRUND ( 20 )

4. NULÄGE VAD GÄLLER BEFINTLIGA STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER OCH PROGNOSER SOM GRUNDAR SIG PÅ DESSA ( 21 ) ( 22 )

4.1 Beräknad utveckling av viktigaste exogena faktorer som påverkar energisystemens och växthusgasutsläppens utveckling

Makroekonomiska prognoser (BNP och befolkningstillväxt).

ii)

Sektorsspecifika förändringar som förväntas påverka energisystemet och utsläppen av växthusgaser.

iii)

Globala energitrender, internationella priser på fossila bränslen, koldioxidpriset inom EU ETS.

iv)

Teknikkostnadernas utveckling.

4.2 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp

4.2.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser

Trender vad gäller nuvarande utsläpp och upptag av växthusgaser i sektorerna i EU ETS, under ansvarsfördelningsförordningen, LULUCF och i olika energisektorer.

ii)

Prognoser för sektorsspecifik utveckling på grundval av medlemsstaternas och unionens befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

4.2.2 Förnybar energi

Nuvarande andel förnybar energi i den slutliga bruttoenergianvändningen och inom olika sektorer (värme och kyla, el och transport) samt per teknik inom var och en av dessa sektorer.

ii)

Vägledande prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel för 2030 (med ett perspektiv på 2040).

4.3 Dimensionen energieffektivitet

Nuvarande primär och slutlig energianvändning i ekonomin och per sektor (inbegripet industri, hushåll, tjänster och transport).

ii)

Nuvarande potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla ( 23 ).

iii)

Prognoser som beaktar befintliga styrmedel, åtgärder och program på energieffektivitetsområdet enligt punkt 1.2 ii för primär och slutlig energianvändning för varje sektor åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 24 ).

iv)

Kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda som härrör från nationella beräkningar, i enlighet med artikel 5 i direktiv 2010/31/EU.

4.4 Dimensionen energitrygghet

Nuvarande energimix, inhemska energikällor, importberoende, inbegripet relevanta risker.

ii)

Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

4.5 Dimensionen den inre energimarknaden

4.5.1 Elsammanlänkning

Nuvarande sammanlänkningsnivå och viktigaste sammanlänkningar ( 25 ).

ii)

Prognoser för krav på ökad sammanlänkning (inklusive för 2030) ( 26 ).

4.5.2 Infrastruktur för energiöverföring

Viktiga egenskaper hos den befintliga infrastrukturen för el- och gasöverföring ( 27 ).

ii)

Prognoser för krav på nätutbyggnad åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 28 ).

4.5.3 El- och gasmarknader, energipriser

Nuvarande situation för el- och gasmarknaderna, inklusive energipriser.

ii)

Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

4.6 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft

Nuläget inom sektorn för koldioxidsnål teknik och, i största möjliga utsträckning, dess ställning på den globala marknaden (denna analys bör göras på unionsnivå eller global nivå).

ii)

Offentliga och, om sådana finns tillgängliga, privata utgifter för forskning och innovation till förmån för koldioxidsnål teknik, nuvarande antal patent och nuvarande antal forskare.

iii)

Uppdelning av de nuvarande priskomponenter som utgör de tre huvudsakliga priskomponenterna (energi, nät och skatter/avgifter).

iv)

Beskrivning av energisubventioner, även för fossila bränslen.

5. KONSEKVENSBEDÖMNING AV PLANERADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER ( 29 )

5.1 Effekter av planerade styrmedel och åtgärder som beskrivs i avsnitt 3 om energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser samt en jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder (enligt beskrivningen i avsnitt 4).

Prognoser för utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser och, i relevanta fall, utsläpp av luftföroreningar i enlighet med direktiv (EU) 2016/2284 enligt de planerade styrmedlen och åtgärderna åtminstone till och med tio år efter den period som omfattas av planen (inklusive för det sista året av den period som omfattas av planen), inklusive relevanta styrmedel och åtgärder på unionsnivå.

ii)

Bedömning av samverkan mellan styrmedel (mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder i olika dimensioner) åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, framför allt för att skapa god förståelse för den inverkan som energieffektivitets- och energibesparingsåtgärder har på energisystemets storlek och för att minska risken för onödiga investeringar i energiförsörjning.

iii)

Bedömning av samverkan mellan befintliga och planerade nationella styrmedel och åtgärder, och mellan de styrmedlen och åtgärderna och unionens policyåtgärder på klimat- och energiområdet.

5.2 De makroekonomiska och, i den utsträckning det är möjligt, de hälso-, miljö-, och utbildningsmässiga, de kompetensmässiga och sociala konsekvenserna, inklusive med avseende på rättvis övergång (i fråga om kostnader och nytta samt kostnadseffektivitet) av de planerade styrmedel och åtgärder som behandlas i avsnitt 3, åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, inklusive jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder.

5.3 Översikt över investeringsbehov

Befintliga investeringsflöden och framtida investeringsantaganden med avseende på planerade styrmedel och åtgärder.

ii)

Sektorsspecifika eller marknadsrelaterade riskfaktorer eller hinder i det nationella eller regionala sammanhanget.

iii)

Analys av kompletterande offentligt finansieringsstöd eller -resurser som kan överbrygga skillnader identifierade i led ii.

5.4 Effekterna av planerade styrmedel och åtgärder som beskrivs i avsnitt 3 på andra medlemsstater och på det regionala samarbetet åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, inklusive jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder

Konsekvenser för energisystemet i grannländer och andra medlemsstater i regionen, i den mån de går att fastställa.

ii)

Effekter på energipriser, allmännyttiga tjänster och integrering av energimarknaden.

iii)

I relevanta fall, konsekvenser för det regionala samarbetet.

▼M2

5.5 Planerade styrmedels och åtgärders bidrag till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 +

▼B

Del 2

Förteckning över parametrar och variabler som ska rapporteras i avsnitt B i nationella planer ( 30 ) ( 31 ) ( 32 ) ( 33 )

Följande parametrar, variabler, energibalanser och indikatorer ska, om de används, rapporteras i avsnitt B ”Analytisk grund” i de nationella planerna:

1. Allmänna parametrar och variabler

Befolkning [i miljoner]

BNP [i miljoner euro]

Sektorsspecifikt bruttoförädlingsvärde (inklusive de viktigaste industri-, byggnads-, tjänste- och jordbrukssektorerna) [i miljoner euro]

Antal hushåll [i tusental]

Hushållens storlek [invånare/hushåll]

Hushållens disponibla inkomst [i euro]

Antal passagerarkilometer: alla transportsätt, uppdelning mellan vägtransporter (bilar och bussar separat om möjligt), järnväg, flyg och inhemsk sjöfart (i förekommande fall) [miljoner passagerarkilometer]

Tonkilometer godstransport: alla transportsätt exklusive internationell sjötransport, uppdelning mellan väg, järnväg, flyg samt inhemsk sjöfart (inre vattenvägar och nationell sjöfart) [miljoner tkm]

Internationella importpriser på olja, gas och kol [EUR/GJ eller euro/toe] baserade på kommissionens rekommendationer

10.

Koldioxidpriset i EU:s utsläppshandelssystem [EUR/EUA] baserat på kommissionens rekommendationer

11.

Antaganden om växelkursen för EUR och USD (i tillämpliga fall) [euro/valuta och USD/valuta]

12.

Antal graddagar för uppvärmning (HDD)

13.

Antal graddagar för kylning (CDD)

14.

Antaganden om teknikkostnader som används i modeller för viktig relevant teknik

2. Energibalanser och indikatorer

2.1 Energiförsörjning

Inhemsk produktion per bränsletyp (alla energiprodukter som produceras i betydande kvantiteter) [ktoe]

Nettoimport per bränsletyp (inklusive el och uppdelat enligt nettoimport inom och utanför EU) [ktoe]

Beroende av import från tredjeländer [%]

Största importkällorna (länder) för primära energibärare (inbegripet gas och el)

Inhemsk bruttoanvändning per bränsletyp (inklusive fasta ämnen, alla energiprodukter: kol, råolja och petroleumprodukter, naturgas, kärnkraft, el, utvunnen värme, förnybara energikällor, avfall) [ktoe]

2.2 El och värme

Bruttoelproduktion [GWh]

Bruttoelproduktion per bränsle (alla energiprodukter) [GWh]

Kraftvärmens andel av den totala el- och värmeproduktionen [%]

Elproduktionskapacitet per energikälla, inklusive återlösen och nyinvesteringar [MW]

Värmeproduktion från värmekraftproduktion.

Värmeproduktion från kraftvärmeverk, inklusive industriell spillvärme.

Gränsöverskridande sammanlänkningskapacitet för gas och el [definition av el i linje med resultatet av de pågående diskussionerna på grundval av sammanlänkningsmålet på 15 %] och beräknad utnyttjandegrad

2.3 Omvandlingssektorn

Bränsletillförsel till värmekraftproduktion (inklusive fasta ämnen, olja, gas) [ktoe]

Bränsle som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser [ktoe]

2.4 Energianvändning

Primär och slutlig energianvändning [ktoe]

Slutlig energianvändning per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn, jordbruk och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter)) [ktoe]

Slutlig energianvändning per bränsle (alla energiprodukter) [ktoe]

Slutlig användning utanför energiområdet [ktoe]

Primär energiintensitet i ekonomin som helhet (användning av primärenergi/BNP) [toe/euro]

Slutlig energiintensitet per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter))

2.5 Priser

Elpriser per typ av sektor som använder elen (hushåll, industrin, tjänstesektorn)

Nationella detaljhandelspriser på bränsle (inklusive skatter, per källa och sektor) [euro/ktoe]

2.6 Investeringar

Investeringskostnader i sektorerna för omvandling, försörjning, överföring och distribution av energi.

2.7 Förnybar energi

Slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor och den förnybara energins andel av den slutliga bruttoenergianvändningen och per sektor (el, värme och kyla, transport) och per teknik.

El- och värmeproduktion från förnybar energi i byggnader. Detta ska, när sådana finns tillgängliga, omfatta uppdelade uppgifter om energi som producerats, använts och matats in i nätet och som utvunnits ur solceller, solvärmesystem, biomassa, värmepumpar, geotermiska system samt övriga decentraliserade system för förnybar energi.

I tillämpliga fall andra nationella utvecklingsbanor, även långsiktiga eller sektorsspecifika, andelen livsmedelsbaserade och avancerade biodrivmedel, andelen förnybar energi inom fjärrvärme samt förnybar energi som produceras av städer och gemenskaper för förnybar energi.

3. Indikatorer som avser utsläpp och upptag av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser per politisk sektor (EU ETS, ansvarsfördelning och LULUCF)

Utsläpp av växthusgaser per IPCC-sektor och gas (i relevanta fall uppdelat på sektorerna för EU ETS och ansvarsfördelningen) [tCO2eq]

Koldioxidintensitet för ekonomin som helhet [tCO2eq/GDP]

Indikatorer som avser koldioxidutsläpp

Växthusgasintensitet för inhemsk kraft- och värmeproduktion [tCO2eq/MWh]

Växthusgasintensitet för slutlig energianvändning per sektor [tCO2eq/toe]

Parametrar som avser annat än koldioxidutsläpp

Boskap: Mjölkboskap [1 000 djur], köttdjur [1 000 djur], får [1 000 djur], svin [1 000 djur], fjäderfä [1 000 djur]

Kvävetillförsel från spridning av konstgödsel [kt kväve]

Kvävetillförsel från spridning av gödsel [kt kväve]

Kväve bundet i kvävebindande grödor [kt kväve]

Kväveinnehåll i skörderestprodukter som förs tillbaka till marken [kt kväve]

Areal brukade organiska jordar [hektar]

Generering av fast hushållsavfall

Fast hushållsavfall för deponi

Andel återvunnen metan av total generering av metan från deponier [%]

BILAGA II

NATIONELLA BIDRAG FÖR ANDELEN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR AV SLUTLIG BRUTTOENERGIANVÄNDNING 2030

1. Följande vägledande formel motsvarar de objektiva kriterier som förtecknas i artikel 5.1 e i–v, vart och ett uttryckt i procentenheter:

Medlemsstatens nationella bindande mål för 2020 som anges i tredje kolumnen i tabellen i bilaga I till direktiv (EU) 2018/2001.

Ett schablonbidrag (CFlat).

Ett bidrag baserat på BNP per capita (CBNP).

Ett bidrag baserat på potentialen (CPotential).

Ett bidrag som speglar medlemsstatens sammanlänkningsnivå (CInterco).

2. CFlat ska vara lika stort för varje medlemsstat. Samtliga medlemsstaters CFlat ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 och 2020.

3. CBNP ska fördelas bland medlemsstaterna baserat på Eurostats index för BNP per capita i förhållande till medelvärdet för unionen under perioden 2013–2017, uttryckt i köpkraftsstandard, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för unionen. Samtliga medlemsstaters CBNP ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 och 2020.

4. CPotential ska fördelas bland medlemsstaterna baserat på skillnaden mellan en medlemsstats andel förnybar energi 2030 enligt scenariot PRIMES och dess nationella bindande mål för 2020. Samtliga medlemsstaters CPotential ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 och 2020.

5. CInterco ska fördelas bland medlemsstaterna baserat på ett index för elsammanlänkningar i förhållande till medelvärdet för unionen under 2017, beräknat utifrån nätets överföringskapacitet när det gäller den totala produktionskapaciteten, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för unionen. Samtliga medlemsstaters CInterco ska tillsammans bidra med 10 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 och 2020.

BILAGA III

ANMÄLAN AV MEDLEMSSTATERNAS ÅTGÄRDER OCH METODER FÖR GENOMFÖRANDE AV ARTIKEL 7 I DIREKTIV 2012/27/EU

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla sin föreslagna detaljerade metod enligt punkt 5 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU för genomförandet av kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder som avses i artiklarna 7a och 7b och artikel 20.6 i det direktivet.

1. Beräkning av nivån på det energibesparingskrav som ska uppfyllas under hela perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030, av vilken framgår hur följande faktorer beaktas:

Den årliga slutliga energianvändningen, i genomsnitt under den treårsperiod som närmast föregick den 1 januari 2019 [i ktoe].

Den totala ackumulerade mängden energibesparingar i slutanvändningsledet som ska uppnås [i ktoe] i enlighet med artikel 7.1 b i direktiv 2012/27/EU.

Uppgifter som används vid beräkningen av slutlig energianvändning och dessa uppgifters källor, inklusive motivering till användningen av alternativa statistiska källor och eventuella skillnader i de kvantiteter som blir resultatet (om andra källor än Eurostat används).

2. De medlemsstater som beslutar att utnyttja någon av de möjligheter som anges i artikel 7.2 i direktiv 2012/27/EU ska också anmäla sin beräkning av nivån på det energibesparingskrav som ska uppfyllas under hela perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030, och visa hur följande faktorer också har beaktats:

Den egna årliga besparingsnivån.

Det egna referensscenariot för beräkning och energi som, helt eller delvis, används inom transportsektorn som inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

Beräknad ackumulerad mängd energibesparingar under hela perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030 (före tillämpningen av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU) [i ktoe].

Tillämpning av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU:

Slutlig energianvändning i sådana industriella verksamheter [i ktoe] som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG och som inte tagits med i beräkningen, i enlighet med artikel 7.4 b i direktiv 2012/27/EU.

ii)

Mängden energibesparingar [i ktoe] som uppnås i sektorerna för omvandling, distribution och överföring av energi, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU.

iii)

Mängden energibesparingar [i ktoe] till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008 och som fortsätter att ha verkan år 2020 och därefter, i enlighet med artikel 7.4 d i direktiv 2012/27/EU.

iv)

Mängden energibesparingar [i ktoe] som härrör från policyåtgärder, förutsatt att det kan visas att dessa policyåtgärder leder till enskilda åtgärder som vidtas efter den 1 januari 2018 och fram till och med den 31 december 2020 och som genererar besparingar efter den 31 december 2020, i enlighet med artikel 7.4 e i direktiv 2012/27/EU.

Mängden energi som produceras [i ktoe] på eller i byggnader för eget bruk till följd av policyåtgärder för att främja nyinstallation av förnybar energiteknik, i enlighet med artikel 7.4 f i direktiv 2012/27/EU.

vi)

Mängden energibesparingar [i ktoe] som överstiger de ackumulerade energibesparingar som krävs under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 och som medlemsstaterna räknar in i perioden 1 januari 2021–31 december 2030, i enlighet med artikel 7.4 g i direktiv 2012/27/EU.

Total ackumulerad mängd energibesparingar (efter tillämpning av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU).

3. Policyåtgärder för att uppnå det besparingskrav som avses i artikel 7.1 i direktiv 2012/27/EU:

3.1 Kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU:

Beskrivning av kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

Förväntade ackumulerade och årliga besparingar och sparkravsperiodens eller sparkravsperiodernas varaktighet.

Kvotpliktiga parter och deras ansvarsområden.

Målsektorer.

Stödberättigande åtgärder som omfattas av åtgärden.

Information om tillämpningen av följande bestämmelser i direktiv 2012/27/EU:

I tillämpliga fall, särskilda åtgärder, andel besparingar som ska uppnås i hushåll som påverkas av energifattigdom i enlighet med artikel 7.11.

ii)

Besparingar som uppnås av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter i enlighet med artikel 7a.6 a.

iii)

”Insättning och uttag” i enlighet med artikel 7a.6 b.

I relevanta fall, information om handel med energibesparingar.

3.2 Alternativa åtgärder som avses i artiklarna 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU (utom beskattning):

Typ av policyåtgärd.

Kort beskrivning av policyåtgärden, inklusive huvuddragen i varje policyåtgärd som anmälts.

Förväntad total ackumulerad och årlig mängd besparingar per åtgärd och/eller mängd energibesparingar i förhållande till eventuella mellanliggande perioder.

Genomförande offentliga myndigheter, deltagande eller bemyndigade parter och deras ansvar för genomförandet av policyåtgärderna.

Målsektorer.

Stödberättigande åtgärder som omfattas av åtgärden.

I tillämpliga fall särskilda policyåtgärder eller enskilda åtgärder mot energifattigdom.

3.3 Information om skatteåtgärder:

Kort beskrivning av skatteåtgärden.

Skatteåtgärdens varaktighet.

Genomförande offentlig myndighet.

Förväntad ackumulerad och årlig mängd besparingar per åtgärd.

Målsektorer och skattebetalarsegment.

Beräkningsmetod, inbegripet vilka priselasticiteter som används och hur de har fastställts, i enlighet med punkt 4 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU.

4. Beräkningsmetod för åtgärder som anmälts enligt artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU (med undantag för skatteåtgärder):

Mätmetoder som avses i punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU.

Metod för att uttrycka energibesparingar (primära eller slutliga energibesparingar).

Åtgärders livslängd, den takt med vilken besparingarna minskar över tid och tillvägagångssätt som används för att ta hänsyn till besparingarnas livslängd.

Kortfattad beskrivning av beräkningsmetoden, även hur besparingars additionalitet och väsentlighet säkerställs och vilka metoder och riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar.

Information om hur eventuella överlappningar mellan åtgärderna och de enskilda åtgärderna förhindras för att undvika dubbelräkning av energibesparingar.

I relevanta fall, klimatvariationer och metod som används.

5. Övervakning och kontroll

Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet.

Genomförande offentlig myndighet och dess viktigaste ansvarsområden när det gäller övervaknings- och kontrollsystem i samband med kvotpliktsystemet för energieffektivitet eller alternativa åtgärder.

Övervakningens och kontrollens oberoende av förpliktade parter och deltagande eller bemyndigade parter.

Statistiskt signifikant andel av åtgärderna för förbättrad energieffektivitet och den andel och de kriterier som används för att fastställa och välja ut ett representativt stickprov.

Kvotpliktiga parters rapporteringsskyldigheter (besparingar som uppnåtts av varje kvotpliktig part eller av varje delkategori av kvotpliktiga parter och som uppnåtts sammanlagt inom ramen för systemet).

Offentliggörande av energibesparingar som uppnåtts (varje år) inom ramen för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder.

Information om medlemsstaternas nationella rätt om sanktioner som ska tillämpas vid bristande efterlevnad.

Information om policyåtgärder som föreskrivs för det fall framstegen inte är tillfredsställande.

ANNEX IV

GENERAL FRAMEWORK FOR LONG-TERM STRATEGIES

1. OVERVIEW AND PROCESS FOR DEVELOPING THE STRATEGIES

1.1.	Executive summary

1.2.	Legal and policy context

1.3.	Public consultation

2. CONTENT

2.1. TOTAL GHG EMISSION REDUCTIONS AND ENHANCEMENTS OF REMOVALS BY SINKS

2.1.1.

Projected emission reductions and enhancement of removals by 2050

2.1.2.

National target for 2030 and beyond, if available, and indicative milestones for 2040 and 2050

2.1.3.

Adaptation policies and measures

2.2. RENEWABLE ENERGY

2.2.1.

To the extent feasible, the estimated likely share of renewable energy in final energy consumption by 2050

2.3. ENERGY EFFICIENCY

2.3.1.

To the extent feasible, the estimated likely energy consumption by 2050

2.4. SECTOR-SPECIFIC RELATED CONTENT

2.4.1. Energy system

2.4.1.1.

Intended or likely future emissions trajectory or range

2.4.1.2.

General description of main drivers for energy efficiency, demand-side flexibility and energy consumption and their evolution from 2021 and beyond

2.4.2. Industry

2.4.2.1.

Expected emission reductions by sector and energy demands

2.4.2.2.

General overview of the policies, existing plans and measures for decarbonisation as described in point 2.1 of Section A of Part I of Annex I

2.4.3. Transport

2.4.3.1.

Expected emissions and energy sources by transport type (e.g. cars and vans, heavy duty road transport, shipping, aviation, rail)

2.4.3.2.

Decarbonisation options

2.4.4. Agriculture and land use, land-use change and forestry (LULUCF)

2.4.4.1.

To the extent feasible, expected emissions by sources and by individual GHGs

2.4.4.2.

Emission reduction options envisaged

2.4.4.3.

Links to agricultural and rural development policies

3. FINANCING

3.1.	Estimates of investment needed

3.2.	Policies and measures for related research, development and innovation

4. IMPACT ASSESSMENT OF THE SOCIO-ECONOMIC ASPECTS

5. ANNEXES (as necessary)

5.1.	Details on modelling (including assumptions) and/or analysis, indicators, etc.

BILAGA IV

ALLMÄN RAM FÖR LÅNGSIKTIGA STRATEGIER

1. ÖVERSIKT OCH FÖRFARANDE FÖR UTVECKLING AV STRATEGIERNA

1.1	Sammanfattning

1.2	Rättsligt och politiskt sammanhang

1.3	Offentligt samråd

2. INNEHÅLL

2.1 TOTALA MINSKNINGAR AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP OCH ÖKADE UPPTAG I SÄNKOR

2.1.1

Förväntade utsläppsminskningar och ökade upptag i sänkor fram till 2050

2.1.2

Nationellt mål för 2030 och därefter, i förekommande fall, vägledande milstolpar för 2040 och 2050

2.1.3

Styrmedel och åtgärder för anpassning

2.2 FÖRNYBAR ENERGI

2.2.1

I den utsträckning det är möjligt, den beräknade och sannolika andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen fram till 2050

2.3 ENERGIEFFEKTIVITET

2.3.1

I den utsträckning det är möjligt, den beräknade och sannolika energianvändningen fram till 2050

2.4 SEKTORSPECIFIKT RELATERAT INNEHÅLL

2.4.1 Energisystem

2.4.1.1

Avsedd eller sannolik framtida utvecklingsbana eller intervall för utsläpp

2.4.1.2

Allmän beskrivning av de viktigaste drivkrafterna för energieffektivitet, efterfrågeflexibilitet och energianvändning samt deras utveckling från 2021 och därefter

2.4.2 Industri

2.4.2.1

Förväntade utsläppsminskningar per sektor och förväntad energiefterfrågan

2.4.2.2

Allmän översikt över styrmedel, befintliga planer och åtgärder för minskade växthusgasutsläpp enligt beskrivningen i del 1 avsnitt A punkt 2.1 i bilaga I

2.4.3 Transport

2.4.3.1

Förväntade utsläpp och energikällor per transporttyp (t.ex. bilar och skåpbilar, tunga vägtransporter, sjöfart, flyg, järnväg)

2.4.3.2

Alternativ för minskade växthusgasutsläpp

2.4.4 Jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

2.4.4.1

I den utsträckning det är möjligt, förväntade utsläpp per energikälla och per enskild växthusgas

2.4.4.2

Planerade alternativ för utsläppsminskningar

2.4.4.3

Kopplingar till för jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik

3. FINANSIERING

3.1	Uppskattningar av vilka investeringar som behövs

3.2	Styrmedel och åtgärder för relaterad forskning, utveckling och innovation

4. KONSEKVENSBEDÖMNING AV SOCIOEKONOMISKA ASPEKTER

5. BILAGOR (vid behov)

5.1	Uppgifter om modeller (inklusive antaganden), analyser, indikatorer osv.

ANNEX VI

POLICIES AND MEASURES INFORMATION IN THE AREA OF GHG EMISSIONS

Information to be included in the reports referred to in Article 18:

(a)

a description of their national system for reporting on policies and measures, or groups of measures, and for reporting on projections of anthropogenic GHG emissions by sources and removals by sinks pursuant to Article 39(1) or information on any changes made to that system where such a description has already been provided;

(b)

updates relevant to their long-term strategies referred to in Article 15 and progress in implementing those strategies;

(c)

information on national policies and measures, or groups of measures, and on implementation of Union policies and measures, or groups of measures, that limit or reduce GHG emissions by sources or enhance removals by sinks, presented on a sectoral basis and organised by gas or group of gases (HFCs and PFCs) listed in Part 2 of Annex V. That information shall refer to applicable and relevant national or Union policies and shall include:

(i)

the objective of the policy or measure and a short description of the policy or measure;

(ii)

the type of policy instrument;

(iii)

the status of implementation of the policy or measure or group of measures;

(iv)

indicators used to monitor and evaluate progress over time;

(v)

where available, quantitative estimates of the effects on emissions by sources and removals by sinks of GHGs broken down into:

—

the results of ex ante assessments of the effects of individual or groups of policies and measures on the mitigation of climate change. Estimates shall be provided for a sequence of four future years ending with 0 or 5 immediately following the reporting year, with a distinction between GHG emissions covered by Directive 2003/87/EC, Regulation (EU) 2018/842 and Regulation (EU) 2018/841,

—

the results of ex post assessments of the effects of individual or groups of policies and measures on the mitigation of climate change where available, with a distinction between GHG emissions covered by Directive 2003/87/EC, Regulation (EU) 2018/842 and Regulation (EU) 2018/841;

(vi)

available estimates of the projected costs and benefits of policies and measures, as well as estimates of the realised costs and benefits of policies and measures;

(vii)

all existing references to the assessments of the costs and effects of national policies and measures, to information in the implementation of Union policies and measures that limit or reduce GHG emissions by sources or enhance removals by sinks and to the underpinning technical reports;

▼M2

(viii)

an assessment of the contribution of the policy or measure to the achievement of the Union’s climate-neutrality objective set out in Article 2(1) of Regulation (EU) 2021/1119 and to the achievement of the long-term strategy referred to in Article 15 of this Regulation;

▼B

(d)

information on planned additional national policies and measures, or groups of measures, envisaged with a view to limiting GHG emissions beyond their commitments under Regulation (EU) 2018/842 and Regulation (EU) 2018/841;

(e)

information regarding the links between the different policies and measures, or groups of measures, reported pursuant to point (c) and the way such policies and measures, or groups of measures, contribute to different projection scenarios.

ANNEX VII

PROJECTIONS INFORMATION IN THE AREA OF GHG EMISSIONS

Information to be included in the reports referred to in Article 18:

(a)

projections without measures where available, projections with measures, and, where available, projections with additional measures;

(b)

total GHG projections and separate estimates for the projected GHG emissions for the emission sources covered by Directive 2003/87/EC and by Regulation (EU) 2018/842 and the projected emissions by sources and removals by sinks under the Regulation (EU) 2018/841;

(c)

the impact of policies and measures identified pursuant to point (a) of Article 18(1). Where such policies and measures are not included, this shall be clearly stated and explained;

(d)

results of the sensitivity analysis performed for the projections and information on the models and parameters used;

(e)

all relevant references to the assessment and the technical reports that underpin the projections referred to in Article 18(4).

ANNEX VIII

INFORMATION ON NATIONAL ADAPTATION ACTIONS, FINANCIAL AND TECHNOLOGY SUPPORT PROVIDED TO DEVELOPING COUNTRIES AND AUCTIONING REVENUES

Part 1

Reporting on adaptation actions

Information to be included in the reports referred to in Article 19(1):

(a)

the main goals, objectives and institutional framework for adaptation;

(b)

climate change projections, including weather extremes, climate-change impacts, assessment of climate vulnerability and risks and key climate hazards;

(c)

adaptive capacity;

(d)

adaptation plans and strategies;

(e)

monitoring and evaluation framework;

(f)

progress made in implementation, including good practices and changes to governance.

Part 2

Reporting on support provided to developing countries

Information to be included in the reports referred to in Article 19(3):

(a)

information on financial support committed and provided to developing countries for the year X-1, including:

(i)

quantitative information on public and mobilised financial resources by the Member State. The information on financial flows is to be based on the so-called ‘Rio markers’ for climate change mitigation-related support and climate change adaptation-related support and other tracking systems introduced by the OECD Development Assistance Committee;

(ii)

qualitative methodological information explaining the method used to calculate the quantitative information, including an explanation of methodology for quantifying their data, and, where relevant, other information on the definitions and methodologies used to determine any figures, in particular for information reported on mobilised financial flows;

(iii)

available information on activities by the Member State related to public-funded technology transfer projects and capacity-building projects for developing countries under the UNFCCC, including whether the technology transferred or capacity-building project was used for mitigating or adapting to the effects of climate change, the recipient country, where possible the amount of support provided, and the type of technology transferred or capacity-building project;

(b)

available information for the year X and subsequent years on the planned provision of support, including information on planned activities related to public-funded technology transfer projects or capacity building projects for developing countries under the UNFCCC and on technologies to be transferred and capacity-building projects, including whether the technology transferred or capacity-building project is intended for mitigating or adapting to the effects of climate change, the recipient country, where possible the amount of support to be provided, and the type of technology transferred or capacity-building project.

Part 3

Reporting on auctioning revenues

Information to be included in the reports referred to in Article 19(2):

(a)

information on the use of revenues during the year X-1 generated by the Member State by auctioning allowances pursuant to Article 10(1) of Directive 2003/87/EC, including information on such revenue that has been used for one or more of the purposes specified in Article 10(3) of that Directive, or the equivalent in financial value of that revenue, and the actions taken pursuant to that article;

(b)

information on the use, as determined by the Member State, of all revenue generated by the Member State by auctioning aviation allowances pursuant to Article 3d(1) or (2) of Directive 2003/87/EC, which shall be provided in accordance with Article 3d(4) of that Directive;

Auctioning revenues not disbursed at the time a Member State submits a report to the Commission pursuant to Article 19(2) shall be quantified and reported in reports for subsequent years.

ANNEX IX

ADDITIONAL REPORTING OBLIGATIONS

Part 1

Additional reporting obligations in the area of renewable energy

The following additional information shall, unless otherwise stated, be included pursuant to point (c) of Article 20:

(a)

the functioning of the system of guarantees of origin for electricity, gas and heating and cooling from renewable sources, the levels of issuance and cancellation of guarantees of origin and the resulting annual national renewable energy consumption, as well as the measures taken to ensure the reliability and protection against fraud of the system;

(b)

amounts of biofuels, biogas renewable transport fuels of non-biological origin, recycled carbon fuels and renewable electricity consumed in the transport sector and, where relevant, their greenhouse saving performance, distinguishing between fuels produced from different types of food and feed crops and each type of feedstock listed in Annex IX to Directive (EU) 2018/2001;

(c)

developments in the availability, origin and use of biomass resources for energy purposes;

(d)

changes in commodity prices and land use within the Member State associated with its increased use of biomass and other forms of energy from renewable sources;

(e)

the estimated excess production of energy from renewable sources which could be transferred to other Member States so that these comply with Article 3(3) of Directive (EU) 2018/2001 and achieve the national contributions and trajectories referred to in point (a)(2) of Article 4 of this Regulation;

(f)

where applicable, the estimated demand for energy from renewable sources to be satisfied by means other than domestic production until 2030, including imported biomass feedstock;

(g)

the technological development and deployment of biofuels made from feedstocks listed in Annex IX to Directive (EU) 2018/2001;

(h)

where available, the estimated impact of the production or use of biofuels, bioliquids and biomass fuels on biodiversity, water resources, water availability and quality, soils and air quality within the Member State;

(i)

observed cases of fraud in the chain of custody of biofuels, bioliquids and biomass fuels;

(j)

information on how the share of biodegradable waste in waste used for producing energy has been estimated, and what steps have been taken to improve and verify such estimates;

(k)

electricity and heat generation from renewable energy in buildings, including disaggregated data on energy produced, consumed and injected into the grid by solar photovoltaic systems, solar thermal systems, biomass, heatpumps, geothermal systems, as well as all other decentralised renewables systems;

(l)

where applicable, the share of renewable energy in district heating, as well as the renewable energy produced by cities and renewable energy communities;

(m)

primary supply of solid biomass (in 1 000 m3, except with regard to point (1)(b)(iii), which will be provided in tonnes)

(1)

Forest biomass used for energy production (domestic production and import)

(a)

Primary biomass from forest used directly for energy production

(i)

Where available, branches and tree tops (reporting is voluntary)

(ii)

Where applicable, stumps (reporting is voluntary)

(iii)

Round wood (split into industrial roundwood and fuelwood)

(b)

Where applicable, forest-based industry co-products used directly for energy

(i)

Where applicable, bark

(ii)

Chips, sawdust and other wood particles

(iii)

Where applicable, black liquor and crude tall oil

(c)

Where available, post-consumer wood used directly for energy production

(d)

Processed wood-based fuel, produced from feedstocks not accounted under point (1)(a), (b) or (c):

(i)

Where applicable, wood charcoal

(ii)

Wood pellets and wood briquettes

(2)

Where available, agricultural biomass used for energy production (domestic production, import and export)

(a)

Energy crops for electricity or heat (including short rotation coppice)

(b)

Agricultural crop residues for electricity or heat

(3)

Where available, organic waste biomass for energy production (domestic production, import and export)

(a)

Organic fraction of industrial waste

(b)

Organic fraction of municipal waste

(c)

Waste sludges

(n)

final energy consumption of solid biomass (amount of solid biomass used for energy production in the following sectors):

(1)

Energy sector

(a)

Electricity

(b)

Combined heat and power

(c)

Heat

(2)

Industry sector internal (consumed and autoproduced electricity, CHP and heat)

(3)

Direct final consumption residential

(4)

Other

Part 2

Additional reporting obligations in the area of energy efficiency

In the area of energy efficiency, the following additional information shall be included pursuant to point (c) of Article 21:

(a)

major legislative and non-legislative policies, measures, financing measures and programmes implemented in year X-2 and X-1 (with X as the year when the report is due) to achieve their objectives referred to in point (b) of Article 4 which promote energy service markets, improve the energy performance of buildings, measures to utilise energy efficiency potentials of gas and electricity infrastructure and heating and cooling, improve information and qualification, other measures to promote energy efficiency;

(b)

the cumulative amount of energy savings achieved through Article 7 of Directive 2012/27/EU in years X-3 and X-2;

(c)

the amount of savings achieved by policy measures aimed at alleviation of energy poverty in line with Article 7(11) of Directive 2012/27/EU;

(d)

where applicable, the amount of savings achieved in accordance with point (c) of Article 7(4) of Directive 2012/27/EU;

(e)

progress in each sector and reasons why energy consumption remained stable or was growing in year X-3 and X-2 in final energy consumption sectors;

(f)

total building floor area of the buildings with a total useful floor area over 250 m2 owned and occupied by the Member States' central government that, on 1 January in year X-2 and X-1, which did not meet the energy performance requirements referred to in Article 5(1) of Directive 2012/27/EU;

(g)

total building floor area of heated and/or cooled buildings owned and occupied by the Member States' central government that was renovated in year X-3 and X-2 referred to in Article 5(1) of the Directive 2012/27/EU or the amount of energy savings in eligible buildings owned and occupied by their central government as referred to in Article 5(6) of Directive 2012/27/EU;

(h)

number of energy audits carried out in in year X-3 and X-2. In addition, the total estimated number of large companies in their territory to which Article 8(4) of Directive 2012/27/EU is applicable and the number of energy audits carried out in those enterprises in the year X-3 and X-2;

(i)

applied national primary energy factor for electricity and a justification if this is different from the default coefficient referred to in footnote (3) of Annex IV to Directive 2012/27/EU;

(j)

number and floor area of new and renovated nearly zero-energy buildings in year X-2 and X-1, as provided in Article 9 of the Directive 2010/31/EU, where necessary based on statistical sampling;

(k)

the internet link to the website where the list or the interface of energy services providers referred to in point (c) of Article 18(1) of Directive 2012/27/EU can be accessible.

BILAGA IX

YTTERLIGARE RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER

Del 1

Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller förnybar energi

Följande ytterligare information ska, om inte annat anges, tas med i enlighet med artikel 20 c:

Hur systemet med ursprungsgarantier för el, gas samt värme och kyla från förnybara energikällor fungerar, nivåerna för utfärdande och upphävande av ursprungsgarantier och den resulterande årliga nationella användningen av förnybar energi samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa tillförlitligheten och skydd mot bedrägerier.

Mängden biodrivmedel, biogas, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och förnybar elektricitet som används i transportsektorn och, om det är relevant, deras kapacitet att minska utsläppen av växthusgaser, varvid åtskillnad ska göras mellan bränslen som framställts av olika sorters livsmedels- och fodergrödor och varje typ av råvara som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001.

Förändringar när det gäller tillgänglighet, ursprung och användning av biomassaresurser för energiändamål.

Förändringar när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor.

Den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor som kan överföras till andra medlemsstater så att dessa efterlever artikel 3.3 i direktiv (EU) 2018/2001 och uppnå de nationella bidrag och utvecklingsbanor som avses i artikel 4 a.2 i den här förordningen.

I tillämpliga fall, den beräknade efterfrågan på energi från förnybara energikällor som ska tillgodoses från andra källor än inhemsk produktion fram till 2030, inklusive importerad råvara för biomassa.

Den tekniska utvecklingen och utnyttjandet av biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001.

Den beräknade effekten av produktion eller användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen på biologisk mångfald, vattenresurser, vattentillgång och vattenkvalitet, jordmånskvalitet och luftkvalitet inom medlemsstaten, om sådana uppgifter finns tillgängliga.

Konstaterade fall av bedrägeri i verksamhetskedjan för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

Uppgifter om hur andelen biologiskt nedbrytbart avfall i det avfall som använts för energiproduktion beräknats samt vad som gjorts för att förbättra och verifiera dessa beräkningar.

El- och värmeproduktion från förnybar energi i byggnader, inklusive uppdelade uppgifter om energi som producerats, använts och matats in i nätet och som utvunnits ur solceller, solvärmesystem, biomassa, värmepumpar, geotermiska system samt övriga decentraliserade system för förnybar energi.

I tillämpliga fall, andelen förnybar energi inom fjärrvärme samt förnybar energi som produceras av städer och gemenskaper för förnybar energi.

Primärt utbud av fast biomassa (i 1 000 m3, utom med avseende på led 1 b iii, som ska anges i ton):

Skogsbiomassa som används för energiproduktion (inhemsk produktion och import):

Primär biomassa från skog som används direkt för energiproduktion:

Grenar och trädtoppar (frivillig rapportering), om sådana uppgifter finns tillgängliga

ii)

I tillämpliga fall, stubbar (frivillig rapportering)

iii)

Rundvirke (uppdelat i industriellt rundvirke och brännved)

I tillämpliga fall, skogsindustrins biprodukter som används direkt för energiproduktion:

I tillämpliga fall, bark

ii)

Flis, sågspån och annat träspån

iii)

I tillämpliga fall, svartlut och råtallolja

Återvunnet trä som används direkt för energiproduktion, om sådana uppgifter finns tillgängliga

Bearbetat träbaserat bränsle som framställs av råvaror som inte redovisats i led 1 a, b eller c:

I tillämpliga fall, träkol

ii)

Träpelletar och träbriketter

Agrobiomassa som används för energiproduktion (inhemsk produktion, import och export), om sådana uppgifter finns tillgängliga:

Energigrödor för el- eller värmeproduktion (t.ex. skottskog med kort omloppstid)

Skörderestprodukter för el- eller värmeproduktion

Biomassa från organiskt avfall som används för energiproduktion (inhemsk produktion, import och export), om sådana uppgifter finns tillgängliga:

Organiska fraktioner av industriavfall

Organiska fraktioner av kommunalt avfall

Avloppsslam

Slutlig energianvändning av fast biomassa (mängden fast biomassa som används för energiproduktion inom följande sektorer):

Energisektorn:

Elektricitet

Kraftvärme

Värme

Industrisektorn internt (använd och egenproducerad el, kraftvärme och värme)

Hushållens direkta slutanvändning

Övrigt

Del 2

Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller energieffektivitet

När det gäller energieffektivitet ska följande kompletterande information läggas till i enlighet med artikel 21 c:

Viktiga lagstiftningsåtgärder och andra styrmedel, finansieringsåtgärder och program som genomförs år X-2 och X-1 (där X är det år då rapporten ska utarbetas) för att nå de mål som avses i artikel 4 b som främjar energitjänstemarknaderna och förbättrar byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt värme och kyla och för att förbättra informationen och kompetensen samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

Den ackumulerade mängd energibesparingar som uppnåtts genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU åren X-3 och X-2.

Den mängd besparingar som uppnåtts genom policyåtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU.

I tillämpliga fall, den mängd besparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU.

Framsteg inom respektive sektor och skälen till varför energianvändningen förblev stabil eller ökade år X-3 och X-2 inom sektorer för slutlig energikonsumtion.

Total byggnadsarea i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 250 m2 som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i medlemsstaterna och som den 1 januari år X-2 och X-1 inte uppfyller de energiprestandakrav som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU.

Total byggnadsarea i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i medlemsstaterna och som renoverades år X-3 och X-2, och som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU, eller de energibesparingar i sådana byggnader som avses i artikel 5.6 i direktiv 2012/27/EU som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter.

Antalet energibesiktningar som genomförts år X-3 och X-2. Dessutom det totala uppskattade antalet stora företag inom deras territorium som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU, och antalet energibesiktningar som genomförts i dessa företag år X-3 och X-2.

Nationell primärenergifaktor som tillämpas på el och en motivering om denna avviker från den standardkoefficient som avses i fotnot (3) i bilaga IV till direktiv 2012/27/EU.

Antal och golvyta år X-2 och X-1 för nya och renoverade nära-nollenergibyggnader enligt artikel 9 i direktiv 2010/31/EU, vid behov på grundval av statistiska stickprov.

En webblänk till den webbplats där den förteckning över eller det gränssnitt för leverantörer av energitjänster som avses i artikel 18.1 c i direktiv 2012/27/EU finns tillgänglig.

ANNEX XI

VOLUNTARY SCHEMES IN RESPECT OF WHICH THE COMMISSION HAS ADOPTED A DECISION PURSUANT TO ARTICLE 30(4) OF DIRECTIVE (EU) 2018/2001

The report on voluntary schemes in respect of which the Commission has adopted a decision pursuant to Article 30(4) of Directive (EU) 2018/2001, to be adopted biennially by the Commission together with the State of the Energy Union report pursuant to point (e) of Article 35(2) of this Regulation, shall contain the Commission's assessment of, as a minimum, the following:

(a)

the independence, modality and frequency of audits, both in relation to what is stated on those aspects in the scheme documentation, at the time the scheme concerned was approved by the Commission, and in relation to industry best practices;

(b)

the availability of, and experience and transparency in the application of, methods for identifying and dealing with non-compliance, with particular regard to dealing with situations or allegations of serious wrongdoing on the part of members of the scheme;

(c)

transparency, particularly in relation to the accessibility of the scheme, the availability of translations in the applicable languages of the countries and regions from which raw materials originate, the accessibility of a list of certified operators and relevant certificates, and the accessibility of auditor reports;

(d)

stakeholder involvement, particularly as regards the consultation of indigenous and local communities prior to decision making during the drafting and reviewing of the scheme as well as during audits and the response to their contributions;

(e)

the overall robustness of the scheme, particularly in light of rules on the accreditation, qualification and independence of auditors and relevant scheme bodies;

(f)

where available, market updates of the scheme, the amount of feedstocks and biofuels certified, by country of origin and type, the number of participants;

(g)

the ease and effectiveness of implementing a system that tracks the proofs of conformity with the sustainability criteria that the scheme gives to its member(s), such a system intended to serve as a means of preventing fraudulent activity with a view, in particular, to the detection, treatment and follow-up of suspected fraud and other irregularities and where appropriate, number of cases of fraud or irregularities detected;

(h)

options for entities to be authorised to recognise and monitor certification bodies;

(i)

criteria for the recognition or accreditation of certification bodies;

(j)

rules on how the monitoring of the certification bodies is to be conducted;

(k)

ways to facilitate or improve the promotion of best practices.

ANNEX XII

NATIONAL INVENTORY SYSTEMS

Information referred to in Article 37 includes the following:

(a)

data and methods reported for activities and installations under Directive 2003/87/EC for the purpose of preparing national GHG inventories in order to ensure consistency of the reported GHG emissions under the EU ETS and in the national GHG inventories;

(b)

data collected through the reporting systems on fluorinated gases in the relevant sectors established pursuant to Article 20 of Regulation (EU) No 517/2014 for the purpose of preparing national GHG inventories;

(c)

emissions, underlying data and methodologies reported by facilities under Regulation (EC) No 166/2006 for the purpose of preparing national GHG inventories;

(d)

data reported under Regulation (EC) No 1099/2008;

(e)

data collected via the geographical tracking of land areas in the context of existing Union and Member State programmes and surveys, including the LUCAS Land Use Cover Area frame Survey and the Copernicus Programme.

ANNEX XIII

CORRELATION TABLE

Regulation (EU) No 525/2013	This Regulation
Article 1	Article 1(1)
Article 2	—
Article 3	—
Article 4	Article 15
Article 5	Article 37(1), (2) and(6); Annex XII
Article 6	Article 37(3) and (7)
Article 7	Article 26(3), (4), (6) and (7); Annex V
Article 8	Article 26(2) and (7)
Article 9	Article 37(4) and (5)
Article 10	Article 40
Article 11	—
Article 12	Article 39
Article 13	Article 18(1)(a) and Article 18(3) and (4); Annex VI
Article 14	Article 18(1)(b) and Article (2), (3) and (4); Annex VII
Article 15	Article 19(1); Annex VIII, Part 1
Article 16	Article 19(3) and Annex VIII, Part 2
Article 17	Article 19(2), (4) and (5); Annex VIII, Part 3
Article 18	the second subparagraph of Article 17(2)
Article 19	—
Article 20	—
Article 21	Article 29(1)(c) and Article 29(5) and (7)
Article 22	—
Article 23	Article 41(1)(d), (e), (f), (g) and (h)
Article 24	Article 42
Article 25	—
Article 26	Article 44(1)(a) and Article 44(2), (3) and (6)
Article 27	—
Article 28	Article 57
Article 29	—

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa	Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa	Krav

Builddate: 20.11.2023 00:00:00 -Doknr: CELEX:32018R1999
EULAW -
European Regulation published on http://eur-lex.europa.eu/