+Artikel 19 Lösande av tvister mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer
---+Artikel 19 1.
---+Artikel 19 1a.
---+Artikel 19 1b.
---+Artikel 19 2.
---+Artikel 19 3.
---+Artikel 19 3a.
---+Artikel 19 4.
---+Artikel 19 5.
---+Artikel 19 6.

Artikel 19 Lösande av tvister mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer

1. Översikt

,
Artikel 19 1.

I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

a) 

På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd eller avsaknaden av åtgärder.

b) 

I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 föreskrivs att myndigheten får bistå på eget initiativ, om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl.

I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna.
Artikel 19 1a.

I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att en överenskommelse inte har nåtts:

a) 

Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

i) 

Tidsfristen löper ut.

ii) 

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

b) 

Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

i) 

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

ii) 

Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa de akterna, och den anmodade myndigheten ännu inte har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran.
Artikel 19 1b.
Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1. Om myndigheten agerar på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera.

Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 ska alla behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.4, avvakta med sina enskilda beslut. Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i den här artikeln är avslutat.
Artikel 19 2.
Myndigheten ska ange en tidsfrist för förlikningen mellan de behöriga myndigheterna med beaktande av eventuella relevanta tidsfrister som föreskrivs i de akter som avses i artikel 1.2 och av hur komplex och brådskande frågan är. I detta läge ska myndigheten agera som medlare.
Artikel 19 3.
Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten. Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna. Genom sitt beslut kan myndigheten kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt.
Artikel 19 3a.
Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och 3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3.
Artikel 19 4.
Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att ett finansiellt institut uppfyller krav som är direkt tillämpliga på det enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till det finansiella institutet med krav på att det finansiella institutet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra med viss praxis.
Artikel 19 5.
Beslut som antagits i enlighet med punkt 4 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som antagits av de behöriga myndigheterna. Alla åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar avseende förhållanden som är föremål för ett beslut enligt punkt 3 eller 4 ska vara förenliga med det beslutet.
Artikel 19 6.
I den rapport som avses i artikel 50.2 ska myndighetens ordförande ange art och karaktär på tvisterna mellan behöriga myndigheter, de överenskommelser som nåtts och de beslut som fattats för att lösa tvisterna.

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav

3. Relaterade standarder

Standarder