+EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
---+Artikel 1 Innehåll
------+Artikel 1 1.
------+Artikel 1 2.
------+Artikel 1 3.
---+Artikel 2 Definitioner
---+Artikel 3 Nationell byggnadsrenoveringsplan
------+Artikel 3 1.
------+Artikel 3 2.
------+Artikel 3 3.
------+Artikel 3 4.
------+Artikel 3 5.
------+Artikel 3 6.
------+Artikel 3 7.
------+Artikel 3 8.
------+Artikel 3 9.
---+Artikel 4 Antagande av en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda
---+Artikel 5 Fastställande av minimikrav avseende energiprestanda
------+Artikel 5 1.
------+Artikel 5 2.
------+Artikel 5 3.
---+Artikel 6 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda
------+Artikel 6 1.
------+Artikel 6 2.
------+Artikel 6 3.
------+Artikel 6 4.
---+Artikel 7 Nya byggnader
------+Artikel 7 1.
------+Artikel 7 2.
------+Artikel 7 3.
------+Artikel 7 4.
------+Artikel 7 5.
------+Artikel 7 6.
---+Artikel 8 Befintliga byggnader
------+Artikel 8 1.
------+Artikel 8 2.
------+Artikel 8 3.
---+Artikel 9 Minimistandarder för energiprestanda för lokalbyggnader och utvecklingsbanor för progressiv renovering av bostadsbyggnadsbeståndet
------+Artikel 9 1.
------+Artikel 9 2.
------+Artikel 9 3.
------+Artikel 9 4.
------+Artikel 9 5.
------+Artikel 9 6.
------+Artikel 9 7.
------+Artikel 9 8.
---+Artikel 10 Solenergi i byggnader
------+Artikel 10 1.
------+Artikel 10 2.
------+Artikel 10 3.
------+Artikel 10 4.
------+Artikel 10 5.
---+Artikel 11 Nollutsläppsbyggnader
------+Artikel 11 1.
------+Artikel 11 2.
------+Artikel 11 3.
------+Artikel 11 4.
------+Artikel 11 5.
------+Artikel 11 6.
------+Artikel 11 7.
---+Artikel 12 Renoveringspass
------+Artikel 12 1.
------+Artikel 12 2.
------+Artikel 12 3.
------+Artikel 12 4.
------+Artikel 12 5.
------+Artikel 12 6.
------+Artikel 12 7.
------+Artikel 12 8.
---+Artikel 13 Byggnadens installationssystem
------+Artikel 13 1.
------+Artikel 13 2.
------+Artikel 13 3.
------+Artikel 13 4.
------+Artikel 13 5.
------+Artikel 13 6.
------+Artikel 13 7.
------+Artikel 13 8.
------+Artikel 13 9.
------+Artikel 13 10.
------+Artikel 13 11.
------+Artikel 13 12.
---+Artikel 14 Infrastruktur för hållbar mobilitet
------+Artikel 14 1.
------+Artikel 14 2.
------+Artikel 14 3.
------+Artikel 14 4.
------+Artikel 14 5.
------+Artikel 14 6.
------+Artikel 14 7.
------+Artikel 14 8.
------+Artikel 14 9.
------+Artikel 14 10.
---+Artikel 15 Byggnaders smarthetsberedskap
------+Artikel 15 1.
------+Artikel 15 2.
------+Artikel 15 3.
------+Artikel 15 4.
---+Artikel 16 Datautbyte
------+Artikel 16 1.
------+Artikel 16 2.
------+Artikel 16 3.
------+Artikel 16 4.
------+Artikel 16 5.
---+Artikel 17 Ekonomiska incitament, kompetens och marknadshinder
------+Artikel 17 1.
------+Artikel 17 2.
------+Artikel 17 3.
------+Artikel 17 4.
------+Artikel 17 5.
------+Artikel 17 6.
------+Artikel 17 7.
------+Artikel 17 8.
------+Artikel 17 9.
------+Artikel 17 10.
------+Artikel 17 11.
------+Artikel 17 12.
------+Artikel 17 13.
------+Artikel 17 14.
------+Artikel 17 15.
------+Artikel 17 16.
------+Artikel 17 17.
------+Artikel 17 18.
------+Artikel 17 19.
---+Artikel 18 Gemensamma kontaktpunkter för byggnaders energiprestanda
------+Artikel 18 1.
------+Artikel 18 2.
------+Artikel 18 3.
---+Artikel 19 Energicertifikat
------+Artikel 19 1.
------+Artikel 19 2.
------+Artikel 19 3.
------+Artikel 19 4.
------+Artikel 19 5.
------+Artikel 19 6.
------+Artikel 19 7.
------+Artikel 19 8.
------+Artikel 19 9.
------+Artikel 19 10.
------+Artikel 19 11.
------+Artikel 19 12.
------+Artikel 19 13.
------+Artikel 19 14.
---+Artikel 20 Utfärdande av energicertifikat
------+Artikel 20 1.
------+Artikel 20 2.
------+Artikel 20 3.
------+Artikel 20 4.
------+Artikel 20 5.
------+Artikel 20 6.
------+Artikel 20 7.
------+Artikel 20 8.
---+Artikel 21 Uppvisande av energicertifikat
------+Artikel 21 1.
------+Artikel 21 2.
------+Artikel 21 3.
---+Artikel 22 Databaser för byggnaders energiprestanda
------+Artikel 22 1.
------+Artikel 22 2.
------+Artikel 22 3.
------+Artikel 22 4.
------+Artikel 22 5.
------+Artikel 22 6.
------+Artikel 22 7.
---+Artikel 23 Inspektioner
------+Artikel 23 1.
------+Artikel 23 2.
------+Artikel 23 3.
------+Artikel 23 4.
------+Artikel 23 5.
------+Artikel 23 6.
------+Artikel 23 7.
------+Artikel 23 8.
------+Artikel 23 9.
---+Artikel 24 Rapporter om inspektion av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem
------+Artikel 24 1.
------+Artikel 24 2.
------+Artikel 24 3.
---+Artikel 25 Oberoende experter
------+Artikel 25 1.
------+Artikel 25 2.
---+Artikel 26 Certifiering av yrkesverksamma inom byggbranschen
------+Artikel 26 1.
------+Artikel 26 2.
---+Artikel 27 Oberoende kontrollsystem
------+Artikel 27 1.
------+Artikel 27 2.
------+Artikel 27 3.
---+Artikel 28 Översyn
---+Artikel 29 Information
------+Artikel 29 1.
------+Artikel 29 2.
------+Artikel 29 3.
------+Artikel 29 4.
---+Artikel 30 Samråd
---+Artikel 31 Anpassning av bilaga I till den tekniska utvecklingen
---+Artikel 32 Utövande av delegeringen
------+Artikel 32 1.
------+Artikel 32 2.
------+Artikel 32 3.
------+Artikel 32 4.
------+Artikel 32 5.
------+Artikel 32 6.
---+Artikel 33 Kommittéförfarande
------+Artikel 33 1.
------+Artikel 33 2.
------+Artikel 33 3.
---+Artikel 34 Sanktioner
---+Artikel 35 Införlivande
------+Artikel 35 1.
------+Artikel 35 2.
---+Artikel 36 Upphävande
---+Artikel 37 Ikraftträdande och tillämpning
---+Artikel 38 Adressater
---+BILAGA I Gemensam allmän ram för beräkning av byggnaders energiprestanda
---+BILAGA II Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna
---+BILAGA III Beräkning av livscykel-GWP för nya byggnader enligt artikel 7.2
---+BILAGA IV Gemensam allmän ram för betygsättning av byggnaders smarthetsberedskap
---+BILAGA V Mall för energicertifikat
---+BILAGA VI Oberoende kontrollsystem för energicertifikat
---+BILAGA VII
---+BILAGA VIII Krav för renoveringspass
---+BILAGA IX
---+BILAGA X Jämförelsetabell
|
English -
European Union -
Energy -
Environment -
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2024/1275
av den 24 april 2024
om byggnaders energiprestanda
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
1. Översikt
| Rubrik |
Reglering |
|
Artikel 1 Innehåll
|
|
|
Artikel 2 Definitioner
|
Artikel 2
I detta direktiv gäller följande definitioner:
1.
byggnad: en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusmiljön.
2.
nollutsläppsbyggnad: en byggnad med mycket hög energiprestanda, bestämd i enlighet med bilaga I, som kräver noll eller mycket lite energi, producerar noll koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen och producerar noll eller mycket lite driftsrelaterade växthusgasutsläpp, i enlighet med artikel 11.
3.
nära-nollenergibyggnad: en byggnad med mycket hög energiprestanda, bestämd i enlighet med bilaga I och som inte är sämre än den kostnadsoptimala nivå för 2023 som rapporteras av medlemsstaterna enligt artikel 6.2, och där den försumbara eller mycket låga mängden energi som behövs i mycket hög grad tillförs i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller energi från förnybara energikällor i närheten.
4.
minimistandarder för energiprestanda: regler som innebär att befintliga byggnader ska uppfylla krav avseende energiprestanda som en del av en omfattande renoveringsplan för ett byggnadsbestånd eller vid en tröskelpunkt på marknaden såsom försäljning, uthyrning, donation eller ändring av ändamål i fastighetsregistret under en tidsperiod eller senast en angiven dag, och därigenom leder till renovering av befintliga byggnader.
5.
offentliga organ: offentliga organ enligt definitionen i artikel 2.12 i direktiv (EU) 2023/1791.
6.
byggnadens installationssystem: teknisk utrustning i en byggnad eller en byggnadsenhet för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och fastighetsstyrning, platsbaserad produktion av förnybar energi och lagring av energi, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor.
7.
system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnaders installationssystem.
8.
en byggnads energiprestanda: den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla energiefterfrågan som är knuten till normalt bruk av byggnaden, vilket inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk och belysning.
9.
primärenergi: energi från förnybara och icke-förnybara energikällor som inte har genomgått någon omvandling.
10.
uppmätt: mätt med en relevant anordning, såsom en energimätare, en effektmätare, en anordning för mätning och övervakning av effekt eller en elmätare.
11.
primärenergifaktor för icke-förnybar energi: en indikator som beräknas genom att dividera primärenergi från icke-förnybara källor för en viss energibärare, inklusive levererad energi och beräknade energiomkostnader för leverans till användningspunkterna, med den levererade energin.
12.
primärenergifaktor för förnybar energi: en indikator som beräknas genom att dividera primärenergi från förnybara källor från en energikälla på plats, i närheten eller på avstånd som levereras via en viss energibärare, inklusive levererad energi och beräknade energiomkostnader för leverans till användningspunkterna, med den levererade energin.
13.
total primärenergifaktor: summan av primärenergifaktorerna för förnybar energi och icke-förnybar energi, för en viss energibärare.
14.
energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, det vill säga vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, osmotisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
15.
klimatskal: de integrerade delar av en byggnad som skiljer dess interiör från utomhusmiljön.
16.
byggnadsenhet: en del, våning eller lägenhet inom en byggnad som är konstruerad eller ombyggd för att användas som en separat enhet.
17.
byggnadselement: en byggnads installationssystem eller en komponent i klimatskalet.
18.
bostadsbyggnad eller bostadsbyggnadsenhet: ett eller flera rum i en permanent byggnad eller en strukturellt avskild del av en byggnad som är utformad för ett privathushålls åretruntboende.
19.
renoveringspass: en individuellt anpassad plan för totalrenovering av en viss byggnad i ett maximalt antal steg som avsevärt kommer att förbättra dess energiprestanda.
20.
totalrenovering: en renovering som är i linje med principen om energieffektivitet först, som fokuserar på viktiga byggnadselement och som omvandlar en byggnad eller en byggnadsenhet
a)
till en nära-nollenergibyggnad före den 1 januari 2030,
b)
till en nollutsläppsbyggnad från och med den 1 januari 2030.
21.
stegvis totalrenovering: en totalrenovering som utförs i ett maximalt antal steg som anges i ett renoveringspass.
22.
större renovering: renovering av en byggnad där
a)
totalkostnaden för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 % av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen, eller
b)
mer än 25 % av klimatskalets yta renoveras.
Medlemsstaterna får välja om de vill tillämpa alternativ a eller b.
23.
driftsrelaterade växthusgasutsläpp: växthusgasutsläpp som beror på energianvändning för byggnadens installationssystem under användning och drift av byggnaden.
24.
växthusgasutsläpp under hela livscykeln: växthusgasutsläpp som uppstår under en byggnads hela livscykel, inbegripet tillverkning och transport av byggprodukter, byggplatsverksamhet, användning av energi i byggnaden och utbyte av byggprodukter samt rivning, transport och hantering av avfall och återanvändning, materialåtervinning och slutligt bortskaffande av detta.
25.
global uppvärmningspotential under hela livscykeln eller livscykel-GWP: en indikator som kvantifierar en byggnads bidrag till den globala uppvärmningspotentialen under hela dess livscykel.
26.
delade incitament: delade incitament enligt definitionen i artikel 2.54 i direktiv (EU) 2023/1791.
27.
energifattigdom: energifattigdom enligt definitionen i artikel 2.52 i direktiv (EU) 2023/1791.
28.
sårbara hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller hushåll, inbegripet hushåll med lägre medelinkomst, som är särskilt utsatta för höga energikostnader och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.
29.
europeisk standard: standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén, Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering eller Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder och som gjorts tillgänglig för allmänt bruk.
30.
energicertifikat: ett certifikat, som erkänns av en medlemsstat eller en juridisk person som har utsetts av denna stat, vilket anger en byggnads eller en byggnadsenhets energiprestanda, beräknad i enlighet med en metod som antas enligt artikel 4.
31.
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elektrisk eller mekanisk energi.
32.
kostnadsoptimal nivå: den energiprestandanivå som leder till den lägsta kostnaden under den beräknade ekonomiska livscykeln, där
a)
den lägsta kostnaden bestäms med beaktande av
i)
den aktuella byggnadens kategori och användning,
ii)
energirelaterade investeringskostnader på grundval av officiella prognoser,
iii)
kostnader för underhåll och drift, inklusive energikostnader med beaktande av kostnaden för utsläppsrätter för växthusgaser,
iv)
externa miljö- och hälsoeffekter till följd av energianvändning,
v)
inkomst från producerad energi på plats, i tillämpliga fall,
vi)
kostnader för avfallshantering, i tillämpliga fall, och
b)
den beräknade ekonomiska livscykeln bestäms av varje medlemsstat och avser den återstående beräknade ekonomiska livscykeln för en byggnad när kraven på energiprestanda fastställs för byggnaden som helhet, eller den beräknade ekonomiska livscykeln för ett byggnadselement när kraven på energiprestanda fastställs för byggnadselement.
Den kostnadsoptimala nivån ska ligga inom värdena på de prestandanivåer där kostnads-nyttoanalysen beräknad över den beräknade ekonomiska livscykeln är positiv.
33.
laddningspunkt: en laddningspunkt enligt definitionen i artikel 2.48 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 (
1
).
34.
förinstallerad kabeldragning: alla åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra installation av laddningspunkter, inbegripet dataöverföring, kablar, kabelvägar och, vid behov, elmätare.
35.
takförsedd bilparkering: en takförsedd konstruktion med minst tre bilparkeringsplatser, som inte använder energi för att påverka inomhusmiljön.
36.
enskilt mikrosystem: varje system med en förbrukning på mindre än 500 GWh under 2022, där det inte finns någon koppling till andra system.
37.
smart laddning: smart laddning enligt definitionen i artikel 2.14m i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (
2
).
38.
dubbelriktad laddning: dubbelriktad laddning enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2023/1804.
39.
standarder för hypoteksportföljer: mekanismer som ger hypotekslångivare incitament att bestämma en riktning för att öka medianvärdet för energiprestanda hos de byggnader som omfattas av hypotekslån fram till 2030 och 2050 i en portfölj och uppmuntra potentiella kunder att förbättra sina fastigheters energiprestanda i linje med unionens ambition att minska koldioxidutsläppen och relevanta mål vad gäller byggnaders energianvändning, med utgångspunkt i kriterierna för att fastställa miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt artikel 3 i förordning (EU) 2020/852.
40.
finansiellt ”pay-as-you-save”-system: ett lånesystem som uteslutande är avsett för förbättringar av energiprestanda, där det vid utformningen av systemet fastställs en korrelation mellan återbetalningarna av lånet och de uppnådda energibesparingarna, varvid även andra ekonomiska faktorer beaktas, såsom indexering av energikostnaderna, räntesatser, ökat tillgångsvärde och återfinansiering av lån.
41.
digital byggnadsloggbok: en gemensam databas för alla relevanta byggnadsdata, inklusive data som rör energiprestanda, i form av t.ex. energicertifikat, renoveringspass och indikatorer för smarthetsberedskap, samt data rörande livscykel-GWP, som underlättar välgrundat beslutsfattande och informationsutbyte inom byggsektorn och bland byggnadsägare och boende, finansinstitut och offentliga organ.
42.
luftkonditioneringssystem: en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas.
43.
uppvärmningssystem: en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs.
44.
ventilationssystem: byggnadens installationssystem som tillför utomhusluft naturligt eller mekaniskt till ett utrymme.
45.
värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar nyttig värme för användningsområden som identifieras i bilaga I, genom en eller flera av följande processer:
a)
Förbränning av bränslen i t.ex. en värmepanna.
b)
Jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd.
c)
Värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark med hjälp av en värmepump.
46.
kylgenerator: del av ett luftkonditioneringssystem som genererar användbar kyla för tillämpningsområden identifierade i bilaga I.
47.
avtal om energiprestanda: avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 2.33 i direktiv (EU) 2023/1791.
48.
värmepanna: kombination av hölje och brännare som är konstruerad för att till vätskor överföra den värme som uppkommer vid förbränningen.
49.
nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kW, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras.
50.
fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central eller decentraliserad produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
51.
användbar golvyta: den golvyta i en byggnad som behövs som parameter för att kvantifiera specifika användningsvillkor som uttrycks per enhet golvyta och för tillämpningen av förenklingarna och reglerna för zonindelning och tilldelning eller ändrad tilldelning.
52.
referensgolvyta: den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i de utrymmen inom klimatskalet som anges för bedömningen av energiprestanda.
53.
bedömningsgräns: den gräns där levererad och exporterad energi mäts eller beräknas.
54.
på plats: i eller på en viss byggnad eller på den mark där byggnaden är belägen.
55.
energi från förnybara energikällor som produceras i närheten: energi från förnybara energikällor som produceras i ett lokal- eller närområde kring en viss byggnad och som uppfyller samtliga följande villkor:
a)
Den kan distribueras och användas endast inom detta lokal- eller närområde genom ett särskilt distributionsnät.
b)
Den gör det möjligt att beräkna en specifik primärenergifaktor som gäller endast för den energi från förnybara energikällor som produceras inom detta lokal- eller närområde.
c)
Den kan användas på plats genom en särskild anslutning till energiproduktionskällan, och denna anslutning kräver särskild utrustning för säker försörjning och mätning av energi för egenanvändning i den bedömda byggnaden.
56.
tjänster relaterade till byggnaders energiprestanda eller EPB-tjänster: de tjänster, t.ex. uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk och belysning, vars energianvändning beaktas vid beräkningen av byggnaders energiprestanda.
57.
energibehov: den energi som behöver levereras till, eller extraheras från, ett konditionerat utrymme för att upprätthålla avsedda förhållanden i utrymmet under en viss tidsperiod, utan beaktande av bristande effektivitet i byggnadens installationssystem.
58.
energianvändning: energitillförsel till en byggnads installationssystem som tillhandahåller en EPB-tjänst för att tillgodose ett energibehov.
59.
egenanvändning: användning av energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller energi från förnybara energikällor som produceras i närheten av tekniska system på plats för EPB-tjänster.
60.
annan användning på plats: energi som används på plats för andra ändamål än EPB-tjänster, inbegripet apparater, diverse elutrustning och systemstödjande laster eller laddningspunkter för elektromobilitet.
61.
beräkningsintervall: det diskreta tidsintervall som används för beräkning av energiprestanda.
62.
levererad energi: energi, uttryckt per energibärare, som levereras till byggnadens installationssystem genom bedömningsgränsen, för att tillgodose de behov som beaktas eller för att producera den exporterade energin.
63.
exporterad energi: den andel förnybar energi som exporteras till energinätet i stället för att användas på plats för egenanvändning eller annan användning på plats, uttryckt per energibärare och per primärenergifaktor.
64.
cykelparkeringsplats: ett särskilt utrymme för att parkera minst en cykel.
65.
bilparkering som angränsar fysiskt till en byggnad: en bilparkering som är avsedd för boende, besökare eller arbetstagare i en byggnad och som är belägen inom byggnadens fastighetsområde eller i dess omedelbara närhet.
66.
kvalitet på inomhusmiljön: resultatet av en bedömning av de förhållanden inuti en byggnad som påverkar de boendes hälsa och välbefinnande, på grundval av parametrar rörande temperatur, fuktighet, ventilationsgrad och förekomst av föroreningar.
|
|
Artikel 3 Nationell byggnadsrenoveringsplan
|
|
|
Artikel 4 Antagande av en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda
|
Artikel 4
Antagande av en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda
Medlemsstaterna ska tillämpa en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda i enlighet med den gemensamma allmänna ramen i bilaga I. Denna metod ska antas på nationell eller regional nivå.
Kommissionen ska utfärda vägledning om beräkningen av energiprestanda för transparenta byggnadselement som ingår i klimatskalet och om beaktandet av omgivningsenergi.
|
|
Artikel 5 Fastställande av minimikrav avseende energiprestanda
|
|
|
Artikel 6 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda
|
|
|
Artikel 7 Nya byggnader
|
|
|
Artikel 8 Befintliga byggnader
|
|
|
Artikel 9 Minimistandarder för energiprestanda för lokalbyggnader och utvecklingsbanor för progressiv renovering av bostadsbyggnadsbeståndet
|
|
|
Artikel 10 Solenergi i byggnader
|
|
|
Artikel 11 Nollutsläppsbyggnader
|
|
|
Artikel 12 Renoveringspass
|
|
|
Artikel 13 Byggnadens installationssystem
|
|
|
Artikel 14 Infrastruktur för hållbar mobilitet
|
|
|
Artikel 15 Byggnaders smarthetsberedskap
|
|
|
Artikel 16 Datautbyte
|
|
|
Artikel 17 Ekonomiska incitament, kompetens och marknadshinder
|
|
|
Artikel 18 Gemensamma kontaktpunkter för byggnaders energiprestanda
|
|
|
Artikel 19 Energicertifikat
|
|
|
Artikel 20 Utfärdande av energicertifikat
|
|
|
Artikel 21 Uppvisande av energicertifikat
|
|
|
Artikel 22 Databaser för byggnaders energiprestanda
|
|
|
Artikel 23 Inspektioner
|
|
|
Artikel 24 Rapporter om inspektion av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem
|
|
|
Artikel 25 Oberoende experter
|
|
|
Artikel 26 Certifiering av yrkesverksamma inom byggbranschen
|
|
|
Artikel 27 Oberoende kontrollsystem
|
|
|
Artikel 28 Översyn
|
Artikel 28
Kommissionen ska, biträdd den kommitté som avses i artikel 33, se över detta direktiv senast den 31 december 2028 mot bakgrund av de erfarenheter och de framsteg som gjorts under dess genomförande samt vid behov lägga fram förslag.
Som en del av denna översyn ska kommissionen bedöma huruvida tillämpningen av detta direktiv i kombination med andra lagstiftningsinstrument som behandlar byggnaders energiprestanda och växthusgasutsläpp, särskilt genom koldioxidprissättning, ger tillräckliga framsteg mot att uppnå ett fossilfritt byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050, eller om ytterligare bindande åtgärder på unionsnivå, särskilt obligatoriska minimistandarder för energiprestanda för hela byggnadsbeståndet, behöver införas, bland annat för att säkerställa att de värden för 2030 och 2035 som fastställs i artikel 9.2 kan uppnås. Kommissionen ska också bedöma de nationella färdplanerna, särskilt de planerade gränsvärdena för livscykel-GWP för nya byggnader enligt artikel 7.4, och överväga huruvida ytterligare åtgärder för att främja en hållbar bebyggd miljö är nödvändiga. Kommissionen ska också undersöka på vilket sätt medlemsstaterna kan tillämpa integrerade distrikts- eller grannskapsstrategier i unionens fastighetspolitik och energieffektivitetspolitik, och samtidigt säkerställa att varje byggnad uppfyller minimikraven avseende energiprestanda, till exempel med hjälp av integrerade renoveringsprogram och övergripande renoveringssystem som är tillämpliga på ett antal byggnader i ett geografiskt sammanhang i stället för enskilda byggnader. Kommissionen ska också bedöma om alternativa indikatorer, såsom slutlig energianvändning och energibehov, skulle vara bättre lämpade för de syften som anges i bilaga I.
|
|
Artikel 29 Information
|
|
|
Artikel 30 Samråd
|
Artikel 30
I syfte att underlätta att detta direktiv genomförs på ett effektivt sätt ska medlemsstaterna samråda med de berörda intressenterna, inklusive lokala och regionala myndigheter, i enlighet med gällande nationell rätt och i förekommande fall. Sådant samråd är av särskild vikt för tillämpningen av artikel 29.
|
|
Artikel 31 Anpassning av bilaga I till den tekniska utvecklingen
|
Artikel 31
Anpassning av bilaga I till den tekniska utvecklingen
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att ändra detta direktiv vad gäller anpassningen av punkterna 4 och 5 i bilaga I till den tekniska utvecklingen.
|
|
Artikel 32 Utövande av delegeringen
|
|
|
Artikel 33 Kommittéförfarande
|
|
|
Artikel 34 Sanktioner
|
Artikel 34
Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv och ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder, utan dröjsmål, samt eventuella ändringar som berör dem.
|
|
Artikel 35 Införlivande
|
|
|
Artikel 36 Upphävande
|
Artikel 36
Direktiv 2010/31/EU, i dess lydelse enligt de akter som förtecknas i bilaga IX del A, ska upphöra att gälla från och med den 30 maj 2026, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och de datum för tillämpning av de direktiv som anges i bilaga IX del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga X.
|
|
Artikel 37 Ikraftträdande och tillämpning
|
Artikel 37
Ikraftträdande och tillämpning
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 30, 31, 33 och 34 ska tillämpas från och med den 30 maj 2026.
|
|
Artikel 38 Adressater
|
Artikel 38
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
|
|
BILAGA I Gemensam allmän ram för beräkning av byggnaders energiprestanda
|
BILAGA I
Gemensam allmän ram för beräkning av byggnaders energiprestanda
(som det hänvisas till i artikel 4)
1. En byggnads energiprestanda ska fastställas på grundval av den beräknade eller uppmätta energianvändningen och återspegla normal energianvändning för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och fast belysning samt för andra delar av en byggnads installationssystem. Medlemsstaterna ska säkerställa att den normala energianvändningen är representativ för faktiska driftsförhållanden för varje relevant byggnadstyp och återspeglar det normala användarbeteendet. Där det är möjligt ska normal energianvändning och normalt användarbeteende baseras på tillgängliga nationella statistiska uppgifter, byggregler och uppmätta data.
När uppmätt energianvändning utgör grunden för beräkning av byggnaders energiprestanda ska beräkningsmetoden kunna identifiera inverkan av användarbeteendet och lokalklimatet, vilket inte ska återspeglas i beräkningsresultatet. Mätning av energianvändningen för beräkning av byggnaders energiprestanda ska avläsas minst en gång i månaden och ska göra åtskillnad mellan olika energibärare.
Medlemsstaterna får använda uppmätt energianvändning under normala driftsförhållanden för att verifiera att den beräknade energianvändningen är korrekt och för att möjliggöra jämförelse mellan beräknad och faktisk prestanda. Den uppmätta energianvändningen för verifiering och jämförelse får baseras på månadsvisa avläsningar.
En byggnads energiprestanda ska uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning per enhet av referensgolvyta per år, kWh/(m2*år) både för certifieringen av energiprestanda och för efterlevnaden av minimikraven avseende energiprestanda. Den metod som används för beräkningen av en byggnads energiprestanda ska vara klar och tydlig och öppen för innovation.
Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod på grundval av bilaga A till de grundläggande europeiska standarderna om byggnaders energiprestanda, nämligen (EN) ISO 52000-1, (EN) ISO 52003-1, (EN) ISO 52010-1, (EN) ISO 52016-1, (EN) ISO 52018-1, (EN) ISO 52120-1, EN 16798-1 och EN 17423 eller dokument som ersätter dessa. Denna bestämmelse utgör inte en rättslig kodifiering av dessa standarder.
När byggnader försörjs via fjärrvärme- eller fjärrkylsystem ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att fördelarna med en sådan försörjning erkänns och redovisas i beräkningsmetoden, särskilt andelen förnybar energi, genom individuellt certifierade eller erkända primärenergifaktorer.
2. Energibehoven och energianvändningen för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation, belysning och andra delar av en byggnads installationssystem ska beräknas baserat på månadsintervall, timintervall eller kortare för att ta hänsyn till varierande förhållanden som avsevärt påverkar systemets drift och prestanda och inomhusförhållandena, samt för att optimera hälsa, inomhusluftkvalitet, inbegripet komfort, enligt vad som definieras av medlemsstaterna på nationell eller regional nivå.
När produktspecifika bestämmelser för energirelaterade produkter som antagits enligt direktiv 2009/125/EG innehåller specifika produktinformationskrav för beräkning av energiprestanda och livscykel-GWP enligt det här direktivet, ska nationella beräkningsmetoder inte kräva ytterligare information.
Beräkningen av primärenergi ska baseras på regelbundet uppdaterade och framåtblickande primärenergifaktorer (uppdelat på icke-förnybar, förnybar och total) eller viktningsfaktorer per energibärare, vilka ska erkännas av de nationella myndigheterna, och med beaktande av den förväntade energimixen på grundval av den nationella energi- och klimatplanen. Primärenergifaktorerna eller viktningsfaktorerna får baseras på nationella, regionala eller lokala uppgifter. Primärenergifaktorer eller viktningsfaktorer får fastställas på års-, säsongs-, månads-, dygns- eller timbasis eller baserat på mer specifik information som görs tillgänglig för enskilda fjärrvärmenät.
Medlemsstaterna ska fastställa primärenergi- eller viktningsfaktorer. De val som gjorts och datakällorna ska rapporteras i enlighet med EN 17423 eller något annat dokument som ersätter det. Medlemsstaterna får välja en genomsnittlig primärenergifaktor för el i unionen som fastställts enligt direktiv (EU) 2023/1791 i stället för en primärenergifaktor som återspeglar elmixen i landet.
3. För att uttrycka en byggnads energiprestanda ska medlemsstaterna fastställa ytterligare numeriska indikatorer för den totala icke-förnybara och förnybara primärenergianvändningen samt för driftsrelaterade växthusgasutsläpp som produceras i kg CO2eq/(m2*år).
4. Metoden ska fastställas med beaktande av åtminstone följande faktorer:
a)
Följande faktiska termiska egenskaper hos byggnaden inbegripet dess mellanväggar:
b)
Värmeanläggningar och tappvarmvattenförsörjning, inbegripet deras isoleringsegenskaper.
c)
Kapaciteten hos installerad platsbaserad produktion av förnybar energi och lagring av energi
d)
Luftkonditioneringsanläggningar.
e)
Naturlig och mekanisk ventilation, vilket kan inbegripa lufttäthet och värmeåtervinning.
f)
Inbyggda belysningsinstallationer (huvudsakligen i den sektor som inte är avsedd för bostadsändamål).
g)
Utformning, placering och orientering av byggnaden, inklusive utomhusklimat.
h)
Passiva solvärmesystem och solskydd.
i)
Förhållanden avseende inomhusklimatet, inklusive planerat inomhusklimat.
k)
System för fastighetsautomation och fastighetsstyrning och deras kapacitet för övervakning, kontroll och optimering av energiprestanda.
5. Positiv påverkan av följande aspekter ska beaktas:
a)
Lokal solexponering, aktiva solenergisystem och andra värme- eller elsystem som baseras på energi från förnybara energikällor.
c)
Fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem.
6. I syfte att användas i beräkningen av byggnaders energiprestanda bör byggnader delas in i följande kategorier:
a)
Enfamiljshus av olika typer.
h)
Byggnader för parti- och detaljhandel.
i)
Andra typer av energianvändande byggnader
|
|
BILAGA II Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna
|
BILAGA II
Mall för de nationella byggnadsrenoveringsplanerna
(som det hänvisas till i artikel 3)
|
Artikel 3 i detta direktiv
|
Obligatoriska indikatorer
|
Frivilliga indikatorer
|
|
a) Översikt över det nationella byggnadsbeståndet
|
Antal byggnader och total golvyta (m2):
— per byggnadstyp (inklusive offentliga byggnader och subventionerade bostäder)
— nära-nollenergibyggnader
— byggnader med sämst prestanda (inklusive en definition)
— 43 % av bostadsbyggnader med sämst prestanda
— uppskattning av andelen byggnader som är undantagna enligt artikel 9.6 b
|
Antal byggnader och total golvyta (m2):
— rivning (antal byggnader och total golvyta (m2))
|
|
Antal energicertifikat:
— per byggnadstyp (inklusive offentliga byggnader)
|
Antal energicertifikat:
|
|
Årlig renoveringstakt: antal byggnader och total golvyta (m2)
— till nivåer för nära-nollenergibyggnader och/eller nollutsläppsbyggnader
— per renoveringsomfattning (viktad genomsnittlig renovering)
|
|
|
Primär och slutlig årlig energianvändning (ktoe):
Energibesparingar (ktoe):
Genomsnittlig primärenergianvändning i kWh/(m2*år) för bostadsbyggnader
Andel förnybar energi i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh):
|
Minskade energikostnader (euro) per hushåll (genomsnitt)
Primärenergianvändningen i en byggnad som motsvarar de bästa 15 % (tröskel för väsentligt bidrag) och de bästa 30 % (tröskel för att inte orsaka betydande skada) av det nationella byggnadsbeståndet, enligt delegerad förordning (EU) 2021/2139.
Andel värmesystem i byggnadssektorn per typ av värmepanna/värmesystem
Andel förnybar energi i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh):
|
|
Årliga driftsrelaterade växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):
Årlig driftsrelaterad minskning av växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):
|
Livscykel-GWP (kg CO2eq/(m2)) i nya byggnader:
|
|
Marknadshinder och marknadsmisslyckanden (beskrivning):
— bygg- och energisektorns kapacitet
Utvärdering av kapaciteten inom byggsektorn, sektorn för energieffektivitet och sektorn för förnybar energi
|
Marknadshinder och marknadsmisslyckanden (beskrivning):
Antal:
— arkitekter och ingenjörer
— kvalificerade arbetstagare
— gemensamma kontaktpunkter
— små och medelstora företag inom bygg- och renoveringssektorn
— gemenskaper för förnybar energi och medborgarledda renoveringsinitiativ
Prognoser för arbetskraften inom byggsektorn:
— arkitekter/ ingenjörer/kvalificerade arbetstagare som går i pension
— arkitekter/ ingenjörer/kvalificerade arbetstagare som kommer in på marknaden
Översikt och prognos över prisutvecklingen för byggmaterial och den nationella marknadsutvecklingen
|
|
Energifattigdom (definition):
— procentandel människor som drabbas av energifattigdom
— andel av hushållets disponibla inkomst som läggs på energi
— befolkning med dåliga bostadsförhållanden (t.ex. läckande tak) eller med otillräckliga värmekomfortförhållanden
|
|
|
Primärenergifaktorer:
— primärenergifaktor för icke-förnybar energi
— primärenergifaktor för förnybar energi
— total primärenergifaktor
|
|
|
Definition av nära-nollenergibyggnad för nya och befintliga byggnader
|
Översikt över den rättsliga och administrativa ramen
|
|
Kostnadsoptimala minimikrav för energiprestanda för nya och befintliga byggnader
|
|
|
b) Färdplan för 2030, 2040, 2050
|
Mål för årlig renoveringstakt: antal byggnader och total golvyta (m2):
— de 43 % av bostadsbyggnader med sämst prestanda
Information enligt artikel 9.1:
— kriterier för att undanta enskilda lokalbyggnader
— beräknad andel undantagna lokalbyggnader
— uppskattning av motsvarande förbättringar av energiprestandan till följd av undantagna lokalbyggnader
|
Mål för förväntad andel (%) renoverade byggnader:
— per renoveringsomfattning
|
|
Mål för förväntad primär och slutlig årlig energianvändning (ktoe):
Förväntade energibesparingar:
Mål för ökningen av andelen förnybar energi i enlighet med artikel 15a i direktiv (EU) 2018/2001
Numeriska mål för utbyggnaden av solenergi i byggnader
|
Andel energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn (installerade MWh eller producerade GWh)
|
|
Mål för förväntade driftsrelaterade växthusgasutsläpp (kg CO2eq/(m2*år):
Mål för förväntad driftsrelaterad minskning av växthusgasutsläpp (%):
|
Uppdelning mellan utsläpp som omfattas av kapitel III [stationära anläggningar], kapitel IVa [ny utsläppshandel för byggnader och vägtransporter] i direktiv 2003/87/EG och andra bestånd.
Mål för förväntade växthusgasutsläpp över hela livscykeln (kg CO2eq/(m2*år)) i nya byggnader:
|
|
Förväntade fördelar i vidare bemärkelse:
— minskning (%) av antalet människor som drabbas av energifattigdom
|
— Skapande av nya arbetstillfällen
— Ökning av BNP (andel och miljarder euro)
|
|
Medlemsstaternas bidrag till unionens energieffektivitetsmål i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet (andel och siffra i ktoe)
|
|
|
Medlemsstaternas bidrag till unionens mål för förnybar energi i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet (andel, installerade MWh eller producerade GWh):
|
|
|
c) Översikt över genomförda och planerade styrmedel och åtgärder
|
Strategier och åtgärder med avseende på följande:
a) Identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder för olika byggnadstyper och klimatzoner, med beaktande av potentiella relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel.
b) Nationella minimistandarder för energiprestanda enligt artikel 9 och andra strategier och åtgärder inriktade på de segment i det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, inklusive skyddsåtgärder enligt artikel 17.19.
c) Främjande av totalrenovering av byggnader, inbegripet stegvis renovering.
d) Stärkning och skydd av sårbara kunder och lindring av energifattigdom, inbegripet strategier och åtgärder enligt artikel 24 i direktiv (EU) 2023/1791, samt överkomliga bostäder.
e) Inrättande av gemensamma kontaktpunkter eller liknande mekanismer enligt artikel 18 för rådgivning och stöd om tekniska, administrativa och ekonomiska frågor.
f) Minskning av koldioxidutsläpp från uppvärmning och kylning, bland annat genom nät för fjärrvärme och fjärrkyla, och utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning med sikte på en fullständig utfasning av värmepannor för fossila bränslen senast 2040.
g) Förebyggande och högkvalitativ behandling av bygg- och rivningsavfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG, särskilt när det gäller avfallshierarkin, och målen för den cirkulära ekonomin.
h) Främjande av förnybara energikällor i byggnader i linje med det vägledande mål för andelen energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn som fastställs i artikel 15a.1 i direktiv (EU) 2018/2001.
i) Utbyggnad av solenergianläggningar på byggnader.
j) Minskning av växthusgasutsläpp under hela livscykeln för konstruktion, renovering, drift och uttjänta byggnader samt koldioxidupptag.
k) Främjande av distrikts- och grannskapsstrategier och integrerade renoveringsprogram på distriktsnivå, som kan behandla frågor som energi, mobilitet, grön infrastruktur, avfallshantering och vattenrening och andra aspekter av stadsplanering och ta hänsyn till lokala och regionala resurser, cirkularitet och tillräcklighet.
l) Förbättring av byggnader som ägs av offentliga organ, inbegripet strategier och åtgärder enligt artiklarna 5, 6 och 7 i direktiv (EU) 2023/1791.
m) Främjande av smart teknik och infrastruktur för hållbar mobilitet i byggnader.
n) Åtgärda marknadshinder och marknadsmisslyckanden.
o) Åtgärda kompetensluckor och främja utbildning, riktad fortbildning, kompetenshöjning och omskolning inom byggsektorn, sektorn för energieffektivitet och sektorn för förnybar energi (offentliga och privata), för att säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft med lämplig kompetens som motsvarar behoven inom byggnadssektorn, med särskilt fokus på de underrepresenterade grupperna.
p) Informationskampanjer och andra rådgivningsverktyg.
q) Främjande av modulära och industriella lösningar för byggande och byggnadsrenovering.
För alla strategier och åtgärder:
— strategins eller åtgärdens benämning
— kort beskrivning (exakt omfattning, syfte och verksamhetsformer)
— typ av strategi eller åtgärd (t.ex. lagstiftning, ekonomisk, skattemässig, utbildning, information)
— planerad budget och finansieringskällor
— enheter som ansvarar för genomförandet av strategin
— status för genomförandet
|
Strategier och åtgärder med avseende på följande:
a) Ökning av byggnaders klimatresiliens.
b) Främjande av energitjänstemarknaden.
c) Ökad brandsäkerhet.
d) Ökad resiliens mot katastrofrisker, inbegripet risker i samband med intensiv seismisk aktivitet.
e) Avlägsnande av farliga ämnen, inklusive asbest.
f) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
g) Den roll som spelas av gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper i distrikts- och grannskapsstrategier.
h) Åtgärdande av personalbrist.
i) Förbättring av kvaliteten på inomhusmiljön.
För alla politiska strategier och åtgärder:
— administrativa resurser och administrativ kapacitet
— område(n) som omfattas:
— byggnader med sämst prestanda
— minimistandarder för energiprestanda
— energifattigdom, subventionerade bostäder
— bostäder (enfamiljs, flerfamiljs)
— byggnader som inte är bostäder
— utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning
— växthusgasutsläpp under hela livscykeln
— cirkulär ekonomi och avfall
— gemensamma kontaktpunkter
— hållbar mobilitet i byggnader
— distrikts- och grannskapsstrategier
— informationskampanjer och rådgivningsverktyg
|
|
d) Översikt över investeringsbehoven, budgetkällorna och de administrativa resurserna
|
— totala investeringsbehov för 2030, 2040, 2050 (miljoner euro)
— offentliga investeringar (miljoner euro)
— offentliga investeringar (miljoner euro)
|
|
|
e) Gränsvärden för nya och renoverade nollutsläppsbyggnader enligt artikel 11
|
— operativa gränsvärden för utsläpp av växthusgaser för nya nollutsläppsbyggnader
— operativa gränsvärden för utsläpp av växthusgaser för renoverade nollutsläppsbyggnader
— årliga gränsvärden för primärenergianvändning för nya nollutsläppsbyggnader
— årliga gränsvärden för primärenergianvändning för renoverade nollutsläppsbyggnader
|
|
|
f) Minimistandarder för energiprestanda för lokalbyggnader
|
— gränsvärden för energiprestanda enligt artikel 9.1
|
|
|
g) Nationell utvecklingsbana för en progressiv renovering av byggnadsbeståndet det
|
— den nationella utvecklingsbanan för en progressiv renovering av bostadsbyggnadsbeståndet, inbegripet milstolparna för 2030 och 2035 avseende genomsnittlig primärenergianvändning i kWh/(m2*år), enligt artikel 9.2
|
|
|
|
BILAGA III Beräkning av livscykel-GWP för nya byggnader enligt artikel 7.2
|
BILAGA III
Beräkning av livscykel-GWP för nya byggnader enligt artikel 7.2
1. ALLMÄN RAM
I denna bilaga fastställs en unionsram för den nationella beräkningen av livscykel-GWP, så att resultaten, i enlighet med artikel 7.2, kan redovisas i byggnaders energicertifikat. Vid kontroll av huruvida ett gränsvärde som införts i enlighet med artikel 7.5 respekteras får medlemsstaterna besluta att utelämna vissa delar av livscykelskedena och vissa delar av byggnadskomponenternas omfattning, till exempel genom att tillämpa viktade koefficienter som är kopplade till utsläppsdatumet under byggnadens livscykel.
Nya byggnaders livscykel-GWP ska beräknas i enlighet med de minimikrav som anges i denna bilaga och med tillämpliga delar i standarden EN 15978 (EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod) samt med beaktande av eventuella senare standarder som rör hållbarheten hos byggarbeten och beräkningsmetoden för värdering av byggnaders miljöprestanda. Detta utgör inte en rättslig kodifiering av denna standard.
Den livscykel-GWP som redovisas i byggnadens energicertifikat ska återspegla den färdigställda byggnadens faktiska skick.
2. REFERENSSTUDIEPERIOD
Livscykel-GWP ska beräknas för en referensstudieperiod på 50 år (
9
).
3. DATA FÖR BERÄKNING
Data som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011 (
10
) eller (EU) 2024/3110 (
11
), och som i tabell 1 kallas ”data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter”, ska användas när de finns tillgängliga. Data som är kompatibla med de ”data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter” och som utfärdats i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781 (
12
), i tabell 1 kallade ”data som finns tillgängliga i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen”, ska också användas. Om sådana data inte finns tillgängliga får andra typer av data som anges i tabell 1 användas. Medlemsstaterna ska säkerställa att resultaten av beräkningarna av byggnaders livscykel-GWP blir så exakta och tillförlitliga som möjligt och uppmuntras att tillåta användning av projektspecifika eller produktspecifika data som har högre kvalitet och högre precisionsgrad än generiska data eller standardvärden.
Tabell 1
Översikt över definitioner av olika typer av byggproduktdata
|
Typ av data
|
Definition och användning
|
|
Data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter
|
Produktdata om klimatförändringseffekter som erhållits från prestanda- och överensstämmelsedeklarationer enligt förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110, inbegripet sådana deklarationer som omfattas av harmoniserade tekniska specifikationer och sådana som utfärdas i enlighet med tillämpliga europeiska bedömningsdokument och europeiska tekniska bedömningar.
|
|
Data som finns tillgängliga i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen
|
Kompatibla data som utfärdats i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781.
|
|
Projektspecifika data
|
Projektspecifika data beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard, men inte utfärdade i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110 eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
|
|
Produktspecifika data
|
Produktspecifika data beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard, men inte utfärdade i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110 eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
|
|
Genomsnittliga data för en produktgrupp i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693
|
Sektorspecifika miljödata representerar genomsnittet av flera produkter från ett eller flera företag och tillhandahålls av branschorganisationer eller andra motsvarande organisationer på det aktuella produktområdet. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
|
|
Generiska data
|
Generiska miljödata beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller en kompatibel standard för en produktgrupp för ett land eller en region. Dessa data får inte vara platsspecifika eller företagsspecifika. Medlemsstaterna ska, på grundval av liknande befintliga produktspecifika data, fastställa tydliga regler för hur dessa data ska genereras eller beräknas. Dessa regler ska baseras på försiktiga antaganden, så att inte generiska data på otillbörliga grunder prioriteras framför produktspecifika data. Medlemsstaterna får, med beaktande av fördelarna med cirkulära strategier, fastställa generiska data för återanvända byggprodukter.
|
|
Standardvärden
|
Miljödata beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard får användas för att täppa igen luckor i dataunderlaget, om ingen av ovanstående datatyper finns tillgänglig eller om det är nödvändigt för att förenkla beräkningen. Standardvärden får fastställas för en specifik omfattning av ett eller flera byggnadselement, eller för en omfattning av en eller flera livscykelundermoduler eller en eller flera livscykelmoduler. Medlemsstaterna får fastställa standardvärden utifrån försiktiga antaganden som främjar beräkning med specifika data när sådana finns tillgängliga. Medlemsstaterna får fastställa en rad standardvärden som, i enlighet med artikel 7.2, säkerställer att nya byggnaders livscykel-GWP kan redovisas även i fullständig avsaknad av specifika data.
|
Medlemsstaterna ska genom ett konsekvent och försiktigt tillvägagångssätt fastställa tydliga regler för generering och uppdatering av generiska data och standardvärden. Medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändiga data, inbegripet generiska data och standardvärden, görs offentligt tillgängliga, så att beräkningar av nya byggnaders livscykel-GWP kan utföras vid de tidpunkter som anges i artikel 7.2, inbegripet i de fall då inga projektspecifika eller produktspecifika data finns att tillgå.
För andra typer av data än dem som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter eller i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen uppmanas medlemsstaterna att begränsa marknadsfragmenteringen genom att erkänna tillförlitliga och kompatibla tillgängliga data som utfärdats i någon av medlemsstaterna, inbegripet produktspecifika data och projektspecifika data beräknade i enlighet med EN 15804 eller EN 50693 eller i enlighet med annan kompatibel standard. När medlemsstaterna kombinerar dessa data från olika källor ska de under alla omständigheter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att detta dataunderlag präglas av konsekvens och kompatibilitet och att slutresultaten för byggnaders livscykel-GWP är tillförlitliga.
4. ANVÄNDBAR GOLVYTA
Livscykel-GWP ska uttryckas i kg koldioxidekvivalenter/m2 användbar golvyta.
Medlemsstaterna ska fastställa hur definitionen av användbar golvyta ska användas i praktiken för att beräkna nya byggnadernas livscykel-GWP. Den användbara golvytan ska motsvara ytan i de delar av byggnaden som omfattas av beräkningen av byggnadens livscykel-GWP och får inte omfatta ytor utanför klimatskalet. Medlemsstaterna ska på nationell nivå beskriva den antagna användbara golvytan som komponentareor (”component areas”) enligt definitionen i de internationella standarderna för fastighetsmätning (IPMS, International Property Measurement Standards) (
13
) eller en likvärdig standard, som säkerställer transparens, konsekvens och jämförbarhet när det gäller mätningar av golvyta.
En byggnads livscykel-GWP ska beräknas och redovisas i dess energicertifikat, i enlighet med artikel 19 och bilaga V, eller i tillämpliga fall i byggnadsenhetens energicertifikat. I förekommande fall får medlemsstaterna fastställa regler för tilldelning av utsläpp från byggnadskomponenter som delas av flera byggnader. Dessa regler ska säkerställa att beräkningar av olika byggnaders och projekts livscykel-GWP är rättvisa, transparenta och konsekventa.
5. LIVSCYKELSKEDENAS OMFATTNING
Livscykel-GWP ska beräknas för varje obligatoriskt livscykelskede som anges i tabell 2. Medlemsstaterna får besluta att undanta de fakultativa livscykelskeden som anges i tabell 2 från beräkningen.
För varje enskilt livscykelskede ska beräkningen på byggnadsnivå, när den information som finns tillgänglig på produktnivå indikerar flera möjliga scenarier, vara så representativ som möjligt för fastighetsprojektet eller byggnaden. Om ingen tillförlitlig information finns att tillgå, eller om en förenklad beräkning är motiverad, får medlemsstaterna besluta att ett standardscenario, baserat på principen om värsta tänkbara scenario, får användas vid beräkningen.
Medlemsstaterna får anta standardvärden för livscykelns alla skeden eller delskeden i enlighet med de krav kopplade till data för beräkning som anges i avsnitt 3 för att hantera luckor i dataunderlaget eller när det är nödvändigt att förenkla beräkningen.
Tabell 2
Livcykelskeden som måste beräknas i enlighet med EN 15978:2011 och prEN 15978:2025 samt med beaktande av eventuella senare standarder som rör hållbarheten hos byggarbeten och beräkningsmetoden för värdering av byggnaders miljöprestanda.
|
Livscykelskeden
|
Obligatoriskt/fakultativt
|
|
EN 15978:2011
|
prEN 15978:2025
|
|
A1: Råvaruförsörjning
|
A1: Utvinning och produktion i tidigare led
|
Obligatoriskt
|
|
A2: Transport
|
A2: Transport till fabrik
|
Obligatoriskt
|
|
A3: Tillverkning
|
A3: Tillverkning
|
Obligatoriskt
|
|
A4: Transport
|
A4: Transport
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
A5: Uppförande/installation
|
A5: Uppförande/installation
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att utesluta processer som rör rivning före byggnadsverksamhet och transport av byggnadsarbetare till och från platsen. Om en process som rör rivning före byggnadsverksamhet eller transport av byggnadsarbetare till och från platsen beräknas, ska resultaten rapporteras som separata indikatorer
|
|
B1: Användning
|
B1: Användning
B1.1: Utsläpp från material och karbonisering
B1.2: Läckageutsläpp från köldmedier
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden, inklusive den påverkan som hänger samman med läckageutsläpp från köldmedier
|
|
B2: Underhåll
|
B2: Underhåll
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
B3: Reparation
|
B3: Reparation
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
B4: Utbyte
|
B4: Utbyte av byggnadskomponenter
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna ska på nationell nivå tydligt fastställa en regel för kvantifiering av antalet utbyteskomponenter eller utbytesprodukter som ska användas, till exempel det genomsnittliga antalet ersättningar i enkla decimaltal, antal ersättningar i heltal.
Information om referenslivslängd som gjorts tillgänglig i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110, eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781, ska användas när den finns att tillgå.
|
|
B5: Renovering
|
B5: Renovering
|
Fakultativt
|
|
B6: Driftsenergi
|
B6: Driftsenergi
B6.1: Reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster)
B6.2: Icke-reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster)
B6.3: Annan energiförbrukning kopplad till verksamheter som utförs av byggnadens brukare
|
Obligatoriskt
Beräkningen ska överensstämma med beräkningen av driftsrelaterade växthusgasutsläpp, i enlighet med den gemensamma allmänna ram som fastställs i bilaga I. Medlemsstaterna kan begränsa beräkningen till reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster) som omfattas av detta direktiv
Om medlemsstaterna beslutar att tillåta framåtblickande växthusgasutsläppsfaktorer för driftsutsläppen ska faktorerna vara motiverade, konsekventa och tydligt definierade för hela referensstudieperioden
Tilldelningen av den exporterade energins påverkan ska ske i enlighet med standard EN 15978. Den exporterade energins påverkan rapporteras i livscykelskede D2
|
|
B7: Driftsrelaterad vattenförbrukning
|
B7: Driftsrelaterad vattenförbrukning
B7.1: Centrala byggnadsintegrerade system (toaletter, duschar, badrum, uppvärmning, kylning, ventilation, fuktning och bevattning)
B7.2: Andra byggnadsintegrerade system (simbassänger, bastur osv.)
B7.3: System som inte är integrerade i byggnader (t.ex. diskmaskiner, tvättmaskiner osv.)
|
Fakultativt
|
|
|
B8: Byggnadsintegrerade användaraktiviteter, som inte omfattas av B1–B7
B8.1: Persontransport till och från byggnaden
B8.2: Laddning av elfordon på byggplatsen
B8.3: Övrigt, t.ex. användning av ”förbrukningsvaror” såsom papper för kontor eller möbler och utrustning som inte är fästa i byggnaden.
|
Fakultativt
|
|
C1: Nedmontering
|
C1: Nedmontering/rivning
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
C2: Transport
|
C2: Transport till anläggning för hantering eller bortskaffande av avfall
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
C3: Avfallshantering för återanvändning, materialåtervinning (”recycling”) och/eller återvinning (”recovery”)
|
C3: Avfallshantering för återanvändning, materialåtervinning (”recycling”) och/eller återvinning (”recovery”)
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
C4: Bortskaffande
|
C4: Bortskaffande av avfall
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
D: Fördelar och belastningar utanför systemgränsen
|
D1: Återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning till följd av nettoflöden av material som lämnar systemgränsen
|
Obligatoriskt
Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
|
|
D2: Potentiella fördelar och belastningar kopplade till export till försörjningsnäten (t.ex. av elenergi, värmeenergi, dricksvatten)
|
Obligatoriskt
|
6. TILLDELNING AV UTSLÄPP KOPPLADE TILL EN BYGGNADS ENERGIFÖRBRUKNING OCH ENERGIPRODUKTION PÅ PLATS
I tabell 3 beskrivs de tre möjliga metoderna för tilldelning av inbäddade utsläpp kopplade till en byggnads energiförbrukning och energiproduktion på plats. För att säkerställa transparens, konsekvens och exakthet i beräkningen ska medlemsstaterna välja en av de metoder som förtecknas i tabell 3, nämligen metod A, metod B1 eller metod B2. Om metod B1 eller B2 används på nationell nivå ska medlemsstaterna offentliggöra de valda tilldelningsregler som behövs för beräkningen i enlighet med energiberäkningen och tillämpliga standarder.
Vid beräkning av livscykel-GWP ska tilldelningen av driftsutsläpp kopplade till en byggnads energiförbrukning och energiproduktion på plats genom alla livscykelskeden utföras i enlighet med den valda tilldelningen av inbäddade utsläpp och i enlighet med standard EN 15978.
Tabell 3
Beräkning av inbäddade utsläpp från produktion av förnybar energi på plats
|
Påverkande faktor
|
Metod A
|
Metod B1 eller B2
|
|
Typ av tilldelning av inbäddade utsläpp till byggnaden från energilagringskomponenter
|
Full tilldelning till byggnaden
|
|
Typ av tilldelning av inbäddade utsläpp till byggnaden från andra systemdelar
|
Full tilldelning till byggnaden
|
B1: Proportionell tilldelning till byggnaden baserat på andelen infångad/producerad energi som används för egenförbrukning
|
B2: Tilldelning till byggnaden för komponenter som är integrerade i klimatskalet och som bildar dess yta, samt proportionell tilldelning av återstående inbäddade utsläpp till byggnaden baserat på andelen infångad/producerad energi som används för egenförbrukning
|
7. OMFATTNING AV BYGGNADSELEMENT OCH TEKNISK UTRUSTNING
Beräkningen av livscykel-GWP ska åtminstone omfatta de byggnadselement och den tekniska utrustning som förtecknas under nivå 2 i kategorierna skal och kärna i tabell 4. Medlemsstaterna ska säkerställa en heltäckande och korrekt beräkning av livscykel-GWP, genom att på nationell nivå utfärda en tydlig beskrivning av de byggnadselement och den tekniska utrustning i en byggnad som krävs för beräkningen av livscykel-GWP. I detta syfte får medlemsstaterna följa exemplen i nivå 3 och nivå 4 i tabell 4 och ange betydande avvikelser i den nationella lagstiftningen.
Byggnadselement och teknisk utrustning eller system som omfattas av den bedömda byggnadens energicertifikat ska beaktas vid beräkningen om medlemsstaterna anser att ägandet och underhållet av dessa helt eller delvis faller under byggnadsägarens ansvar (
14
), även om de befinner sig utanför den bedömda byggnaden och är strukturellt oberoende av denna. När byggnadselement och teknisk utrustning befinner sig utanför den bedömda byggnaden och är strukturellt oberoende av denna ska de utsläpp som härrör från dessa byggnadselement och denna tekniska utrustning beaktas i analysen av de inbäddade och de driftsrelaterade koldioxidutsläppen, men deras golvyta ska inte beaktas för golvytorna.
Medlemsstaterna får överväga att anta standardvärden för alla de element som förtecknas under de olika nivåerna i tabell 4, i enlighet med de krav rörande data för beräkning som anges i avsnitt 3 för att hantera luckor i dataunderlaget eller, när det är nödvändigt, för att förenkla beräkningen.
Tabell 4
Hierarkisk omfattning av byggnadselement och teknisk utrustning
|
Nivå 1
|
Nivå 2
|
Nivå 3 (exempel)
|
Nivå 4 (exempel)
|
|
Skal
|
Bärande konstruktionsdelar – grundläggning
|
Grundpålning och stämpning
|
Permanenta pålar och kassun
|
|
Grundförstärkning
|
|
Fundament
|
Sidostöd
|
|
Bottenplattor, pålskydd, pelarfundament, väggfundament; bärlinor, hanbjälkar
|
|
Väggar och pelare i grundläggningen
|
|
Bottenvåningens plattor och bjälkar (om byggnaden omfattar en källare bör källarens bottenplattor räknas in bland relevanta ”källarelement” under nivå 3)
|
|
Hissgropar (plattor och väggar)
|
|
Källarelement
|
Källarens sidostöd
|
|
Källarens bottenplattor och skyddslager
|
|
Stödmurar
|
|
Källarens bärande väggar, stödben och pelare
|
|
Källarens bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
|
|
Källarens trappor och ramper
|
|
Vertikala vattentätningsmembran, dränerande lager, avlopp och tätskikt
|
|
Horisontella vattentätningsmembran, dränerande lager, avlopp och toppskiva
|
|
Källarisolering
|
|
Källarens hissgropar, grusfickor, kanaler
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”Bärande konstruktionsdelar – grundläggning” (1)
|
|
Bärande konstruktionsdelar – övriga
|
Stommar och plattor (ovanför bottenplattorna)
|
Bärande väggar, stödben och pelare
|
|
Översta våningens bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
|
|
Takets bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
|
|
Trappor (som utgör en del av den bärande konstruktionen)
|
|
Brandsäkring av den bärande stålkonstruktionen
|
|
Tankar, bassänger och dylikt
|
Endast när de är belägna inom klimatskalet (annars räknas de som externa arbeten)
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”Bärande konstruktionsdelar – övriga” (2)
|
|
Externa arkitekturarbeten (icke-bärande)
|
Fasad
|
Icke-bärande ytterväggar och funktioner
|
|
Ytbehandlingar av ytterväggar förutom fasadbeklädnad
|
|
Fasadbeklädnad och glasfasader
|
|
Ytterfönster
|
|
Ytterdörrar
|
|
Yttre butiksfasader
|
|
Rulljalusier och brandjalusier
|
|
Tak
|
Takbeläggningar
|
|
Takfönster
|
|
Vattentätning
|
|
Isolering
|
|
Taklandskap (hårt och mjukt)
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”Externa arkitekturarbeten (icke-bärande)” (3)
|
|
Kärna
|
Inre och täckta arkitekturarbeten (icke-bärande)
|
Inre indelningar
|
Icke-bärande innerväggar och skiljeväggar
|
|
Isolering
|
|
Inre butiksfasader
|
|
Toalettrum
|
|
Flyttbara skiljeväggar
|
|
Kylrum
|
|
Innerdörrar
|
|
Innerfönster
|
|
Rulljalusier och brandjalusier
|
|
Diverse betongarbeten
|
|
Fast inredning och dylikt
|
Balustrader, räcken och ledstänger
|
|
Trappor och gångbroar som inte utgör en del av den bärande konstruktionen, takstegar
|
|
Inbyggda (4) skåp, förvaringsutrymmen, fack, sittplatser, hyllor, diskar, bänkar
|
|
Inbyggda dekorativa inslag
|
|
Åtkomstluckor
|
|
Ytbeläggningar under tak
|
Golvbeläggningar (inre och yttre (dvs. under tak eller på balkonger))
|
|
Ytskikt och beklädnader på innerväggar
|
|
Ytskikt på innertak och undertak (inre eller yttre)
|
|
Isolering
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”Inre eller täckta arkitekturarbeten (icke-bärande)” (5)
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Vatten- och avloppsrelaterade system
|
Sanitetsgods
|
Toaletter, cisterner, duschkar, badkar, kranar, reglage, duschmunstycken, tvättställ, hoar, varmvattenberedare
|
|
Kallvattensystem
|
Termostater, värmeförbrukningsmätare, kallvattenmätare, pumpar/påfyllningsaggregat, andra mätare, rörledningar, rörisolering, stöd/hängare, frostskydd och värmekabelutrustning
|
|
Kallvattenlagring
|
Lagringstank samt behandlings- och filtreringssystem för kontroll av vattenkvaliteten
|
|
Dränering av ytvatten/regnvatten/spillvatten
|
Rörledningar, isolering, stöd, lagringstank för regnvatten, dämpning, utlopp, pumpar, stuprör, avloppsledningar, kondensatledningar, isolering, stöd, cisterner, lås, pumpar, avlopp
|
|
System för återanvändning av vatten
|
Uppsamlingstank för gråvatten/regnvatten, rörledningar och behandlingsutrustning innanför byggnaden
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Uppvärmningssystem
|
Utrustning för värme- och varmvattenproduktion
|
Gas-/elpanna, luft-/vatten-/jordvärmepumpar, kylaggregat, lokala varmvattenberedare, vedspis, värmepanna för biomassa, solvärme och varmvattensystem. Gemensamma uppvärmningssystem som är belägna inom byggnadens gränser omfattas av detta tillämpningsområde fram till mätarens position. Bortom denna position betraktas dessa system som en del av distributionsnätet. Gropar och samlingsrör ska inkluderas även om de ligger utanför byggnadens gränser. Plattvärmeväxlare som är anslutna till ett fjärrvärmenät. Utrustning för produktion av varmvatten (t.ex. varmvattenberedare) ska också ingå.
|
|
Distribution av värme och varmvatten, styrning, tillbehör, värmeavgivare, värmeväxlare/terminalenheter
|
Elektriskt värmeelement, vattenburet element, golvvärme, värmegränssnittsenhet, plattvärmeväxlare, pumpar, mekanisk instrumenttavla, tryckutjämningsenhet, doseringspot, styrsystem för grenkretsar (BC), avfuktare, vibrationsmontrar, termostat, termostat, värmemätare, varmvattenmätare, rörsystem, isolering av rör, stöd/hängare, frostskydd och spårvärmeutrustning
|
|
Värmelagringsutrustning
|
Varmvattenbehållare, buffertfartyg, expansionsfartyg
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Särskilda kylsystem (om ett system utför både uppvärmning och kylning ska det endast omfattas av kategorin ”uppvärmningssystem”)
|
Utrustning för produktion av kyla
|
Kyltorn, fläktkonvektorer, luftkonditionering.
|
|
Kylare, växlare/terminalenheter, tillbehör och styrning, spridning, lagring
|
Kallvattenbehållare, bufferttank, expansionskärl för kylning, pumpar, mekanisk kopplingstavla, tryckkärl, doseringsutrustning, styrsystem för förgreningsenheter, avfuktare, vibrationsdämpare, termostat, värmeförbrukningsmätare, kallvattenmätare, rörsystem, rörisolering, stöd/hängare, frostskydd och värmekabelutrustning
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Ventilationssystem
|
Luftflöde
|
Fläktar, mekanisk ventilation med värmeåtervinning, lufthanteringsenheter, takfläktar, köksventilation, luftridåer
|
|
Luftdon
|
Spridare, galler, system för variabel luftvolym, system för konstant luftvolym, luftgaller
|
|
Kanalsystem och tillbehör
|
Kanalsystem, isolering, stöd, brandsäkert kanalsystem, stöd
|
|
Regleringsspjäll, dämpning och brandsäkerhet kopplad till ventilationsutrustning
|
Spjäll för variabel luftvolym, spjäll för volymreglering, brandspjäll, rökgas- och rökutsugning, motordriven röklucka, trycksättning i trapphus, brandklassade fläktar, tryckutjämningsventiler, reglage, jalusier, gasutsugning, ljuddämpning
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Belysningssystem
|
Inre belysning
|
Inre ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, reglerdon för belysning, kabel, strömbrytare
|
|
Yttre belysning (monterad på byggnaden)
|
Lampor/stolpar/stöd osv. som är monterade på byggnaden. Yttre ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, reglerdon för belysning, kabel, strömbrytare
|
|
Nödbelysning
|
Nödljus, reglage, kabel, strömbrytare
|
|
Annan belysning
|
Punktbelysning, scen- och underhållningsbelysning, belysning för displayer i detaljhandeln, arkitektonisk belysning inklusive tillhörande ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, regeldon för belysning, kabel, strömbrytare
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Elfunktioner för ström, kommunikation, säkerhet, it och branddetektering
|
Elektrisk ström
|
Omfattar inre installationer och installationer monterade på byggnaden. Strömkabel, kabelhylla, panelkort/strömfördelningspanel, reservutrustning, samlingsskena, transformator, eluttag/strömbrytare, golvboxar, sensorer, högspänning, mellanspänning, lågspänning, låg effekt, hölje
|
|
Klenspänning/kommunikation/säkerhet
|
Klenspänningssystem. Kommunikation och audiovisuell utrustning. Säkerhet: utrustning för övervakningskameror (CCTV), säkerhetssensorer och larm.
|
|
It och data
|
It-utrustning: allt som rör data, t.ex. wifi-utrustning, server, backbone och strukturerad kabeldragning, datorer, skrivare, dataskåp, anslutningspaneler
|
|
Fastighetsförvaltningssystem
|
Fastighetsförvalningssystem/styrningsystem på fläktkonvektorer, fjärrstation, huvudstyrsystem med dator (huvudände), obligatorisk kabeldragning, reglerventiler, sensorer för temperaturstatistik
|
|
Reservproduktion av el
|
Avbrottsfri kraftförsörjning, reservproduktion, batterimatning, reservgeneratorer inom byggnaden
|
|
Branddetektering och larm
|
Brandlarmsystem, inklusive detektering, kabeldragning, brandbekämpningspanel och larmcentral
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning:
Produktion av förnybar energi på plats
|
Förnybar energi – elproduktion på plats och som monterats på byggnaden
|
Solcellspanel, växelriktare, vindturbin, vattenturbin monterad på byggnaden eller inom byggnadens gränser
|
|
Förnybar energi – lagring på plats
|
Batteri inom byggnadens gränser
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Installationer för livräddnings-, bränsle- och förflyttningssystem
|
Sprinklersystem
|
Rör, munstycken, ventiler, tankar, slangar, pumpar
|
|
Brandsläckningssystem
|
Torr och våt stigarledning, brandpost, inom angivna byggnadsgränser, reglage/sensorer för automatiska avluftningsventiler, brandbekämpningssystem
|
|
Åskskydd/jordning
|
Åskledare, jordningsspett
|
|
Bränslesystem
|
All bränsleförsörjning som inte är elektrisk, pumpad eller trycksatt.
Gasutrustning: anslutning, gasmätare, tryckregulator, rör, ventiler.
Bränsletank på plats, torra lager.
Skruvtransportörer.
|
|
Hiss, trapphiss, plattformshiss
|
Hiss-, trapphiss- och plattformshissystem ska ingå. Ström till dessa system ska ingå i elektriska installationer
|
|
Rulltrappor och rullramper
|
System för rulltrappor och rullramper ska ingå. Ström till dessa system ska ingå i elektriska installationer
|
|
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Avfallshanteringssystem
|
Specialiserade och kommunala system för avfallshantering
|
Avfallsförbränningsanläggningar och eventuella system för avfallsflöden och anläggningar för avfallshantering
|
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”Byggnadstjänster och byggnadsutrustning” (6)
|
|
Arbeten utanför byggnaden
(Fakultativt)
|
Vägar, stigar, trottoarer och andra ytor utanför byggnaden som lämpar sig för mänsklig förflyttning och fordonstrafik och som ligger inom byggnadsområdet
|
Vägar och stigar avsedda för fotgängare eller fordonstrafik
|
Beredning av markarbeten, inklusive behandling, läggning, avjämning, nivellering och packning ska ingå.
Betongblindning, platsgjuten betong inklusive formsättning, förstärkning, anslutningar, dränerings- och ogräsmembran, kantstenar, trottoarkanter, tillbehör, ytmarkeringar på beläggningar/vägar/öppna platser, behandlade ytor, t.ex.
— Makadambelagda eller asfalterade ytor
— Murverk, beläggning, plattor, kullerstenar, gatstenar
— Grus, fin sortering, träflis
— Ytor avsedda för lekplatser, sport eller andra specialaktiviteter
— Alla system som krävs för att hantera dränering och/eller dämpning av ytvatten
— Trappsteg, trappor och ramper (inklusive bärande konstruktion, form och yta) utanför byggnadsverket
|
|
Gångvägar
|
|
Beläggningar och mjuka ytor avsedda för fotgängare
|
|
Utrustning för avgränsning av utomhusplatser, byggnadsområdets gränser och zoner och för estetiska ändamål
|
Stängsel utanför byggnaden
|
Trä-, metall- och betongstängsel, murverk, räcken, grindar, murar, dvärgväggar utanför byggnaden, som inte ingår i byggnadens klimatskärm och som är nya, ska inkluderas.
Barriärer för fordon och fotgängare, som i skyddssyfte ska tåla en viss belastning, samt tillhörande grindar ska inkluderas.
Nödvändiga delar av grundläggningen, komponenter, stolpar, fästen, järnvaror, tillbehör såsom murkappor, elektrisk utrustning, reglage och ytbeläggningar ska inkluderas.
Denna kategori omfattar stödmurar som inte utgör en del av byggnaden, vanligtvis gjorda av betong, trä eller murverk, inklusive alla nödvändiga delar av grundläggningen/pålningen, armerad jord, nödvändiga dräneringselement, membran, komponenter, fästen, tillbehör såsom murkappor, fogar, konserveringsmedel, ytbeläggningar, gabioner
|
|
Räcken utanför byggnaden
|
|
Väggar utanför byggnaden
|
|
Installationer utanför byggnaden
|
Gatuutrustning på platsen, inklusive grindar (som inte utgör en del av stängsel eller barriärer), vändkors, fasta/hopfällbara/avtagbara stolpar, sittplatser, bänkar, bord, papperskorgar, affischtavlor, cykelställ och -skjul, riktningsskyltar, flaggstänger, utomhussport- och lekplatsutrustning, mindre gångbroar, busshållplatser, skjul, telefonhytter, brevlådor, skulpturer/utomhuskonstverk, vattenanknutna dekorationsobjekt, inklusive eventuella grundläggningselement, tankar, komponenter, rörsystem, reglage och nödvändig utrustning
|
|
Byggnadstjänster utanför byggnaden.
Allmän anmärkning: Denna kategori omfattar alla tjänster som inte är anbringade på byggnaden eller placerade utanför byggnadens gränser
|
Dränering utanför byggnaden
|
Dränering av spillvatten/ytvatten/mark under och ovan jord, från det första manhålet utanför byggnadens omslutande vägg, avloppsanslutningen eller annat utlopp (t.ex. avloppsreningsanläggning på plats). Rännor, rörsystem, armatur, fundament, motfyllning, rörgravsuppstyvning, stöd, anslutningar, dagvattebrunnar och galler (t.ex. på vägar) ska också inkluderas. Kompletta pumpstationer, utlopp/utloppsändstycken, ytbeläggningar, prefabricerade kanaler, kammare, manhål, infiltrationsanläggningar, septiska tankar, bensinavskiljningsenheter. Alla ombyggnader, reparationsarbeten, påfyllning eller rengöring av befintliga dräneringssystem, manhål och galler ska också inkluderas. Anläggningar för hållbar dagvattenhantering i tätorter (ej planterade), dränering av farliga flytande avfall såsom kemikalier och flytande industriavfall ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – vatten
|
Vattenförsörjningssystem i rörledningar som leder vatten från det i lag reglerade företagets nät till anslutningen till byggnaden, inklusive distribution till externa förbrukningsställen (t.ex. externa anläggningar och utrustning och brandposter). Brandposter/regnvattenåtervinning/gråvattenåtervinning utanför en angiven byggnad. Tankar, rörsystem, värmekablar, isolering, anslutningar ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – elektricitet
|
Distribution av högspänningselektricitet från det i lag reglerade företagets försörjningsnät till en transformatorstation på plats, distribution av lågspänningselektricitet från transformatorn på plats till huvudkopplingstavlan inuti byggnaden och externa anläggningar för tillhandahållande av el, inklusive nöd- eller reservgeneratorer. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor, gropar, (kompletta) transformatorunderstationer och anläggningar för avbrottsfri kraftförsörjning ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – gas
|
Försörjningssystem för naturgas via rörledningar som leder gas från det i lag reglerade företagets nät till gasmätaren, och som leder gasol (LPG) från externa lagringskärl till distributionspunkten, inklusive nätgasförsörjning och distribution av gas till externa förbrukningsställen (t.ex. externa anläggningar och extern utrustning). Distribution, åtkomsthöljen, anslutningar, rännor, gropar, lagringstankar/-flaskor ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – telekommunikation och dylikt
|
Anslutning av telekommunikationssystem, kabel-TV, internet och andra kommunikationssystem från ett i lag reglerat företags eller en annan tjänsteleverantörs utbud till den huvudsakliga distributionspunkten inuti byggnaden. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor och gropar ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – bränslelagring
|
Extern bränslelagring och externa distributionssystem via rörledningar. Lagringstankar och -behållare utanför byggnaden samt rörsystem som distribuerar olja, bensin eller diesel från lagringstankar eller -behållare till anslutningen inuti byggnaden eller till externa anläggningar och utrustning. Distribution, pumpar, klaffar, åtkomsthöljen, anslutningar, övervakningsutrustning, rännor, gropar, lagringstankar/-flaskor ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – belysning
|
Externa plats- och gatubelysningssystem, inklusive för fotgängarområden, stigar, vägar, upplysta trafikskyltar och extern belysning. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor, gropar, reglage liksom ljusarmaturen/lamporna i sig, inklusive belysning för idrottsplatser, ska också inkluderas.
|
|
Tjänster utanför byggnaden – säkerhetssystem
|
Säkerhetssystem, inklusive övervakningskameror, kamerastolpar, allmänna externa strömförsörjningskällor för säkerhetsutrustning och särskild säkerhetsbelysning
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”byggnadstjänster utanför byggnaden” (7)
|
|
Byggnader utanför byggnaden (8)
|
Mindre komplementbyggnader
|
Separata externa små komplementbyggnader knutna till byggnadens system, normala funktion och tillträdet till platsen, inklusive pannhus, elstationsbyggnader, bränslelagringsbyggnader, cykelförråd, skjul, lagerenheter och vakthytter.
|
|
Fristående parkeringshus (9)
|
Byggnader ovan eller under jord avsedda för enskilt eller gemensamt bruk av byggnadens brukare
|
|
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för ”byggnader utanför byggnaden” (10)
|
(1)
Isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar, armatur eller komponenter för dränering, komponenter för tjänster som införs eller anbringas tillsammans med grundläggningsarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
(2)
Brandsäkring, isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar, armatur, ramper, permanent formverk, entresolkonstruktioner, stöd för gradänger, underhållsgångar eller andra element som införs eller anbringas tillsammans med överbyggnadsarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
(3)
Brandsäkring, isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar och fästen till konstruktionen, armatur, ramper, solavskärmningar, jalusier, takfötter, insektsskydd, galler, parapeter, räcken, gröna väggar, skorstenar eller andra element som förs in eller anbringas tillsammans med externa arkitekturarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster här eller någon annanstans.
(4)
Att de är ”inbyggda” betyder att de har införlivats med de aktuella byggnadskomponenterna i konstruktionsskedet innan byggnaden överlämnas till ägaren.
(5)
Brandsäkringar, isoleringar, vattentätningar, beläggningar, anslutningar och fästen till konstruktionen eller underhållsgångar, stommar, tätningsmaterial, lim, flytande golv, fjädrande golv, ytbeläggningar, linjemärkningar, beslag, lister, armatur, ramper, galler, parapeter, räcken, eldstäder eller dylikt som införs eller anbringas tillsammans med de inre arkitekturarbetena men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
(6)
Annan armatur eller andra element som förs in eller anbringas tillsammans med byggnadens tjänster, system och infrastruktur men som inte redan har räknats in under särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
(7)
Alla annan armatur och andra komponenter som rör installation av vatten, gas, elektricitet, värme, ventilation, dränering ovan jord, telekommunikation och andra tjänster, inklusive ledningar, skyddsbeläggningar, hål, rännor, muffar, överdrag, brandavskiljande utrustning, märkning, socklar osv., som inte inkluderas någon annanstans.
(8)
Härmed avses byggnader som befinner sig utanför den bedömda byggnaden och som är strukturellt oberoende av denna, men som är belägna inom den bedömda byggnadens ägovidd och som betjänar den bedömda byggnadens brukare och/eller den bedömda byggnadens installationssystem och infrastruktur. Med strukturellt oberoende avses avsaknaden av gemensamma fundament och andra bärande strukturella element.
(9)
Parkeringsanläggningar som delar strukturella element och som omfattas av byggnadens klimatskal ska inte betraktas som externa byggnader utan som en del av hela byggnaden, vilket innebär att deras inbäddade och driftsrelaterade koldioxidutsläpp och golvytor ska tas med i analysen. När det gäller fristående parkeringshus som betraktas som externa byggnader kan däremot de inbäddade och driftsrelaterade koldioxidutsläpp som dessa ger upphov till beaktas i analysen, dock inte deras golvytor. Om en parkeringsanläggning ingår i ett gemensamt komplex bestående av mer än en byggnad, ska antingen hela byggnadskomplexet utgöra föremål för en enda bedömning, eller så ska parkeringsanläggningens inbäddade koldioxideffekt och golvyta tilldelas på grundval av den relativa andel parkeringsplatser som respektive byggnad tilldelats.
(10)
All annan armatur och andra element som rör uppförandet av externa byggnader som inte inkluderas någon annanstans.
|
8. RESULTAT AV BERÄKNINGEN AV LIVSCYKEL-GWP
När det gäller rapportering av resultaten i byggnadens energicertifikat ska byggnadens livscykel-GWP rapporteras i ett transparent format som åtminstone redovisar resultaten för varje livscykelskede i enlighet med tabell 5.
Tabell 5
Redovisning av livscykel-GWP i byggnadens energicertifikat
|
|
Produktskede (A1–A3)
|
Byggproduktionsskede (A4–A5)
|
Användningsskede: användning, underhåll, utbyte (B1–B4)
|
Användningsskede: driftsenergi (B6)
|
Slutskede (C1–C4)
|
Återanvändnings-. återvinnings- och materialåtervinningspotential (D1)
|
Potentiella fördelar och belastningar kopplade till export till försörjningsnäten (t.ex. av elenergi, värmeenergi, dricksvatten) (D2)
|
|
Sammantagen GWP (1)
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Sammantagen GWP är summan av den fossila energins GWP, de biogena utsläppens GWP och den GWP som härrör från markanvändning och förändrad markanvändning.
|
|
|
BILAGA IV Gemensam allmän ram för betygsättning av byggnaders smarthetsberedskap
|
BILAGA IV
Gemensam allmän ram för betygsättning av byggnaders smarthetsberedskap
1. Kommissionen ska fastställa en definition av indikatorn för smarthetsberedskap och en metod för hur den ska beräknas, för att bedöma byggnadens eller byggnadsenhetens förmåga att anpassa sin drift till den boendes behov och till nätets behov och att förbättra sin energieffektivitet och sin övergripande prestanda.
Indikatorn för smarthetsberedskap ska omfatta komponenter för ökad energibesparing, fastställande av riktmärken och flexibilitet, förbättrad funktionalitet och kapacitet till följd av mer intelligenta anslutna enheter.
Metoden ska ta hänsyn till faktorer såsom eventuell förekomst av en digital tvilling till byggnaden.
Metoden ska ta hänsyn till komponenter såsom smarta mätare, system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, självreglerande anordningar för inomhustemperatur, inbyggd hushållsteknik, laddningspunkter för elfordon, energilagring och detaljerade funktioner, samt interoperabiliteten mellan dessa komponenter, liksom även nyttan för inomhusklimatet, energieffektiviteten, prestandanivåerna och den flexibilitet som möjliggörs.
2. Metoden ska bygga på följande centrala funktioner som sammanhänger med byggnaden och dess installationssystem, nämligen
a)
förmågan att bevara byggnadens energiprestanda och drift genom anpassning av energianvändningen, till exempel genom användning av energi från förnybara energikällor,
b)
förmågan att anpassa driften utgående från den boendes behov, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till användarvänlighet, upprätthållande av hälsosamt inomhusklimat och förmågan att rapportera om energianvändningen,
c)
flexibiliteten i en byggnads totala energiefterfrågan, bland annat dess förmåga att möjliggöra deltagande i aktiv och passiv, liksom också implicit och explicit laststyrning, genom energilagring och frigörande av energi tillbaka till nätet, till exempel genom flexibilitet och förmåga till lastförskjutning,
d)
förmågan att förbättra energieffektiviteten och den övergripande prestandan genom användning av energibesparande teknik.
3. Metoden får vidare ta hänsyn till
a)
interoperabiliteten mellan system (smarta mätare, system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, inbyggd hushållsteknik, självreglerande anordningar för inomhustemperatur inom byggnaden, sensorer för inomhusluftkvalitet och ventilation),
b)
den positiva påverkan från befintliga kommunikationsnät, framför allt att det i byggnaderna finns höghastighetsfärdig fysisk infrastruktur, såsom den frivilliga ”bredbandsfärdigmärkningen”, och att flerfamiljshus är utrustade med en accesspunkt, i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU (
15
).
4. Metoden får inte inverka negativt på befintliga nationella certifieringssystem för energiprestanda och ska bygga vidare på liknande initiativ på nationell nivå, med beaktande av principen om de boendes äganderätt till uppgifterna, uppgiftsskydd, integritet och säkerhet, i överensstämmelse med relevant unionslagstiftning om uppgiftsskydd och integritet och med vederbörlig hänsyn till bästa tillgängliga teknik för it-säkerhet.
5. Metoden ska fastställa det lämpligaste formatet för parametrarna för indikatorn för smarthetsberedskap och ska vara enkel, transparent och lättbegriplig för konsumenter, ägare, investerare och aktörer på marknaden för efterfrågeflexibilitet.
|
|
BILAGA V Mall för energicertifikat
|
BILAGA V
Mall för energicertifikat
(som det hänvisas till i artikel 19)
1. Energicertifikatet ska på framsidan innehålla åtminstone följande uppgifter:
b)
Beräknad årlig primärenergianvändning i kWh/(m2*år).
c)
Beräknad årlig slutlig energianvändning i kWh/(m2*år).
d)
Förnybar energi som produceras på plats i % av energianvändningen.
e)
Driftsrelaterade växthusgasutsläpp (kg CO2/(m2*år)) och värdet för livscykel-GWP, om tillgängligt.
Energicertifikatet ska också innehålla följande uppgifter:
a)
Beräknad årlig primär och slutlig energianvändning i kWh eller MWh.
b)
Produktion av förnybar energi i kWh eller MWh; huvudsaklig energibärare och typ av förnybar energikälla.
c)
Det beräknade energibehovet i kWh/(m2*år).
d)
Angivelse (ja/nej) av huruvida byggnaden har kapacitet att reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen.
e)
Angivelse (ja/nej) av huruvida värmedistributionssystemet inuti byggnaden kan fungera vid låga eller effektivare temperaturnivåer, i tillämpliga fall.
f)
Kontaktuppgifter till den relevanta gemensamma kontaktpunkten för rådgivning om renovering.
2. Energicertifikatet får dessutom innehålla följande indikatorer:
a)
Energianvändning, toppbelastning, generatorns eller systemets storlek, huvudsaklig energibärare och huvudsaklig typ av enhet för var och en av användningarna: uppvärmning, kylning, varmvatten för hushållsbruk, ventilation och inbyggd belysning.
b)
Klass för växthusgasutsläpp (i tillämpliga fall).
c)
Information om koldioxidupptag i samband med tillfällig lagring av koldioxid i eller på byggnader.
d)
Angivelse (ja/nej) av om det finns ett renoveringspass för byggnaden.
e)
Genomsnittligt U-värde för de ogenomskinliga elementen i klimatskalet.
f)
Genomsnittligt U-värde för de transparenta elementen i klimatskalet.
g)
Vanligaste typ av transparenta element (t.ex. tvåglasrutor).
h)
Resultaten av analysen av överhettningsrisk (i förekommande fall).
i)
Förekomst av fasta sensorer som övervakar kvaliteten på inomhusmiljön.
j)
Förekomst av fasta kontroller som reagerar på inomhusmiljöns kvalitetsnivåer.
k)
Antal och typ av laddningspunkter för elfordon.
l)
Förekomst, typ och storlek av energilagringssystem.
m)
Förväntad återstående livslängd för system och apparater för uppvärmning eller luftkonditionering, i tillämpliga fall.
n)
Möjlighet att anpassa uppvärmningssystemet för drift vid effektivare temperaturinställningar.
o)
Möjlighet att anpassa varmvattensystemet för hushåll för drift vid effektivare temperaturinställningar.
p)
Möjlighet att anpassa luftkonditioneringssystemet för drift vid effektivare temperaturinställningar.
q)
Uppmätt energianvändning.
r)
Förekomsten av en anslutning till ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla eller, om sådan finns tillgänglig, information om en potentiell anslutning till ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla.
s)
Lokala primärenergifaktorer och relaterade emissionsfaktorer för koldioxid i det anslutna lokala nätverket för fjärrvärme och fjärrkyla.
t)
Driftsrelaterade utsläpp av fina partiklar (PM
2,5
).
Energicertifikatet får innehålla följande kopplingar till andra initiativ, om dessa är tillämpliga i den berörda medlemsstaten:
a)
Angivelse (ja/nej) av om en bedömning av smarthetsberedskap har gjorts för byggnaden.
b)
I förekommande fall, värdet av bedömningen av smarthetsberedskap.
c)
Angivelse (ja/nej) av om det finns en digital byggnadsloggbok för byggnaden.
Personer med funktionsnedsättning ska ha lika tillgång till informationen i energicertifikat.
|
|
BILAGA VI Oberoende kontrollsystem för energicertifikat
|
BILAGA VI
Oberoende kontrollsystem för energicertifikat
1. Definition av ett giltigt energicertifikat
Medlemsstaterna ska ge en tydlig definition av vad som anses vara ett giltigt energicertifikat.
Definitionen av ett giltigt energicertifikat ska säkerställa följande:
a)
En validitetskontroll av indata (inbegripet kontroller på plats) som använts för utfärdandet av energicertifikatet för byggnaden, och de resultat som anges i certifikatet.
b)
Beräkningarnas giltighet.
c)
En maximal avvikelse för en byggnads energiprestanda, helst uttryckt med den numeriska indikatorn för primärenergianvändning (kWh/(m2*år)).
d)
Minsta antal element som avviker från normal- eller standardvärden.
Medlemsstaterna får inkludera ytterligare element i definitionen av ett giltigt energicertifikat, t.ex. maximal avvikelse för specifika indatavärden.
2. Kvaliteten på det oberoende kontrollsystemet för energicertifikat
Medlemsstaterna ska tillhandahålla en tydlig definition av kvalitetsmålen och den statistiska konfidensnivå som ramen för energicertifikat bör uppnå. Det oberoende kontrollsystemet ska säkerställa minst 90 % giltiga utfärdade energicertifikat med en statistisk konfidensgrad på 95 % för den utvärderade perioden som inte får överstiga ett år.
Kvalitetsnivån och konfidensnivån hos det oberoende kontrollsystemet för energicertifikat ska mätas med hjälp av slumpmässigt urval och ska beakta alla element som anges i definitionen av ett giltigt energicertifikat. Medlemsstaterna ska kräva tredjepartsverifiering för utvärdering av minst 25 % av det slumpmässiga urvalet när de oberoende kontrollsystemen har delegerats till icke-statliga organ.
Giltigheten hos indata ska verifieras med information från den oberoende experten. Sådan information kan omfatta produktcertifikat, specifikationer eller byggnadsplaner som innehåller uppgifter om prestandan hos de olika element som ingår i energicertifikatet.
Giltigheten hos indata ska verifieras genom besök på plats, som om lämpligt får genomföras virtuellt, i minst 10 % av de energicertifikat som ingår i det slumpmässiga urval som används för att bedöma systemets övergripande kvalitet.
Utöver det minsta slumpmässiga urvalet för att fastställa den övergripande kvalitetsnivån får medlemsstaterna använda olika strategier för att särskilt upptäcka och åtgärda dålig kvalitet i energicertifikat i syfte att förbättra systemets övergripande kvalitet. En sådan riktad analys kan inte användas som grund för att mäta systemets övergripande kvalitet.
Medlemsstaterna ska vidta förebyggande och reaktiva åtgärder för att säkerställa kvaliteten på den övergripande ramen för energicertifikat. Dessa åtgärder får omfatta ytterligare utbildning för oberoende experter, riktad provtagning, skyldighet att på nytt lämna in energicertifikat, proportionella sanktionsavgifter och tillfälliga eller permanenta förbud för experter.
När information läggs till i en databas ska det för övervaknings- och verifieringsändamål vara möjligt för nationella myndigheter att identifiera vem som lagt till informationen.
3. Tillgång till energicertifikat
Det oberoende kontrollsystemet ska verifiera tillgången till energicertifikat för presumtiva köpare och hyresgäster för att säkerställa att de kan beakta byggnadens energiprestanda vid beslut om köp eller hyra.
Det oberoende kontrollsystemet ska verifiera energiprestandaindikatorns och energiklassens synlighet i reklammedier.
4. Behandling av byggnadstyper
Det oberoende kontrollsystemet ska ta hänsyn till olika byggnadstyper, särskilt för de byggnadstyper som är vanligast på fastighetsmarknaden, såsom enbostadsbyggnader, flerbostadsbyggnader, kontors- och butiksbyggnader.
Medlemsstaterna ska i den nationella databasen för byggnaders energiprestanda regelbundet offentliggöra minst följande information om det oberoende kontrollsystemet:
a)
Definitionen av ett giltigt energicertifikat.
b)
Kvalitetsmål för systemet med energicertifikat.
c)
Resultat av kvalitetsbedömningen, inklusive antalet utvärderade certifikat och andelen av det totala antalet utfärdade certifikat under den aktuella perioden (per byggnadstyp).
d)
Åtgärder för att förbättra energicertifikatens övergripande kvalitet vid oförutsedda händelser.
|
|
BILAGA VII
|
BILAGA VII
Ram för jämförbara metoder för fastställande av kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders och byggnadselements energiprestanda
Ramen för jämförbara metoder ska möjliggöra för medlemsstater att bestämma energiprestanda och utsläppsprestanda för byggnader och byggnadselement, och ekonomiska aspekter av åtgärder i samband med energiprestanda och utsläppsprestanda samt att koppla samman dessa för att kunna finna den kostnadsoptimala nivån i syfte att uppnå målen om utsläppsminskning och klimatneutralitet fram till 2030, samt ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050.
Ramen för jämförbara metoder ska åtföljas av riktlinjer som visar hur ramen ska tillämpas för beräkning av kostnadsoptimala prestandanivåer.
Ramen för jämförbara metoder ska möjliggöra beaktande av användningsmönster, utomhusklimat och dess framtida förändringar enligt bästa tillgängliga klimatprojektioner, inbegripet värmeböljor och köldvågor, investeringskostnader, byggnadskategori, underhålls- och driftskostnader (inklusive energikostnader och besparingar), eventuella intäkter från producerad energi, externa miljö- och hälsoeffekter av energianvändning och eventuella kostnader för avfallshantering samt teknisk utveckling. Den bör utgå från tillämpliga europeiska standarder som gäller för detta direktiv.
Kommissionen ska även tillhandahålla
—
riktlinjer som åtföljer ramen för jämförbara metoder; dessa riktlinjer kommer att möjliggöra för medlemsstaterna att vidta åtgärderna i förteckningen nedan,
—
information om energiprisets beräknade utveckling på lång sikt.
För medlemsstaternas tillämpning av ramen för jämförbara metoder ska allmänna villkor i form av parametrar fastställas på medlemsstatsnivå. Kommissionen ska vid behov utfärda rekommendationer till medlemsstaterna om deras kostnadsoptimala nivåer.
Ramen för jämförbara metoder ska kräva av medlemsstaterna att de
—
definierar referensbyggnader som kännetecknas av och som är representativa när det gäller deras funktionalitet och geografiska belägenhet, inklusive inomhus- och utomhusklimat. Bland referensbyggnaderna ska det finnas såväl bostadsbyggnader som lokalbyggnader, såväl nya som befintliga,
—
fastställer energieffektivitetsåtgärder som ska utvärderas för referensbyggnaderna; det kan röra sig om åtgärder för enskilda byggnader i deras helhet, för enskilda byggnadselement, eller för en kombination av byggnadselement,
—
bedömer referensbyggnadernas slutliga och primära energibehov och åtföljande utsläpp där de definierade energieffektivitetsåtgärderna tillämpas,
—
beräknar kostnaderna (dvs. avkastningsvärdet) av energieffektivitetsåtgärderna (som avses i den andra strecksatsen) under den förväntade ekonomiska livscykeln tillämpade på referensbyggnaderna (som anges i den första strecksatsen) genom tillämpning av principerna för ramen för jämförbara metoder.
Genom att beräkna energieffektivitetskostnaderna under den förväntade ekonomiska livscykeln kan medlemsstaterna bedöma kostnadseffektiviteten med minimikrav avseende energiprestanda på olika nivåer. Det blir härigenom möjligt att bestämma kostnadsoptimala nivåer för krav på energiprestanda.
|
|
BILAGA VIII Krav för renoveringspass
|
BILAGA VIII
Krav för renoveringspass
1. Renoveringspasset ska innehålla följande:
a)
Information om byggnadens nuvarande energiprestanda.
b)
En eller flera grafiska framställningar av färdplanen och dess etapper för en stegvis totalrenovering.
c)
Information om relevanta nationella krav såsom minimikrav avseende byggnaders energiprestanda, minimistandarder för energiprestanda och regler i medlemsstaten om utfasning av fossila bränslen som används i byggnader för uppvärmning och kylning, inbegripet tillämpningsdatum.
d)
En kortfattad förklaring av etappernas optimala ordningsföljd.
e)
Information om varje etapp, bland annat följande:
i)
Namn på och beskrivning av de renoveringsåtgärder som ingår i etappen, inklusive relevanta alternativ för den teknik, de metoder och de material som ska användas.
ii)
De uppskattade energibesparingarna i primär och slutlig energianvändning, uttryckta i kWh och i procentuell förbättring jämfört med energianvändningen före etappen.
iii)
Uppskattad minskning av driftsrelaterade växthusgasutsläpp.
iv)
De beräknade besparingarna i form av minskade energikostnader, med tydlig angivelse av de uppskattade energikostnader som använts vid beräkningen.
v)
Den uppskattade energiklass i energicertifikatet som ska uppnås efter slutförandet av etappen.
f)
Information om en potentiell anslutning till ett effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla.
g)
Andelen individuell eller kollektiv produktion och egenförbrukning av förnybar energi som beräknas uppnås efter renoveringen.
h)
Allmän information om tillgängliga alternativ för att förbättra byggprodukternas cirkularitet och minska deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln samt fördelar i vidare bemärkelse avseende hälsa och komfort, kvaliteten på inomhusmiljön och byggnadens förbättrade klimatanpassningsförmåga.
i)
Information om tillgänglig finansiering och länkar till relevanta webbplatser med angivande av källorna till sådan finansiering.
j)
Information om teknisk rådgivning och rådgivningstjänster, inklusive kontaktuppgifter och länkar till gemensamma kontaktpunkters webbplatser.
2. Renoveringspasset får innehålla följande:
a)
En vägledande tidsplan för etapperna.
b)
För varje etapp:
i)
En detaljerad beskrivning av den teknik, de metoder och de material som ska användas, deras för- och nackdelar samt kostnader.
ii)
Byggnadens energiprestanda jämfört med minimikraven avseende energiprestanda för byggnader som genomgår en större renovering samt kraven för nära-nollenergibyggnader och nollutsläppsbyggnader efter slutförandet av etappen samt energiprestandan för de byggnadselement som ersätts jämfört med minimikraven avseende energiprestanda för enskilda byggnadselement, om sådana finns.
iii)
De beräknade kostnaderna för att genomföra etappen.
iv)
Den beräknade återbetalningsperioden för etappen, med och utan tillgängligt finansiellt stöd.
v)
Den tid som genomförandet av etappen beräknas ta.
vi)
I förekommande fall, referensvärden för växthusgasutsläpp under hela livscykeln för material och utrustning och en länk till den relevanta webbsida där dessa finns.
vii)
Åtgärdernas beräknade livslängd och beräknade underhållskostnader.
c)
Fristående moduler om
i)
de typiska yrkeskategorier som är nödvändiga eller rekommenderade för att genomföra energirenoveringar (arkitekter, rådgivare, entreprenörer, leverantörer, installatörer osv.) eller en webblänk till den eller de relevanta sidorna,
ii)
en förteckning över relevanta arkitekter, rådgivare, entreprenörer, leverantörer eller installatörer i området, som endast får omfatta yrkesverksamma som uppfyller vissa villkor, t.ex. vad gäller högre kvalifikationer eller certifieringsmärkningar eller certifieringsvillkor, eller en webblänk till den eller de relevanta webbplatserna,
iii)
de tekniska förutsättningar som krävs för ett optimalt införande av lågtemperaturuppvärmning,
iv)
hur renoveringsetapperna och de ytterligare åtgärderna kan förbättra en byggnads smarthetsberedskap,
v)
tekniska krav och säkerhetskrav för material och bygg- och anläggningsarbeten,
vi)
de underliggande antaganden som ligger till grund för beräkningarna eller en länk till den relevanta webbsida där dessa finns.
d)
Information om hur man får tillgång till en digital version av renoveringspasset.
e)
Alla större renoveringar av byggnaden eller byggnadsenheten, enligt artikel 8.1 och eventuell efterinstallering eller utbyte av ett byggnadselement som utgör en del av klimatskalet och som har en betydande inverkan på klimatskalets energiprestanda, enligt artikel 8.2, om sådan information finns tillgänglig för den expert som utfärdar renoveringspasset.
f)
Information om seismisk säkerhet, om information som är relevant för byggnaden finns tillgänglig för experten.
g)
På begäran och på grundval av information som tillhandahålls av den nuvarande byggnadsägaren, en bilaga innehållande ytterligare information, såsom utrymmenas anpassningsförmåga till föränderliga behov och eventuella planerade renoveringar.
3. När det gäller byggnadens status före renoveringsetapperna ska man i renoveringspasset i möjligaste mån beakta informationen i energicertifikatet.
4. Alla mått som används för att uppskatta effekten av etapperna ska baseras på en uppsättning standardförhållanden.
|
|
BILAGA IX
|
BILAGA IX
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av detta
(som det hänvisas till i artikel 36)
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU
(EUT L 153, 18.6.2010, s. 13)
|
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844
(EUT L 156, 19.6.2018, s. 75)
|
Endast artikel 1
|
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999
(EUT L 328, 21.12.2018, s. 1)
|
Endast artikel 53
|
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning
(som det hänvisas till i artikel 36)
|
Direktiv
|
Tidsfrist för införlivande
|
Datum för tillämpning
|
|
2010/31/EU
|
9 juli 2012
|
När det gäller artiklarna 2, 3, 9, 11, 12, 13, 17, 18, 20 och 27, den 9 januari 2013.
När det gäller artiklarna 4–8, 14, 15 och 16, den 9 januari 2013 för byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter och den 9 juli 2013 för andra byggnader.
|
|
(EU) 2018/844
|
10 mars 2020
|
|
|
|
BILAGA X Jämförelsetabell
|
BILAGA X
Jämförelsetabell
|
Direktiv 2010/31/EU
|
Detta direktiv
|
|
Artikel 1
|
Artikel 1
|
|
Artikel 2.1
|
Artikel 2.1
|
|
—
|
Artikel 2.2
|
|
Artikel 2.2
|
Artikel 2.3
|
|
—
|
Artikel 2.5 och 2.6
|
|
Artikel 2.3, 2.3a, 2.4 och 2.5
|
Artikel 2.7–2.10
|
|
—
|
Artikel 2.12, 2.13 och 2.14
|
|
Artikel 2.6, 2.7, 2.8 och 2.9
|
Artikel 2.15–2.18
|
|
—
|
Artikel 2.19– 2.22
|
|
Artikel 2.10
|
Artikel 2.23
|
|
—
|
Artikel 2.24–2.29
|
|
Artikel 2.11, 2.12, 2.13 och 2.14
|
Artikel 2.30–2.33
|
|
—
|
Artikel 2.34, 2.37–2.40 och 2.42
|
|
Artikel 2.15
|
Artikel 2.42
|
|
Artikel 2.15, 2.15a, 2.15b, 2.15c, 2.16 och 2.17
|
Artikel 2.43, 2.44, 2.47–2.50
|
|
Artikel 2.18
|
—
|
|
Artikel 2.19
|
Artikel 2.51
|
|
—
|
Artikel 2.52–2.64
|
|
Artikel 2.20
|
—
|
|
Artikel 2a
|
Artikel 3
|
|
Artikel 3
|
Artikel 4
|
|
Artikel 4
|
Artikel 5
|
|
Artikel 5
|
Artikel 6
|
|
Artiklarna 6 och 9
|
Artikel 7
|
|
Artikel 7
|
Artikel 8
|
|
—
|
Artikel 9
|
|
—
|
Artikel 12
|
|
Artikel 8.1 och 8.9
|
Artikel 13
|
|
Artikel 8.2–8.8
|
Artikel 14
|
|
Artikel 8.10 och 8.11
|
Artikel 15
|
|
—
|
Artikel 16
|
|
Artikel 10
|
Artikel 17
|
|
Artikel 11
|
Artikel 19
|
|
Artikel 12
|
Artikel 20
|
|
Artikel 13
|
Artikel 21
|
|
—
|
Artikel 22
|
|
Artiklarna 14 och 15
|
Artikel 23
|
|
Artikel 16
|
Artikel 24
|
|
Artikel 17
|
Artikel 25
|
|
—
|
Artikel 26
|
|
Artikel 18
|
Artikel 27
|
|
Artikel 19
|
Artikel 28
|
|
Artikel 19a
|
—
|
|
Artikel 20
|
Artikel 29
|
|
Artikel 21
|
Artikel 30
|
|
Artikel 22
|
Artikel 31
|
|
Artikel 23
|
Artikel 32
|
|
Artikel 26
|
Artikel 33
|
|
Artikel 27
|
Artikel 34
|
|
Artikel 28
|
Artikel 35
|
|
Artikel 29
|
Artikel 36
|
|
Artikel 30
|
Artikel 37
|
|
Artikel 31
|
Artikel 38
|
|
Bilaga I
|
Bilaga I
|
|
—
|
Bilaga II
|
|
—
|
Bilaga III
|
|
Bilaga IA
|
Bilaga IV
|
|
—
|
Bilaga V
|
|
Bilaga II
|
Bilaga VI
|
|
Bilaga III
|
Bilaga VII
|
|
Bilaga IV
|
Bilaga IX
|
|
Bilaga V
|
Bilaga X
|
|
,
1.1 Referenser
1.2 Identifierade krav
1.3 Relaterade standarder
2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|