+EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
---+Artikel 1 Syfte
---+Artikel 2 Definitioner
---+Artikel 3 Bindande övergripande unionsmål för 2030
------+Artikel 3 1.
------+Artikel 3 2.
------+Artikel 3 3.
------+Artikel 3 3a.
------+Artikel 3 3b.
------+Artikel 3 3c.
------+Artikel 3 3d.
------+Artikel 3 4.
------+Artikel 3 4a.
------+Artikel 3 5.
------+Artikel 3 6.
---+Artikel 4 Stödsystem till energi från förnybara energikällor
------+Artikel 4 1.
------+Artikel 4 2.
------+Artikel 4 3.
------+Artikel 4 4.
------+Artikel 4 5.
------+Artikel 4 6.
------+Artikel 4 7.
------+Artikel 4 8.
------+Artikel 4 9.
---+Artikel 5 Öppnande av stödsystem för el från förnybara energikällor
------+Artikel 5 1.
------+Artikel 5 2.
------+Artikel 5 3.
------+Artikel 5 4.
------+Artikel 5 5.
---+Artikel 6 Det ekonomiska stödets stabilitet
------+Artikel 6 1.
------+Artikel 6 2.
------+Artikel 6 3.
------+Artikel 6 4.
---+Artikel 7 Beräkning av andelen energi från förnybara energikällor
------+Artikel 7 1.
------+Artikel 7 2.
------+Artikel 7 3.
------+Artikel 7 4.
------+Artikel 7 5.
------+Artikel 7 6.
---+Artikel 8 Unionsplattform för utveckling av förnybar energi och statistiska överföringar mellan medlemsstaterna
------+Artikel 8 1.
------+Artikel 8 2.
------+Artikel 8 3.
------+Artikel 8 4.
------+Artikel 8 5.
---+Artikel 9 Gemensamma projekt mellan medlemsstaterna
------+Artikel 9 1.
------+Artikel 9 1a.
------+Artikel 9 2.
------+Artikel 9 3.
------+Artikel 9 4.
------+Artikel 9 5.
------+Artikel 9 6.
------+Artikel 9 7a.
---+Artikel 10 Resultaten av gemensamma projekt mellan medlemsstaterna
------+Artikel 10 1.
------+Artikel 10 2.
------+Artikel 10 3.
---+Artikel 11 Gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer
------+Artikel 11 1.
------+Artikel 11 2.
------+Artikel 11 3.
------+Artikel 11 4.
------+Artikel 11 5.
------+Artikel 11 6.
------+Artikel 11 7.
------+Artikel 11 8.
---+Artikel 12 Effekter av gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer
------+Artikel 12 1.
------+Artikel 12 2.
------+Artikel 12 3.
---+Artikel 13 Gemensamma stödsystem
------+Artikel 13 1.
------+Artikel 13 2.
------+Artikel 13 3.
------+Artikel 13 4.
---+Artikel 14 Kapacitetsökningar
---+Artikel 15 Administrativa förfaranden, regler och normer
------+Artikel 15 1.
------+Artikel 15 2.
------+Artikel 15 2a.
------+Artikel 15 3.
------+Artikel 15 8.
------+Artikel 15 9.
---+Artikel 15a Integrering av förnybar energi i byggnader
------+Artikel 15a 1.
------+Artikel 15a 2.
------+Artikel 15a 3.
------+Artikel 15a 4.
------+Artikel 15a 5.
------+Artikel 15a 6.
---+Artikel 15b Kartläggning av områden som krävs för nationella bidrag till det övergripande unionsmålet för 2030 för förnybara energikällor
------+Artikel 15b 1.
------+Artikel 15b 2.
------+Artikel 15b 3.
------+Artikel 15b 4.
---+Artikel 15c Accelerationsområden för förnybar energi
------+Artikel 15c 1.
------+Artikel 15c 2.
------+Artikel 15c 3.
------+Artikel 15c 4.
------+Artikel 15c 5.
---+Artikel 15d Allmänhetens deltagande
------+Artikel 15d 1.
------+Artikel 15d 2.
---+Artikel 15e Områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet
------+Artikel 15e 1.
------+Artikel 15e 2.
------+Artikel 15e 3.
------+Artikel 15e 4.
------+Artikel 15e 5.
---+Artikel 16 Tillståndsförfarandets huvudprinciper och organisation
------+Artikel 16 1.
------+Artikel 16 2.
------+Artikel 16 3.
------+Artikel 16 4.
------+Artikel 16 5.
------+Artikel 16 6.
------+Artikel 16 7.
------+Artikel 16 8.
------+Artikel 16 9.
---+Artikel 16a Tillståndsförfarande för accelerationsområden för förnybar energi
------+Artikel 16a 1.
------+Artikel 16a 2.
------+Artikel 16a 3.
------+Artikel 16a 4.
------+Artikel 16a 5.
------+Artikel 16a 6.
---+Artikel 16b Tillståndsförfarande utanför accelerationsområden för förnybar energi
------+Artikel 16b 1.
------+Artikel 16b 2.
---+Artikel 16c Påskyndat tillståndsförfarande för uppgradering
------+Artikel 16c 1.
------+Artikel 16c 2.
------+Artikel 16c 3.
---+Artikel 16d Tillståndsförfarande för installation av solenergiutrustning
------+Artikel 16d 1.
------+Artikel 16d 2.
---+Artikel 16e Påskyndad utbyggnad av värmepumpar
------+Artikel 16e 1.
------+Artikel 16e 2.
------+Artikel 16e 3.
------+Artikel 16e 4.
---+Artikel 16f Ett allt överskuggande allmänintresse
---+Artikel 17 Förfarande för nätanslutning efter enkel anmälan
------+Artikel 17 1.
------+Artikel 17 2.
---+Artikel 18 Information och utbildning
------+Artikel 18 1.
------+Artikel 18 2.
------+Artikel 18 3.
------+Artikel 18 4.
------+Artikel 18 5.
------+Artikel 18 6.
---+Artikel 19 Ursprungsgarantier för energi från förnybara energikällor
------+Artikel 19 1.
------+Artikel 19 2.
------+Artikel 19 3.
------+Artikel 19 4.
------+Artikel 19 5.
------+Artikel 19 6.
------+Artikel 19 7.
------+Artikel 19 8.
------+Artikel 19 9.
------+Artikel 19 10.
------+Artikel 19 11.
------+Artikel 19 12.
------+Artikel 19 13.
------+Artikel 19 13a.
---+Artikel 20 Åtkomst till och drift av näten
------+Artikel 20 1.
------+Artikel 20 2.
------+Artikel 20 3.
---+Artikel 20a Underlättande av systemintegrering av förnybar el
------+Artikel 20a 1.
------+Artikel 20a 2.
------+Artikel 20a 3.
------+Artikel 20a 4.
------+Artikel 20a 5.
---+Artikel 21 Egenanvändare av förnybar energi
------+Artikel 21 1.
------+Artikel 21 2.
------+Artikel 21 3.
------+Artikel 21 4.
------+Artikel 21 5.
------+Artikel 21 6.
------+Artikel 21 7.
---+Artikel 22 Gemenskaper för förnybar energi
------+Artikel 22 1.
------+Artikel 22 2.
------+Artikel 22 3.
------+Artikel 22 4.
------+Artikel 22 5.
------+Artikel 22 6.
------+Artikel 22 7.
---+Artikel 22a Integrering av förnybar energi i industrin
------+Artikel 22a 1.
------+Artikel 22a 2.
------+Artikel 22a 3.
---+Artikel 22b Villkor för minskat mål för användningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrisektorn
------+Artikel 22b 1.
------+Artikel 22b 2.
---+Artikel 23 Integrering av förnybar energi i värme- och kylanläggningar
------+Artikel 23 1.
------+Artikel 23 1a.
------+Artikel 23 1b.
------+Artikel 23 2.
------+Artikel 23 3.
------+Artikel 23 4.
------+Artikel 23 5.
------+Artikel 23 6.
---+Artikel 24 Fjärrvärme och fjärrkyla
------+Artikel 24 1.
------+Artikel 24 2.
------+Artikel 24 3.
------+Artikel 24 4.
------+Artikel 24 4a.
------+Artikel 24 4b.
------+Artikel 24 5.
------+Artikel 24 6.
------+Artikel 24 7.
------+Artikel 24 8.
------+Artikel 24 9.
------+Artikel 24 10.
---+Artikel 25 Ökning av förnybar energi och minskning av växthusgasintensiteten i transportsektorn
------+Artikel 25 1.
------+Artikel 25 2.
------+Artikel 25 3.
------+Artikel 25 4.
---+Artikel 26 Särskilda regler för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor
------+Artikel 26 1.
------+Artikel 26 2.
---+Artikel 27 Beräkningsregler inom transportsektorn och för oavsett deras slutanvändning
------+Artikel 27 1.
------+Artikel 27 2.
------+Artikel 27 3.
------+Artikel 27 4.
------+Artikel 27 5.
------+Artikel 27 6.
---+Artikel 28 Övriga bestämmelser om förnybar energi inom transportsektorn
------+Artikel 28 1.
------+Artikel 28 5.
------+Artikel 28 6.
------+Artikel 28 7.
---+Artikel 29 Hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen
------+Artikel 29 1.
------+Artikel 29 2.
------+Artikel 29 3.
------+Artikel 29 4.
------+Artikel 29 5.
------+Artikel 29 6.
------+Artikel 29 7.
------+Artikel 29 7a.
------+Artikel 29 7b.
------+Artikel 29 8.
------+Artikel 29 9.
------+Artikel 29 10.
------+Artikel 29 11.
------+Artikel 29 12.
------+Artikel 29 13.
------+Artikel 29 14.
------+Artikel 29 15.
---+Artikel 29a Kriterier för minskade växthusgasutsläpp för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen
------+Artikel 29a 1.
------+Artikel 29a 2.
------+Artikel 29a 3.
---+Artikel 30 Kontroll av efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp
------+Artikel 30 1.
------+Artikel 30 2.
------+Artikel 30 3.
------+Artikel 30 4.
------+Artikel 30 5.
------+Artikel 30 6.
------+Artikel 30 7.
------+Artikel 30 8.
------+Artikel 30 9.
------+Artikel 30 10.
---+Artikel 31 Beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen
------+Artikel 31 1.
------+Artikel 31 2.
------+Artikel 31 3.
------+Artikel 31 4.
------+Artikel 31 5.
------+Artikel 31 6.
---+Artikel 31a Unionsdatabas
------+Artikel 31a 1.
------+Artikel 31a 2.
------+Artikel 31a 3.
------+Artikel 31a 4.
------+Artikel 31a 5.
------+Artikel 31a 6.
---+Artikel 32 Genomförandeakter
---+Artikel 33 Kommissionens övervakning
------+Artikel 33 1.
------+Artikel 33 2.
------+Artikel 33 3.
------+Artikel 33 3a.
------+Artikel 33 4.
---+Artikel 34 Kommittéförfarande
------+Artikel 34 1.
------+Artikel 34 2.
------+Artikel 34 3.
---+Artikel 35 Utövande av delegeringen
------+Artikel 35 1.
------+Artikel 35 2.
------+Artikel 35 3.
------+Artikel 35 4.
------+Artikel 35 5.
------+Artikel 35 6.
------+Artikel 35 7.
---+Artikel 36 Införlivande
------+Artikel 36 1.
------+Artikel 36 2.
------+Artikel 36 3.
---+Artikel 37 Upphävande
---+Artikel 38 Ikraftträdande
---+Artikel 39 Adressater
---+BILAGA I
---+BILAGA IA ANDEL ENERGI AV NATIONELL UPPVÄRMING OCH KYLNING SOM KOMMER FRÅN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I SLUTLIG ENERGIANVÄNDNING (BRUTTO) 2020–2030
---+BILAGA II
---+BILAGA III ENERGIINNEHÅLL I BRÄNSLEN
---+BILAGA IV
---+BILAGA V
---+BILAGA VI
---+BILAGA VII REDOVISNING AV FÖRNYBAR ENERGI SOM ANVÄNDS FÖR UPPVÄRMNING OCH KYLNING
---+BILAGA VIII
---+BILAGA IX
---+BILAGA X
---+BILAGA XI
|
English -
European Union -
Environment -
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/2001
av den 11 december 2018
om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
1. Översikt
| Rubrik |
Reglering |
|
Artikel 1 Syfte
|
Artikel 1
Genom detta direktiv upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030. Det innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor, om egenanvändning av sådan el och användning av energi från förnybara energikällor inom värme- och kylsektorn och transportsektorn, om regionalt samarbete mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer, om ursprungsgarantier, om administrativa förfaranden och om information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
|
|
Artikel 2 Definitioner
|
Artikel 2
I detta direktiv gäller de relevanta definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG (
1
).
Dessutom gäller följande definitioner:
▼M2
1.
energi från förnybara energikällor eller förnybar energi: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, det vill säga vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, osmotisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
1a.
rundvirke av industrikvalitet: sågtimmer, fanértimmer, massaved (i rund form eller kluven) samt allt annat rundvirke som är lämpligt för industriändamål, utom rundvirke vars egenskaper, såsom art, dimensioner, rakhet och kvisttäthet, gör det olämpligt för industriell användning, såsom det definieras och vederbörligen motiveras av medlemsstaterna enligt relevanta skogliga och marknadsmässiga förutsättningar.
▼B
2.
omgivningsenergi: naturligt förekommande värmeenergi och energi som ackumulerats inom ett avgränsat område, som kan lagras i omgivningsluften, dock inte i frånluft, eller i yt- eller avloppsvatten.
3.
geotermisk energi: energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan.
▼M2
4.
slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, tjänstesektorn, inklusive offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, användning av el och värme inom energisektorn i samband med produktion av el och värme, samt förluster av el och värme vid distribution och överföring.
▼B
5.
stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive, men inte begränsat till, investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, inklusive inmatningspriser och utbetalningar i form av rörliga (sliding) eller fasta stödutbetalningar.
6.
kvoter för energi från förnybara energikällor: ett stödsystem där krav ställs på att energiproducenterna låter en viss andel energi från förnybara energikällor ingå i den energi de producerar, eller att energileverantörerna låter en viss andel energi från förnybara energikällor ingå i den energi de levererar, eller att energikonsumenterna låter en viss andel energi från förnybara energikällor ingå i den energi de konsumerar, inklusive system där sådana krav kan uppfyllas genom användning av gröna certifikat.
7.
finansieringsinstrument: finansieringsinstrument enligt definitionen i artikel 2.29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (
2
).
8.
små och medelstora företag: mikroföretag, små eller medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG (
3
).
9.
spillvärme och spillkyla: oundviklig värme eller kyla som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion, eller inom tjänstesektorn, och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten om det inte fanns tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem, detta om en kraftvärmeprocess har använts eller kommer att användas eller om kraftvärmeproduktion inte är möjlig.
▼M2
9a.
accelerationsområde för förnybar energi: en särskild plats eller ett särskilt område, på land, till havs eller på inlandsvatten, som av en medlemsstat har utsetts som särskilt lämplig eller lämpligt för uppförande av verk för förnybar energi.
9b.
solenergiutrustning: utrustning som omvandlar solenergi till värmeenergi eller elektrisk energi, särskilt solvärme- och solcellsutrustning.
▼B
10.
uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, inklusive helt eller delvist utbyte av anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning, i syfte att ersätta kapacitet eller att öka anläggningens effektivitet eller kapacitet.
11.
systemansvarig för distributionssystemet: en systemansvarig enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2009/72/EG och i artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG (
4
).
12.
ursprungsgaranti: ett elektroniskt dokument som har som enda uppgift att utgöra bevis för slutkunden på att en viss andel eller mängd energi producerats från förnybara energikällor.
13.
kvarstående energimix: den totala årliga energimixen för en medlemsstat, exklusive den del som omfattas av annullerade ursprungsgarantier.
14.
egenanvändare av förnybar energi: en slutkund som är verksam inom den egna fastigheten vilken är belägen på ett avgränsat område, eller, om en medlemsstat tillåter detta, på annan plats, och som producerar förnybar el för egen användning och som får lagra eller sälja egenproducerad förnybar el, förutsatt, för en egenanvändare av förnybar energi som inte är ett hushåll, att denna verksamhet inte är dess primära kommersiella verksamhet eller yrkesverksamhet.
▼M2
14a.
elområde: ett elområde enligt definitionen i artikel 2.65 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 (
5
).
14b.
innovativ teknik för förnybar energi: teknik för produktion av förnybar energi som på åtminstone ett sätt förbättrar jämförbar aktuell teknik för förnybar energi eller som gör det möjligt att utnyttja teknik för förnybar energi som inte är fullt kommersialiserad eller som inbegriper en tydlig risknivå.
14c.
smart mätarsystem: ett smart mätarsystem enligt definitionen i artikel 2.23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/944 (
6
).
14d.
laddningspunkt: en laddningspunkt enligt definitionen i artikel 2.48 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 (
7
).
14e.
marknadsaktör: en marknadsaktör enligt definitionen i artikel 2.25 i förordning (EU) 2019/943.
14f.
elmarknad: elmarknader enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv (EU) 2019/944.
14g.
batteri för hemmabruk: ett fristående uppladdningsbart batteri med en nominell kapacitet på mer än 2 kWh som är lämpligt att installera och använda i en bostadsmiljö.
14h.
elfordonsbatteri: elfordonsbatteri enligt definitionen i artikel 3.1.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 (
8
).
14i.
industribatteri: ett industribatteri enligt definitionen i artikel 3.1.13 i förordning (EU) 2023/1542.
14j.
hälsotillstånd: hälsotillstånd enligt definitionen i artikel 3.1.28 i förordning (EU) 2023/1542
14k.
laddningsstatus: laddningsstatus enligt definitionen i artikel 3.1.27 i förordning (EU) 2023/1542
14l.
effektbörvärde: den dynamiska information som finns i batteriets styrsystem och som anger vilka effektinställningar batteriet optimalt bör ha under en uppladdning eller urladdning för att dess hälsotillstånd och operativa användning ska optimeras.
14m.
smart laddning: en laddningsfunktion där intensiteten på den elektricitet som överförs till batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom elektronisk kommunikation.
14n.
tillsynsmyndighet: en tillsynsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv (EU) 2019/943.
14o.
dubbelriktad laddning: dubbelriktad laddning enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2023/1804.
14p.
normal laddningspunkt: en normal laddningspunkt enligt definitionen i artikel 2.37 i förordning (EU) 2023/1804.
14q.
avtal om köp av förnybar energi: ett avtal enligt vilket en fysisk eller juridisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en producent, vilket omfattar, men inte är begränsat till, avtal om köp av förnybar el och avtal om köp av förnybar värme och kyla
▼B
15.
egenanvändare av förnybar energi som agerar gemensamt: en grupp av minst två gemensamt agerande egenanvändare av förnybar energi i enlighet med led 14 som är belägna i samma byggnad eller flerfamiljshus.
16.
gemenskap för förnybar energi: en juridisk person
a)
som i enlighet med tillämplig nationell rätt grundas på öppet och frivilligt deltagande, är oberoende, faktiskt kontrolleras av aktieägare eller medlemmar som finns i närheten av de projekt för förnybar energi som ägs och utvecklas av den juridiska personen,
b)
vars aktieägare eller medlemmar är fysiska personer, små och medelstora företag eller lokala myndigheter, inklusive kommuner,
c)
vars främsta syfte är att ge sina aktieägare eller medlemmar eller de lokala områden där den är verksam miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar, snarare än ekonomisk vinst.
17.
avtal om köp av förnybar el: ett avtal enligt vilket en fysisk eller juridisk person avtalar om att köpa förnybar el direkt från en elproducent.
18.
handel mellan aktörer (peer-to-peer) med förnybar energi avser försäljning av förnybar energi mellan marknadsaktörer genom ett avtal med på förhand fastställda villkor som styr det automatiserade utförandet och avräkningen av transaktionen, antingen direkt mellan marknadsaktörerna eller indirekt via en certifierad tredjepartsmarknadsaktör såsom en aggregator. Rätten att bedriva handel mellan aktörer ska inte påverka de deltagande parternas rättigheter och skyldigheter som slutkunder, producenter, leverantörer eller aggregatorer.
▼M2
18a.
industri: företag och produkter som omfattas av avdelningarna B, C och F och av avdelning J huvudgrupp 63 i den statistiska näringsgrensindelningen (Nace REV.2), enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (
9
).
18b.
icke-energirelaterat ändamål: användning av bränslen som råmaterial i en industriprocess i stället för användning av bränslen för energiproduktion.
▼B
19.
fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från centrala eller decentraliserade produktionskällor, via ett nät, till flera byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
20.
effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla: effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU.
21.
högeffektiv kraftvärme: högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU.
22.
energicertifikat: energicertifikat enligt definitionen i artikel 2.12 i direktiv 2010/31/EU.
▼M2
22a.
förnybara bränslen: biodrivmedel, flytande biobränslen, biomassabränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung.
22b.
energieffektivitet först: energieffektivitet först enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) 2018/1999.
▼B
23.
avfall: avfall i enlighet med definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/98/EG, med undantag av ämnen som avsiktligt manipulerats eller kontaminerats för att uppfylla definitionen.
24.
biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, av skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung.
25.
agrobiomassa: biomassa som produceras inom jordbruket.
26.
skogsbiomassa: biomassa som produceras inom skogsbruket.
27.
biomassabränslen: gasformiga och fasta bränslen som framställs av biomassa.
28.
biogas: gasformiga bränslen som framställs av biomassa.
29.
bioavfall:
►C1
bioavfall ◄ enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG.
30.
ursprungsområde: det geografiskt avgränsade område där bränsleråvaran för skogsbiomassan tas, om vilket det finns tillförlitlig och oberoende information och där förhållandena är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om skogsbiomassans hållbarhet och lagenlighet ska kunna bedömas.
31.
skogsföryngring: att ett skogsbestånd återställs på naturlig eller konstgjord väg efter avlägsnande av det tidigare beståndet genom avverkning eller av naturliga orsaker, inklusive brand eller storm.
32.
flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inklusive el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa.
33.
biodrivmedel: vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
34.
avancerade biodrivmedel: biodrivmedel som produceras från bränsleråvaror som förtecknas i del A i bilaga IX.
35.
återvunna kolbaserade bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från flöden av flytande eller fast avfall av icke-förnybart ursprung som inte lämpar sig för materialåtervinning i enlighet med artikel 4 i direktiv 2008/98/EG eller från gaser från avfallshantering och avgaser av icke-förnybart ursprung som framställs som en oundviklig och oavsiktlig följd av produktionsprocessen i industrianläggningar.
▼M2
36.
förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung: flytande och gasformiga bränslen vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa.
▼B
37.
biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning: biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen vars bränsleråvaror för framställningen har producerats inom system i vilka man undviker omflyttningseffekter för biodrivmedel från foder- och livsmedelsgrödor, flytande biobränslen och biomassabränslen genom förbättrade jordbruksmetoder samt genom odling av grödor på områden som tidigare inte användes för odling av grödor, och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen i artikel 29.
38.
bränsleleverantör: en enhet som levererar bränsle till marknaden och som ansvarar för överföring av bränsle genom en punkt för punktskatteuppbörd eller, för el, om ingen punktskatt ska uppbäras eller om det är vederbörligen motiverat, annan relevant enhet som utsetts av en medlemsstat.
39.
stärkelserika grödor: grödor, framför allt spannmål, oberoende av om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används, rotfrukter, till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams och stamknölar, till exempel taro.
40.
livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, sockergrödor eller oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller material som innehåller både cellulosa och lignin och mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, förutsatt att användningen av sådana mellangrödor inte medför krav på ytterligare land.
41.
material som innehåller både cellulosa och lignin: material som består av lignin, cellulosa och hemicellulosa, såsom biomassa från skog, vedartade energigrödor samt restprodukter och avfall från skogsindustri,
42.
cellulosa från icke-livsmedel: bränsleråvaror som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin, inklusive rester från livsmedels- och fodergrödor, till exempel halm, stjälkar, agnar och skal; gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll, till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör; täckgrödor före och efter huvudgrödor; vallgrödor; industriella restprodukter, inklusive från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits; samt material från
►C1
bioavfall ◄ , där med vallgrödor och täckgrödor avses tillfällig och kortvarig sådd på betesmark av en blandning av gräs och baljväxter med låg halt av stärkelse för att få foder för boskap och förbättra jordens bördighet i syfte att få högre avkastning av huvudsakliga jordbruksgrödor.
43.
restprodukt: ett ämne som inte är den eller de slutprodukter som produktionsprocessen direkt är avsedd att producera; den är inte huvudsyftet med produktionsprocessen och processen har inte avsiktligt ändrats för att producera den.
44.
restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk: restprodukter som direkt genereras inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk och som inte inbegriper restprodukter från relaterad industri eller bearbetning.
▼M2
44a.
skogsplantage: planterad skog enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 (
10
).
44b.
osmotisk energi: energi som skapas naturligt genom skillnaden i salthalt mellan två vätskor, såsom sötvatten och saltvatten.
44c.
systemeffektivitet: val av energieffektiva lösningar om de också möjliggör en kostnadseffektiv utvecklingsbana för utfasning av fossila bränslen, ytterligare flexibilitet och en effektiv resursanvändning.
44d.
samlokaliserad energilagring: en energilagringsanläggning kombinerad med en anläggning som producerar förnybar energi, vilka är anslutna till samma nätanslutningspunkt.
44e.
solenergidrivet elfordon: ett motorfordon försett med ett framdrivningssystem som innehåller enbart icke-perifera elektriska maskiner som energiomvandlare med ett elektriskt uppladdningsbart energilagringssystem, som kan laddas externt, och även försett med fordonsintegrerade solcellspaneler.
▼B
45.
faktiskt värde: minskningen av växthusgasutsläpp för några eller alla steg i en specifik produktionsprocess för biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen beräknad enligt den metod som fastställs i del C i bilaga V eller del B i bilaga VI.
46.
typiskt värde: en beräkning av växthusgasutsläppen och minskningen av växthusgasutsläpp för en särskild produktionskedja för biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, som är representativ för användningen i unionen.
47.
normalvärde: ett värde som härleds från ett typiskt värde med tillämpning av på förhand fastställda faktorer, vilket på de villkor som fastställs i detta direktiv får användas i stället för ett faktiskt värde.
|
|
Artikel 3 Bindande övergripande unionsmål för 2030
|
|
|
Artikel 4 Stödsystem till energi från förnybara energikällor
|
|
|
Artikel 5 Öppnande av stödsystem för el från förnybara energikällor
|
|
|
Artikel 6 Det ekonomiska stödets stabilitet
|
|
|
Artikel 7 Beräkning av andelen energi från förnybara energikällor
|
|
|
Artikel 8 Unionsplattform för utveckling av förnybar energi och statistiska överföringar mellan medlemsstaterna
|
|
|
Artikel 9 Gemensamma projekt mellan medlemsstaterna
|
|
|
Artikel 10 Resultaten av gemensamma projekt mellan medlemsstaterna
|
|
|
Artikel 11 Gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer
|
|
|
Artikel 12 Effekter av gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer
|
|
|
Artikel 13 Gemensamma stödsystem
|
|
|
Artikel 14 Kapacitetsökningar
|
Artikel 14
I enlighet med artiklarna 9.2 och 11.2 b ska de enheter energi från förnybara energikällor, som kan tillskrivas ökad kapacitet i en anläggning, behandlas som om de producerades i en separat anläggning som togs i drift vid den tidpunkt då kapacitetsökningen skedde.
|
|
Artikel 15 Administrativa förfaranden, regler och normer
|
|
|
Artikel 15a Integrering av förnybar energi i byggnader
|
|
|
Artikel 15b Kartläggning av områden som krävs för nationella bidrag till det övergripande unionsmålet för 2030 för förnybara energikällor
|
|
|
Artikel 15c Accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
Artikel 15d Allmänhetens deltagande
|
|
|
Artikel 15e Områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet
|
|
|
Artikel 16 Tillståndsförfarandets huvudprinciper och organisation
|
|
|
Artikel 16a Tillståndsförfarande för accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
Artikel 16b Tillståndsförfarande utanför accelerationsområden för förnybar energi
|
|
|
Artikel 16c Påskyndat tillståndsförfarande för uppgradering
|
|
|
Artikel 16d Tillståndsförfarande för installation av solenergiutrustning
|
|
|
Artikel 16e Påskyndad utbyggnad av värmepumpar
|
|
|
Artikel 16f Ett allt överskuggande allmänintresse
|
Artikel 16f
Ett allt överskuggande allmänintresse
Senast den 21 februari 2024 och fram till dess att klimatneutralitet uppnås ska medlemsstaterna säkerställa att, inom ramen för tillståndsförfarandet, planering, uppförande och drift av verk för förnybar energi, anslutning av sådana verk till nätet, det tillhörande nätet i sig och lagringstillgångar i samband med tillståndsförfarandet presumeras vara av ett allt överskuggande allmänintresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet vid avvägning av olika rättsliga intressen i enskilda fall i samband med tillämpning av artiklarna 6.4 och 16.1 c i direktiv 92/43/EEG, artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG och artikel 9.1 a i direktiv 2009/147/EG. Medlemsstaterna får under vederbörligen motiverade och särskilda omständigheter begränsa tillämpningen av denna artikel till vissa delar av sina territorier eller vissa typer av teknik eller till projekt med vissa tekniska egenskaper, i enlighet med prioriteringarna i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in enligt artiklarna 3 och 14 i förordning (EU) 2018/1999. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sådana begränsningar tillsammans med skälen för dessa.
|
|
Artikel 17 Förfarande för nätanslutning efter enkel anmälan
|
|
|
Artikel 18 Information och utbildning
|
|
|
Artikel 19 Ursprungsgarantier för energi från förnybara energikällor
|
|
|
Artikel 20 Åtkomst till och drift av näten
|
|
|
Artikel 20a Underlättande av systemintegrering av förnybar el
|
|
|
Artikel 21 Egenanvändare av förnybar energi
|
|
|
Artikel 22 Gemenskaper för förnybar energi
|
|
|
Artikel 22a Integrering av förnybar energi i industrin
|
|
|
Artikel 22b Villkor för minskat mål för användningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrisektorn
|
|
|
Artikel 23 Integrering av förnybar energi i värme- och kylanläggningar
|
|
|
Artikel 24 Fjärrvärme och fjärrkyla
|
|
|
Artikel 25 Ökning av förnybar energi och minskning av växthusgasintensiteten i transportsektorn
|
|
|
Artikel 26 Särskilda regler för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor
|
|
|
Artikel 27 Beräkningsregler inom transportsektorn och för oavsett deras slutanvändning
|
|
|
Artikel 28 Övriga bestämmelser om förnybar energi inom transportsektorn
|
|
|
Artikel 29 Hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen
|
|
|
Artikel 29a Kriterier för minskade växthusgasutsläpp för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen
|
|
|
Artikel 30 Kontroll av efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp
|
|
|
Artikel 31 Beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen
|
|
|
Artikel 31a Unionsdatabas
|
|
|
Artikel 32 Genomförandeakter
|
Artikel 32
De genomförandeakter som avses i artiklarna 29.3 andra stycket, 29.8, 30.5 första stycket, 30.6 andra stycket, 30.8 första stycket, 31.4 första stycket och 31.6 i detta direktiv, ska fullt ut beakta bestämmelserna avseende minskade växthusgasutsläpp i enlighet med artikel 7a i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG (
28
).
|
|
Artikel 33 Kommissionens övervakning
|
|
|
Artikel 34 Kommittéförfarande
|
|
|
Artikel 35 Utövande av delegeringen
|
|
|
Artikel 36 Införlivande
|
|
|
Artikel 37 Upphävande
|
Artikel 37
Direktiv 2009/28/EG, ändrat genom de direktiv som anges i del A i bilaga X ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 juli 2021, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter avseende tidsfristerna för införlivande i den nationella lagstiftningen av de direktiv som anges i del B i bilaga X och utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter för år 2020 som fastställs i artikel 3.1 och del A i bilaga I till direktiv 2009/28/EG.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XI.
|
|
Artikel 38 Ikraftträdande
|
Artikel 38
Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
|
|
Artikel 39 Adressater
|
Artikel 39
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
|
|
BILAGA I
|
BILAGA I
NATIONELLA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ANDELEN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR AV DEN SLUTLIGA ENERGIANVÄNDNINGEN (BRUTTO) 2020
(
31
)
A. Nationella övergripande mål
|
|
Andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) 2005 (S2005)
|
Mål beträffande andelen energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) 2020 (S2020)
|
|
Belgien
|
2,2 %
|
13 %
|
|
Bulgarien
|
9,4 %
|
16 %
|
|
Tjeckien
|
6,1 %
|
13 %
|
|
Danmark
|
17,0 %
|
30 %
|
|
Tyskland
|
5,8 %
|
18 %
|
|
Estland
|
18,0 %
|
25 %
|
|
Irland
|
3,1 %
|
16 %
|
|
Grekland
|
6,9 %
|
18 %
|
|
Spanien
|
8,7 %
|
20 %
|
|
Frankrike
|
10,3 %
|
23 %
|
|
Kroatien
|
12,6 %
|
20 %
|
|
Italien
|
5,2 %
|
17 %
|
|
Cypern
|
2,9 %
|
13 %
|
|
Lettland
|
32,6 %
|
40 %
|
|
Litauen
|
15,0 %
|
23 %
|
|
Luxemburg
|
0,9 %
|
11 %
|
|
Ungern
|
4,3 %
|
13 %
|
|
Malta
|
0,0 %
|
10 %
|
|
Nederländerna
|
2,4 %
|
14 %
|
|
Österrike
|
23,3 %
|
34 %
|
|
Polen
|
7,2 %
|
15 %
|
|
Portugal
|
20,5 %
|
31 %
|
|
Rumänien
|
17,8 %
|
24 %
|
|
Slovenien
|
16,0 %
|
25 %
|
|
Slovakien
|
6,7 %
|
14 %
|
|
Finland
|
28,5 %
|
38 %
|
|
Sverige
|
39,8 %
|
49 %
|
|
▼M2 —————
|
|
|
BILAGA IA ANDEL ENERGI AV NATIONELL UPPVÄRMING OCH KYLNING SOM KOMMER FRÅN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I SLUTLIG ENERGIANVÄNDNING (BRUTTO) 2020–2030
|
BILAGA IA
ANDEL ENERGI AV NATIONELL UPPVÄRMING OCH KYLNING SOM KOMMER FRÅN ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I SLUTLIG ENERGIANVÄNDNING (BRUTTO) 2020–2030
|
|
Ytterligare tillägg till artikel 23.1
(i procentenheter)
för perioden 2021–2025 (*1)
|
Ytterligare tillägg till artikel 23.1
(i procentenheter)
för perioden 2026–2030 (*2)
|
Resulterande andelar, inklusive tillägg, utan spillvärme och spillkyla
(i procentenheter)
|
|
Belgien
|
1,0
|
0,7
|
1,8
|
|
Bulgarien
|
0,7
|
0,4
|
1,5
|
|
Tjeckien
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Danmark
|
1,2
|
1,1
|
1,6
|
|
Tyskland
|
1,0
|
0,7
|
1,8
|
|
Estland
|
1,3
|
1,2
|
1,7
|
|
Irland
|
2,3
|
2,0
|
3,1
|
|
Grekland
|
1,3
|
1,0
|
2,1
|
|
Spanien
|
0,9
|
0,6
|
1,7
|
|
Frankrike
|
1,3
|
1,0
|
2,1
|
|
Kroatien
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Italien
|
1,1
|
0,8
|
1,9
|
|
Cypern
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Lettland
|
0,7
|
0,6
|
1,1
|
|
Litauen
|
1,7
|
1,6
|
2,1
|
|
Luxemburg
|
2,3
|
2,0
|
3,1
|
|
Ungern
|
0,9
|
0,6
|
1,7
|
|
Malta
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Nederländerna
|
1,1
|
0,8
|
1,9
|
|
Österrike
|
1,0
|
0,7
|
1,8
|
|
Polen
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Portugal
|
0,7
|
0,4
|
1,5
|
|
Rumänien
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Slovenien
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Slovakien
|
0,8
|
0,5
|
1,6
|
|
Finland
|
0,6
|
0,5
|
1,0
|
|
Sverige
|
0,7
|
0,7
|
0,7
|
(*1)
Flexibiliteterna i artikel 23.2 b och c, om de har beaktats vid beräkningen av tillägg och resulterande andelar.
(*2)
Flexibiliteterna i artikel 23.2 b och c, om de har beaktats vid beräkningen av tillägg och resulterande andelar.
|
|
|
BILAGA II
|
BILAGA II
NORMALISERINGSREGEL FÖR ATT REDOVISA EL FRÅN VATTENKRAFT OCH VINDKRAFT
Följande regel ska tillämpas vid redovisningen av el från vattenkraft i en medlemsstat:
►C2
◄ där
|
N
|
=
|
referensår,
|
|
QN(norm)
|
=
|
normaliserad el som producerats i samtliga vattenkraftverk i medlemsstaten under år N, för redovisningsändamål,
|
|
Qi
|
=
|
mängden el som faktiskt producerats i samtliga vattenkraftverk i medlemsstaten under år i, mätt i GWh, med undantag för den produktion i pumpkraftverk som kommer från vatten som tidigare pumpats upp,
|
|
Ci
|
=
|
den totala installerade kapaciteten, exklusive pumpad lagring, i samtliga vattenkraftverk i medlemsstaten vid slutet av år i, mätt i MW.
|
Följande regel ska tillämpas vid redovisningen av el från landbaserad vindkraft i en medlemsstat:
►C2
◄ där
|
N
|
=
|
referensår,
|
|
QN(norm)
|
=
|
normaliserad el som producerats i samtliga landbaserade vindkraftverk i medlemsstaten under år N, för redovisningsändamål,
|
|
Qi
|
=
|
mängden el som faktiskt producerats i samtliga landbaserade vindkraftverk i medlemsstaten under år i, mätt i GWh,
|
|
Cj
|
=
|
den totala installerade kapaciteten i samtliga landbaserade vindkraftverk i medlemsstaten vid slutet av år j, mätt i MW,
|
|
n
|
=
|
4 eller det antal år som föregår år N och för vilka uppgifter om kapacitet och produktion finns tillgängliga för medlemsstaten i fråga, beroende på vilket som är lägst.
|
Följande regel ska tillämpas vid redovisningen av el från havsbaserad vindkraft i en medlemsstat:
►C2
◄ där
|
N
|
=
|
referensår,
|
|
QN(norm)
|
=
|
normaliserad el som producerats i samtliga havsbaserade vindkraftverk i medlemsstaten under år N, för redovisningsändamål,
|
|
Qi
|
=
|
mängden el som faktiskt producerats i samtliga havsbaserade vindkraftverk i medlemsstaten under år i, mätt i GWh,
|
|
Cj
|
=
|
den totala installerade kapaciteten i samtliga havsbaserade vindkraftverk i medlemsstaten vid slutet av år j, mätt i MW,
|
|
n
|
=
|
4 eller det antal år som föregår år N och för vilka uppgifter om kapacitet och produktion finns tillgängliga för medlemsstaten i fråga, beroende på vilket som är lägst.
|
|
|
BILAGA III ENERGIINNEHÅLL I BRÄNSLEN
|
BILAGA III
ENERGIINNEHÅLL I BRÄNSLEN
|
Bränsle
|
Energiinnehåll per viktenhet
(effektivt värmevärde, MJ/kg)
|
Energiinnehåll per volymenhet
(effektivt värmevärde, MJ/liter)
|
|
BRÄNSLEN FRÅN BIOMASSA OCH/ELLER BEARBETNING AV BIOMASSA
|
|
|
|
Biopropan
|
46
|
24
|
|
Ren vegetabilisk olja (olja som framställs av oljeväxter genom pressning, extraktion eller liknande metoder, oraffinerad eller raffinerad men kemiskt oförändrad)
|
37
|
34
|
|
Biodiesel – fettsyrametylester (metylester som framställs från olja med biomassa som ursprung)
|
37
|
33
|
|
Biodiesel – fettsyraetylester (etylester som framställs från olja med biomassa som ursprung)
|
38
|
34
|
|
Biogas som kan renas till naturgaskvalitet
|
50
|
—
|
|
Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för diesel
|
44
|
34
|
|
Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för bensin
|
45
|
30
|
|
Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för flygbränsle
|
44
|
34
|
|
Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för gasol
|
46
|
24
|
|
Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för diesel
|
43
|
36
|
|
Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för bensin
|
44
|
32
|
|
Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för flygbränsle
|
43
|
33
|
|
Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för gasol
|
46
|
23
|
|
FÖRNYBARA BRÄNSLEN SOM KAN FRAMSTÄLLAS FRÅN OLIKA FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR, INKLUSIVE BIOMASSA
|
|
|
|
Metanol från förnybara energikällor
|
20
|
16
|
|
Etanol från förnybara energikällor
|
27
|
21
|
|
Propanol från förnybara energikällor
|
31
|
25
|
|
Butanol från förnybara energikällor
|
33
|
27
|
|
Fischer-Tropsch-diesel (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten, att användas som ersättning för diesel)
|
44
|
34
|
|
Fischer-Tropsch-bensin (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten som framställs från biomassa, att användas som ersättning för bensin)
|
44
|
33
|
|
Fischer-Tropsch-flygbränsle (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten som framställs från biomassa, att användas som ersättning för flygbränsle)
|
44
|
33
|
|
Fischer-Tropsch-motorgas (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten, att användas som ersättning för gasol)
|
46
|
24
|
|
Dimetyleter (DME)
|
28
|
19
|
|
Väte från förnybara energikällor
|
120
|
—
|
|
ETBE (etyltertiärbutyleter som framställs med etanol som råvara)
|
36 (varav 33 % från förnybara energikällor)
|
27 (varav 33 % från förnybara energikällor)
|
|
MTBE (metyltertiärbutyleter som framställs med metanol som råvara)
|
35 (varav 22 % från förnybara energikällor)
|
26 (varav 22 % från förnybara energikällor)
|
|
TAEE (tert-amyletyleter som framställs med etanol som råvara)
|
38 (varav 29 % från förnybara energikällor)
|
29 (varav 29 % från förnybara energikällor)
|
|
TAME (tert-amylmetyleter som framställs med metanol som råvara)
|
36 (varav 18 % från förnybara energikällor)
|
28 (varav 18 % från förnybara energikällor)
|
|
THxEE (tert-hexyletyleter som framställs med etanol som råvara)
|
38 (varav 25 % från förnybara energikällor)
|
30 (varav 25 % från förnybara energikällor)
|
|
THxME (tert-hexylmetyleter som framställs med metanol som råvara)
|
38 (varav 14 % från förnybara energikällor)
|
30 (varav 14 % från förnybara energikällor)
|
|
ICKE-FÖRNYBARA BRÄNSLEN
|
|
|
|
Bensin
|
43
|
32
|
|
Diesel
|
43
|
36
|
|
Flygbränsle
|
43
|
34
|
|
Väte från icke-förnybara källor
|
120
|
—
|
|
|
BILAGA IV
|
BILAGA IV
▼M2
UTBILDNING OCH CERTIFIERING AV INSTALLATÖRER OCH KONSTRUKTÖRER AV ANLÄGGNINGAR FÖR FÖRNYBAR ENERGI
De certifieringssystem, eller motsvarande kvalificeringssystem, och utbildningsprogram som avses i artikel 18.3 ska grundas på följande kriterier:
1.
Certifieringsprocessen, eller motsvarande kvalificeringsprocess, ska vara transparent och tydligt beskriven av medlemsstaten eller av det administrativa organ som medlemsstaten utsett.
1a.
De certifikat som utfärdas av certifieringsorgan ska vara tydligt definierade och lätta att identifiera för arbetstagare och yrkesutövare som ansöker om certifiering.
1b.
Certifieringsprocessen ska göra det möjligt för installatörer att förvärva nödvändiga teoretiska och praktiska kunskaper och garantera att de förfogar över de färdigheter som krävs för att installera anläggningar av hög kvalitet som fungerar tillförlitligt.
2.
Installatörer av system som använder energi från biomassa, värmepumpar, ytnära jordvärme, solceller och solfångare, inklusive energilagring, och laddningspunkter ska certifieras genom ett ackrediterat utbildningsprogram eller av en ackrediterad utbildningsleverantör eller genom motsvarande kvalificeringssystem.
3.
Ackrediteringen av utbildningsprogrammet eller utbildningsleverantören ska göras av medlemsstaterna eller av det administrativa organ som dessa utsett. Det ackrediterande organet ska säkerställa att de utbildningsprogram, inklusive kompetenshöjnings- och omskolningsprogram, som utbildningsleverantören tillhandahåller är inkluderande och har såväl kontinuitet som regional eller nationell täckning.
Utbildningsleverantören ska ha lämplig teknisk utrustning för att ge praktisk utbildning, inklusive tillräcklig laboratorieutrustning eller liknande.
Utbildningsleverantören ska, utöver den grundläggande utbildningen, erbjuda kortare kompetensutvecklings- och kompetenshöjningskurser som anordnas i utbildningsmoduler som gör det möjligt för installatörer och konstruktörer att lägga till nya kompetenser och att bredda och diversifiera sina färdigheter inom flera olika typer av teknik och kombinationer av dessa. Utbildningsleverantören ska säkerställa att utbildningen anpassas till ny teknik för förnybar energi rörande byggnader, industri och jordbruk. Utbildningsleverantören ska erkänna förvärvade relevanta färdigheter.
Utbildningsprogrammen och utbildningsmodulerna ska utformas så att de möjliggör livslångt lärande om anläggningar för förnybar energi och är förenliga med yrkesutbildning för förstagångsarbetssökande och vuxna som söker omskolning eller nytt arbete.
Utbildningsprogrammen ska utformas så att förvärvande av kvalifikationer som omfattar olika typer av teknik och lösningar underlättas och begränsad specialisering inom ett visst märke eller en viss teknik undviks. Utbildningsleverantören kan vara tillverkaren av utrustningen eller systemet, institut eller organisationer.
▼B
4.
Utbildningen för att certifiera eller kvalificera en installatör ska innehålla teoretiska och praktiska moment. I slutet av utbildningen ska installatören ha nödvändiga färdigheter för att installera den utrustning och de system som motsvarar kundens behov av prestanda och funktionssäkerhet, uppvisa god yrkesskicklighet samt följa alla gällande normer och standarder, inklusive dem som gäller energi- och miljömärkning.
▼M2
5.
Utbildningen ska avslutas med ett prov, och de deltagare som klarar provet ska få ett intyg eller en kvalificering. Provet ska innehålla en praktisk bedömning av installering av värmepannor eller kaminer som eldas med biomassa, värmepumpar, ytnära jordvärme, solceller eller solfångare, inklusive energilagring, eller laddningspunkter, så att efterfrågeflexibilitet möjliggörs.
▼B
6.
I de certifieringssystem eller motsvarande kvalifikationssystem som avses i artikel 18.3 ska följande riktlinjer vederbörligen beaktas:
a)
Ackrediterade utbildningsprogram bör erbjudas installatörer med yrkeserfarenhet som har genomgått, eller som håller på att genomgå, någon av följande utbildningar:
i)
För installatörer av värmepannor och kaminer som eldas med biomassa: utbildning som rörmokare, rörläggare eller värmeingenjör, eller som tekniker med specialisering på sanitets-, värme- eller kylutrustning.
ii)
För installatörer av värmepumpar: utbildning som rörmokare eller kylingenjör och med grundläggande färdigheter inom el och rörmokeri (kapning av rör, lödning och limning av rörskarvar, värmeisolering, tätning av kopplingar, läckagetester samt installation av värme- och kylsystem).
iii)
När det gäller installatörer av solceller och solfångare: utbildning som rörmokare eller elektriker och med färdigheter inom rörmokeri, el och takläggning, inklusive kunskaper i lödning och limning av rörskarvar, tätning av kopplingar samt läckagetester (rörmokeri), färdigheter när det gäller elinstallation samt kännedom om vanliga takmaterial, stänkbleck o. dyl. samt vanliga tätningsmetoder.
iv)
Yrkesutbildning som ger installatören relevanta färdigheter motsvarande 3 års utbildning i de färdigheter som anges i led a, b eller c, inklusive både teoriundervisning och utbildning på en arbetsplats.
b)
Den teoretiska delen av utbildningen för installatörer av värmepannor och kaminer som eldas med biomassa bör ge en överblick över marknadsläget för biomassa och täcka ekologiska aspekter, biodrivmedel, logistik, brandskydd och därtill kopplade stöd och subventioner, förbränningsmetoder, eldningssystem, optimala hydrauliska lösningar, kostnads- och lönsamhetskalkyler, samt utformning, installation och underhåll av värmepannor och kaminer som eldas med biomassa. Utbildningen bör också ge goda kunskaper om samtliga europeiska standarder för biomassateknik och biodrivmedel, t.ex. pellets, samt om nationell rätt och unionsrätt som gäller biomassa.
c)
▼M2
Den teoretiska delen av utbildningen för installatörer av värmepumpar bör ge en överblick över marknadsläget för värmepumpar och täcka geotermiska energikällor och jord- och bergvärme i olika regioner, identifiering av jord- och bergarter med avseende på värmeledningsförmåga, bestämmelser om utnyttjande av geotermiska energikällor, möjligheter att använda värmepumpar i byggnader och fastställande av vilket värmepumpssystem som är lämpligast, kunskap om deras tekniska krav, säkerhet, luftfiltrering, sammankoppling med värmekällan och systemets utformning samt integrering med energilagringslösningar, även i kombination med solenergiinstallationer. Utbildningen bör också ge goda kunskaper om samtliga europeiska standarder för värmepumpar samt om tillämplig nationell rätt och unionsrätt. Installatören bör ha följande nyckelkompetenser:
▼B
i)
En grundläggande förståelse av de fysikaliska och operativa principerna för en värmepump, inklusive egenskaperna hos värmepumpens cirkulationssystem, nämligen förhållandet mellan låg temperatur hos värmesänkan, hög temperatur hos värmekällan, och systemets effektivitet, samt bestämning av värmefaktorn och årsvärmefaktorn (SPF).
ii)
Förståelse av de olika komponenterna i värmepumpens cirkulationssystem och deras funktion, inklusive kompressor, expansionsventil, förångare, kondensor, fixturer och kopplingar, smörjolja, köldmedium samt möjligheterna till överhettning, underkylning och kylning med värmepumpar.
▼M2
iii)
Förmåga att välja och dimensionera komponenter i typiska installationssituationer, inbegripet bestämning av standardvärden för värmelasten i olika byggnader och för varmvattenproduktion på grundval av energianvändningen, beräkning av värmepumpens kapacitet utifrån värmelasten för varmvattenproduktion och byggnadens lagringsmassa samt i händelse av diskontinuerlig strömförsörjning, samt fastställande av energilagringslösningar, bland annat via komponenterna till ackumulatortanken och tankens volym och integrering av ett extra värmesystem.
iv)
Förståelse av genomförbarhets- och konstruktionsstudier.
v)
Förståelse av borrning, när det gäller geotermiska värmepumpar.
d)
Den teoretiska delen av utbildningen för installatörer av solceller och solfångare bör ge en överblick över marknadsläget för solenergiprodukter samt kostnads- och lönsamhetskalkyler och täcka ekologiska aspekter, komponenter, egenskaper hos och dimensionering av solenergisystem, val av rätt system och dimensionering av komponenter, beräkning av värmeefterfrågan, valmöjligheter i fråga om integrering av energilagringslösningar, brandskydd och därtill kopplade stöd och subventioner samt utformning, installation och underhåll av solceller och solfångare. Utbildningen bör också ge goda kunskaper om samtliga europeiska standarder för teknik och certifiering, till exempel Solar Keymark, samt om tillämplig nationell rätt och unionsrätt. Installatören bör ha följande nyckelkompetenser:
▼B
i)
Förmåga att arbeta säkert med de redskap och den utrustning som krävs, att följa normer och standarder för säkerhet, och att uppmärksamma sådana risker vid rörmokeri, elarbeten m.m. som är förbundna med solenergiinstallationer.
▼M2
ii)
Förmåga att identifiera sådana system och komponenter som utmärker aktiva och passiva system, inklusive den mekaniska konstruktionen, och att bestämma komponenternas läge och systemets utformning och sammansättning samt valmöjligheterna i fråga om integrering av energilagringslösningar, även i kombination med laddningspunkter.
▼B
iii)
Förmåga att avgöra hur stor installationsyta som krävs, riktning och lutning på solceller och solfångare med beaktande av skuggning, solexponering, strukturell integritet, installationens lämplighet för byggnaden och klimatet, val av lämplig installationsmetod för olika typer av tak samt jämvikt för den systemutrustning som krävs för installationen.
iv)
När det gäller solcellssystem krävs särskilt förmåga att anpassa den elektriska utformningen, inklusive att bestämma normal belastningsström, välja lämpliga typer av ledare och lämplig märkkapacitet för varje elektrisk krets, bestämma lämplig storlek, märkkapacitet och placering för all ansluten utrustning och alla delsystem samt välja en lämplig sammankopplingspunkt.
e)
Intyget som utfärdas till installatörerna bör vara tidsbegränsat, så att det krävs att man går en repetitionskurs för att få behålla certifieringen.
|
|
BILAGA V
|
BILAGA V
BESTÄMMELSER FÖR BERÄKNING AV VÄXTHUSGASPÅVERKAN AV BIODRIVMEDEL, FLYTANDE BIOBRÄNSLEN OCH DERAS FOSSILA MOTSVARIGHETER
A. TYPISKA VÄRDEN OCH NORMALVÄRDEN FÖR BIODRIVMEDEL NÄR DE PRODUCERAS UTAN NÅGRA NETTOUTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER TILL FÖLJD AV FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
|
Produktionskedja för biodrivmedel
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
67 %
|
59 %
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
77 %
|
73 %
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
73 %
|
68 %
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
79 %
|
76 %
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
58 %
|
47 %
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
71 %
|
64 %
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
48 %
|
40 %
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
55 %
|
48 %
|
|
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
40 %
|
28 %
|
|
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
69 %
|
68 %
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
47 %
|
38 %
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
53 %
|
46 %
|
|
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)
|
37 %
|
24 %
|
|
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*))
|
67 %
|
67 %
|
|
Etanol av sockerrör
|
70 %
|
70 %
|
|
ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
52 %
|
47 %
|
|
Biodiesel av solros
|
57 %
|
52 %
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
55 %
|
50 %
|
|
▼C2
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
33 %
|
20 %
|
|
▼B
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
51 %
|
45 %
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
88 %
|
84 %
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**)
|
84 %
|
78 %
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
51 %
|
47 %
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
58 %
|
54 %
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
55 %
|
51 %
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
34 %
|
22 %
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
53 %
|
49 %
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
87 %
|
83 %
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**)
|
83 %
|
77 %
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
59 %
|
57 %
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
65 %
|
64 %
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
63 %
|
61 %
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
40 %
|
30 %
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
59 %
|
57 %
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
98 %
|
98 %
|
|
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen.
(**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (1), för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
(1)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).
|
B. UPPSKATTADE TYPISKA VÄRDEN RESPEKTIVE NORMALVÄRDEN FÖR FRAMTIDA BIODRIVMEDEL SOM INTE, ELLER BARA I FÖRSUMBAR OMFATTNING, FANNS PÅ MARKNADEN UNDER 2016, NÄR DE PRODUCERAS UTAN NÅGRA NETTOUTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER TILL FÖLJD AV FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
|
Produktionskedja för biodrivmedel
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Etanol av vetehalm
|
85 %
|
83 %
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
83 %
|
83 %
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
82 %
|
82 %
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
83 %
|
83 %
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
82 %
|
82 %
|
|
▼C2
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
84 %
|
84 %
|
|
▼B
|
|
Dimetyleter (DME)av odlad skog i fristående anläggningar
|
83 %
|
83 %
|
|
▼C2
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
84 %
|
84 %
|
|
▼B
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
83 %
|
83 %
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
89 %
|
89 %
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
89 %
|
89 %
|
|
Dimetyleter (DME)av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
89 %
|
89 %
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
89 %
|
89 %
|
|
MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
C. METOD
1. Växthusgasutsläppen från produktion och användning av drivmedel, biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas enligt följande:
a)
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel ska beräknas enligt följande:
E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr,
där
|
E
|
=
|
totala utsläpp från användningen av bränslet,
|
|
eec
|
=
|
utsläpp från utvinning eller odling av råvaror,
|
|
el
|
=
|
på år fördelade utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning,
|
|
ep
|
=
|
utsläpp från bearbetning,
|
|
etd
|
=
|
utsläpp från transport och distribution,
|
|
eu
|
=
|
utsläpp från bränsle som används,
|
|
esca
|
=
|
utsläppsminskningar genom beständig inlagring av kol i marken genom förbättrade jordbruksmetoder,
|
|
eccs
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och
|
|
eccr
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid.
|
Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med.
b)
Utsläppen av växthusgaser från produktion och användning av flytande biobränslen ska beräknas på samma sätt som för biodrivmedel (E), men med det tillägg som krävs för att ta med energiomvandlingen till den el och/eller värme och kyla som produceras, enligt följande:
i)
För energianläggningar som bara tillhandahåller värme:
ii)
För energianläggningar som bara tillhandahåller el:
där
|
ECh,el
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,
|
|
E
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från det flytande biobränslet före slutomvandling,
|
|
ηel
|
=
|
elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda flytande biobränslet, baserat på dess energiinnehåll,
|
|
ηh
|
=
|
värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda flytande biobränslet, baserat på dess energiinnehåll.
|
iii)
För el eller mekanisk energi från energianläggningar som tillhandahåller nyttiggjord värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:
iv)
För nyttiggjord värme från energianläggningar som tillhandahåller värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:
där
|
ECh,el
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,
|
|
E
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från det flytande biobränslet före slutomvandling,
|
|
ηel
|
=
|
elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll,
|
|
ηh
|
=
|
värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll.
|
|
Cel
|
=
|
andel exergi i elen, och/eller mekanisk energi, sätts till 100 % (Cel = 1),
|
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet (andel exergi i nyttiggjord värme).
|
Carnot-effektiviteten Ch för nyttiggjord värme vid olika temperaturer definieras som
där
|
Th
|
=
|
temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,
|
|
T0
|
=
|
Omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C).
|
Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546
|
Vid tillämpningen av denna beräkning gäller följande definitioner:
a)
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,
b)
nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning och kylning,
c)
ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.
2. Växthusgasutsläpp från biodrivmedel och flytande biobränslen ska uttryckas på följande sätt:
a)
Växthusgasutsläpp från biodrivmedel, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ.
b)
Växthusgasutsläpp från flytande biobränslen, EC, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ slutlig energiprodukt (värme eller el), g CO2eq/MJ.
När värme och kyla produceras tillsammans med el ska utsläppen tilldelas värme respektive el (som i punkt 1 b), oavsett om värmen faktiskt utnyttjas för uppvärmningsändamål eller för kylning (
32
).
Om utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per ton torr bränsleråvara ska omvandlingen till gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ beräknas enligt följande (
33
):
där
Utsläpp per ton torr bränsleråvara (feedstock) ska beräknas enligt följande:
3. De minskade växthusgasutsläppen från biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas enligt följande:
a)
Minskade växthusgasutsläpp från biodrivmedel:
UTSLÄPPSMINSKNING = (EF(t) – EB)/EF(t),
där
|
EB
|
=
|
totala utsläpp från biodrivmedlet,
|
|
EF(t)
|
=
|
totala utsläpp från den fossila motsvarigheten till drivmedlet
|
b)
Minskade växthusgasutsläpp från värme och kyla samt el som produceras från flytande biobränslen:
UTSLÄPPSMINSKNING = (ECF(h&c,el) – ECB(h&c,el)/ECF (h&c,el),
där
|
ECB(h&c,el)
|
=
|
totala utsläpp från värmen eller elen, och
|
|
ECF(h&c,el)
|
=
|
totala utsläpp från den fossila motsvarigheten till nyttiggjord värme eller el.
|
4. De växthusgaser som omfattas av punkt 1 är CO2, N2O och CH4. Vid beräkningen av koldioxidekvivalenter ska följande värden användas för dessa gaser:
|
CO2
|
:
|
1
|
|
N2O
|
:
|
298
|
|
CH4
|
:
|
25
|
5. Utsläpp från extraktion och odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från själva extraktions- och odlingsprocessen, från insamlingen, torkningen och lagringen av råvaror, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med. Då man uppskattar utsläppen från odling av biomassa i jordbruket är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från de regionala medelvärden för utsläpp från odling som ingår i de rapporter som avses i artikel 31.4 eller den information om disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling som ingår i denna bilaga. I brist på relevant information i dessa rapporter är det tillåtet att beräkna medelvärden baserade på lokala jordbruksmetoder, t.ex. baserat på data från en grupp av gårdar, som ett alternativ till att använda faktiska värden.
▼M2
6. I den beräkning som avses i punkt 1 a ska minskade växthusgasutsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, esca, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrade grödor och förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av restprodukter från jordbruk och användning av organiska jordförbättringsmedel, såsom kompost och rötrester från fermentering av gödsel, beaktas endast om de inte riskerar att inverka negativt på den biologiska mångfalden. Dessutom ska det tillhandahållas pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller för att det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel (
34
).
▼B
7. De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, ska beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:
el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB, (
35
)
där
|
el
|
=
|
årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan (gram) koldioxidekvivalenter per enhet energi från biodrivmedel eller flytande biobränsle (megajoule)); åkermark (1) och jordbruksmark (2) för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning,
|
|
CSR
|
=
|
kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare,
|
|
CSA
|
=
|
kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
|
|
P
|
=
|
grödans produktivitet (uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och flytande biobränslen per ytenhet per år),
|
|
eB
|
=
|
bonus på 29 g CO2eq/MJ biodrivmedel eller flytande biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som fastställs i punkt 8.
|
(1)
Åkermark enligt definitionen i IPCC.
(2)
Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.
|
8. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska beviljas om det kan styrkas att marken
a)
i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och
b)
utgör allvarligt skadad mark, inklusive mark som tidigare användes för jordbruk.
Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 20 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt led b säkerställs.
9.
Allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen har försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion.
10. Kommissionen ska senast den 31 december 2020 se över riktlinjerna för beräkning av kollager i mark (
36
) med utgångspunkt i 2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories – volym 4 och i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (
37
). Kommissionens riktlinjer ska ligga till grund för beräkningen av kollager på land vid tillämpningen av detta direktiv.
11. Utsläpp från bearbetning, ep, omfattar utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen, däribland de koldioxidutsläpp som motsvarar halten kol i fossila insatsvaror, oberoende av om dessa faktiskt förbränts vid processen.
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i bränsleproduktionsanläggningen ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet.
Utsläpp från bearbetning ska inbegripa utsläpp från torkning av mellanliggande produkter och material om detta är relevant.
12. Utsläpp från transporter och distribution, etd, ska omfatta utsläpp från transport av råvaror och halvfabrikat och från lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt punkt 5 ska inte omfattas av den här punkten.
13. Utsläpp från bränsle som används, eu, ska antas vara noll för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Utsläpp av andra växthusgaser (N2O och CH4) än koldioxid från det bränsle som används ska ingå i faktorn eu för flytande biobränslen.
14. Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs, som inte redan har redovisats i ep, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och lagring av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av bränsle om den lagras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG (
38
).
▼M2
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till den produktion av biodrivmedel eller flytande biobränslen till vilken de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung vid produktionen av kommersiella varor och tjänster före den 1 januari 2036.
▼B
16. Om en kraftvärmeenhet – som tillhandahåller värme och/eller el till en bränsleframställningsprocess för vilken utsläpp beräknas – producerar ett överskott av el och/eller nyttiggjord värme ska utsläppen av växthusgaser fördelas mellan elen och den nyttiggjorda värmen i enlighet med temperaturen för den värme som produceras (som återspeglar värmens användbarhet (nytta)). Den del av värmen som nyttiggjorts får man fram genom att multiplicera dess energiinnehåll med Carnot-effektiviteten Ch, vilken beräknas enligt följande:
där
|
Th
|
=
|
temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,
|
|
T0
|
=
|
omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C).
|
Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546.
|
I den beräkningen ska de faktiska verkningsgraderna användas, definierade som den årligen producerade mekaniska energin, elen respektive värmen, dividerat med den årligen tillförda energin.
Vid tillämpningen av denna beräkning gäller följande definitioner:
a)
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,
b)
nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning eller kylning,
c)
ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.
17. Om en bränsleproduktionsprocess både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter (samprodukter), ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll (fastställt som det lägre värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el och värme). Växthusgasintensiteten i överskott av nyttiggjord värme eller el är samma som växthusgasintensiteten i den värme eller el som tillförs bränsleframställningsprocessen och bestäms genom beräkning av växthusgasintensiteten i samtliga tillförda ämnen och i utsläppen, inklusive bränsleråvaran och CH4- och N2O-utsläpp, till och från den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat, som tillhandahåller värme eller el till bränsleframställningsprocessen. När det gäller kraftvärme, dvs. el och värme, utförs beräkningen i enlighet med punkt 16.
▼M2
18. Vid beräkningen i punkt 17 ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + el + esca + de fraktioner av ep, etd, eccs och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan tilldelning i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som i det senaste sådana processteget kopplats till den mellanliggande bränsleprodukten användas i stället för de totala utsläppen. När det gäller biodrivmedel och flytande biobränslen ska alla samprodukter som inte omfattas av punkt 17 tas med i denna beräkning.
Samprodukter med negativt energiinnehåll ska vid beräkningen anses ha energiinnehållet noll.
Som allmän regel ska avfall och restprodukter, inklusive allt avfall och alla restprodukter som ingår i bilaga IX, anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in, oberoende av om de bearbetas till mellanliggande produkter innan de omvandlas till slutprodukten.
När det gäller biomassabränslen som produceras i andra raffinaderier än den kombination av bearbetningsanläggningar med pannor eller kraftvärmeenheter som tillhandahåller värme och/eller el till bearbetningsanläggningen, ska den enhet som analyseras för den beräkning som avses i punkt 17 utgöras av raffinaderiet.
▼B
19. Vid beräkningen i punkt 3 ska EF(t) för den fossila motsvarigheten till biodrivmedel vara 94 g CO2eq/MJ.
Vid beräkningen i punkt 3 ska ECF(e) för den fossila motsvarigheten till flytande biobränslen som används för elproduktion vara 183 g CO2eq/MJ.
Vid beräkningen i punkt 3 ska ECF(h&c) för den fossila motsvarigheten till flytande biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme, liksom för produktion av värme och/eller kyla vara 80 g CO2eq/MJ.
D. DISAGGREGERADE NORMALVÄRDEN FÖR BIODRIVMEDEL OCH FLYTANDE BIOBRÄNSLEN
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec
” enligt definitionen i del C i denna bilaga inklusive N2O-utsläpp från mark
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor
|
9,6
|
9,6
|
|
Etanol av majs
|
25,5
|
25,5
|
|
Etanol av spannmål utom majs
|
27,0
|
27,0
|
|
Etanol av sockerrör
|
17,1
|
17,1
|
|
ETBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
32,0
|
32,0
|
|
Biodiesel av solros
|
26,1
|
26,1
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
21,2
|
21,2
|
|
▼C2
|
|
Biodiesel av palmolja
|
26,0
|
26,0
|
|
▼B
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
0
|
0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
33,4
|
33,4
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
26,9
|
26,9
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
22,1
|
22,1
|
|
▼C2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja
|
27,3
|
27,3
|
|
▼B
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
0
|
0
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
33,4
|
33,4
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
27,2
|
27,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
22,2
|
22,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja
|
27,1
|
27,1
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
(*1)
Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec
” – endast för N2O-utsläpp från mark (dessa ingår redan i de disaggregerade värdena för utsläpp från odling i tabellen för ”eec
”)
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor
|
4,9
|
4,9
|
|
Etanol av majs
|
13,7
|
13,7
|
|
Etanol av spannmål utom majs
|
14,1
|
14,1
|
|
Etanol av sockerrör
|
2,1
|
2,1
|
|
ETBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
17,6
|
17,6
|
|
Biodiesel av solros
|
12,2
|
12,2
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
13,4
|
13,4
|
|
Biodiesel av palmolja
|
16,5
|
16,5
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
0
|
0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
18,0
|
18,0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
12,5
|
12,5
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
13,7
|
13,7
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja
|
16,9
|
16,9
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
0
|
0
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
17,6
|
17,6
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
12,2
|
12,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
13,4
|
13,4
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja
|
16,5
|
16,5
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
(*1)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep
” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
18,8
|
26,3
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
9,7
|
13,6
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
13,2
|
18,5
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
7,6
|
10,6
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
27,4
|
38,3
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
15,7
|
22,0
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
20,8
|
29,1
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
14,8
|
20,8
|
|
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
28,6
|
40,1
|
|
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,8
|
2,6
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
21,0
|
29,3
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
15,1
|
21,1
|
|
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
30,3
|
42,5
|
|
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,5
|
2,2
|
|
Etanol av sockerrör
|
1,3
|
1,8
|
|
ETBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
11,7
|
16,3
|
|
Biodiesel av solros
|
11,8
|
16,5
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
12,1
|
16,9
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
30,4
|
42,6
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
13,2
|
18,5
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
9,3
|
13,0
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
13,6
|
19,1
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
10,7
|
15,0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
10,5
|
14,7
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
10,9
|
15,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
27,8
|
38,9
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
9,7
|
13,6
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
10,2
|
14,3
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
14,5
|
20,3
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
3,7
|
5,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
3,8
|
5,4
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
4,2
|
5,9
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
22,6
|
31,7
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
4,7
|
6,5
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
0,6
|
0,8
|
(*1)
Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen.
(*2)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Disaggregerade normalvärden endast för extraktion av olja (dessa ingår redan i de disaggregerade värden för utsläpp från bearbetning i tabellen för ”ep
”)
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Biodiesel av raps
|
3,0
|
4,2
|
|
Biodiesel av solros
|
2,9
|
4,0
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
3,2
|
4,4
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
20,9
|
29,2
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
3,7
|
5,1
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
4,3
|
6,1
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
3,1
|
4,4
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
3,0
|
4,1
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
3,3
|
4,6
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
21,9
|
30,7
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
3,8
|
5,4
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
4,3
|
6,0
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
3,1
|
4,4
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
3,0
|
4,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
3,4
|
4,7
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
21,8
|
30,5
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
3,8
|
5,3
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
0
|
0
|
(*1)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd
” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,3
|
2,3
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
2,2
|
2,2
|
|
Etanol av sockerrör
|
9,7
|
9,7
|
|
ETBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
1,8
|
1,8
|
|
Biodiesel av solros
|
2,1
|
2,1
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
8,9
|
8,9
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
6,9
|
6,9
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
6,9
|
6,9
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
1,9
|
1,9
|
|
▼C2
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)
|
1,6
|
1,6
|
|
▼B
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
1,7
|
1,7
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
2,0
|
2,0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
9,2
|
9,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
7,0
|
7,0
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
7,0
|
7,0
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
1,7
|
1,7
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
1,5
|
1,5
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
1,4
|
1,4
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
1,7
|
1,7
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
8,8
|
8,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
6,7
|
6,7
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
6,7
|
6,7
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
1,4
|
1,4
|
(*1)
Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen.
(*2)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution (”etd
” enligt definitionen i del C i denna bilaga, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av grödor eller olja).
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
1,6
|
1,6
|
|
Etanol av sockerrör
|
6,0
|
6,0
|
|
Andelen ETBE (etyltertiärbutyleter) från förnybar etanol
|
Kommer att anses vara lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Andelen TAEE (tert-amyletyleter) från förnybar etanol
|
Kommer att anses vara lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av solros
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
1,3
|
1,3
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
1,3
|
1,3
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
1,2
|
1,2
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
1,2
|
1,2
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
0,8
|
0,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
0,8
|
0,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
0,8
|
0,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
0,8
|
0,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
0,8
|
0,8
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
0,8
|
0,8
|
(*1)
Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen.
(*2)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
30,7
|
38,2
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
21,6
|
25,5
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
25,1
|
30,4
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
19,5
|
22,5
|
|
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
39,3
|
50,2
|
|
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
27,6
|
33,9
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
48,5
|
56,8
|
|
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
42,5
|
48,5
|
|
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
56,3
|
67,8
|
|
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
29,5
|
30,3
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)
|
50,2
|
58,5
|
|
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
44,3
|
50,3
|
|
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)
|
59,5
|
71,7
|
|
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))
|
30,7
|
31,4
|
|
Etanol av sockerrör
|
28,1
|
28,6
|
|
ETBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
|
|
Biodiesel av raps
|
45,5
|
50,1
|
|
Biodiesel av solros
|
40,0
|
44,7
|
|
Biodiesel av sojabönor
|
42,2
|
47,0
|
|
▼C2
|
|
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
63,3
|
75,5
|
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
46,1
|
51,4
|
|
▼B
|
|
Biodiesel av avfall i form av matolja
|
11,2
|
14,9
|
|
▼C2
|
|
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
15,2
|
20,7
|
|
▼B
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps
|
45,8
|
50,1
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros
|
39,4
|
43,6
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor
|
42,2
|
46,5
|
|
▼C2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
62,1
|
73,2
|
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
44,0
|
47,9
|
|
▼B
|
|
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja
|
11,9
|
16,0
|
|
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)
|
16,0
|
21,8
|
|
Ren vegetabilisk olja av raps
|
38,5
|
40,0
|
|
Ren vegetabilisk olja av solros
|
32,7
|
34,3
|
|
Ren vegetabilisk olja av sojabönor
|
35,2
|
36,9
|
|
▼C2
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)
|
56,4
|
65,5
|
|
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)
|
38,5
|
40,3
|
|
▼B
|
|
Ren olja av avfall i form av matolja
|
2,0
|
2,2
|
(*1)
Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen.
(*2)
Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
|
E. UPPSKATTADE DISAGGREGERADE NORMALVÄRDEN FÖR FRAMTIDA BIODRIVMEDEL OCH FLYTANDE BIOBRÄNSLEN SOM INTE, ELLER BARA I FÖRSUMBAR OMFATTNING, FANNS PÅ MARKNADEN 2016
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec
” enligt definitionen i del C i denna bilaga inklusive N2O-utsläpp (inklusive flisning av virkesavfall eller odlad skog)
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
1,8
|
1,8
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
3,3
|
3,3
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,2
|
8,2
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
3,3
|
3,3
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,2
|
8,2
|
|
▼B
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
3,1
|
3,1
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
7,6
|
7,6
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
3,1
|
3,1
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
7,6
|
7,6
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,5
|
2,5
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,5
|
2,5
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,5
|
2,5
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,5
|
2,5
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
Disaggregerade normalvärden för N2O-utsläpp från mark (ingår i disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling i tabellen för ”eec
”)
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
4,4
|
4,4
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
4,4
|
4,4
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
4,1
|
4,1
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
4,1
|
4,1
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep
” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
4,8
|
6,8
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0,1
|
0,1
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
0,1
|
0,1
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0,1
|
0,1
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
0,1
|
0,1
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
0
|
0
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd
” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
7,1
|
7,1
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
12,2
|
12,2
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,4
|
8,4
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
12,2
|
12,2
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,4
|
8,4
|
|
▼C2
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
12,1
|
12,1
|
|
▼B
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,6
|
8,6
|
|
▼C2
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
12,1
|
12,1
|
|
▼B
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
8,6
|
8,6
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
7,7
|
7,7
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
7,9
|
7,9
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
7,7
|
7,7
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
7,9
|
7,9
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution etd
enligt definitionen i del C i denna bilaga, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av bränsleråvara).
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
1,6
|
1,6
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
1,2
|
1,2
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
1,2
|
1,2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
1,2
|
1,2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
1,2
|
1,2
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
2,0
|
2,0
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
2,0
|
2,0
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
2,0
|
2,0
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
2,0
|
2,0
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,0
|
2,0
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,0
|
2,0
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,0
|
2,0
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
2,0
|
2,0
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
|
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Etanol av vetehalm
|
13,7
|
15,7
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar
|
15,6
|
15,6
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar
|
16,7
|
16,7
|
|
▼C2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar
|
15,6
|
15,6
|
|
▼B
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar
|
16,7
|
16,7
|
|
▼C2
|
|
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar
|
15,2
|
15,2
|
|
▼B
|
|
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar
|
16,2
|
16,2
|
|
▼C2
|
|
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar
|
15,2
|
15,2
|
|
▼B
|
|
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar
|
16,2
|
16,2
|
|
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
10,2
|
10,2
|
|
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
10,4
|
10,4
|
|
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
10,2
|
10,2
|
|
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik
|
10,4
|
10,4
|
|
MTBE, andel från förnybara energikällor
|
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används
|
|
|
BILAGA VI
|
BILAGA VI
BESTÄMMELSER FÖR BERÄKNING AV VÄXTHUSGASPÅVERKAN AV BIOMASSABRÄNSLEN OCH DERAS FOSSILA MOTSVARIGHETER
A. Typiska värden och normalvärden för minskningar av växthusgasutsläpp från biomassabränslen när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
|
TRÄFLIS
|
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Värme
|
El
|
Värme
|
El
|
|
Träflis från restprodukter från skogsbruk
|
1–500 km
|
93 %
|
89 %
|
91 %
|
87 %
|
|
500–2 500 km
|
89 %
|
84 %
|
87 %
|
81 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
82 %
|
73 %
|
78 %
|
67 %
|
|
Över 10 000 km
|
67 %
|
51 %
|
60 %
|
41 %
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
|
2 500 –10 000 km
|
77 %
|
65 %
|
73 %
|
60 %
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning)
|
1–500 km
|
89 %
|
83 %
|
87 %
|
81 %
|
|
500–2 500 km
|
85 %
|
78 %
|
84 %
|
76 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
78 %
|
67 %
|
74 %
|
62 %
|
|
Över 10 000 km
|
63 %
|
45 %
|
57 %
|
35 %
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning)
|
1–500 km
|
91 %
|
87 %
|
90 %
|
85 %
|
|
500–2 500 km
|
88 %
|
82 %
|
86 %
|
79 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
80 %
|
70 %
|
77 %
|
65 %
|
|
Över 10 000 km
|
65 %
|
48 %
|
59 %
|
39 %
|
|
Träflis från stamved
|
1–500 km
|
93 %
|
89 %
|
92 %
|
88 %
|
|
500–2 500 km
|
90 %
|
85 %
|
88 %
|
82 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
82 %
|
73 %
|
79 %
|
68 %
|
|
Över 10 000 km
|
67 %
|
51 %
|
61 %
|
42 %
|
|
Träflis från industriavfall
|
1–500 km
|
94 %
|
92 %
|
93 %
|
90 %
|
|
500–2 500 km
|
91 %
|
87 %
|
90 %
|
85 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
83 %
|
75 %
|
80 %
|
71 %
|
|
Över 10 000 km
|
69 %
|
54 %
|
63 %
|
44 %
|
|
TRÄPELLETS (*1)
|
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Värme
|
El
|
Värme
|
El
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk
|
Fall 1
|
1–500 km
|
58 %
|
37 %
|
49 %
|
24 %
|
|
500–2 500 km
|
58 %
|
37 %
|
49 %
|
25 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
55 %
|
34 %
|
47 %
|
21 %
|
|
Över 10 000 km
|
50 %
|
26 %
|
40 %
|
11 %
|
|
Fall 2a
|
1–500 km
|
77 %
|
66 %
|
72 %
|
59 %
|
|
500–2 500 km
|
77 %
|
66 %
|
72 %
|
59 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
75 %
|
62 %
|
70 %
|
55 %
|
|
Över 10 000 km
|
69 %
|
54 %
|
63 %
|
45 %
|
|
Fall 3a
|
1–500 km
|
92 %
|
88 %
|
90 %
|
85 %
|
|
500–2 500 km
|
92 %
|
88 %
|
90 %
|
86 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
90 %
|
85 %
|
88 %
|
81 %
|
|
Över 10 000 km
|
84 %
|
76 %
|
81 %
|
72 %
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
|
Fall 1
|
2 500 –10 000 km
|
52 %
|
28 %
|
43 %
|
15 %
|
|
Fall 2a
|
2 500 –10 000 km
|
70 %
|
56 %
|
66 %
|
49 %
|
|
Fall 3a
|
2 500 –10 000 km
|
85 %
|
78 %
|
83 %
|
75 %
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning)
|
Fall 1
|
1–500 km
|
54 %
|
32 %
|
46 %
|
20 %
|
|
500–10 000 km
|
52 %
|
29 %
|
44 %
|
16 %
|
|
Över 10 000 km
|
47 %
|
21 %
|
37 %
|
7 %
|
|
Fall 2a
|
1–500 km
|
73 %
|
60 %
|
69 %
|
54 %
|
|
500–10 000 km
|
71 %
|
57 %
|
67 %
|
50 %
|
|
Över 10 000 km
|
66 %
|
49 %
|
60 %
|
41 %
|
|
Fall 3a
|
1–500 km
|
88 %
|
82 %
|
87 %
|
81 %
|
|
500–10 000 km
|
86 %
|
79 %
|
84 %
|
77 %
|
|
Över 10 000 km
|
80 %
|
71 %
|
78 %
|
67 %
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning)
|
Fall 1
|
1–500 km
|
56 %
|
35 %
|
48 %
|
23 %
|
|
500–10 000 km
|
54 %
|
32 %
|
46 %
|
20 %
|
|
Över 10 000 km
|
49 %
|
24 %
|
40 %
|
10 %
|
|
Fall 2a
|
1–500 km
|
76 %
|
64 %
|
72 %
|
58 %
|
|
500–10 000 km
|
74 %
|
61 %
|
69 %
|
54 %
|
|
Över 10 000 km
|
68 %
|
53 %
|
63 %
|
45 %
|
|
Fall 3a
|
1–500 km
|
91 %
|
86 %
|
90 %
|
85 %
|
|
500–10 000 km
|
89 %
|
83 %
|
87 %
|
81 %
|
|
Över 10 000 km
|
83 %
|
75 %
|
81 %
|
71 %
|
|
Stamved
|
Fall 1
|
1–500 km
|
57 %
|
37 %
|
49 %
|
24 %
|
|
500–2 500 km
|
58 %
|
37 %
|
49 %
|
25 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
55 %
|
34 %
|
47 %
|
21 %
|
|
Över 10 000 km
|
50 %
|
26 %
|
40 %
|
11 %
|
|
Fall 2a
|
1–500 km
|
77 %
|
66 %
|
73 %
|
60 %
|
|
500–2 500 km
|
77 %
|
66 %
|
73 %
|
60 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
75 %
|
63 %
|
70 %
|
56 %
|
|
Över 10 000 km
|
70 %
|
55 %
|
64 %
|
46 %
|
|
Fall 3a
|
1–500 km
|
92 %
|
88 %
|
91 %
|
86 %
|
|
500–2 500 km
|
92 %
|
88 %
|
91 %
|
87 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
90 %
|
85 %
|
88 %
|
83 %
|
|
Över 10 000 km
|
84 %
|
77 %
|
82 %
|
73 %
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustri-avfall
|
Fall 1
|
1–500 km
|
75 %
|
62 %
|
69 %
|
55 %
|
|
500–2 500 km
|
75 %
|
62 %
|
70 %
|
55 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
72 %
|
59 %
|
67 %
|
51 %
|
|
Över 10 000 km
|
67 %
|
51 %
|
61 %
|
42 %
|
|
Fall 2a
|
1–500 km
|
87 %
|
80 %
|
84 %
|
76 %
|
|
500–2 500 km
|
87 %
|
80 %
|
84 %
|
77 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
85 %
|
77 %
|
82 %
|
73 %
|
|
Över 10 000 km
|
79 %
|
69 %
|
75 %
|
63 %
|
|
Fall 3a
|
1–500 km
|
95 %
|
93 %
|
94 %
|
91 %
|
|
500–2 500 km
|
95 %
|
93 %
|
94 %
|
92 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
93 %
|
90 %
|
92 %
|
88 %
|
|
Över 10 000 km
|
88 %
|
82 %
|
85 %
|
78 %
|
(*1)
Fall 1 avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. El till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 2a avser processer där en värmepanna för träflis, som matas med förtorkad flis, används för att tillhandahålla processvärme. El till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som matas med förtorkad träflis, används för att tillhandahålla el och värme till pelletpressen.
|
|
PRODUKTIONSKEDJOR INOM JORDBRUKET
|
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Värme
|
El
|
Värme
|
El
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet < 0,2 ton/m3 (*1)
|
1–500 km
|
95 %
|
92 %
|
93 %
|
90 %
|
|
500–2 500 km
|
89 %
|
83 %
|
86 %
|
80 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
77 %
|
66 %
|
73 %
|
60 %
|
|
Över 10 000 km
|
57 %
|
36 %
|
48 %
|
23 %
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet > 0,2 ton/m3 (*2)
|
1–500 km
|
95 %
|
92 %
|
93 %
|
90 %
|
|
500–2 500 km
|
93 %
|
89 %
|
92 %
|
87 %
|
|
2 500 –10 000 km
|
88 %
|
82 %
|
85 %
|
78 %
|
|
Över 10 000 km
|
78 %
|
68 %
|
74 %
|
61 %
|
|
Halmpelletar
|
1–500 km
|
88 %
|
82 %
|
85 %
|
78 %
|
|
500–10 000 km
|
86 %
|
79 %
|
83 %
|
74 %
|
|
Över 10 000 km
|
80 %
|
70 %
|
76 %
|
64 %
|
|
Bagassbriketter
|
500–10 000 km
|
93 %
|
89 %
|
91 %
|
87 %
|
|
Över 10 000 km
|
87 %
|
81 %
|
85 %
|
77 %
|
|
Palmkärnmjöl
|
Över 10 000 km
|
20 %
|
-18 %
|
11 %
|
-33 %
|
|
Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp från oljefabriken)
|
Över 10 000 km
|
46 %
|
20 %
|
42 %
|
14 %
|
(*1)
I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning).
(*2)
I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
|
|
BIOGAS FÖR EL (*1)
|
|
Produktions-system för biogas
|
Teknik-alternativ
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Flyt-gödsel (1)
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester (2)
|
146 %
|
94 %
|
|
Inneslutna rötrester (3)
|
246 %
|
240 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
136 %
|
85 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
227 %
|
219 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
142 %
|
86 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
243 %
|
235 %
|
|
Majs, hel växt (4)
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
36 %
|
21 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
59 %
|
53 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
34 %
|
18 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
55 %
|
47 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
28 %
|
10 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
52 %
|
43 %
|
|
Bioavfall
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
47 %
|
26 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
84 %
|
78 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
43 %
|
21 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
77 %
|
68 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
38 %
|
14 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
76 %
|
66 %
|
(*1)
Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv.
Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen.
Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
(1)
I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar – 45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning.
(2)
Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Storleken på dessa utsläpp beror på omgivningsförhållanden, substrattyper och nedbrytningens effektivitet.
(3)
Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthusgaser ingår i denna process.
(4)
”Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
|
|
BIOGAS FÖR EL – BLANDNINGAR AV GÖDSEL OCH MAJS
|
|
Produktionssystem för biogas
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Gödsel – majs
80 % – 20 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
72 %
|
45 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
120 %
|
114 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
67 %
|
40 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
111 %
|
103 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
65 %
|
35 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
114 %
|
106 %
|
|
Gödsel – majs
70 % – 30 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
60 %
|
37 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
100 %
|
94 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
57 %
|
32 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
93 %
|
85 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
53 %
|
27 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
94 %
|
85 %
|
|
Gödsel – majs
60 % – 40 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
53 %
|
32 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
88 %
|
82 %
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
50 %
|
28 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
82 %
|
73 %
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
46 %
|
22 %
|
|
Inneslutna rötrester
|
81 %
|
72 %
|
|
BIOMETAN SOM DRIVMEDEL (*1)
|
|
Produktionssystem för biometan
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Flytgödsel
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
117 %
|
72 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
133 %
|
94 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
190 %
|
179 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
206 %
|
202 %
|
|
Majs, hel växt
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
35 %
|
17 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
51 %
|
39 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
52 %
|
41 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
68 %
|
63 %
|
|
Bioavfall
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
43 %
|
20 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
59 %
|
42 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
70 %
|
58 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
86 %
|
80 %
|
(*1)
Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biometan avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ).
|
|
BIOMETAN – BLANDNINGAR AV GÖDSEL OCH MAJS (*1)
|
|
Produktionssystem för biometan
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
|
|
Gödsel – majs
80 % – 20 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser (1)
|
62 %
|
35 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser (2)
|
78 %
|
57 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
97 %
|
86 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
113 %
|
108 %
|
|
Gödsel – majs
70 % – 30 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
53 %
|
29 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
69 %
|
51 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
83 %
|
71 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
99 %
|
94 %
|
|
Gödsel – majs
60 % – 40 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
48 %
|
25 %
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
64 %
|
48 %
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
74 %
|
62 %
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
90 %
|
84 %
|
(*1)
Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biometan avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ).
(1)
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna.
(2)
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
|
B. METOD
1. Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biomassabränslen ska beräknas enligt följande:
a)
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biomassabränslen före omvandling till el, värme och kyla ska beräknas enligt följande:
E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr,
där
|
E
|
=
|
totala utsläpp från produktionen av bränslet före energiomvandlingen,
|
|
eec
|
=
|
utsläpp från utvinning eller odling av råvaror,
|
|
el
|
=
|
årliga utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning,
|
|
ep
|
=
|
utsläpp från bearbetning,
|
|
etd
|
=
|
utsläpp från transport och distribution,
|
|
eu
|
=
|
utsläpp från bränsle som används,
|
|
esca
|
=
|
utsläppsminskningar genom ackumulering av kol i marken till följd av bättre jordbruksmetoder,
|
|
eccs
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och
|
|
eccr
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid.
|
Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med.
b)
Vid samrötning av olika substrat i en biogasanläggning för produktion av biogas eller biometan ska de typiska värdena och normalvärdena för utsläpp av växthusgaser beräknas enligt följande:
▼B
där
|
E
|
=
|
utsläpp av växthusgaser per MJ biogas eller biometan som produceras genom samrötning av den definierade substratblandningen,
|
|
Sn
|
=
|
andel av energiinnehållet från bränsleråvara n,
|
|
En
|
=
|
utsläpp i gCO2/MJ för produktionskedja n i enlighet med del D i denna bilaga (*).
|
▼B
där
|
Pn
|
=
|
energiutbyte [MJ] per kg tillförd våt bränsleråvara n (**),
|
|
Wn
|
=
|
viktningsfaktor för substrat n, definierad enligt följande:
|
där
|
In
|
=
|
årlig tillförsel till rötkammaren av substrat n [ton färskt material],
|
|
AMn
|
=
|
årsgenomsnitt för fukthalten för substrat n [kg vatten/kg färskt material],
|
|
SMn
|
=
|
standardfukthalt för substrat n (***).
|
(*) För substrat i form av stallgödsel tillförs en bonus på g CO2eq/MJ gödsel (– 54 kg CO2eq per ton färskt material) till följd av förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering.
(**) Följande värden för Pn ska användas för att beräkna typiska värden och normalvärden:
P (majs): 4,16 [MJbiogas/kgvåt majs, 65 % fukthalt]
P (gödsel): 0,50 [MJbiogas/kgvåt gödsel, 90 % fukthalt]
P (bioavfall): 3,41 [MJbiogas/kgvått bioavfall, 76 % fukthalt]
(***) Följande värden för substratets standardfukthalt SMn ska användas:
SM (majs): 0,65 [kg vatten/kg färskt material]
SM (gödsel): 0,90 [kg vatten/kg färskt material]
SM (bioavfall): 0,76 [kg vatten/kg färskt material]
c)
Vid samrötning av n substrat i en biogasanläggning för produktion av el eller biometan ska faktiska utsläpp av växthusgaser från biogas och biometan beräknas enligt följande:
där
|
E
|
=
|
totala utsläpp från produktionen av biogas eller biometan före energiomvandlingen,
|
|
Sn
|
=
|
andelen av bränsleråvara n i det material som tillförs rötkammaren,
|
|
eec,n
|
=
|
utsläpp från utvinning eller odling av bränsleråvara n,
|
|
etd,bränsleråvara,n
|
=
|
utsläpp från transport av bränsleråvara n till rötkammaren,
|
|
el,n
|
=
|
årliga utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning avseende bränsleråvara n,
|
|
esca
|
=
|
utsläppsminskningar genom förbättrade jordbruksmetoder avseende bränsleråvara n (*),
|
|
ep
|
=
|
utsläpp från bearbetning,
|
|
etd,produkt
|
=
|
utsläpp från transport och distribution av biogas och/eller biometan,
|
|
eu
|
=
|
utsläpp från bränslet som används, dvs. växthusgaser utsläppta vid förbränning,
|
|
eccs
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och
|
|
eccr
|
=
|
utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid.
|
(*) För esca ska en bonus på 45 g CO2eq/MJ gödsel tilldelas för förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering om stallgödsel används som substrat för produktion av biogas och biometan.
d)
Växthusgasutsläpp från användning av biomassabränsle för produktion av el, värme och kyla inklusive energiomvandling till el, värme och kyla ska beräknas enligt följande:
i)
För energianläggningar som bara tillhandahåller värme:
ii)
För energianläggningar som bara tillhandahåller el:
där
|
ECh,el
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,
|
|
E
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från bränslet före slutomvandling,
|
|
ηel
|
=
|
elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll,
|
|
ηh
|
=
|
värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll.
|
iii)
För el eller mekanisk energi från energianläggningar som tillhandahåller nyttiggjord värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:
iv)
För nyttiggjord värme från energianläggningar som tillhandahåller värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:
där
|
ECh,el
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,
|
|
E
|
=
|
totala utsläpp av växthusgaser från bränslet före slutomvandling,
|
|
ηel
|
=
|
elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med den årligen tillförda energin, baserat på dess energiinnehåll,
|
|
ηh
|
=
|
värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med den årligen tillförda energin, baserat på dess energiinnehåll,
|
|
Cel
|
=
|
andel exergi i elen, och/eller mekanisk energi, sätts till 100 % (Cel = 1),
|
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet (andel exergi i nyttiggjord värme).
|
Carnot-effektiviteten Ch för nyttiggjord värme vid olika temperaturer definieras som
där
|
Th
|
=
|
temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,
|
|
T0
|
=
|
omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C);
|
Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546
|
Vid tillämpningen av denna beräkning ska följande definitioner gälla:
i)
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,
ii)
nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning eller kylning,
iii)
ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.
2. Växthusgasutsläpp från biomassabränslen ska uttryckas på följande sätt:
a)
Växthusgasutsläpp från biomassabränslen, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ biomassabränsle, g CO2eq/MJ.
b)
Växthusgasutsläpp från uppvärmning eller el, producerad från biomassabränslen, EC, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ slutlig energiprodukt (värme eller el), g CO2eq/MJ.
När värme och kyla produceras tillsammans med el ska utsläppen tilldelas värme respektive el (som i punkt 1 d), oavsett om värmen faktiskt utnyttjas för uppvärmningsändamål eller för kylning. (
39
)
Om utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per ton torr bränsleråvara ska omvandlingen till gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ beräknas enligt följande (
40
):
där
Utsläpp per ton torr råvara (feedstock) ska beräknas enligt följande:
3. Minskningar av växthusgasutsläpp från biomassabränslen ska uttryckas enligt följande:
a)
Minskningar av växthusgasutsläpp från biomassabränslen som används som drivmedel:
UTSLÄPPSMINSKNING = (EF(t) – EB)/EF(t)
där
|
EB
|
=
|
totala utsläpp från biomassabränslen som används som drivmedel, och
|
|
EF(t)
|
=
|
totala utsläpp från det motsvarande fossila drivmedlet.
|
b)
Minskade växthusgasutsläpp från värme och kyla samt el som produceras från biomassabränslen:
UTSLÄPPSMINSKNING = (ECF(h&c,el) – ECB(h&c,el))/ECF (h&c,el),
där
|
ECB(h&c,el)
|
=
|
totala utsläpp från värmen eller elen,
|
|
ECF(h&c,el)
|
=
|
totala utsläpp från den fossila motsvarigheten för nyttiggjord värme eller el.
|
4. De växthusgaser som omfattas av punkt 1 är CO2, N2O och CH4. Vid beräkningen av koldioxidekvivalenter ska följande värden användas för dessa gaser:
CO2: 1
N2O: 298
CH4: 25
5. Utsläpp från extraktion, skörd eller odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från själva extraktions-, skörde- eller odlingsprocessen, från insamlingen, torkningen och lagringen av råvaror, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med. Då man uppskattar utsläppen från odling av biomassa i jordbruket är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från de regionala medelvärden för utsläpp från odling som ingår i de rapporter som avses i artikel 31.4 i detta direktiv eller den information om disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling som ingår i denna bilaga. I brist på relevant information i dessa rapporter är det tillåtet att beräkna medelvärden baserade på lokala jordbruksmetoder, t.ex. baserat på data från en grupp av gårdar, som ett alternativ till att använda faktiska värden.
Då man uppskattar utsläppen från odling och skörd av skogsbiomassa är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från medelvärden för utsläpp från odling och skörd som beräknas för geografiska områden på nationell nivå, som ett alternativ till att använda faktiska värden.
▼M2
6. I den beräkning som avses i punkt 1 a ska minskade växthusgasutsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, esca, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrade grödor och förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av restprodukter från jordbruk och användning av organiska jordförbättringsmedel, såsom kompost och rötrester från fermentering av gödsel, beaktas endast om de inte riskerar att inverka negativt på den biologiska mångfalden. Dessutom ska det tillhandahållas pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller för att det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel (
41
).
▼B
7. De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, ska beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:
el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB, (
42
)
där
|
el
|
=
|
årliga växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan koldioxidekvivalenter per enhet energi i biomassabränslet). Åkermark (
43
) och jordbruksmark (
44
) för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning,
|
|
CSR
|
=
|
kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation). Referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare,
|
|
CSA
|
=
|
kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation). Om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först,
|
|
P
|
=
|
grödans produktivitet (uttryckt som mängden energi i biomassabränslet per ytenhet per år), och
|
|
eB
|
=
|
bonus på 29 g CO2eq/MJ biomassabränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som fastställs i punkt 8.
|
8. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska beviljas om det kan styrkas att marken
a)
i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och
b)
utgör allvarligt skadad mark, inklusive mark som tidigare användes för jordbruk.
Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 20 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt led b säkerställs.
9. Med allvarligt skadad mark avses mark som under en längre tid antingen har försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion.
10. I enlighet med del C, punkt 10 i bilaga V till detta direktiv och kommissionens beslut 2010/335/EU (
45
) ska de riktlinjer för beräkning av kollager i mark som antagits i samband med detta direktiv, med utgångspunkt i 2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories – volym 4, och i enlighet med förordningarna (EU) nr 525/2013 och (EU) 2018/841, ligga till grund för beräkningen av kollager i mark.
11. Utsläpp från bearbetning, ep, omfattar utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen, däribland de koldioxidutsläpp som motsvarar halten kol i fossila insatsvaror, oavsett om dessa faktiskt förbränts vid processen.
När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för fast eller gasformigt biomassabränsle ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet.
Utsläpp från bearbetning ska inbegripa utsläpp från torkning av mellanliggande produkter och material om detta är relevant.
12. Utsläpp från transporter och distribution, etd, ska omfatta utsläpp från transport av råvaror och halvfabrikat och från lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt punkt 5 ska inte omfattas av den här punkten.
13. Utsläpp av koldioxid från bränsle som används, eu, ska antas vara noll för biomassabränslen. Utsläpp av andra växthusgaser (CH4 och N2O) än koldioxid från det bränsle som används ska ingå i faktorn eu.
14. Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs, som inte redan har redovisats i ep, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och lagring av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av biomassabränsle om den lagras i enlighet med direktiv 2009/31/EG.
▼M2
15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till den produktion av biomassabränslen till vilken de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung vid produktionen av kommersiella varor och tjänster före den 1 januari 2036.
▼B
16. Om en kraftvärmeenhet – som tillhandahåller värme och/eller el till en framställningsprocess för biomassabränsle för vilken utsläpp beräknas – producerar ett överskott av el och/eller nyttiggjord värme ska utsläppen av växthusgaser fördelas mellan elen och den nyttiggjorda värmen i enlighet med temperaturen för den värme som produceras (som återspeglar värmens användbarhet (nytta)). Den del av värmen som nyttiggjorts får man fram genom att multiplicera dess energiinnehåll med Carnot-effektiviteten Ch, vilken beräknas enligt följande:
där
|
Th
|
=
|
temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,
|
|
T0
|
=
|
omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C).
|
Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:
|
Ch
|
=
|
Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546.
|
I denna beräkning ska de faktiska verkningsgraderna användas, definierade som den årligen producerade mekaniska energin, elen respektive värmen, dividerat med den årligen tillförda energin.
Vid tillämpningen av denna beräkning gäller följande definitioner:
a)
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,
b)
nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning eller kylning,
c)
ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.
17. Om en produktionsprocess för biomassabränsle både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter (nedan kallade samprodukter), ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll (fastställt som det lägre värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el och värme). Växthusgasintensiteten i överskott av nyttiggjord värme eller el är samma som växthusgasintensiteten i den värme eller el som tillförs framställningsprocessen för biomassabränsle och bestäms genom beräkning av växthusgasintensiteten i samtliga tillförda ämnen och i utsläppen, inklusive bränsleråvaran och CH4- och N2O-utsläpp, till och från den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat, som tillhandahåller värme eller el till framställningsprocessen för biomassabränslet. När det gäller kraftvärme, dvs. el och värme, utförs beräkningen enligt punkt 16.
▼M2
18. Vid beräkningarna i punkt 17 ska de utsläpp som delas bestå av eec + el + esca + de fraktioner av ep, etd, eccs och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan tilldelning i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som i det senaste sådana processteget kopplats till den mellanliggande bränsleprodukten användas i stället för de totala utsläppen.
När det gäller biogas och biometan ska alla samprodukter som inte omfattas av punkt 17 tas med i denna beräkning. Samprodukter med negativt energiinnehåll ska vid beräkningen anses ha energiinnehållet noll.
Som allmän regel ska avfall och restprodukter, inklusive allt avfall och alla restprodukter som ingår i bilaga IX, anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in, oberoende av om de bearbetas till mellanliggande produkter innan de omvandlas till slutprodukten.
När det gäller biomassabränslen som produceras i andra raffinaderier än den kombination av bearbetningsanläggningar med pannor eller kraftvärmeenheter som tillhandahåller värme och/eller el till bearbetningsanläggningen, ska den enhet som analyseras för den beräkning som avses i punkt 17 utgöras av raffinaderiet.
▼B
19. Vid den beräkning som avses i punkt 3 ska ECF(el) för den fossila motsvarigheten till biomassabränslen som används för elproduktion vara 183 g CO2eq/MJ el eller 212 g CO2eq/MJ el för de yttersta randområdena.
Vid den beräkning som avses i punkt 3 ska ECF(h) för den fossila motsvarigheten till biomassabränslen som används för produktion av nyttiggjord värme och/eller kyla, vara 80 g CO2eq/MJ värme.
Vid den beräkning som avses i punkt 3 ska ECF(h) för den fossila motsvarigheten till biomassabränslen som används för produktion av nyttiggjord värme, där en direkt fysisk ersättning för kol kan påvisas, vara 124 g CO2eq/MJ värme.
Vid den beräkning som avses i punkt 3 ska ECF(t) för den fossila motsvarigheten till biomassabränslen som används som drivmedel vara 94 g CO2eq/MJ.
C. DISAGGREGERADE NORMALVÄRDEN FÖR BIOMASSABRÄNSLEN
Träbriketter eller träpellets
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
|
Träflis från restprodukter från skogsbruk
|
1–500 km
|
0,0
|
1,6
|
3,0
|
0,4
|
0,0
|
1,9
|
3,6
|
0,5
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
1,6
|
5,2
|
0,4
|
0,0
|
1,9
|
6,2
|
0,5
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
1,6
|
10,5
|
0,4
|
0,0
|
1,9
|
12,6
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
1,6
|
20,5
|
0,4
|
0,0
|
1,9
|
24,6
|
0,5
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
|
2 500 –10 000 km
|
4,4
|
0,0
|
11,0
|
0,4
|
4,4
|
0,0
|
13,2
|
0,5
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning)
|
1–500 km
|
3,9
|
0,0
|
3,5
|
0,4
|
3,9
|
0,0
|
4,2
|
0,5
|
|
500–2 500 km
|
3,9
|
0,0
|
5,6
|
0,4
|
3,9
|
0,0
|
6,8
|
0,5
|
|
2 500 –10 000 km
|
3,9
|
0,0
|
11,0
|
0,4
|
3,9
|
0,0
|
13,2
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
3,9
|
0,0
|
21,0
|
0,4
|
3,9
|
0,0
|
25,2
|
0,5
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning)
|
1–500 km
|
2,2
|
0,0
|
3,5
|
0,4
|
2,2
|
0,0
|
4,2
|
0,5
|
|
500–2 500 km
|
2,2
|
0,0
|
5,6
|
0,4
|
2,2
|
0,0
|
6,8
|
0,5
|
|
2 500 –10 000 km
|
2,2
|
0,0
|
11,0
|
0,4
|
2,2
|
0,0
|
13,2
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
2,2
|
0,0
|
21,0
|
0,4
|
2,2
|
0,0
|
25,2
|
0,5
|
|
Träflis från stamved
|
1–500 km
|
1,1
|
0,3
|
3,0
|
0,4
|
1,1
|
0,4
|
3,6
|
0,5
|
|
500–2 500 km
|
1,1
|
0,3
|
5,2
|
0,4
|
1,1
|
0,4
|
6,2
|
0,5
|
|
2 500 –10 000 km
|
1,1
|
0,3
|
10,5
|
0,4
|
1,1
|
0,4
|
12,6
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
1,1
|
0,3
|
20,5
|
0,4
|
1,1
|
0,4
|
24,6
|
0,5
|
|
Träflis från träindustriavfall
|
1–500 km
|
0,0
|
0,3
|
3,0
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
3,6
|
0,5
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
0,3
|
5,2
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
6,2
|
0,5
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
0,3
|
10,5
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
12,6
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
0,3
|
20,5
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
24,6
|
0,5
|
Träbriketter eller träpellets
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
|
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport och distribution
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport och distribution
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 1)
|
1–500 km
|
0,0
|
25,8
|
2,9
|
0,3
|
0,0
|
30,9
|
3,5
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
25,8
|
2,8
|
0,3
|
0,0
|
30,9
|
3,3
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
25,8
|
4,3
|
0,3
|
0,0
|
30,9
|
5,2
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
25,8
|
7,9
|
0,3
|
0,0
|
30,9
|
9,5
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 2a)
|
1–500 km
|
0,0
|
12,5
|
3,0
|
0,3
|
0,0
|
15,0
|
3,6
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
12,5
|
2,9
|
0,3
|
0,0
|
15,0
|
3,5
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
12,5
|
4,4
|
0,3
|
0,0
|
15,0
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
12,5
|
8,1
|
0,3
|
0,0
|
15,0
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 3a)
|
1–500 km
|
0,0
|
2,4
|
3,0
|
0,3
|
0,0
|
2,8
|
3,6
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
2,4
|
2,9
|
0,3
|
0,0
|
2,8
|
3,5
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
2,4
|
4,4
|
0,3
|
0,0
|
2,8
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
2,4
|
8,2
|
0,3
|
0,0
|
2,8
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(eukalyptus – fall 1)
|
2 500 –10 000 km
|
3,9
|
24,5
|
4,3
|
0,3
|
3,9
|
29,4
|
5,2
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(eukalyptus – fall 2a)
|
2 500 –10 000 km
|
5,0
|
10,6
|
4,4
|
0,3
|
5,0
|
12,7
|
5,3
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(eukalyptus – fall 3a)
|
2 500 –10 000 km
|
5,3
|
0,3
|
4,4
|
0,3
|
5,3
|
0,4
|
5,3
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, med gödning – fall 1)
|
1–500 km
|
3,4
|
24,5
|
2,9
|
0,3
|
3,4
|
29,4
|
3,5
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
3,4
|
24,5
|
4,3
|
0,3
|
3,4
|
29,4
|
5,2
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
3,4
|
24,5
|
7,9
|
0,3
|
3,4
|
29,4
|
9,5
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, med gödning – fall 2a)
|
1–500 km
|
4,4
|
10,6
|
3,0
|
0,3
|
4,4
|
12,7
|
3,6
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
4,4
|
10,6
|
4,4
|
0,3
|
4,4
|
12,7
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
4,4
|
10,6
|
8,1
|
0,3
|
4,4
|
12,7
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, med gödning – fall 3a)
|
1–500 km
|
4,6
|
0,3
|
3,0
|
0,3
|
4,6
|
0,4
|
3,6
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
4,6
|
0,3
|
4,4
|
0,3
|
4,6
|
0,4
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
4,6
|
0,3
|
8,2
|
0,3
|
4,6
|
0,4
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, utan gödning – fall 1)
|
1–500 km
|
2,0
|
24,5
|
2,9
|
0,3
|
2,0
|
29,4
|
3,5
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
2,0
|
24,5
|
4,3
|
0,3
|
2,0
|
29,4
|
5,2
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
2,0
|
24,5
|
7,9
|
0,3
|
2,0
|
29,4
|
9,5
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, utan gödning – fall 2a)
|
1–500 km
|
2,5
|
10,6
|
3,0
|
0,3
|
2,5
|
12,7
|
3,6
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
2,5
|
10,6
|
4,4
|
0,3
|
2,5
|
12,7
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
2,5
|
10,6
|
8,1
|
0,3
|
2,5
|
12,7
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter från skottskog med kort omloppstid
(poppel, utan gödning – fall 3a)
|
1–500 km
|
2,6
|
0,3
|
3,0
|
0,3
|
2,6
|
0,4
|
3,6
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
2,6
|
0,3
|
4,4
|
0,3
|
2,6
|
0,4
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
2,6
|
0,3
|
8,2
|
0,3
|
2,6
|
0,4
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 1)
|
1–500 km
|
1,1
|
24,8
|
2,9
|
0,3
|
1,1
|
29,8
|
3,5
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
1,1
|
24,8
|
2,8
|
0,3
|
1,1
|
29,8
|
3,3
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
1,1
|
24,8
|
4,3
|
0,3
|
1,1
|
29,8
|
5,2
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
1,1
|
24,8
|
7,9
|
0,3
|
1,1
|
29,8
|
9,5
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 2a)
|
1–500 km
|
1,4
|
11,0
|
3,0
|
0,3
|
1,4
|
13,2
|
3,6
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
1,4
|
11,0
|
2,9
|
0,3
|
1,4
|
13,2
|
3,5
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
1,4
|
11,0
|
4,4
|
0,3
|
1,4
|
13,2
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
1,4
|
11,0
|
8,1
|
0,3
|
1,4
|
13,2
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 3a)
|
1–500 km
|
1,4
|
0,8
|
3,0
|
0,3
|
1,4
|
0,9
|
3,6
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
1,4
|
0,8
|
2,9
|
0,3
|
1,4
|
0,9
|
3,5
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
1,4
|
0,8
|
4,4
|
0,3
|
1,4
|
0,9
|
5,3
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
1,4
|
0,8
|
8,2
|
0,3
|
1,4
|
0,9
|
9,8
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 1)
|
1–500 km
|
0,0
|
14,3
|
2,8
|
0,3
|
0,0
|
17,2
|
3,3
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
14,3
|
2,7
|
0,3
|
0,0
|
17,2
|
3,2
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
14,3
|
4,2
|
0,3
|
0,0
|
17,2
|
5,0
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
14,3
|
7,7
|
0,3
|
0,0
|
17,2
|
9,2
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 2a)
|
1–500 km
|
0,0
|
6,0
|
2,8
|
0,3
|
0,0
|
7,2
|
3,4
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
6,0
|
2,7
|
0,3
|
0,0
|
7,2
|
3,3
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
6,0
|
4,2
|
0,3
|
0,0
|
7,2
|
5,1
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
6,0
|
7,8
|
0,3
|
0,0
|
7,2
|
9,3
|
0,3
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 3a)
|
1–500 km
|
0,0
|
0,2
|
2,8
|
0,3
|
0,0
|
0,3
|
3,4
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
0,2
|
2,7
|
0,3
|
0,0
|
0,3
|
3,3
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
0,2
|
4,2
|
0,3
|
0,0
|
0,3
|
5,1
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
0,2
|
7,8
|
0,3
|
0,0
|
0,3
|
9,3
|
0,3
|
Produktionskedjor inom jordbruket
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
|
|
|
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport och distribution
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
Odling
|
Bearbetning
|
Transport och distribution
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet < 0,2 ton/m3
|
1–500 km
|
0,0
|
0,9
|
2,6
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
3,1
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
0,9
|
6,5
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
7,8
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
0,9
|
14,2
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
17,0
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
0,9
|
28,3
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
34,0
|
0,3
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet > 0,2 ton/m3
|
1–500 km
|
0,0
|
0,9
|
2,6
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
3,1
|
0,3
|
|
500–2 500 km
|
0,0
|
0,9
|
3,6
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
4,4
|
0,3
|
|
2 500 –10 000 km
|
0,0
|
0,9
|
7,1
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
8,5
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
0,9
|
13,6
|
0,2
|
0,0
|
1,1
|
16,3
|
0,3
|
|
Halmpelletar
|
1–500 km
|
0,0
|
5,0
|
3,0
|
0,2
|
0,0
|
6,0
|
3,6
|
0,3
|
|
500–10 000 km
|
0,0
|
5,0
|
4,6
|
0,2
|
0,0
|
6,0
|
5,5
|
0,3
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
5,0
|
8,3
|
0,2
|
0,0
|
6,0
|
10,0
|
0,3
|
|
Bagassbriketter
|
500–10 000 km
|
0,0
|
0,3
|
4,3
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
5,2
|
0,5
|
|
Över 10 000 km
|
0,0
|
0,3
|
8,0
|
0,4
|
0,0
|
0,4
|
9,5
|
0,5
|
|
Palmkärnmjöl
|
Över 10 000 km
|
21,6
|
21,1
|
11,2
|
0,2
|
21,6
|
25,4
|
13,5
|
0,3
|
|
Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp från oljefabriken)
|
Över 10 000 km
|
21,6
|
3,5
|
11,2
|
0,2
|
21,6
|
4,2
|
13,5
|
0,3
|
Disaggregerade normalvärden för biogas för elproduktion
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Teknik
|
TYPISKT VÄRDE [g CO2eq/MJ]
|
NORMALVÄRDE [g CO2eq/MJ]
|
|
Odling
|
Bearbetning
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
Transport
|
Gödselkrediter
|
Odling
|
Bearbetning
|
Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
|
Transport
|
Gödselkrediter
|
|
Flytgödsel (1)
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
69,6
|
8,9
|
0,8
|
– 107,3
|
0,0
|
97,4
|
12,5
|
0,8
|
– 107,3
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
0,0
|
8,9
|
0,8
|
– 97,6
|
0,0
|
0,0
|
12,5
|
0,8
|
– 97,6
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
74,1
|
8,9
|
0,8
|
– 107,3
|
0,0
|
103,7
|
12,5
|
0,8
|
– 107,3
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
4,2
|
8,9
|
0,8
|
– 97,6
|
0,0
|
5,9
|
12,5
|
0,8
|
– 97,6
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
83,2
|
8,9
|
0,9
|
– 120,7
|
0,0
|
116,4
|
12,5
|
0,9
|
– 120,7
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
4,6
|
8,9
|
0,8
|
– 108,5
|
0,0
|
6,4
|
12,5
|
0,8
|
– 108,5
|
|
Majs, hel växt (2)
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
15,6
|
13,5
|
8,9
|
0,0 (3)
|
—
|
15,6
|
18,9
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
15,2
|
0,0
|
8,9
|
0,0
|
—
|
15,2
|
0,0
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
15,6
|
18,8
|
8,9
|
0,0
|
—
|
15,6
|
26,3
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
15,2
|
5,2
|
8,9
|
0,0
|
—
|
15,2
|
7,2
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
17,5
|
21,0
|
8,9
|
0,0
|
—
|
17,5
|
29,3
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
17,1
|
5,7
|
8,9
|
0,0
|
—
|
17,1
|
7,9
|
12,5
|
0,0
|
—
|
|
Bioavfall
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
21,8
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
30,6
|
12,5
|
0,5
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
0,0
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
0,0
|
12,5
|
0,5
|
—
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
27,9
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
39,0
|
12,5
|
0,5
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
5,9
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
8,3
|
12,5
|
0,5
|
—
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
0,0
|
31,2
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
43,7
|
12,5
|
0,5
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
0,0
|
6,5
|
8,9
|
0,5
|
—
|
0,0
|
9,1
|
12,5
|
0,5
|
—
|
(1)
I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar – 45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning.
(2)
”Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
(3)
Transport av jordbruksråvaror till omvandlingsanläggningen ingår, enligt metoden i kommissionens rapport av den 25 februari 2010 om hållbarhetskrav för användning av fast och gasformig biomassa för produktion av el, värme och kyla, i värdet för ”odling”. Värdet för transport av majsensilage står för 0,4 g CO2eq/MJ biogas.
|
Disaggregerade normalvärden för biometan
|
Produktionssystem för biometan
|
Teknikalternativ
|
TYPISKT VÄRDE [g CO2eq/MJ]
|
NORMALVÄRDE [g CO2eq/MJ]
|
|
Odling
|
Bearbetning
|
Uppgradering
|
Transport
|
Komprimering vid fyllningsstationer
|
Gödselkrediter
|
Odling
|
Bearbetning
|
Uppgradering
|
Transport
|
Komprimering vid fyllningsstationer
|
Gödselkrediter
|
|
Flytgödsel
|
Ej inneslutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
0,0
|
84,2
|
19,5
|
1,0
|
3,3
|
-124,4
|
0,0
|
117,9
|
27,3
|
1,0
|
4,6
|
-124,4
|
|
förbränning av restgaser
|
0,0
|
84,2
|
4,5
|
1,0
|
3,3
|
-124,4
|
0,0
|
117,9
|
6,3
|
1,0
|
4,6
|
-124,4
|
|
Inne-slutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
0,0
|
3,2
|
19,5
|
0,9
|
3,3
|
-111,9
|
0,0
|
4,4
|
27,3
|
0,9
|
4,6
|
-111,9
|
|
förbränning av restgaser
|
0,0
|
3,2
|
4,5
|
0,9
|
3,3
|
-111,9
|
0,0
|
4,4
|
6,3
|
0,9
|
4,6
|
-111,9
|
|
Majs, hel växt
|
Ej inneslutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
18,1
|
20,1
|
19,5
|
0,0
|
3,3
|
—
|
18,1
|
28,1
|
27,3
|
0,0
|
4,6
|
—
|
|
förbränning av restgaser
|
18,1
|
20,1
|
4,5
|
0,0
|
3,3
|
—
|
18,1
|
28,1
|
6,3
|
0,0
|
4,6
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
17,6
|
4,3
|
19,5
|
0,0
|
3,3
|
—
|
17,6
|
6,0
|
27,3
|
0,0
|
4,6
|
—
|
|
förbränning av restgaser
|
17,6
|
4,3
|
4,5
|
0,0
|
3,3
|
—
|
17,6
|
6,0
|
6,3
|
0,0
|
4,6
|
—
|
|
Bioavfall
|
Ej inneslutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
0,0
|
30,6
|
19,5
|
0,6
|
3,3
|
—
|
0,0
|
42,8
|
27,3
|
0,6
|
4,6
|
—
|
|
förbränning av restgaser
|
0,0
|
30,6
|
4,5
|
0,6
|
3,3
|
—
|
0,0
|
42,8
|
6,3
|
0,6
|
4,6
|
—
|
|
Inneslutna rötrester
|
ingen förbränning av restgaser
|
0,0
|
5,1
|
19,5
|
0,5
|
3,3
|
—
|
0,0
|
7,2
|
27,3
|
0,5
|
4,6
|
—
|
|
förbränning av restgaser
|
0,0
|
5,1
|
4,5
|
0,5
|
3,3
|
—
|
0,0
|
7,2
|
6,3
|
0,5
|
4,6
|
—
|
D. TOTALA TYPISKA VÄRDEN OCH NORMALVÄRDEN FÖR PRODUKTIONSKEDJOR FÖR BIOMASSABRÄNSLE
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för växthusgas-utsläppen (g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgas-utsläppen (g CO2eq/MJ)
|
|
Träflis från restprodukter från skogsbruk
|
1–500 km
|
5
|
6
|
|
500–2 500 km
|
7
|
9
|
|
2 500 –10 000 km
|
12
|
15
|
|
Över 10 000 km
|
22
|
27
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
|
2 500 –10 000 km
|
16
|
18
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning)
|
1–500 km
|
8
|
9
|
|
500–2 500 km
|
10
|
11
|
|
2 500 –10 000 km
|
15
|
18
|
|
Över 10 000 km
|
25
|
30
|
|
Träflis från skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning)
|
1–500 km
|
6
|
7
|
|
500–2 500 km
|
8
|
10
|
|
2 500 –10 000 km
|
14
|
16
|
|
Över 10 000
|
24
|
28
|
|
Träflis från stamved
|
1–500 km
|
5
|
6
|
|
500–2 500 km
|
7
|
8
|
|
2 500 –10 000 km
|
12
|
15
|
|
Över 10 000
|
22
|
27
|
|
Träflis från industriavfall
|
1–500 km
|
4
|
5
|
|
500–2 500 km
|
6
|
7
|
|
2 500 –10 000 km
|
11
|
13
|
|
Över 10 000 km
|
21
|
25
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 1)
|
1–500 km
|
29
|
35
|
|
500–2 500 km
|
29
|
35
|
|
2 500 –10 000 km
|
30
|
36
|
|
Över 10 000 km
|
34
|
41
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 2a)
|
1–500 km
|
16
|
19
|
|
500–2 500 km
|
16
|
19
|
|
2 500 –10 000 km
|
17
|
21
|
|
Över 10 000 km
|
21
|
25
|
|
Träbriketter eller träpellets av restprodukter från skogsbruk (fall 3a)
|
1–500 km
|
6
|
7
|
|
500–2 500 km
|
6
|
7
|
|
2 500 –10 000 km
|
7
|
8
|
|
Över 10 000 km
|
11
|
13
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 1)
|
2 500 –10 000 km
|
33
|
39
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 2a)
|
2 500 –10 000 km
|
20
|
23
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 3a)
|
2 500 –10 000 km
|
10
|
11
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning – fall 1)
|
1–500 km
|
31
|
37
|
|
500–10 000 km
|
32
|
38
|
|
Över 10 000 km
|
36
|
43
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning – fall 2a)
|
1–500 km
|
18
|
21
|
|
500–10 000 km
|
20
|
23
|
|
Över 10 000 km
|
23
|
27
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, med gödning – fall 3a)
|
1–500 km
|
8
|
9
|
|
500–10 000 km
|
10
|
11
|
|
Över 10 000 km
|
13
|
15
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning – fall 1)
|
1–500 km
|
30
|
35
|
|
500–10 000 km
|
31
|
37
|
|
Över 10 000 km
|
35
|
41
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning – fall 2a)
|
1–500 km
|
16
|
19
|
|
500–10 000 km
|
18
|
21
|
|
Över 10 000 km
|
21
|
25
|
|
Träbriketter eller träpellets av skottskog med kort omloppstid (poppel, utan gödning – fall 3a)
|
1–500 km
|
6
|
7
|
|
500–10 000 km
|
8
|
9
|
|
Över 10 000 km
|
11
|
13
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 1)
|
1–500 km
|
29
|
35
|
|
500–2 500 km
|
29
|
34
|
|
2 500 –10 000 km
|
30
|
36
|
|
Över 10 000 km
|
34
|
41
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 2a)
|
1–500 km
|
16
|
18
|
|
500–2 500 km
|
15
|
18
|
|
2 500 –10 000 km
|
17
|
20
|
|
Över 10 000 km
|
21
|
25
|
|
Träbriketter eller träpellets av stamved (fall 3a)
|
1–500 km
|
5
|
6
|
|
500–2 500 km
|
5
|
6
|
|
2 500 –10 000 km
|
7
|
8
|
|
Över 10 000 km
|
11
|
12
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 1)
|
1–500 km
|
17
|
21
|
|
500–2 500 km
|
17
|
21
|
|
2 500 –10 000 km
|
19
|
23
|
|
Över 10 000 km
|
22
|
27
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 2a)
|
1–500 km
|
9
|
11
|
|
500–2 500 km
|
9
|
11
|
|
2 500 –10 000 km
|
10
|
13
|
|
Över 10 000 km
|
14
|
17
|
|
Träbriketter eller träpellets av träindustriavfall (fall 3a)
|
1–500 km
|
3
|
4
|
|
500–2 500 km
|
3
|
4
|
|
2 500 till 10 000
|
5
|
6
|
|
Över 10 000 km
|
8
|
10
|
Fall 1 avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. Elkraft till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 2a avser processer där en panna, som eldas med träflis, används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. Elkraft till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som eldas med träflis, används för att tillhandahålla värme och el till pelletpressen.
|
Produktionssystem för biomassabränsle
|
Transportsträcka
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet < 0,2 ton/m3 (1)
|
1–500 km
|
4
|
4
|
|
500–2 500 km
|
8
|
9
|
|
2 500 –10 000 km
|
15
|
18
|
|
Över 10 000 km
|
29
|
35
|
|
Restprodukter från jordbruk med densitet > 0,2 ton/m3 (2)
|
1–500 km
|
4
|
4
|
|
500–2 500 km
|
5
|
6
|
|
2 500 –10 000 km
|
8
|
10
|
|
Över 10 000 km
|
15
|
18
|
|
Halmpelletar
|
1–500 km
|
8
|
10
|
|
500–10 000 km
|
10
|
12
|
|
Över 10 000 km
|
14
|
16
|
|
Bagassbriketter
|
500–10 000 km
|
5
|
6
|
|
Över 10 000 km
|
9
|
10
|
|
Palmkärnmjöl
|
Över 10 000 km
|
54
|
61
|
|
Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp från oljefabriken)
|
Över 10 000 km
|
37
|
40
|
(1)
I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning).
(2)
I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
|
Typiska värden och normalvärden – biogas för el
|
Produktionssystem för biogas
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde
|
Normalvärde
|
|
Utsläpp av växthusgaser
(g CO2eq/MJ)
|
Utsläpp av växthusgaser
(g CO2eq/MJ)
|
|
Biogas för el av flytgödsel
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester (1)
|
– 28
|
3
|
|
Inneslutna rötrester (2)
|
– 88
|
– 84
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
– 23
|
10
|
|
Inneslutna rötrester
|
– 84
|
– 78
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
– 28
|
9
|
|
Inneslutna rötrester
|
– 94
|
– 89
|
|
Biogas för el av majs, hel växt
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
38
|
47
|
|
Inneslutna rötrester
|
24
|
28
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
43
|
54
|
|
Inneslutna rötrester
|
29
|
35
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
47
|
59
|
|
Inneslutna rötrester
|
32
|
38
|
|
Biogas för el av bioavfall
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
31
|
44
|
|
Inneslutna rötrester
|
9
|
13
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
37
|
52
|
|
Inneslutna rötrester
|
15
|
21
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
41
|
57
|
|
Inneslutna rötrester
|
16
|
22
|
(1)
Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan som beror av väderlek, substrat och rötningens effektivitet. I dessa beräkningar sätts dessa utsläpp till 0,05 MJ CH4/MJ biogas för gödsel, 0,035 MJ CH4/MJ biogas för majs och 0,01 MJ CH4/MJ biogas för bioavfall.
(2)
Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan.
|
Typiska värden och normalvärden för biometan
|
Produktionssystem för biometan
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Biometan från flytgödsel
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser (1)
|
– 20
|
22
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser (2)
|
– 35
|
1
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
– 88
|
– 79
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
– 103
|
– 100
|
|
Biometan av majs, hel växt
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
58
|
73
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
43
|
52
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
41
|
51
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
26
|
30
|
|
Biometan från bioavfall
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
51
|
71
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
36
|
50
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
25
|
35
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
10
|
14
|
(1)
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna.
(2)
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
|
Typiska värden och normalvärden – biogas för elproduktion – blandningar av gödsel och majs: Utsläpp av växthusgaser, med angivna andelar baserat på färskvikt
|
Produktionssystem för biogas
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
Normalvärde för växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
|
|
Gödsel – majs
80 % – 20 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
17
|
33
|
|
Inneslutna rötrester
|
-12
|
-9
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
22
|
40
|
|
Inneslutna rötrester
|
-7
|
-2
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
23
|
43
|
|
Inneslutna rötrester
|
-9
|
-4
|
|
Gödsel – majs
70 % – 30 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
24
|
37
|
|
Inneslutna rötrester
|
0
|
3
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
29
|
45
|
|
Inneslutna rötrester
|
4
|
10
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
31
|
48
|
|
Inneslutna rötrester
|
4
|
10
|
|
Gödsel – majs
60 % – 40 %
|
Fall 1
|
Ej inneslutna rötrester
|
28
|
40
|
|
Inneslutna rötrester
|
7
|
11
|
|
Fall 2
|
Ej inneslutna rötrester
|
33
|
47
|
|
Inneslutna rötrester
|
12
|
18
|
|
Fall 3
|
Ej inneslutna rötrester
|
36
|
52
|
|
Inneslutna rötrester
|
12
|
18
|
Anmärkningar
Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv.
Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen.
Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
Typiska värden och normalvärden – biometan – blandningar av gödsel och majs: Utsläpp av växthusgaser, med angivna andelar baserat på färskvikt
|
Produktionssystem för biometan
|
Teknikalternativ
|
Typiskt värde
|
Normalvärde
|
|
(g CO2eq/MJ)
|
(g CO2eq/MJ)
|
|
Gödsel – majs
80 % – 20 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
32
|
57
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
17
|
36
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
-1
|
9
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
-16
|
-12
|
|
Gödsel – majs
70 % – 30 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
41
|
62
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
26
|
41
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
13
|
22
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
-2
|
1
|
|
Gödsel – majs
60 % – 40 %
|
Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
46
|
66
|
|
Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
31
|
45
|
|
Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser
|
22
|
31
|
|
Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser
|
7
|
10
|
När det gäller biometan som används som drivmedel i form av komprimerad biometan måste ett värde på 3,3 g CO2eq/MJ biometan läggas till de typiska värdena och ett värde på 4,6 g CO2eq/MJ biometan till normalvärdena.
|
|
BILAGA VII REDOVISNING AV FÖRNYBAR ENERGI SOM ANVÄNDS FÖR UPPVÄRMNING OCH KYLNING
|
BILAGA VII
REDOVISNING AV FÖRNYBAR ENERGI SOM ANVÄNDS FÖR UPPVÄRMNING OCH KYLNING
DEL A: REDOVISNING AV FÖRNYBAR ENERGI FRÅN VÄRMEPUMPAR SOM ANVÄNDS FÖR UPPVÄRMNING
Den mängd aerotermisk, geotermisk eller hydrotermisk energi som avskiljs av värmepumpar och som ska betraktas som energi från förnybara energikällor vid tillämpningen av detta direktiv, ERES, ska beräknas enligt följande formel
ERES = Qanvändbar * (1 – 1/SPF)
där
|
–
|
Qanvändbar
|
=
|
uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar som uppfyller de kriterier som anges i
►M2
artikel 7.3 ◄ , tillämpade på så sätt att endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas,
|
|
–
|
SPF
|
=
|
uppskattad genomsnittlig årsvärmefaktor för dessa värmepumpar,
|
|
–
|
η
|
=
|
förhållandet mellan den totala bruttoproduktionen av el och användningen av primärenergi för elproduktion, beräknat som ett EU-genomsnitt baserat på uppgifter från Eurostat.
|
DEL B: REDOVISNING AV FÖRNYBAR ENERGI SOM ANVÄNDS FÖR KYLNING
1.
DEFINITIONER
Vid beräkning av förnybar energi som används för kylning gäller följande definitioner:
(1)
kylning: upptag av värme från ett slutet utrymme eller ett utrymme inomhus (s.k. komforttillämpning) eller från en process, för att sänka temperaturen i utrymmet eller processen till en angiven temperatur (ett börvärde), eller för att upprätthålla denna temperatur. I ett kylsystem avges den upptagna värmen till omgivande luft, vatten eller mark där den absorberas, dvs. omgivningen (luft, vatten eller mark) utgör en sänka för den upptagna värmen och fungerar därför som en kylkälla.
(2)
kylsystem: ett antal sammansatta komponenter i form av ett värmeupptagningssystem, en eller flera kylanordningar och ett värmeavgivningssystem, när det gäller aktiv kylning kompletterade med en fluid som utgör köldmedium, som fungerar tillsammans för att generera en specificerad värmeöverföring och därmed säkerställer den temperatur som krävs.
a)
För kylning av utrymmen kan kylsystemet vara antingen ett frikylningssystem eller ett kylsystem med en inbyggd kylgenerator, och där kylning är en av systemets primära funktioner.
b)
För kylning av processer har kylsystemet en inbyggd kylgenerator, och kylning är en av systemets primära funktioner.
(3)
frikylning: ett kylsystem som använder en naturlig kylkälla för att ta upp värme från det utrymme eller den process som ska kylas genom en eller flera fluider som cirkuleras med hjälp av en eller flera pumpar och/eller fläktar och som inte kräver användning av en kylgenerator.
(4)
kylgenerator: den del av ett kylsystem som genererar en temperaturskillnad som möjliggör upptag av värme från det utrymme eller den process som ska kylas, med hjälp av en ångkompressionscykel, en sorptionscykel eller någon annan termodynamisk cykel, och som används när kylkällan inte finns tillgänglig eller är otillräcklig.
(5)
aktiv kylning: avlägsnande av värme, från ett utrymme eller en process, som kräver tillförd energi för att kylbehovet ska tillgodoses; används när det naturliga energiflödet finns tillgängligt eller är otillräckligt, och kan åstadkommas med eller utan en kylgenerator.
(6)
passiv kylning: avlägsnande av värme genom det naturliga energiflödet i form av värmeledning, konvektion, strålning eller massöverföring utan att en kylande fluid behöver cirkuleras för att uppta och sedan avge värme eller för att generera en lägre temperatur med en kylgenerator; inbegriper även minskat behov av kylning genom byggnadskonstruktionen i form av isolering, gröna tak, växtväggar, skuggning eller ökad byggnadsmassa, eller genom ventilation eller användning av komfortfläktar.
(7)
ventilation: naturlig eller mekaniskt påtvingad förflyttning av luft för att föra in omgivningsluft i ett utrymme, i syfte att säkerställa lämplig luftkvalitet inomhus, inklusive luftens temperatur.
(8)
komfortfläkt: en produkt som omfattar en fläkt och en komplett elektrisk motor för att förflytta luft och ge komfort under sommaren genom att lufthastigheten runt människokroppen ökas, vilket ger en känsla av svalka.
(9)
förnybar energimängd för kylning: kylförsörjning som har tillhandahållits med en specificerad energieffektivitet, uttryckt som en årsvärmefaktor och beräknad för primärenergi.
(10)
värmesänka eller kylkälla: en yttre naturlig sänka till vilken den upptagna värmen från ett utrymme eller en process överförs. Den kan utgöras av omgivningsluft, omgivande vatten i form av naturliga eller konstgjorda vattensamlingar och geotermiska formationer under den fasta jordytan.
(11)
värmeupptagningssystem: en anordning, t.ex. en förångare i en ångkompressionscykel, som avlägsnar värme från det utrymme eller den process som ska kylas.
(12)
kylanordning: en anordning som är utformad för att åstadkomma aktiv kylning.
(13)
värmeavgivningssystem: en anordning, t.ex. en kondensor för överföring av värme från köldmedium till luft i en luftkyld ångkompressionscykel, där den slutliga värmeöverföringen från köldmediet till värmesänkan sker,
(14)
tillförd energi: den energi som behövs för att transportera fluiden (frikylning) eller den energi som behövs för att transportera fluiden och driva kylgeneratorn (aktiv kylning med kylgenerator).
(15)
fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av kylda vätskor från centrala eller decentraliserade produktionskällor, via ett nät, till flera byggnader eller anläggningar i syfte att kyla ner utrymmen eller processer.
(16)
primär årsvärmefaktor: ett mått på ett kylsystems effektivitet i fråga om omvandling av primärenergi.
(17)
ekvivalenta timmar med full last (EFLH, Equivalent Full Load Hours): det antal timmar som ett kylsystem måste köras med full last för att producera den mängd kyla som det faktiskt producerar under ett år med varierande last.
(18)
graddagar för kylning (CDD, Cooling Degree Days): klimatvärden som beräknas på grundval av en temperatur på 18 °C och som används som underlag för att fastställa antalet ekvivalenta timmar med full last.
2.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.
Vid beräkningen av den mängd förnybar energi som används för kylning ska medlemsstaterna räkna in aktiv kylning, inklusive fjärrkyla, oavsett om det gäller frikylning eller användning av en kylgenerator.
2.
Medlemsstaterna får inte räkna in följande:
a)
Passiv kylning, men när ventilationsluft används som värmetransportmedium för kylning får dock denna kylförsörjning, antingen från en kylgenerator eller genom frikylning, räknas in som förnybar kyla.
b)
Följande typer av kylteknik eller kylprocesser:
i)
Kyla i transportmedel (
46
).
ii)
Kylsystem vars främsta funktion gäller produktion eller lagring av lättfördärvliga material vid specificerade temperaturer (kyl och frys).
iii)
Kylsystem med börvärden för kyltemperatur i utrymmen eller processer som är lägre än 2 °C.
iv)
Kylsystem med börvärden för kyltemperatur i utrymmen eller processer som är högre än 30 °C.
v)
Kylning av spillvärme från energiproduktion, industriprocesser och tjänstesektorn (spillvärme) (
47
).
c)
Energi som används för kylning i kraftverk, i cementproduktion, järn- och stålverk, avloppsreningsverk, anläggningar för informationsteknik (t.ex. datacentraler), anläggningar för överföring och distribution av elkraft och infrastruktur för transporter.
Medlemsstaterna får undanta fler kategorier av kylsystem från beräkningen av förnybar energi som används för kylning i syfte att bevara naturliga kylkällor i specifika geografiska områden av miljöskyddsskäl. Exempel på detta är att skydda vattendrag och sjöar mot alltför kraftig uppvärmning.
3.
Metod för redovisning av förnybar energi för enskild kylning och fjärrkyla
Endast kylsystem som i drift klarar minimieffektivitetskravet, uttryckt som primär årsvärmefaktor (SPFp) i avsnitt 3.2 andra stycket ska anses producera förnybar energi.
3.1
Förnybar energimängd för kylning
Den förnybara energimängden för kylning (ERES-C) ska beräknas med följande formel:
där
är den mängd värme som kylsystemet (
48
) avger till omgivande luft, vatten eller mark,
EINPUT
är kylsystemets energianvändning, inklusive energianvändningen i hjälpsystemen, för uppmätta system, t.ex. fjärrkylsystem,
är den kylenergi som kylsystemet tillhandahåller (
49
),
definieras på kylsystemsnivå som den andel av kylförsörjningen som kan anses vara förnybar enligt kraven på årsvärmefaktor, uttryckt i procent. Årsvärmefaktorn fastställs utan redovisning av distributionsförluster. För fjärrkyla innebär detta att årsvärmefaktorn fastställs per kylgenerator eller för ett frikylningssystem. För kylsystem där en standardiserad årsvärmefaktor kan tillämpas används koefficienterna F(1) och F(2) enligt kommissionens förordning (EU) 2016/2281 (
50
) och det tillhörande meddelandet från kommissionen (
51
) inte som korrektionsfaktorer.
För 100 % förnybar värmedriven kylning (absorption och adsorption) bör den kyla som avges betraktas som helt förnybar.
De beräkningssteg som behövs för och förklaras i avsnitten 3.2–3.4.
3.2
Beräkning av den andel av årsvärmefaktorn som kan klassificeras som förnybar energi –
SSPF
är kylsy är den andel av kylförsörjningen som kan räknas som förnybar. ökar med ökande värde för SPFp. SPFp
(
52
) definieras så som beskrivs i kommissionens förordning (EU) 2016/2281 och kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 (
53
), förutom att standardkoefficienten för primärenergi för elektricitet har uppdaterats till 2,1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002) (
54
). Randvillkor från standarden EN 14511 ska användas.
Kylsystemets minimieffektivitetskrav, uttryckt som primär årsvärmefaktor, ska vara minst 1,4 (SPFpLOW
). Kylsystemets minimieffektivitetskrav för = 100 % ska vara minst 6 (SPFpHIGH
). För alla andra kylsystem ska följande beräkning användas:
SPFp är kylsystemets effektivitet, uttryckt som primär årsvärmefaktor,
är den lägsta årsvärmefaktorn, uttryckt för primärenergi och baserad på effektiviteten hos standardkylsystem (minimikrav på ekodesign),
är det övre tröskelvärdet för årsvärmefaktorn, uttryckt för primärenergi och baserat på bästa praxis för frikylning som används för fjärrkyla (
55
).
3.3
Beräkning av förnybar energimängd för kylning med hjälp av standardvärde och uppmätt värde för SPFp
Standardvärde och uppmätt värde för årsvärmefaktor (SPF)
Standardiserade värden för årsvärmefaktor finns tillgängliga för kylgeneratorer i ångkompressionskretsar som drivs med el respektive förbränningsmotor, som en följd av ekodesignkraven i förordningarna (EU) nr 206/2012 och (EU) 2016/2281. Värden finns tillgängliga för dessa kylgeneratorer upp till 2 MW för komfortkyla och upp till 1,5 MW för processkylning. Standardvärden för andra typer av teknik och kapacitetsintervall finns inte tillgängliga. I fråga om fjärrkyla finns det inga standardvärden tillgängliga, men mätvärden finns tillgängliga, används och ger möjlighet att beräkna värden för årsvärmefaktor åtminstone på årsbasis.
För att beräkna mängden förnybar kyla får standardvärden för årsvärmefaktor användas om sådana finns tillgängliga. Om standardvärden inte finns tillgängliga eller mätning är normal praxis ska uppmätta värden för årsvärmefaktor användas, tydligt åtskilda på grundval av tröskelvärden för kylkapacitet. För kylgeneratorer med en kylkapacitet under 1,5 MW kan standardvärden för årsvärmefaktor användas, medan uppmätta värden ska användas för fjärrkyla, för kylgeneratorer med en kylkapacitet på minst 1,5 MW och för kylgeneratorer som saknar tillgängliga standardvärden.
Dessutom ska ett uppmätt värde för årsvärmefaktor fastställas för alla kylsystem som saknar standardvärden för årsvärmefaktor, vilket omfattar alla lösningar med frikylning och värmedrivna kylgeneratorer, för att beräkningsmetoden för förnybar kyla ska kunna utnyttjas.
Definition av standardvärden för årsvärmefaktor
Värden för årsvärmefaktor uttrycks som primärenergieffektivitet som beräknas med hjälp av primärenergifaktorer enligt förordning (EU) 2016/2281 för att fastställa kyleffektivitet i ett utrymme för de olika typerna av kylgeneratorer (
56
). Primärenergifaktorn i förordning (EU) 2016/2281 ska beräknas som 1/η, där η är det genomsnittliga kvoten av den totala bruttoproduktionen av el och primärenergianvändningen för elproduktion i hela EU. I och med ändringen av standardvärdet för primärenergifaktorn för el, kallad ”koefficient” i punkt 1 i bilagan till direktiv (EU) 2018/2002, som ändrade fotnot 3 i bilaga IV till direktiv 2012/27/EU, ska primärenergifaktorn 2,5 i förordning (EU) 2016/2281 ersättas med 2,1 vid beräkningen av värdena för årsvärmefaktor.
När primärenergibärare, t.ex. värme eller gas, används för att tillföra energi som driver kylgeneratorn är standardvärdet för primärenergifaktorn (1/η) 1, vilket återspeglar frånvaron av energiomvandling (η = 1).
Standarddriftsförhållandena och de övriga parametrar som krävs för att fastställa årsvärmefaktorn definieras i förordning (EU) 2016/2281 och förordning (EU) nr 206/2012, beroende på kategori av kylgenerator. Randvillkor är de som definieras i standarden EN 14511.
För reversibla kylgeneratorer (reversibla värmepumpar), som är undantagna från tillämpningsområdet för förordning (EU) 2016/2281 på grund av att deras uppvärmningsfunktion omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 813/2013 (
57
) vad gäller ekodesignkrav för pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning och pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning, ska samma beräkning av årsvärmefaktor som definieras för liknande icke-reversibla kylgeneratorer i förordning (EU) 2016/2281 användas.
Exempelvis ska den primära årsvärmefaktorn för en kylgenerator i en eldriven ångkompressionscykel definieras enligt följande (index p används för att förtydliga att årsvärmefaktorn är definierad på grundval av primärenergi):
—
För kylning av utrymmen:
—
För kylning av processer:
där
—
SEER och SEPR är årsvärmefaktorer (
58
) (SEER står för Seasonal Energy Efficiency Ratio, dvs. säsongsköldfaktor; SEPR står för Seasonal Energy Performance Ratio, dvs. säsongsfaktor för energiprestanda) på grundval av slutlig energi enligt definitionen i förordning (EU) 2016/2281 och förordning (EU) nr 206/2012,
—
η är den genomsnittliga kvoten av den totala bruttoproduktionen av el och primärenergianvändningen för elproduktion i EU (η = 0,475 och 1/η = 2,1),
F(1) och F(2) är korrektionsfaktorer i enlighet med förordning (EU) 2016/2281 och det tillhörande meddelandet från kommissionen. Dessa koefficienter är inte tillämpliga på processkylning i förordning (EU) 2016/2281 eftersom måtten för slutlig energi och SEPR används direkt. I avsaknad av anpassade värden ska samma värden som används för omvandling enligt SEER användas för omvandling enligt SEPR.
Randvillkor för årsvärmefaktor
De randvillkor för årsvärmefaktor som definieras i förordning (EU) 2016/2281 och i förordning (EU) nr 206/2012 ska användas för att definiera en kylgenerators årsvärmefaktor. När det gäller kylgeneratorer för vatten-till-luft och vatten-till-vatten används korrektionsfaktorn F(2) för inkludera den tillförda energi som krävs för att tillgängliggöra kylkällan. Randvillkoren för årsvärmefaktor visas i figur 1. Dessa randvillkor ska gälla för alla kylsystem, dvs. både frikylningssystem och system som innehåller kylgeneratorer.
Dessa randvillkor liknar dem för värmepumpar (som används i uppvärmningsläge) i kommissionens beslut 2013/114/EU (
59
). Skillnaden är att för värmepumpar beaktas inte elförbrukning i hjälpfunktioner (termostatfrånläge, standbyläge, frånläge, vevhusvärmare) vid utvärderingen av årsvärmefaktor. Precis som när det gäller kylning kommer dock både standardvärden och uppmätta värden för årsvärmefaktor att användas, och med tanke på att elförbrukningen i hjälpfunktioner beaktas i den uppmätta årsvärmefaktorn är det nödvändigt att inkludera elförbrukning i båda situationerna.
För fjärrkyla ska kylförluster och pumpars elförbrukning i distributionssystemet mellan kylanläggningen och kundernas understationer inte ingå i uppskattningen av årsvärmefaktor.
När det gäller luftbaserade kylsystem som även säkerställer ventilationsfunktionen ska kylförsörjningen till följd av ventilationens luftflöde inte räknas med. Den fläkteffekt som behövs för ventilationen ska också räknas bort i proportion till förhållandet mellan ventilationsluftflödet och kylluftflödet.
Figur 1: Illustration av randvillkor för årsvärmefaktor för kylgenerator (som använder standardvärde) och fjärrkyla (och andra stora kylsystem, som använder uppmätt värde), där EINPUT_AUX är tillförd energi till fläkten och/eller pumpen och EINPUT_CG tillförd energi till kylgeneratorn.
När det gäller luftbaserade kylsystem med intern kylåtervinning ska kylförsörjningen till följd av kylåtervinningen inte räknas med. Den fläkteffekt som behövs för värmeväxlarens kylåtervinning ska räknas bort i proportion till förhållandet mellan tryckförlusterna på grund av värmeväxlarens kylåtervinning och det luftbaserade kylsystemets totala tryckförluster.
3.4
Beräkning med hjälp av standardvärden
En förenklad metod får användas för att uppskatta den totala avgivna kylenergin för enskilda kylsystem som har en kapacitet på mindre än 1,5 MW, för vilka ett standardvärde för årsvärmefaktor finns tillgängligt.
Enligt den förenklade metoden motsvarar den kylenergi som kylsystemet avger (QCsupply) den nominella kylkapaciteten (Pc) multiplicerad med antalet ekvivalenta timmar med full las (EFLH). Ett gemensamt värde för graddagar för kylning (CDD, Cooling Degree Days) får användas för ett helt land, alternativt får olika värden för olika klimatzoner användas förutsatt att nominell kapacitet och årsvärmefaktor finns tillgängliga för dessa klimatzoner.
Följande standardmetoder kan användas för att beräkna EFLH:
—
För kylning av utrymmen i bostadssektorn: EFLH = 96 + 0,85 * CDD
—
För kylning av utrymmen i tjänstesektorn: EFLH = 475 + 0,49 * CDD
—
För kylning av processer: EFLH = τs * (7300 + 0,32 * CDD)
där
τs är en aktivitetsfaktor för att beakta driftstiden för de specifika processerna (t.ex. året runt: τs = 1; inte på veckoslut: τs = 5/7). Det finns inget standardvärde.
3.4.1
Beräkning med hjälp av uppmätta värden
Förnybar kylning för system för vilka det inte finns några standardvärden, samt kylsystem med en kapacitet på mer än 1,5 MW och fjärrkylsystem, ska beräknas på grundval av följande mätningar:
Uppmätt tillförd energi: Den uppmätta tillförda energin omfattar alla energikällor för kylsystemet, inklusive alla kylgeneratorer, dvs. el, gas, värme osv. Den omfattar även hjälputrustning i form av pumpar och fläktar för kylsystemet, men inte för distribution av kyla till en byggnad eller en process. För luftbaserad kylning med ventilationsfunktion ska endast den ytterligare tillförda energi som krävs för kylningen inkluderas i kylsystemets tillförda energi.
Uppmätt avgiven kylenergi: Den avgivna kylenergin ska mätas när den lämnar kylsystemet och alla kylförluster ska dras av för att uppskatta den avgivna nettoenergin för kylning till den byggnad eller process som utgör slutanvändare av kylningen. I kylförlusterna ingår förluster i ett fjärrkylsystem och i kyldistributionssystemet i en byggnad eller industrianläggning. För luftbaserad kylning med ventilationsfunktion ska inverkan av den luft som tillförs för ventilationsändamål inte räknas in i den avgivna kylenergin.
Mätningarna måste utföras för det specifika år som ska rapporteras, dvs. all tillförd energi och all avgiven kylenergi för hela året ska beaktas.
3.4.2
Fjärrkyla: ytterligare krav
För fjärrkylsystem ska nettokylförsörjningen hos kunderna beaktas när nettokylförsörjningen, betecknad QC_Supply_net
, fastställs. Värmeförluster som uppstår i distributionsnät (Qc_LOSS
) ska dras av från bruttokylförsörjningen (Qc_Supply_gross
) enligt följande:
QC_Supply_net
= Qc_Supply_gross-
- Qc_LOSS
3.4.2.1
Indelning i delsystem
Fjärrkylsystem kan delas in i delsystem som omfattar minst en kylgenerator eller ett system för frikylning. Detta kräver mätning av den avgivna kylenergin och den tillförda energin för varje delsystem samt fördelning av kylförluster per delsystem enligt följande:
3.4.2.2
Hjälputrustning
När ett kylsystem delas upp i delsystem ska hjälpaggregaten (t.ex. reglage, pumpar och fläktar) för kylgeneratorn (en eller flera) och/eller frikylningssystemet (ett eller flera) ingå i samma delsystem. Hjälpenergi som gäller kyldistribution i byggnaden, t.ex. sekundärpumpar och terminalenheter (t.ex. fläktkonvektorer, fläktar i lufthanteringsenheter) beaktas inte.
För hjälpaggregat som inte kan hänföras till ett specifikt delsystem, t.ex. pumpar i fjärrkylnätet som tillhandahåller kylenergi som avges från alla kylgeneratorer, ska deras primärenergianvändning tilldelas varje kylsystem i proportion till den kylenergi som avges av kylgeneratorerna och/eller frikylningssystemen i varje delsystem, på samma sätt som kylförluster i nätet, enligt följande:
där
EINPUT_AUX1_i
är hjälpenergianvändningen i delsystem ”i”,
EINPUT_AUX12
är den hjälpenergianvändning för hela kylsystemet som inte kan tilldelas ett specifikt delsystem.
3.5
Beräkning av förnybar energimängd för kylning, för de totala andelarna förnybar energi och för andelarna förnybar energi för uppvärmning och kylning
Vid beräkningen av den totala andelen förnybar energi ska den förnybara energimängden för kylning läggas till både i täljaren ”slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor” och nämnaren ”slutlig energianvändning (brutto)”.
Vid beräkningen av andelen förnybar energi för uppvärmning och kylning ska den förnybara energimängden för kylning läggas till både täljaren ”slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor för uppvärmning och kylning” och nämnaren ”slutlig energianvändning (brutto) för uppvärmning och kylning”.
3.6
Vägledning för utveckling av exaktare metoder och beräkningar
Det antas att medlemsstaterna gör sina egna uppskattningar av både SPF och EFLH, och de uppmuntras också att göra detta. Alla sådana nationella/regionala metoder och beräkningar bör baseras på korrekta antaganden och representativa urval av tillräcklig storlek, vilket leder till en betydligt bättre uppskattning av förnybar energi jämfört med den metod som fastställs i denna delegerade akt. Sådana förbättrade metoder kan baseras på detaljerade beräkningar på grundval av tekniska data som beaktar bland annat installationsår, installationens kvalitet, kompressortyp och maskinstorlek, driftsläge, distributionssystem, kaskadanvändning av generatorer och regionalt klimat. Medlemsstater som använder alternativa metoder och/eller värden ska lämna in dessa till kommissionen tillsammans med en rapport som beskriver den metod och de data som använts. Kommissionen kommer vid behov att översätta dokumenten och offentliggöra dem på sin öppenhetsplattform.
|
|
BILAGA VIII
|
BILAGA VIII
DEL A PRELIMINÄRA BERÄKNADE UTSLÄPP SOM ORSAKAS GENOM INDIREKT ÄNDRING AV MARKANVÄNDNING TILL FÖLJD AV DE RÅVAROR SOM ANVÄNDS FÖR PRODUKTION AV BIODRIVMEDEL,FLYTANDE BIOBRÄNSLEN OCH BIOMASSABRÄNSLEN (g CO2eq/MJ) (
60
)
|
Bränsleråvarugrupp
|
Medelvärde (1)
|
Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen (2)
|
|
Spannmål och andra stärkelserika grödor
|
12
|
8 till 16
|
|
Socker
|
13
|
4 till 17
|
|
Oljegrödor
|
55
|
33 till 66
|
(1)
De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden.
(2)
Det intervall som här ingår avspeglar 90 % av de resultat som erhålls med hjälp av det femte och nittiofemte percentilvärdet från analysen. Det femte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 5 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat under 8, 4 och 33 g CO2eq/MJ). Det nittiofemte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 95 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat över 16, 17 och 66 g CO2eq/MJ).
|
DEL B. BIODRIVMEDEL, FLYTANDE BIOBRÄNSLEN OCH BIOMASSABRÄNSLEN FÖR VILKA UTSLÄPPEN PÅ GRUND AV INDIREKT ÄNDRING AV MARKANVÄNDNING ANSES VARA NOLL
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras av följande bränsleråvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:
1.
De bränsleråvaror som inte anges i del A i denna bilaga.
2.
Bränsleråvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor (
61
). I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med bilaga V, del C, punkt 7.
|
|
BILAGA IX
|
BILAGA IX
Del A.
►M2
Bränsleråvaror för produktion av biogas för transport och avancerade biodrivmedel: ◄
a)
Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer.
b)
Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG.
c)
►C1
Bioavfall ◄ såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.
d)
Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inklusive material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de bränsleråvaror som förtecknas i del B i denna bilaga.
f)
Stallgödsel och avloppsslam.
g)
Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar.
k)
Press- och jäsningsrester från vinframställning.
n)
Kolvar som rensats från majskornen.
o)
Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja.
p)
Annan cellulosa från icke-livsmedel.
q)
Annat material som innehåller både cellulosa och lignin, utom sågtimmer och fanerstockar.
▼M3
r)
Finkelolja från alkoholdestillation.
s)
Rå metanol från sulfatmassa som härrör från produktion av pappersmassa.
t)
Mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn.
u)
Grödor som odlas på allvarligt skadad mark, utom livsmedels- och fodergrödor, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn.
▼B
Del B.
►M2
►C4
Bränsleråvaror för produktion av biodrivmedel och biogas för transport, vars bidrag till de mål som anges i artikel 25.1 första stycket a ska begränsas: ◄
◄
b)
Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.
▼M3
(c)
Skadade grödor som inte lämpar sig för användning i livsmedels- eller foderkedjan, med undantag av ämnen som avsiktligt har modifierats eller kontaminerats för att uppfylla denna definition.
(d)
Kommunalt avloppsvatten och andra derivat än avloppsslam.
(e)
Grödor som odlas på allvarligt skadad mark, med undantag av livsmedels- och fodergrödor och bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn.
(f)
Mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, med undantag av bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn.
▼B
|
|
BILAGA X
|
BILAGA X
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av detta (som det hänvisas till i artikel 37)
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG
(EUT L 140, 5.6.2009, s. 16)
|
|
|
Rådets direktiv 2013/18/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 230)
|
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513
(EUT L 239, 15.9.2015, s. 1)
|
Endast artikel 2
|
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell rätt
(enligt hänvisning i artikel 36)
|
Direktiv
|
Tidsfrist för införlivande
|
|
2009/28/EG
|
25 juni 2009
|
|
2013/18/EU
|
1 juli 2013
|
|
(EU) 2015/1513
|
10 september 2017
|
|
|
BILAGA XI
|
BILAGA XI
Jämförelsetabell
|
Direktiv 2009/28/EG
|
Detta direktiv
|
|
Artikel 1
|
Artikel 1
|
|
Artikel 2 första stycket
|
Artikel 2 första stycket
|
|
Artikel 2 andra stycket inledningsfrasen
|
Artikel 2 andra stycket inledningsfrasen
|
|
Artikel 2 andra stycket a
|
Artikel 2 andra stycket led 1
|
|
Artikel 2 andra stycket b
|
—
|
|
—
|
Artikel 2 andra stycket led 2
|
|
Artikel 2 andra stycket c
|
Artikel 2 andra stycket led 3
|
|
Artikel 2 andra stycket d
|
—
|
|
Artikel 2 andra stycket e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v och w
|
Artikel 2 andra stycket leden 24, 4, 19, 32, 33, 12, 5, 6, 45, 46, 47, 23, 39, 41, 42, 43, 36, 44 och 37
|
|
—
|
Artikel 2 andra stycket leden 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 34, 35, 38 och
|
|
Artikel 3
|
—
|
|
—
|
Artikel 3
|
|
Artikel 4
|
—
|
|
—
|
Artikel 4
|
|
—
|
Artikel 5
|
|
—
|
Artikel 6
|
|
Artikel 5.1
|
Artikel 7.1
|
|
Artikel 5.2
|
—
|
|
Artikel 5.3
|
Artikel 7.2
|
|
Artikel 5.4 första, andra, tredje och fjärde styckena
|
Artikel 7.3 första, andra, tredje och fjärde styckena
|
|
—
|
Artikel 7.3 femte och sjätte styckena
|
|
—
|
Artikel 7.4
|
|
Artikel 5.5
|
Artikel 27.1 första stycket c
|
|
Artikel 5.6 och 5.7
|
Artikel 7.5 och 7.6
|
|
Artikel 6.1
|
Artikel 8.1
|
|
—
|
Artikel 8.2 och 8.3
|
|
Artikel 6.2 och 6.3
|
Artikel 8.4 och 8.5
|
|
Artikel 7.1, 7.2, 7.3, 7.4 och 7.5
|
Artikel 9.1, 9.2, 9.3, 9.4 och 9.5
|
|
—
|
Artikel 9.6
|
|
Artikel 8
|
Artikel 10
|
|
Artikel 9.1
|
Artikel 11.1
|
|
Artikel 9.2 första stycket a, b och c
|
Artikel 11.2 första stycket a, b och c
|
|
—
|
Artikel 11.2 första stycket d
|
|
Artikel 10
|
Artikel 12
|
|
Artikel 11.1, 11.2 och 11.3
|
Artikel 13.1, 13.2 och 13.3
|
|
—
|
Artikel 13.4
|
|
Artikel 12
|
Artikel 14
|
|
Artikel 13.1 första stycket
|
Artikel 15.1 första stycket
|
|
Artikel 13.1 andra stycket
|
Artikel 15.1 andra stycket
|
|
Artikel 13.1 andra stycket a och b
|
—
|
|
Artikel 13.1 andra stycket c, d, e och f
|
Artikel 15.1 andra stycket a, b, c och d
|
|
Artikel 13.2, 13.3, 13.4 och 13.5
|
Artikel 15.2, 15.3, 15.4 och 15.5
|
|
Artikel 13.6 första stycket
|
Artikel 15.6 första stycket
|
|
Artikel 13.6 andra, tredje, fjärde och femte styckena
|
—
|
|
—
|
Artikel 15.7 och 15.8
|
|
—
|
Artikel 16
|
|
—
|
Artikel 17
|
|
Artikel 14
|
Artikel 18
|
|
Artikel 15.1
|
Artikel 19.1
|
|
Artikel 15.2 första, andra och tredje styckena
|
Artikel 19.2 första, andra och tredje styckena
|
|
—
|
Artikel 19.2 fjärde och femte styckena
|
|
Artikel 15.2 fjärde stycket
|
Artikel 19.2 sjätte stycket
|
|
Artikel 15.3
|
—
|
|
—
|
Artikel 19.3 och 19.4
|
|
Artikel 15.4 och 15.5
|
Artikel 19.5 och 19.6
|
|
Artikel 15.6 första stycket a
|
Artikel 19.7 första stycket a
|
|
Artikel 15.6 första stycket b i
|
Artikel 19.7 första stycket b i
|
|
—
|
Artikel 19.7 första stycket b ii
|
|
Artikel 15.6 första stycket b ii
|
Artikel 19.7 första stycket b iii
|
|
Artikel 15.6 första stycket c, d, e och f
|
Artikel 19.7 första stycket c, d, e och f
|
|
—
|
Artikel 19.7 andra stycket
|
|
Artikel 15.7
|
Artikel 19.8
|
|
Artikel 15.8
|
—
|
|
Artikel 15.9 och 15.10
|
Artikel 19.9 och 19.10
|
|
—
|
Artikel 19.11
|
|
Artikel 15
|
Artikel 19.12
|
|
Artikel 15.12
|
—
|
|
—
|
Artikel 19.13
|
|
Artikel 16.1, 16.2, 16.3, 16.4, 16.5, 16.6, 16.7 och 16.8
|
—
|
|
Artikel 16.9, 16.10 och 16.11
|
Artikel 20.1, 20.2 och 20.3
|
|
—
|
Artikel 21
|
|
—
|
Artikel 22
|
|
—
|
Artikel 23
|
|
—
|
Artikel 24
|
|
—
|
Artikel 25
|
|
—
|
Artikel 26
|
|
—
|
Artikel 27
|
|
—
|
Artikel 28
|
|
Artikel 17.1 första och andra styckena
|
Artikel 29.1 första och andra styckena
|
|
—
|
Artikel 29.1 tredje, fjärde och femte styckena
|
|
—
|
Artikel 29.2
|
|
Artikel 17.2 första och andra styckena
|
—
|
|
Artikel 17.2 tredje stycket
|
Artikel 29.10 tredje stycket
|
|
Artikel 17.3 första stycket a
|
Artikel 29.3 första stycket a
|
|
—
|
Artikel 29.3 första stycket b
|
|
Artikel 17.3 första stycket b och c
|
Artikel 29.3 första stycket c och d
|
|
—
|
Artikel 29.3 andra stycket
|
|
Artikel 17.4
|
Artikel 29.4
|
|
Artikel 17.5
|
Artikel 29.5
|
|
Artikel 17.6 och 17.7
|
—
|
|
—
|
Artikel 29.6, 29.7, 29.8, 29.9, 29.10 och 29.11
|
|
Artikel 17.8
|
Artikel 29.12
|
|
Artikel 17.9
|
—
|
|
—
|
Artikel 29.13 och 29.14
|
|
Artikel 18.1 första stycket
|
Artikel 30.1 första stycket
|
|
Artikel 18.1 första stycket a, b, och c
|
Artikel 30.1 första stycket a, c och d
|
|
—
|
Artikel 30.1 första stycket b
|
|
—
|
Artikel 30.1 andra stycket
|
|
Artikel 18.2
|
—
|
|
—
|
Artikel 30.2
|
|
Artikel 18.3 första stycket
|
Artikel 30.3 första stycket
|
|
Artikel 18.3 andra och tredje styckena
|
—
|
|
Artikel 18.3 fjärde och femte styckena
|
Artikel 30.3 andra och tredje styckena
|
|
Artikel 18.4 första stycket
|
—
|
|
Artikel 18.4 andra och tredje styckena
|
Artikel 30.4 första och andra styckena
|
|
Artikel 18.4 fjärde stycket
|
—
|
|
Artikel 18.5 första och andra styckena
|
Artikel 30.7 första och andra styckena
|
|
Artikel 18.5 tredje stycket
|
Artikel 30.8 första och andra styckena
|
|
Artikel 18.5 fjärde stycket
|
Artikel 30.5 tredje stycket
|
|
—
|
Artikel 30.6 första stycket
|
|
Artikel 18.5 femte stycket
|
Artikel 30.6 andra stycket
|
|
Artikel 18.6 första och andra styckena
|
Artikel 30.5 första och andra styckena
|
|
Artikel 18.6 tredje stycket
|
—
|
|
Artikel 18.6 fjärde stycket
|
Artikel 30.6 tredje stycket
|
|
—
|
Artikel 30.6 fjärde stycket
|
|
Artikel 18.6 femte stycket
|
Artikel 30.6 femte stycket
|
|
Artikel 18.7
|
Artikel 30.9 första stycket
|
|
—
|
Artikel 30.9 andra stycket
|
|
Artikel 18.8 och 18.9
|
—
|
|
—
|
Artikel 30.10
|
|
Artikel 19.1 första stycket
|
Artikel 31.1 första stycket
|
|
Artikel 19.1 första stycket a, b och c
|
Artikel 31.1 första stycket a, b och c
|
|
—
|
Artikel 31.1 första stycket d
|
|
Artikel 19.2, 19.3 och 19.4
|
Artikel 31.2, 31.3 och 31.4
|
|
Artikel 19.5
|
—
|
|
Artikel 19.7 första stycket
|
Artikel 31.5 första stycket
|
|
Artikel 19.7 första stycket, första, andra, tredje och fjärde strecksatserna
|
—
|
|
Artikel 19.7 andra och tredje styckena
|
Artikel 31.5 andra och tredje styckena
|
|
Artikel 19.8
|
Artikel 31.6
|
|
Artikel 20
|
Artikel 32
|
|
Artikel 22
|
—
|
|
Artikel 23.1 och 23.2
|
Artikel 33.1 och 33.2
|
|
Artikel 23.3, 23.4, 23.5, 23.6, 23.7 och 23.8
|
—
|
|
Artikel 23.9
|
Artikel 33.3
|
|
Artikel 23.10
|
Artikel 33.4
|
|
Artikel 24
|
—
|
|
Artikel 25.1
|
Artikel 34.1
|
|
Artikel 25.2
|
Artikel 34.2
|
|
Artikel 25.3
|
Artikel 34.3
|
|
Artikel 25a.1
|
Artikel 35.1
|
|
Artikel 25a.2
|
Artikel 35.2 och 35.3
|
|
Artikel 25a.3
|
Artikel 35.4
|
|
—
|
Artikel 35.5
|
|
Artikel 25a.4 och 25a.5
|
Artikel 35.6 och 35.7
|
|
Artikel 26
|
—
|
|
Artikel 27
|
Artikel 36
|
|
—
|
Artikel 37
|
|
Artikel 28
|
Artikel 38
|
|
Artikel 29
|
Artikel 39
|
|
Bilaga I
|
Bilaga I
|
|
Bilaga II
|
Bilaga II
|
|
Bilaga III
|
Bilaga III
|
|
Bilaga IV
|
Bilaga IV
|
|
Bilaga V
|
Bilaga V
|
|
Bilaga VI
|
—
|
|
—
|
Bilaga VI
|
|
Bilaga VII
|
Bilaga VII
|
|
Bilaga VIII
|
Bilaga VIII
|
|
Bilaga IX
|
Bilaga IX
|
|
—
|
Bilaga X
|
|
—
|
Bilaga XI
|
|
,
1.1 Referenser
1.2 Identifierade krav
1.3 Relaterade standarder
2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
- Builddate: 16.07.2024 00:00:00 -Doknr: CELEX:32018L2001
- EULAW -
EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.
DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.
|