+BILAGA V

BILAGA V

BESTÄMMELSER FÖR BERÄKNING AV VÄXTHUSGASPÅVERKAN AV BIODRIVMEDEL, FLYTANDE BIOBRÄNSLEN OCH DERAS FOSSILA MOTSVARIGHETER

A. TYPISKA VÄRDEN OCH NORMALVÄRDEN FÖR BIODRIVMEDEL NÄR DE PRODUCERAS UTAN NÅGRA NETTOUTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER TILL FÖLJD AV FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING

Produktionskedja för biodrivmedel	Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp	Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	67 %	59 %
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	77 %	73 %
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	73 %	68 %
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	79 %	76 %
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	58 %	47 %
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	71 %	64 %
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	48 %	40 %
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	55 %	48 %
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	40 %	28 %
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	69 %	68 %
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	47 %	38 %
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	53 %	46 %
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)	37 %	24 %
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*))	67 %	67 %
Etanol av sockerrör	70 %	70 %
ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	52 %	47 %
Biodiesel av solros	57 %	52 %
Biodiesel av sojabönor	55 %	50 %
▼C2
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	33 %	20 %
▼B
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	51 %	45 %
Biodiesel av avfall i form av matolja	88 %	84 %
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**)	84 %	78 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	51 %	47 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	58 %	54 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	55 %	51 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	34 %	22 %
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	53 %	49 %
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	87 %	83 %
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**)	83 %	77 %
Ren vegetabilisk olja av raps	59 %	57 %
Ren vegetabilisk olja av solros	65 %	64 %
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	63 %	61 %
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	40 %	30 %
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	59 %	57 %
Ren olja av avfall i form av matolja	98 %	98 %
() Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (*) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (1), för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

B. UPPSKATTADE TYPISKA VÄRDEN RESPEKTIVE NORMALVÄRDEN FÖR FRAMTIDA BIODRIVMEDEL SOM INTE, ELLER BARA I FÖRSUMBAR OMFATTNING, FANNS PÅ MARKNADEN UNDER 2016, NÄR DE PRODUCERAS UTAN NÅGRA NETTOUTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER TILL FÖLJD AV FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING

Produktionskedja för biodrivmedel	Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp	Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
Etanol av vetehalm	85 %	83 %
▼C2
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	83 %	83 %
▼B
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	82 %	82 %
▼C2
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	83 %	83 %
▼B
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	82 %	82 %
▼C2
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	84 %	84 %
▼B
Dimetyleter (DME)av odlad skog i fristående anläggningar	83 %	83 %
▼C2
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	84 %	84 %
▼B
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	83 %	83 %
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	89 %	89 %
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	89 %	89 %
Dimetyleter (DME)av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	89 %	89 %
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	89 %	89 %
MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

C. METOD

1. Växthusgasutsläppen från produktion och användning av drivmedel, biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas enligt följande:

Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel ska beräknas enligt följande:

E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr,

där

E	=	totala utsläpp från användningen av bränslet,
eec	=	utsläpp från utvinning eller odling av råvaror,
el	=	på år fördelade utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning,
ep	=	utsläpp från bearbetning,
etd	=	utsläpp från transport och distribution,
eu	=	utsläpp från bränsle som används,
esca	=	utsläppsminskningar genom beständig inlagring av kol i marken genom förbättrade jordbruksmetoder,
eccs	=	utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och
eccr	=	utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid.

Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med.

Utsläppen av växthusgaser från produktion och användning av flytande biobränslen ska beräknas på samma sätt som för biodrivmedel (E), men med det tillägg som krävs för att ta med energiomvandlingen till den el och/eller värme och kyla som produceras, enligt följande:

För energianläggningar som bara tillhandahåller värme:

ii)

För energianläggningar som bara tillhandahåller el:

där

ECh,el

totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,

totala utsläpp av växthusgaser från det flytande biobränslet före slutomvandling,

ηel

elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda flytande biobränslet, baserat på dess energiinnehåll,

ηh

värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda flytande biobränslet, baserat på dess energiinnehåll.

iii)

För el eller mekanisk energi från energianläggningar som tillhandahåller nyttiggjord värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:

iv)

För nyttiggjord värme från energianläggningar som tillhandahåller värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi:

där

ECh,el

totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten,

totala utsläpp av växthusgaser från det flytande biobränslet före slutomvandling,

ηel

elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll,

ηh

värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll.

Cel

andel exergi i elen, och/eller mekanisk energi, sätts till 100 % (Cel = 1),

Carnot-effektivitet (andel exergi i nyttiggjord värme).

Carnot-effektiviteten Ch för nyttiggjord värme vid olika temperaturer definieras som

där

temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,

Omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C).

Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:

Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546

Vid tillämpningen av denna beräkning gäller följande definitioner:

kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,

nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning och kylning,

ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.

2. Växthusgasutsläpp från biodrivmedel och flytande biobränslen ska uttryckas på följande sätt:

Växthusgasutsläpp från biodrivmedel, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ.

Växthusgasutsläpp från flytande biobränslen, EC, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ slutlig energiprodukt (värme eller el), g CO2eq/MJ.

När värme och kyla produceras tillsammans med el ska utsläppen tilldelas värme respektive el (som i punkt 1 b), oavsett om värmen faktiskt utnyttjas för uppvärmningsändamål eller för kylning ( 32 ).

Om utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per ton torr bränsleråvara ska omvandlingen till gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ beräknas enligt följande ( 33 ):

där

Utsläpp per ton torr bränsleråvara (feedstock) ska beräknas enligt följande:

3. De minskade växthusgasutsläppen från biodrivmedel och flytande biobränslen ska beräknas enligt följande:

Minskade växthusgasutsläpp från biodrivmedel:

UTSLÄPPSMINSKNING = (EF(t) – EB)/EF(t),

där

EB	=	totala utsläpp från biodrivmedlet,
EF(t)	=	totala utsläpp från den fossila motsvarigheten till drivmedlet

Minskade växthusgasutsläpp från värme och kyla samt el som produceras från flytande biobränslen:

UTSLÄPPSMINSKNING = (ECF(h&c,el) – ECB(h&c,el)/ECF (h&c,el),

där

ECB(h&c,el)

totala utsläpp från värmen eller elen, och

ECF(h&c,el)

totala utsläpp från den fossila motsvarigheten till nyttiggjord värme eller el.

4. De växthusgaser som omfattas av punkt 1 är CO2, N2O och CH4. Vid beräkningen av koldioxidekvivalenter ska följande värden användas för dessa gaser:

CO2	:	1
N2O	:	298
CH4	:	25

5. Utsläpp från extraktion och odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från själva extraktions- och odlingsprocessen, från insamlingen, torkningen och lagringen av råvaror, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med. Då man uppskattar utsläppen från odling av biomassa i jordbruket är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från de regionala medelvärden för utsläpp från odling som ingår i de rapporter som avses i artikel 31.4 eller den information om disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling som ingår i denna bilaga. I brist på relevant information i dessa rapporter är det tillåtet att beräkna medelvärden baserade på lokala jordbruksmetoder, t.ex. baserat på data från en grupp av gårdar, som ett alternativ till att använda faktiska värden.

▼M2

6. I den beräkning som avses i punkt 1 a ska minskade växthusgasutsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, esca, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrade grödor och förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av restprodukter från jordbruk och användning av organiska jordförbättringsmedel, såsom kompost och rötrester från fermentering av gödsel, beaktas endast om de inte riskerar att inverka negativt på den biologiska mångfalden. Dessutom ska det tillhandahållas pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller för att det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel ( 34 ).

▼B

7. De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, ska beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:

el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB, ( 35 )

där

el	=	årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan (gram) koldioxidekvivalenter per enhet energi från biodrivmedel eller flytande biobränsle (megajoule)); åkermark (1) och jordbruksmark (2) för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning,
CSR	=	kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare,
CSA	=	kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
P	=	grödans produktivitet (uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och flytande biobränslen per ytenhet per år),
eB	=	bonus på 29 g CO2eq/MJ biodrivmedel eller flytande biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som fastställs i punkt 8.
(1) Åkermark enligt definitionen i IPCC. (2) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

8. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska beviljas om det kan styrkas att marken

i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och

utgör allvarligt skadad mark, inklusive mark som tidigare användes för jordbruk.

Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 20 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt led b säkerställs.

9. Allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen har försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion.

10. Kommissionen ska senast den 31 december 2020 se över riktlinjerna för beräkning av kollager i mark ( 36 ) med utgångspunkt i 2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories – volym 4 och i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 ( 37 ). Kommissionens riktlinjer ska ligga till grund för beräkningen av kollager på land vid tillämpningen av detta direktiv.

11. Utsläpp från bearbetning, ep, omfattar utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen, däribland de koldioxidutsläpp som motsvarar halten kol i fossila insatsvaror, oberoende av om dessa faktiskt förbränts vid processen.

När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i bränsleproduktionsanläggningen ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet.

Utsläpp från bearbetning ska inbegripa utsläpp från torkning av mellanliggande produkter och material om detta är relevant.

12. Utsläpp från transporter och distribution, etd, ska omfatta utsläpp från transport av råvaror och halvfabrikat och från lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt punkt 5 ska inte omfattas av den här punkten.

13. Utsläpp från bränsle som används, eu, ska antas vara noll för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Utsläpp av andra växthusgaser (N2O och CH4) än koldioxid från det bränsle som används ska ingå i faktorn eu för flytande biobränslen.

14. Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs, som inte redan har redovisats i ep, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och lagring av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av bränsle om den lagras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG ( 38 ).

▼M2

15. Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till den produktion av biodrivmedel eller flytande biobränslen till vilken de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung vid produktionen av kommersiella varor och tjänster före den 1 januari 2036.

▼B

16. Om en kraftvärmeenhet – som tillhandahåller värme och/eller el till en bränsleframställningsprocess för vilken utsläpp beräknas – producerar ett överskott av el och/eller nyttiggjord värme ska utsläppen av växthusgaser fördelas mellan elen och den nyttiggjorda värmen i enlighet med temperaturen för den värme som produceras (som återspeglar värmens användbarhet (nytta)). Den del av värmen som nyttiggjorts får man fram genom att multiplicera dess energiinnehåll med Carnot-effektiviteten Ch, vilken beräknas enligt följande:

där

temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten,

omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C).

Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt:

Carnot-effektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546.

I den beräkningen ska de faktiska verkningsgraderna användas, definierade som den årligen producerade mekaniska energin, elen respektive värmen, dividerat med den årligen tillförda energin.

Vid tillämpningen av denna beräkning gäller följande definitioner:

kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi,

nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning eller kylning,

ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.

17. Om en bränsleproduktionsprocess både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter (samprodukter), ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll (fastställt som det lägre värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el och värme). Växthusgasintensiteten i överskott av nyttiggjord värme eller el är samma som växthusgasintensiteten i den värme eller el som tillförs bränsleframställningsprocessen och bestäms genom beräkning av växthusgasintensiteten i samtliga tillförda ämnen och i utsläppen, inklusive bränsleråvaran och CH4- och N2O-utsläpp, till och från den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat, som tillhandahåller värme eller el till bränsleframställningsprocessen. När det gäller kraftvärme, dvs. el och värme, utförs beräkningen i enlighet med punkt 16.

▼M2

18. Vid beräkningen i punkt 17 ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + el + esca + de fraktioner av ep, etd, eccs och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan tilldelning i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som i det senaste sådana processteget kopplats till den mellanliggande bränsleprodukten användas i stället för de totala utsläppen. När det gäller biodrivmedel och flytande biobränslen ska alla samprodukter som inte omfattas av punkt 17 tas med i denna beräkning.

Samprodukter med negativt energiinnehåll ska vid beräkningen anses ha energiinnehållet noll.

Som allmän regel ska avfall och restprodukter, inklusive allt avfall och alla restprodukter som ingår i bilaga IX, anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in, oberoende av om de bearbetas till mellanliggande produkter innan de omvandlas till slutprodukten.

När det gäller biomassabränslen som produceras i andra raffinaderier än den kombination av bearbetningsanläggningar med pannor eller kraftvärmeenheter som tillhandahåller värme och/eller el till bearbetningsanläggningen, ska den enhet som analyseras för den beräkning som avses i punkt 17 utgöras av raffinaderiet.

▼B

19. Vid beräkningen i punkt 3 ska EF(t) för den fossila motsvarigheten till biodrivmedel vara 94 g CO2eq/MJ.

Vid beräkningen i punkt 3 ska ECF(e) för den fossila motsvarigheten till flytande biobränslen som används för elproduktion vara 183 g CO2eq/MJ.

Vid beräkningen i punkt 3 ska ECF(h&c) för den fossila motsvarigheten till flytande biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme, liksom för produktion av värme och/eller kyla vara 80 g CO2eq/MJ.

D. DISAGGREGERADE NORMALVÄRDEN FÖR BIODRIVMEDEL OCH FLYTANDE BIOBRÄNSLEN

Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec ” enligt definitionen i del C i denna bilaga inklusive N2O-utsläpp från mark

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor	9,6	9,6
Etanol av majs	25,5	25,5
Etanol av spannmål utom majs	27,0	27,0
Etanol av sockerrör	17,1	17,1
ETBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	32,0	32,0
Biodiesel av solros	26,1	26,1
Biodiesel av sojabönor	21,2	21,2
▼C2
Biodiesel av palmolja	26,0	26,0
▼B
Biodiesel av avfall i form av matolja	0	0
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)	0	0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	33,4	33,4
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	26,9	26,9
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	22,1	22,1
▼C2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja	27,3	27,3
▼B
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	0	0
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)	0	0
Ren vegetabilisk olja av raps	33,4	33,4
Ren vegetabilisk olja av solros	27,2	27,2
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	22,2	22,2
Ren vegetabilisk olja av palmolja	27,1	27,1
Ren olja av avfall i form av matolja	0	0
(*1) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec ” – endast för N2O-utsläpp från mark (dessa ingår redan i de disaggregerade värdena för utsläpp från odling i tabellen för ”eec ”)

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor	4,9	4,9
Etanol av majs	13,7	13,7
Etanol av spannmål utom majs	14,1	14,1
Etanol av sockerrör	2,1	2,1
ETBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	17,6	17,6
Biodiesel av solros	12,2	12,2
Biodiesel av sojabönor	13,4	13,4
Biodiesel av palmolja	16,5	16,5
Biodiesel av avfall i form av matolja	0	0
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)	0	0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	18,0	18,0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	12,5	12,5
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	13,7	13,7
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja	16,9	16,9
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	0	0
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)	0	0
Ren vegetabilisk olja av raps	17,6	17,6
Ren vegetabilisk olja av solros	12,2	12,2
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	13,4	13,4
Ren vegetabilisk olja av palmolja	16,5	16,5
Ren olja av avfall i form av matolja	0	0
(*1) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep ” enligt definitionen i del C i denna bilaga

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	18,8	26,3
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	9,7	13,6
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	13,2	18,5
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	7,6	10,6
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	27,4	38,3
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	15,7	22,0
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	20,8	29,1
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	14,8	20,8
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	28,6	40,1
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,8	2,6
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	21,0	29,3
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	15,1	21,1
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	30,3	42,5
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,5	2,2
Etanol av sockerrör	1,3	1,8
ETBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	11,7	16,3
Biodiesel av solros	11,8	16,5
Biodiesel av sojabönor	12,1	16,9
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	30,4	42,6
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	13,2	18,5
Biodiesel av avfall i form av matolja	9,3	13,0
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)	13,6	19,1
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	10,7	15,0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	10,5	14,7
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	10,9	15,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	27,8	38,9
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	9,7	13,6
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	10,2	14,3
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)	14,5	20,3
Ren vegetabilisk olja av raps	3,7	5,2
Ren vegetabilisk olja av solros	3,8	5,4
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	4,2	5,9
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	22,6	31,7
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	4,7	6,5
Ren olja av avfall i form av matolja	0,6	0,8
(1) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (2) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Disaggregerade normalvärden endast för extraktion av olja (dessa ingår redan i de disaggregerade värden för utsläpp från bearbetning i tabellen för ”ep ”)

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Biodiesel av raps	3,0	4,2
Biodiesel av solros	2,9	4,0
Biodiesel av sojabönor	3,2	4,4
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	20,9	29,2
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	3,7	5,1
Biodiesel av avfall i form av matolja	0	0
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)	4,3	6,1
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	3,1	4,4
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	3,0	4,1
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	3,3	4,6
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	21,9	30,7
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	3,8	5,4
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	0	0
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*1)	4,3	6,0
Ren vegetabilisk olja av raps	3,1	4,4
Ren vegetabilisk olja av solros	3,0	4,2
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	3,4	4,7
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	21,8	30,5
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	3,8	5,3
Ren olja av avfall i form av matolja	0	0
(*1) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd ” enligt definitionen i del C i denna bilaga

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	2,3	2,3
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	2,3	2,3
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,3	2,3
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,3	2,3
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,3	2,3
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,3	2,3
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,2	2,2
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	2,2	2,2
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,2	2,2
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,2	2,2
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	2,2	2,2
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,2	2,2
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)	2,2	2,2
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	2,2	2,2
Etanol av sockerrör	9,7	9,7
ETBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	1,8	1,8
Biodiesel av solros	2,1	2,1
Biodiesel av sojabönor	8,9	8,9
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	6,9	6,9
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	6,9	6,9
Biodiesel av avfall i form av matolja	1,9	1,9
▼C2
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*1)	1,6	1,6
▼B
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	1,7	1,7
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	2,0	2,0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	9,2	9,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	7,0	7,0
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	7,0	7,0
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	1,7	1,7
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)	1,5	1,5
Ren vegetabilisk olja av raps	1,4	1,4
Ren vegetabilisk olja av solros	1,7	1,7
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	8,8	8,8
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	6,7	6,7
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	6,7	6,7
Ren olja av avfall i form av matolja	1,4	1,4
(1) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (2) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution (”etd ” enligt definitionen i del C i denna bilaga, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av grödor eller olja).

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	1,6	1,6
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	1,6	1,6
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	1,6	1,6
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	1,6	1,6
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)	1,6	1,6
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	1,6	1,6
Etanol av sockerrör	6,0	6,0
Andelen ETBE (etyltertiärbutyleter) från förnybar etanol	Kommer att anses vara lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Andelen TAEE (tert-amyletyleter) från förnybar etanol	Kommer att anses vara lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	1,3	1,3
Biodiesel av solros	1,3	1,3
Biodiesel av sojabönor	1,3	1,3
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	1,3	1,3
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	1,3	1,3
Biodiesel av avfall i form av matolja	1,3	1,3
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)	1,3	1,3
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	1,2	1,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	1,2	1,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	1,2	1,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	1,2	1,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	1,2	1,2
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	1,2	1,2
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)	1,2	1,2
Ren vegetabilisk olja av raps	0,8	0,8
Ren vegetabilisk olja av solros	0,8	0,8
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	0,8	0,8
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	0,8	0,8
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	0,8	0,8
Ren olja av avfall i form av matolja	0,8	0,8
(1) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (2) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	30,7	38,2
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna)	21,6	25,5
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	25,1	30,4
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	19,5	22,5
Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	39,3	50,2
Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	27,6	33,9
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	48,5	56,8
Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	42,5	48,5
Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	56,3	67,8
Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	29,5	30,3
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna)	50,2	58,5
Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	44,3	50,3
Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk)	59,5	71,7
Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*1))	30,7	31,4
Etanol av sockerrör	28,1	28,6
ETBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
TAEE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Biodiesel av raps	45,5	50,1
Biodiesel av solros	40,0	44,7
Biodiesel av sojabönor	42,2	47,0
▼C2
Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	63,3	75,5
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	46,1	51,4
▼B
Biodiesel av avfall i form av matolja	11,2	14,9
▼C2
Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*2)	15,2	20,7
▼B
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps	45,8	50,1
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros	39,4	43,6
Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor	42,2	46,5
▼C2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	62,1	73,2
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	44,0	47,9
▼B
Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja	11,9	16,0
Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*2)	16,0	21,8
Ren vegetabilisk olja av raps	38,5	40,0
Ren vegetabilisk olja av solros	32,7	34,3
Ren vegetabilisk olja av sojabönor	35,2	36,9
▼C2
Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam)	56,4	65,5
Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan)	38,5	40,3
▼B
Ren olja av avfall i form av matolja	2,0	2,2
(1) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (2) Anm.: Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.

E. UPPSKATTADE DISAGGREGERADE NORMALVÄRDEN FÖR FRAMTIDA BIODRIVMEDEL OCH FLYTANDE BIOBRÄNSLEN SOM INTE, ELLER BARA I FÖRSUMBAR OMFATTNING, FANNS PÅ MARKNADEN 2016

Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec ” enligt definitionen i del C i denna bilaga inklusive N2O-utsläpp (inklusive flisning av virkesavfall eller odlad skog)

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	1,8	1,8
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	3,3	3,3
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	8,2	8,2
▼C2
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	3,3	3,3
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	8,2	8,2
▼B
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	3,1	3,1
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	7,6	7,6
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	3,1	3,1
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	7,6	7,6
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,5	2,5
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,5	2,5
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,5	2,5
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,5	2,5
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

Disaggregerade normalvärden för N2O-utsläpp från mark (ingår i disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling i tabellen för ”eec ”)

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	0	0
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	4,4	4,4
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	4,4	4,4
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	4,1	4,1
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	4,1	4,1
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep ” enligt definitionen i del C i denna bilaga

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	4,8	6,8
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	0,1	0,1
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	0,1	0,1
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	0,1	0,1
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	0,1	0,1
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	0	0
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	0	0
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	0	0
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	0	0
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd ” enligt definitionen i del C i denna bilaga

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	7,1	7,1
▼C2
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	12,2	12,2
▼B
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	8,4	8,4
▼C2
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	12,2	12,2
▼B
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	8,4	8,4
▼C2
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	12,1	12,1
▼B
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	8,6	8,6
▼C2
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	12,1	12,1
▼B
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	8,6	8,6
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	7,7	7,7
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	7,9	7,9
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	7,7	7,7
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	7,9	7,9
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution etd enligt definitionen i del C i denna bilaga, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av bränsleråvara).

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	1,6	1,6
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	1,2	1,2
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	1,2	1,2
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	1,2	1,2
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	1,2	1,2
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	2,0	2,0
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	2,0	2,0
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	2,0	2,0
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	2,0	2,0
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,0	2,0
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,0	2,0
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,0	2,0
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	2,0	2,0
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution

Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen	Typiskt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)	Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Etanol av vetehalm	13,7	15,7
▼C2
Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar	15,6	15,6
▼B
Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar	16,7	16,7
▼C2
Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar	15,6	15,6
▼B
Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar	16,7	16,7
▼C2
Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar	15,2	15,2
▼B
Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar	16,2	16,2
▼C2
Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar	15,2	15,2
▼B
Metanol av odlad skog i fristående anläggningar	16,2	16,2
Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	10,2	10,2
Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	10,4	10,4
Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	10,2	10,2
Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik	10,4	10,4
MTBE, andel från förnybara energikällor	Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används

1. Översikt

Rubrik	Reglering

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa	Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa	Krav

Builddate: 16.07.2024 00:00:00 -Doknr: CELEX:32018L2001
EULAW -
EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.