English - European Union - Environment -

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/31/EG

av den 23 april 2009

om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006

(Text av betydelse för EES)

1. Översikt

KAPITEL 1 SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

KAPITEL 2 VAL AV LAGRINGSPLATSER OCH UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND

KAPITEL 3 LAGRINGSTILLSTÅND

KAPITEL 4 SKYLDIGHETER UNDER DRIFT, VID STÄNGNING OCH EFTER STÄNGNING

KAPITEL 5 TILLTRÄDE FÖR TREDJE PART

KAPITEL 6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 7 ÄNDRINGAR

KAPITEL 8 SLUTBESTÄMMELSER

BILAGA I KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV DET POTENTIELLA LAGRINGSKOMPLEX OCH OMGIVANDE OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 4.3

BILAGA I

KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV DET POTENTIELLA LAGRINGSKOMPLEX OCH OMGIVANDE OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 4.3

Den beskrivning och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och omgivande område som avses i artikel 4.3 ska göras i tre steg i enlighet med bästa metoder vid tidpunkten för bedömningen och med de kriterier som anges nedan. Avvikelser från ett eller flera av dessa kriterier får tillåtas av den behöriga myndigheten, under förutsättning att verksamhetsutövaren har visat att detta inte påverkar beskrivningens och bedömningens ändamålsenlighet för att fatta beslut enligt artikel 4.

Steg 1: Insamling av uppgifter

Tillräckliga uppgifter ska samlas in för att upprätta en volymetrisk och tredimensionell statisk (3-D) geologisk modell över lagringsplatsen och lagringskomplexet inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkade områden. Dessa uppgifter ska omfatta åtminstone följande egenskaper hos lagringskomplexet:

a) Geologi och geofysik.

b) Hydrogeologi (särskilt förekomsten av grundvatten som är avsett för dricksvatten).

c) Reservoarteknik (inbegripet volymetriska beräkningar av porvolymen för injektion av koldioxid och slutlig lagringskapacitet).

d) Geokemi (upplösningshastighet, mineraliseringstakt).

e) Geomekanik (permeabilitet, sprickbildningstryck).

f) Seismicitet.

g) Förekomst av naturliga och tillverkade sprickor och kanaler, däribland brunnar och borrhål, som kan utgöra läckagevägar, och vilket skick dessa befinner sig i.

Följande egenskaper hos komplexets omgivningar ska dokumenteras:

h) Områden kring lagringskomplexet som kan påverkas av lagringen av koldioxid på lagringsplatsen.

i) Befolkningsfördelning i den region som ligger över lagringsplatsen.

j) Närhet till värdefulla naturresurser (i synnerhet Natura 2000-områden enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar ( 4 ) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( 5 ), drickbart grundvatten och kolväten).

k) Verksamhet kring lagringskomplexet och eventuell interaktion med dessa verksamheter (t.ex. undersökning, produktion och lagring av kolväten, geotermiskt utnyttjande av akviferer samt utnyttjande av underjordiska vattenreserver).

l) Närhet till de potentiella koldioxidkällor (inbegripet uppskattning av den totala potentiella mängden koldioxid som ekonomiskt kan bli tillgänglig för lagring) och lämpliga transportnät.

Steg 2: Byggande av den tredimensionella statiska geologiska modellen

Med hjälp av de uppgifter som samlats in i steg 1 ska en tredimensionell statisk geologisk modell – eller en serie sådana modeller – av det föreslagna lagringskomplexet, inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkande områden och vätskor, byggas med användande av datoriserade reservoarsimulatorer. De statiska geologiska modellerna ska beskriva komplexet i fråga om följande:

a) Den fysiska fällans geologiska struktur.

b) Reservoarens geomekaniska, geokemiska och flödesmässiga egenskaper, täckande lager (takbergarter, förseglingar, porösa och permeabla horisonter) och omgivande formationer.

c) Beskrivning av spricksystem och eventuell förekomst av tillverkade sprickor och kanaler.

d) Lagringskomplexets area och djup.

e) Porvolymen (inbegripet porstorleksfördelning).

f) Ursprunglig vätskefördelning.

g) Alla andra relevanta kännetecken.

Osäkerheten för varje parameter som används för att bygga modellen ska bedömas genom utveckling av en serie scenarier för varje parameter och beräkning av ett lämpligt sannolikhetsintervall. Varje osäkerhet i själva modellen ska också bedömas.

Steg 3: Beskrivning av dynamiskt beteende i samband med lagring, beskrivning av känslighet och riskbedömning

Beskrivningarna och bedömningen ska grundas på en dynamisk modellering som innefattar simuleringar med flera olika tidssteg av injektion av koldioxid i lagringsplatsen, vilket ska göras med hjälp av de tredimensionella statiska geologiska modellerna i den datoriserade lagringskomplexsimulator som byggts upp i steg 2.

Steg 3.1: Beskrivning av dynamiskt beteende i samband med lagring

Åtminstone följande faktorer ska beaktas:

a) Möjlig injektionstakt och CO2-strömmarnas egenskaper.

b) Hur effektiv den kopplade processmodelleringen är (dvs. hur de olika enskilda effekterna i simulatorn samverkar).

c) Reaktiva processer (dvs. hur den injekterade koldioxidens reaktioner med mineraler in situ återkopplas i modellen).

d) Vilka reservoarsimulatorer som använts (det kan krävas flera simuleringar för att validera vissa rön).

e) Kort- och långsiktiga simuleringar (för att fastställa vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig under årtionden och årtusenden, bland annat i fråga om upplösningshastigheten för koldioxid i vatten).

Den dynamiska modelleringen ska ge kunskap om:

f) Lagringsformationens tryck och temperatur som en funktion över tiden av injektionshastighet och ackumulerad injektionsmängd.

g) Koldioxidens rumsliga och vertikala spridning över tid.

h) Egenskaper hos CO2-flödet i reservoaren, inbegripet fasbeteende.

i) Mekanismer för och omfattning av koldioxidinfångning (inbegripet bräddnivåer och laterala och vertikala förseglingar).

j) Sekundära inneslutningssystem i lagringskomplexet som helhet.

k) Lagringskapacitet och tryckgradienter på lagringsplatsen.

l) Risken för sprickbildning i lagringsformationer och takbergarter.

m) Risken för att koldioxid ska tränga in i takbergarterna.

n) Risken för läckage från lagringsplatsen (t.ex. genom övergivna eller otillräckligt tätade brunnar).

o) Migrationstakt (från öppna reservoarer).

p) Sprickförseglingstakt.

q) Förändringar av formationernas vätskekemi och därmed sammanhängande reaktioner (t.ex. förändrat pH-värde eller mineralbildning) och reaktiv modellering ska inbegripas för att bedöma effekterna.

r) Undanträngning av vätskor i formationen.

s) Ökad seismicitet och elevation vid ytnivå.

Steg 3.2: Beskrivning av känslighet

Flera simuleringar ska göras för att fastställa bedömningens känslighet för antaganden avseende bestämda parametrar. Simuleringarna ska grundas på ändring av parametrarna i de statiska geologiska modellerna, och olika sannolikhetsberäkningar och antaganden i den dynamiska modelleringen. All signifikant känslighet ska tas i beaktande vid riskbedömningen.

Steg 3.3: Utvärdering av riskerna

Utvärderingen av riskerna ska bland annat omfatta följande:

3.3.1 Riskbeskrivning

Riskbeskrivningen ska göras genom en beskrivning av potentialen för läckage från lagringskomplexet, enligt vad som kunnat fastställas genom dynamisk modellering och säkerhetsbeskrivningen ovan. Bland annat ska följande beaktas:

a) Potentiella läckagevägar.

b) Potentiell omfattning av läckage från identifierade läckagevägar (flöden).

c) Kritiska parametrar som kan påverka potentiella läckage (t.ex. maximalt reservoartryck, maximal injektionstakt, temperatur, känslighet för olika antaganden i de statiska geologiska modellerna, osv.).

d) Sekundära effekter av koldioxidlagring, bland annat undanträngning av vätskor i formationen och nya substanser som bildas på grund av koldioxidlagringen.

e) Andra faktorer som skulle kunna innebära en fara för människors hälsa eller miljön (t.ex. konstruktioner i samband med projektet).

Riskbeskrivningen ska omfatta hela skalan av möjliga driftsförhållanden för att pröva lagringskomplexets säkerhet.

3.3.2

Exponeringsbedömning – Grundad på beskrivningen av omgivningen och befolkningens fördelning samt verksamhet ovanför lagringskomplexet och vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig vid eventuella läckage från de potentiella läckagevägar som identifierats under steg 3.3.1.

3.3.3

Effektbedömning – Bedömningen görs på grundval av känsligheten hos specifika arter, samhällen eller livsmiljöer som kan kopplas till potentiella läckagehändelser som identifierats i steg 3.3.1. När det är relevant ska den innefatta effekter av exponering för höga halter av koldioxid i biosfären (inklusive mark, bottensediment och den bentiska zonen (kvävning; koldioxidförgiftning) och minskade pH-värden i omgivningarna till följd av koldioxidläckage). Den ska också innefatta en bedömning av effekterna av andra substanser som kan finnas i läckande CO2-strömmar (antingen orenheter i injektionsströmmarna eller nya substanser som bildats genom lagringen av koldioxid). Dessa effekter ska beaktas på en tids- och rumsskala, och kopplas till en serie potentiella läckagehändelser av olika omfattning.

3.3.4

Riskbeskrivning – Denna ska omfatta en bedömning av platsens säkerhet och integritet på kort och lång sikt, inbegripet en bedömning av risken för läckage under de föreslagna användningsvillkoren och av effekterna på miljö och människors hälsa i värsta fall. Riskbeskrivningen ska göras på grundval av risk-, exponerings- och effektbedömningarna. Den ska omfatta en bedömning av de osäkerhetskällor som har identifierats i samband med beskrivningen och bedömningen av lagringsplatsen och, när det är möjligt, en beskrivning av möjligheterna att minska osäkerheten.

BILAGA II KRITERIER FÖR UPPRÄTTANDE OCH UPPDATERING AV DEN ÖVERVAKNINGSPLAN SOM AVSES I ARTIKEL 13.2 OCH FÖR ÖVERVAKNING EFTER STÄNGNING

BILAGA II

KRITERIER FÖR UPPRÄTTANDE OCH UPPDATERING AV DEN ÖVERVAKNINGSPLAN SOM AVSES I ARTIKEL 13.2 OCH FÖR ÖVERVAKNING EFTER STÄNGNING

1. Upprättande och uppdatering av övervakningsplanen

Den övervakningsplan som avses i artikel 13.2 ska upprättas i enlighet med den riskbedömning som genomförts i steg 3 i bilaga I, och uppdateras i syfte att uppfylla de övervakningskrav som fastställs i artikel 13.1 enligt följande kriterier:

1.1

Upprättande av planen

Övervakningsplanen ska innehålla detaljer om den övervakning som ska ske under projektets huvudfaser, däribland övervakning av utgångsläget, driftövervakning och övervakning efter stängning. Följande ska specificeras för varje fas:

a) Övervakade parametrar.

b) Vilken teknik som används för övervakning och motivering till teknikval.

c) Motivering till övervakningsplatser och spatial stickprovstagning.

d) Motivering till tillämpningsfrekvens och temporal stickprovstagning.

De parametrar som ska övervakas ska identifieras för att uppfylla syftet med övervakningen. Planerna ska i varje fall innefatta kontinuerlig eller intermittent övervakning av följande:

e) Läckage av koldioxid vid injektionsanläggningen.

f) Volymetriskt flöde av koldioxid vid injektionsbrunnstopparna.

g) Koldioxidens tryck och temperatur vid injektionsbrunnstopparna (för att bestämma massaflödet).

h) Kemisk analys av det injekterade materialet.

i) Reservoarens temperatur och tryck (för att avgöra koldioxidfasens beteende och status).

Valet av övervakningsteknik ska grundas på bästa tillgängliga metoder vid tidpunkten för utformandet. Följande alternativ ska beaktas och användas när så är lämpligt:

j) Teknik för att spåra koldioxidens närvaro, lokalisering och migrationsvägar under ytan och vid ytan.

k) Teknik som ger information om tryck-volymbeteende och CO2-plymens areala/vertikala distribution för att finjustera den digitala 3-D-simuleringen i de tredimensionella geologiska modellerna av lagringsformationen som upprättats enligt artikel 4 och bilaga I.

l) Teknik som kan ge en vid arealspridning för att samla in information om tidigare oupptäckta potentiella läckagevägar över hela lagringskomplexets areal och utanför detta i händelse av betydande störningar eller i händelse av koldioxidmigration ut från lagringskomplexet.

1.2

Uppdatering av planen

De uppgifter som samlas in vid övervakningen ska kollationeras och tolkas. De observerade resultaten ska jämföras med det beteende som förutsetts i de dynamiska simuleringar av det tredimensionella tryck-volymbeteendet och mättnadsbeteendet som gjorts i samband med säkerhetsbeskrivningen enligt artikel 4 och bilaga I steg 3.

Om det föreligger en väsentlig skillnad mellan det observerade och det förutsedda beteendet ska 3-D-modellen kalibreras om för att återspegla det observerade beteendet. Omkalibreringen ska grundas på dataobservationer från övervakningsplanen och när så krävs för att skapa större säkerhet i kalibreringsantaganden ska ytterligare data inhämtas.

Steg 2 och 3 i bilaga I ska upprepas med användning av de omkalibrerade 3-D-modellerna för att generera nya faroscenarier och flöden och för att revidera och uppdatera riskbedömningen.

När nya koldioxidkällor, kanaler och flöden eller observerade signifikanta avvikelser från tidigare bedömningar identifieras till följd av historisk matchning och omkalibrering av modeller ska övervakningsplanen uppdateras i enlighet med detta.

2. Övervakning efter stängning

Övervakningen efter stängning ska grundas på den information som samlats in och modellerats under genomförandet av den övervakningsplan som avses i artikel 13.2 samt ovan i punkt 1.2 i denna bilaga. Den ska i synnerhet tjäna till att erbjuda den information som behövs för att fatta beslut i enlighet med artikel 18.1.

( 1 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

( 4 ) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.

( 5 ) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa	Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa	Krav

Builddate: 24.12.2018 00:00:00 -Doknr: CELEX:32009L0031
EULAW -
EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.