|
+BILAGA I KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV DET POTENTIELLA LAGRINGSKOMPLEX OCH OMGIVANDE OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 4.3 |
BILAGA I KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV DET POTENTIELLA LAGRINGSKOMPLEX OCH OMGIVANDE OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 4.3BILAGA I KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV DET POTENTIELLA LAGRINGSKOMPLEX OCH OMGIVANDE OMRÅDE SOM AVSES I ARTIKEL 4.3 Den beskrivning och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och omgivande område som avses i artikel 4.3 ska göras i tre steg i enlighet med bästa metoder vid tidpunkten för bedömningen och med de kriterier som anges nedan. Avvikelser från ett eller flera av dessa kriterier får tillåtas av den behöriga myndigheten, under förutsättning att verksamhetsutövaren har visat att detta inte påverkar beskrivningens och bedömningens ändamålsenlighet för att fatta beslut enligt artikel 4. Steg 1: Insamling av uppgifter Tillräckliga uppgifter ska samlas in för att upprätta en volymetrisk och tredimensionell statisk (3-D) geologisk modell över lagringsplatsen och lagringskomplexet inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkade områden. Dessa uppgifter ska omfatta åtminstone följande egenskaper hos lagringskomplexet: a) Geologi och geofysik. b) Hydrogeologi (särskilt förekomsten av grundvatten som är avsett för dricksvatten). c) Reservoarteknik (inbegripet volymetriska beräkningar av porvolymen för injektion av koldioxid och slutlig lagringskapacitet). d) Geokemi (upplösningshastighet, mineraliseringstakt). e) Geomekanik (permeabilitet, sprickbildningstryck). f) Seismicitet. g) Förekomst av naturliga och tillverkade sprickor och kanaler, däribland brunnar och borrhål, som kan utgöra läckagevägar, och vilket skick dessa befinner sig i. Följande egenskaper hos komplexets omgivningar ska dokumenteras: h) Områden kring lagringskomplexet som kan påverkas av lagringen av koldioxid på lagringsplatsen. i) Befolkningsfördelning i den region som ligger över lagringsplatsen. j) Närhet till värdefulla naturresurser (i synnerhet Natura 2000-områden enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar ( 4 ) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( 5 ), drickbart grundvatten och kolväten). k) Verksamhet kring lagringskomplexet och eventuell interaktion med dessa verksamheter (t.ex. undersökning, produktion och lagring av kolväten, geotermiskt utnyttjande av akviferer samt utnyttjande av underjordiska vattenreserver). l) Närhet till de potentiella koldioxidkällor (inbegripet uppskattning av den totala potentiella mängden koldioxid som ekonomiskt kan bli tillgänglig för lagring) och lämpliga transportnät. Steg 2: Byggande av den tredimensionella statiska geologiska modellen Med hjälp av de uppgifter som samlats in i steg 1 ska en tredimensionell statisk geologisk modell – eller en serie sådana modeller – av det föreslagna lagringskomplexet, inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkande områden och vätskor, byggas med användande av datoriserade reservoarsimulatorer. De statiska geologiska modellerna ska beskriva komplexet i fråga om följande: a) Den fysiska fällans geologiska struktur. b) Reservoarens geomekaniska, geokemiska och flödesmässiga egenskaper, täckande lager (takbergarter, förseglingar, porösa och permeabla horisonter) och omgivande formationer. c) Beskrivning av spricksystem och eventuell förekomst av tillverkade sprickor och kanaler. d) Lagringskomplexets area och djup. e) Porvolymen (inbegripet porstorleksfördelning). f) Ursprunglig vätskefördelning. g) Alla andra relevanta kännetecken. Osäkerheten för varje parameter som används för att bygga modellen ska bedömas genom utveckling av en serie scenarier för varje parameter och beräkning av ett lämpligt sannolikhetsintervall. Varje osäkerhet i själva modellen ska också bedömas. Steg 3: Beskrivning av dynamiskt beteende i samband med lagring, beskrivning av känslighet och riskbedömning Beskrivningarna och bedömningen ska grundas på en dynamisk modellering som innefattar simuleringar med flera olika tidssteg av injektion av koldioxid i lagringsplatsen, vilket ska göras med hjälp av de tredimensionella statiska geologiska modellerna i den datoriserade lagringskomplexsimulator som byggts upp i steg 2. Steg 3.1: Beskrivning av dynamiskt beteende i samband med lagring Åtminstone följande faktorer ska beaktas: a) Möjlig injektionstakt och CO2-strömmarnas egenskaper. b) Hur effektiv den kopplade processmodelleringen är (dvs. hur de olika enskilda effekterna i simulatorn samverkar). c) Reaktiva processer (dvs. hur den injekterade koldioxidens reaktioner med mineraler in situ återkopplas i modellen). d) Vilka reservoarsimulatorer som använts (det kan krävas flera simuleringar för att validera vissa rön). e) Kort- och långsiktiga simuleringar (för att fastställa vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig under årtionden och årtusenden, bland annat i fråga om upplösningshastigheten för koldioxid i vatten). Den dynamiska modelleringen ska ge kunskap om: f) Lagringsformationens tryck och temperatur som en funktion över tiden av injektionshastighet och ackumulerad injektionsmängd. g) Koldioxidens rumsliga och vertikala spridning över tid. h) Egenskaper hos CO2-flödet i reservoaren, inbegripet fasbeteende. i) Mekanismer för och omfattning av koldioxidinfångning (inbegripet bräddnivåer och laterala och vertikala förseglingar). j) Sekundära inneslutningssystem i lagringskomplexet som helhet. k) Lagringskapacitet och tryckgradienter på lagringsplatsen. l) Risken för sprickbildning i lagringsformationer och takbergarter. m) Risken för att koldioxid ska tränga in i takbergarterna. n) Risken för läckage från lagringsplatsen (t.ex. genom övergivna eller otillräckligt tätade brunnar). o) Migrationstakt (från öppna reservoarer). p) Sprickförseglingstakt. q) Förändringar av formationernas vätskekemi och därmed sammanhängande reaktioner (t.ex. förändrat pH-värde eller mineralbildning) och reaktiv modellering ska inbegripas för att bedöma effekterna. r) Undanträngning av vätskor i formationen. s) Ökad seismicitet och elevation vid ytnivå. Steg 3.2: Beskrivning av känslighet Flera simuleringar ska göras för att fastställa bedömningens känslighet för antaganden avseende bestämda parametrar. Simuleringarna ska grundas på ändring av parametrarna i de statiska geologiska modellerna, och olika sannolikhetsberäkningar och antaganden i den dynamiska modelleringen. All signifikant känslighet ska tas i beaktande vid riskbedömningen. Steg 3.3: Utvärdering av riskerna Utvärderingen av riskerna ska bland annat omfatta följande: 3.3.1 Riskbeskrivning Riskbeskrivningen ska göras genom en beskrivning av potentialen för läckage från lagringskomplexet, enligt vad som kunnat fastställas genom dynamisk modellering och säkerhetsbeskrivningen ovan. Bland annat ska följande beaktas: a) Potentiella läckagevägar. b) Potentiell omfattning av läckage från identifierade läckagevägar (flöden). c) Kritiska parametrar som kan påverka potentiella läckage (t.ex. maximalt reservoartryck, maximal injektionstakt, temperatur, känslighet för olika antaganden i de statiska geologiska modellerna, osv.). d) Sekundära effekter av koldioxidlagring, bland annat undanträngning av vätskor i formationen och nya substanser som bildas på grund av koldioxidlagringen. e) Andra faktorer som skulle kunna innebära en fara för människors hälsa eller miljön (t.ex. konstruktioner i samband med projektet). Riskbeskrivningen ska omfatta hela skalan av möjliga driftsförhållanden för att pröva lagringskomplexets säkerhet.
1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|