+EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (Text av betydelse för EES)
---+Artikel 1 Innehåll
---+Artikel 2 Definitioner
---+Artikel 3 Ansvar för försörjningstryggheten för gas
------+Artikel 3 1.
------+Artikel 3 2.
------+Artikel 3 3.
------+Artikel 3 4.
------+Artikel 3 5.
------+Artikel 3 6.
------+Artikel 3 7.
------+Artikel 3 8.
---+Artikel 4 Gruppen för samordning av gasförsörjningen
------+Artikel 4 1.
------+Artikel 4 2.
------+Artikel 4 3.
------+Artikel 4 4.
---+Artikel 5 Infrastrukturnormer
------+Artikel 5 1.
------+Artikel 5 2.
------+Artikel 5 3.
------+Artikel 5 4.
------+Artikel 5 5.
------+Artikel 5 6.
------+Artikel 5 7.
------+Artikel 5 8.
------+Artikel 5 9.
---+Artikel 6 Försörjningsnormer för gas
------+Artikel 6 1.
------+Artikel 6 2.
------+Artikel 6 3.
------+Artikel 6 4.
------+Artikel 6 5.
------+Artikel 6 6.
---+Artikel 6a Fyllnadsmål och fyllnadsbanor
------+Artikel 6a 1.
------+Artikel 6a 2.
------+Artikel 6a 3.
------+Artikel 6a 4.
------+Artikel 6a 5.
------+Artikel 6a 5a.
------+Artikel 6a 5b.
------+Artikel 6a 5c.
------+Artikel 6a 5d.
------+Artikel 6a 5e.
------+Artikel 6a 5f.
------+Artikel 6a 6.
------+Artikel 6a 7.
------+Artikel 6a 8.
------+Artikel 6a 9.
------+Artikel 6a 10.
------+Artikel 6a 11.
---+Artikel 6b Genomförande av fyllnadsmål
------+Artikel 6b 1.
------+Artikel 6b 2.
------+Artikel 6b 3.
------+Artikel 6b 4.
---+Artikel 6c Lagringsavtal och mekanism för bördefördelning
------+Artikel 6c 1.
------+Artikel 6c 2.
------+Artikel 6c 3.
------+Artikel 6c 4.
------+Artikel 6c 5.
---+Artikel 6d Övervakning och verkställighet
------+Artikel 6d 1.
------+Artikel 6d 2.
------+Artikel 6d 3.
------+Artikel 6d 4.
------+Artikel 6d 5.
------+Artikel 6d 6.
------+Artikel 6d 7.
---+Artikel 7 Riskbedömning
------+Artikel 7 1.
------+Artikel 7 2.
------+Artikel 7 3.
------+Artikel 7 4.
------+Artikel 7 5.
------+Artikel 7 6.
------+Artikel 7 7.
---+Artikel 8 Upprättande av förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner
------+Artikel 8 2.
------+Artikel 8 3.
------+Artikel 8 4.
------+Artikel 8 5.
------+Artikel 8 6.
------+Artikel 8 7.
------+Artikel 8 8.
------+Artikel 8 9.
------+Artikel 8 10.
------+Artikel 8 11.
------+Artikel 8 12.
---+Artikel 8a Åtgärder för cybersäkerhet
------+Artikel 8a 1.
------+Artikel 8a 2.
------+Artikel 8a 3.
---+Artikel 9 Innehållet i förebyggande åtgärdsplaner
------+Artikel 9 1.
------+Artikel 9 2.
------+Artikel 9 3.
------+Artikel 9 4.
------+Artikel 9 5.
------+Artikel 9 6.
------+Artikel 9 7.
------+Artikel 9 8.
------+Artikel 9 9.
------+Artikel 9 10.
------+Artikel 9 11.
---+Artikel 10 Innehållet i krisplanen
------+Artikel 10 1.
------+Artikel 10 2.
------+Artikel 10 3.
------+Artikel 10 4.
---+Artikel 11 Tillkännagivande av en kris
------+Artikel 11 1.
------+Artikel 11 2.
------+Artikel 11 3.
------+Artikel 11 4.
------+Artikel 11 5.
------+Artikel 11 6.
------+Artikel 11 7.
------+Artikel 11 7a.
------+Artikel 11 8.
------+Artikel 11 9.
---+Artikel 12 Krishantering på regional nivå och unionsnivå
------+Artikel 12 1.
------+Artikel 12 2.
------+Artikel 12 3.
------+Artikel 12 4.
------+Artikel 12 5.
------+Artikel 12 6.
------+Artikel 12 7.
------+Artikel 12 8.
---+Artikel 13 Solidaritet
------+Artikel 13 1.
------+Artikel 13 2.
------+Artikel 13 3.
------+Artikel 13 3a.
------+Artikel 13 4.
------+Artikel 13 5.
------+Artikel 13 6.
------+Artikel 13 7.
------+Artikel 13 8.
------+Artikel 13 8a.
------+Artikel 13 8b.
------+Artikel 13 8c.
------+Artikel 13 9.
------+Artikel 13 10.
------+Artikel 13 11.
------+Artikel 13 15.
------+Artikel 13 16.
---+Artikel 13a Samarbete mellan indirekt sammanlänkade medlemsstater som använder marknadsbaserade åtgärder (frivilliga åtgärder)
------+Artikel 13a 1.
------+Artikel 13a 2.
------+Artikel 13a 3.
------+Artikel 13a 4.
------+Artikel 13a 5.
---+Artikel 14 Informationsutbyte
------+Artikel 14 1.
------+Artikel 14 2.
------+Artikel 14 3.
------+Artikel 14 4.
------+Artikel 14 5.
------+Artikel 14 6.
------+Artikel 14 7.
------+Artikel 14 8.
------+Artikel 14 9.
------+Artikel 14 10.
------+Artikel 14 11.
------+Artikel 14 12.
---+Artikel 15 Tystnadsplikt
------+Artikel 15 1.
------+Artikel 15 2.
------+Artikel 15 3.
------+Artikel 15 4.
---+Artikel 16 Samarbete med de avtalsslutande parterna i energigemenskapen
------+Artikel 16 1.
------+Artikel 16 2.
------+Artikel 16 3.
---+Artikel 17 Kommissionens övervakning
---+Artikel 17a Kommissionens rapportering
------+Artikel 17a 1.
------+Artikel 17a 2.
---+Artikel 18 Anmälningar
---+Artikel 19 Utövande av delegeringen
------+Artikel 19 1.
------+Artikel 19 2.
------+Artikel 19 3.
------+Artikel 19 4.
------+Artikel 19 5.
------+Artikel 19 6.
---+Artikel 20 Undantag
------+Artikel 20 1.
------+Artikel 20 2.
------+Artikel 20 3.
------+Artikel 20 4.
---+Artikel 21 Upphävande
---+Artikel 22 Ikraftträdande
---+BILAGA I Regionalt samarbete
---+BILAGA Ib Delat ansvar för fyllnadsmålet och fyllnadsbanan
---+BILAGA II
---+BILAGA III
---+BILAGA IV
---+BILAGA V
---+BILAGA VI
---+BILAGA VII
---+BILAGA VIII
---+BILAGA IX
English - European Union - Energy -

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938

av den 25 oktober 2017

om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010

(Text av betydelse för EES)

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

1. Översikt

,
Rubrik Reglering
Artikel 1 Innehåll

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs bestämmelser som syftar till att trygga gasförsörjningen i unionen genom att en väl och kontinuerligt fungerande inre marknad för gas säkerställs, genom att det blir möjligt att vidta extraordinära åtgärder när marknaden inte längre kan leverera den nödvändiga försörjningen av gas, inklusive solidaritetsåtgärd som en sista utväg, och genom att ansvarsområden tydligt fastställs och fördelas mellan naturgasföretag, medlemsstaterna och unionen avseende både förebyggande åtgärder och åtgärder till följd av faktiska avbrott i gasförsörjningen. Genom denna förordning fastställs i solidarisk anda även transparenta mekanismer som rör samordning av krisberedskap och krishantering på nationell nivå, regional nivå och unionsnivå.

Artikel 2 Definitioner

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

▼M3 —————

▼B

2.

kund : kund enligt definitionen i artikel 2.24 i direktiv 2009/73/EG.

3.

hushållskund : hushållskund enligt definitionen i artikel 2.25 i direktiv 2009/73/EG.

4.

grundläggande samhällstjänst : en tjänst som är knuten till hälso- och sjukvård, grundläggande social omsorg, räddning, säkerhet, utbildning eller den offentliga sektorn.

5.

skyddad kund

:

en hushållskund som är ansluten till ett distributionsnät för gas samt, om den berörda medlemsstaten så beslutar, en eller flera av följande, under förutsättning att företag eller tjänster som avses i leden a och b inte tillsammans motsvarar mer än 20 % av den totala årliga slutliga gasförbrukningen i den medlemsstaten:

a) 

Ett litet eller medelstort företag, förutsatt att det är anslutet till ett distributionsnät för gas.

b) 

En grundläggande samhällstjänst, förutsatt att den är ansluten till ett distributions- eller överföringsnät för gas.

c) 

En fjärrvärmeanläggning i den utsträckning den tillhandahåller värme till hushållskunder, små eller medelstora företag eller grundläggande samhällstjänster, förutsatt att denna anläggning inte kan övergå till andra bränslen än gas.

6.

solidaritetsskyddad kund

:

en hushållskund som är ansluten till ett distributionsnät för gas och dessutom kan inbegripa en eller båda av följande:

a) 

En fjärrvärmeanläggning om den i den berörda medlemsstaten är en skyddad kund och endast i den mån den levererar värme till hushåll eller andra grundläggande samhällstjänster än utbildningstjänster och offentliga sektorns tjänster.

b) 

En grundläggande samhällstjänst om den i den berörda medlemsstaten är en skyddad kund, förutom utbildningstjänster och offentliga sektorns tjänster.

7.

behörig myndighet : en nationell statlig myndighet eller nationell tillsynsmyndighet som har utsetts av en medlemsstat för att säkerställa genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.

8.

nationell tillsynsmyndighet : en nationell tillsynsmyndighet som har utsetts i enlighet med artikel 39.1 i direktiv 2009/73/EG.

9.

naturgasföretag : naturgasföretag enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/73/EG.

10.

gasleveransavtal : avtal om leverans av gas enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2009/73/EG.

11.

överföring : överföring enligt definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2009/73/EG.

12.

systemansvarig för överföringssystemet : systemansvarig för överföringssystemet enligt definitionen i artikel 2.4 i direktiv 2009/73/EG.

13.

distribution : distribution enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2009/73/EG.

14.

systemansvarig för distributionssystemet : systemansvarig för distributionssystemet enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2009/73/EG.

15.

sammanlänkning : sammanlänkning enligt definitionen i artikel 2.17 i direktiv 2009/73/EG.

16.

försörjningskorridorer i kriser : gasförsörjningsvägar inom unionen som hjälper medlemsstaterna att bättre mildra effekterna av potentiella avbrott i försörjning eller infrastruktur.

17.

lagringskapacitet : lagringskapacitet enligt definitionen i artikel 2.28 i förordning (EG) nr 715/2009.

18.

teknisk kapacitet : teknisk kapacitet enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EG) nr 715/2009.

19.

fast kapacitet : fast kapacitet enligt definitionen i artikel 2.16 i förordning (EG) nr 715/2009.

20.

avbrytbar kapacitet : avbrytbar kapacitet enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EG) nr 715/2009.

21.

LNG-anläggningskapacitet : anläggningskapacitet för flytande naturgas enligt definitionen i artikel 2.24 i förordning (EG) nr 715/2009.

22.

LNG-anläggning : LNG-anläggning enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 2009/73/EG.

23.

lagringsanläggning : lagringsanläggning enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2009/73/EG.

24.

system : system enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv 2009/73/EG.

25.

systemanvändare : systemanvändare enligt definitionen i artikel 2.23 i direktiv 2009/73/EG.

26.

stödtjänster : stödtjänster enligt definitionen i artikel 2.14 i direktiv 2009/73/EG.

▼M4

27.

fyllnadsbana : en serie vägledande delmål för de underjordiska gaslagringsanläggningarna i varje medlemsstat, som motsvarar den medlemsstatens fyllnadsplan, och fastställs i enlighet med artikel 6a.7.

▼M2

28.

fyllnadsmål : ett bindande mål för fyllnadsnivån för den aggregerade kapaciteten hos underjordiska gaslagringsanläggningar.

29.

strategisk lagring

: underjordisk lagringeller del av underjordisk lagring av icke-flytande naturgas som köps in, förvaltas och lagras av systemansvariga för överföringssystem, en enhet som utsetts av medlemsstaterna eller ett företag, och som får frisläppas endast efter förhandsanmälan eller myndighetstillstånd för frisläppande, och som i allmänhet frisläpps i händelse av

a) 

allvarlig försörjningsbrist,

b) 

avbrott i försörjningen, eller

c) 

tillkännagivande av en kris som avses i artikel 11.1 c.

30.

balanseringslager

: icke-flytande naturgas som

a) 

köps in, förvaltas och lagras underjord av systemansvariga för överföringssystem eller av en enhet som utsetts av en medlemsstat, uteslutande i syfte att utföra uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och att trygga gasförsörjningen, och

b) 

endast levereras om det är nödvändigt för att systemet ska kunna fungera på säkra och tillförlitliga villkor i enlighet med artikel 13 i direktiv 2009/73/EG och med artiklarna 8 och 9 i förordning (EU) nr 312/2014.

31.

underjordisk gaslagringsanläggning : en lagringsanläggning, enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2009/73/EG, som används för lagring av naturgas, inklusive balanseringslager, och som är ansluten till ett överförings- eller distributionssystem, utom sfäriska lager eller rörledningslager ovan jord.

▼M3

32.

gas : naturgas enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2024/1788 ( 1 ).

▼M5

33.

take-or-pay-klausul : en avtalsbestämmelse som ålägger köparen att ta emot eller annars betala för en viss minsta mängd gas inom en viss period, oavsett om gasen faktiskt tas emot eller inte.

34.

deliver-or-pay-klausul : en avtalsbestämmelse som ålägger säljaren att betala avtalsenliga böter vid utebliven leverans av gas.

▼B

Artikel 3 Ansvar för försörjningstryggheten för gas
Artikel 4 Gruppen för samordning av gasförsörjningen
Artikel 5 Infrastrukturnormer
Artikel 6 Försörjningsnormer för gas
Artikel 6a Fyllnadsmål och fyllnadsbanor
Artikel 6b Genomförande av fyllnadsmål
Artikel 6c Lagringsavtal och mekanism för bördefördelning
Artikel 6d Övervakning och verkställighet
Artikel 7 Riskbedömning
Artikel 8 Upprättande av förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner
Artikel 8a Åtgärder för cybersäkerhet
Artikel 9 Innehållet i förebyggande åtgärdsplaner
Artikel 10 Innehållet i krisplanen
Artikel 11 Tillkännagivande av en kris
Artikel 12 Krishantering på regional nivå och unionsnivå
Artikel 13 Solidaritet
Artikel 13a Samarbete mellan indirekt sammanlänkade medlemsstater som använder marknadsbaserade åtgärder (frivilliga åtgärder)
Artikel 14 Informationsutbyte
Artikel 15 Tystnadsplikt
Artikel 16 Samarbete med de avtalsslutande parterna i energigemenskapen
Artikel 17 Kommissionens övervakning

Artikel 17

Kommissionens övervakning

Kommissionen ska kontinuerligt övervaka åtgärder för försörjningstryggheten för gas och regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen.

▼M5

Kommissionen ska kontinuerligt övervaka hur unionens energisystem är exponerat för leveranser, även via tredjeländer, av gas som har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen, särskilt på grundval av information som anmälts till kommissionen och de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 14.6 c.

Kommissionen ska bedöma genomförandet av utfasningen av gas som har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen enligt förordning (EU) 2026/261 på nationell och regional nivå och på unionsnivå på grundval av de nationella diversifieringsplaner för gas som avses i artikel 9 i den förordningen och rapportera sin bedömning till gruppen för samordning av gasförsörjningen.

På grundval av den bedömning som avses i tredje stycket ska kommissionen offentliggöra en årlig rapport som ska ge en heltäckande översikt över medlemsstaternas framsteg med att genomföra sina nationella diversifieringsplaner för gas.

I förekommande fall får kommissionen, inom tre månader efter det att en nationell diversifieringsplan för gas lämnats in, utfärda en rekommendation som identifierar möjliga insatser och åtgärder för att säkerställa diversifiering av gasförsörjningen och utfasning i god tid av rysk gas som har sitt ursprung i eller direkt eller indirekt exporteras från Ryska federationen.

Till följd av den rekommendationen ska de berörda medlemsstaterna uppdatera sina diversifieringsplaner för gas inom tre månader, och därvid beakta kommissionens rekommendation.

Artikel 17a Kommissionens rapportering
Artikel 18 Anmälningar

Artikel 18

Anmälningar

Riskbedömningen, de förebyggande åtgärdsplanerna, krisplanerna och alla övriga handlingar ska anmälas till kommissionen på elektronisk väg via CIRCABC-plattformen.

All korrespondens i samband med en anmälan ska översändas på elektronisk väg.

Artikel 19 Utövande av delegeringen
Artikel 20 Undantag
Artikel 21 Upphävande

Artikel 21

Upphävande

Förordning (EU) nr 994/2010 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 22 Ikraftträdande

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den fjärde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 november 2017.

Artikel 13.1–13.6, artikel 13.8 första och andra styckena och artikel 13.14 och 13.15 ska dock tillämpas från och med den 1 december 2018.

▼M4

Artiklarna 2.27–2.31, 6a–6d, 16.3, 17a och 20.4 samt bilaga Ib ska tillämpas till och med den 31 december 2027.

▼B

BILAGA I Regionalt samarbete




BILAGA I

Regionalt samarbete

De riskgrupper som ligger till grund för det riskanknutna samarbete mellan medlemsstaterna som avses i artikel 3.7 är följande:

1. 

Riskgrupp för LNG-försörjning:

a) 

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige.

2. 

Riskgrupp för gasförsörjningen via Nordsjön:

b) 

Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Frankrike, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Polen, Finland, Sverige.

3. 

Riskgrupp för gasförsörjningen från Nordafrika:

c) 

Spanien, Frankrike, Italien, Malta, Österrike, Portugal, Slovenien.

4. 

Riskgrupp för den sydöstliga gasförsörjningen:

d) 

Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Kroatien, Italien, Cypern, Ungern, Österrike, Rumänien, Slovenien, Slovakien.

BILAGA Ib Delat ansvar för fyllnadsmålet och fyllnadsbanan




BILAGA Ib

Delat ansvar för fyllnadsmålet och fyllnadsbanan

När det gäller fyllnadsmålet och fyllnadsbanan enligt artikel 6a delar Republiken Slovakien och Tjeckien ansvaret för lagringsanläggningarna Dolní Bojanovice. Det exakta förhållandet och omfattningen av det ansvaret för Republiken Slovakien och Tjeckien omfattas av ett bilateralt avtal mellan dessa medlemsstater.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 och i enlighet med artikel 11.6 b ska Republiken Slovakien och Tjeckien säkerställa att det, när en kris tillkännages enligt denna förordning, inte införs några åtgärder som påverkar lagringsanläggningen Dolní Bojanovice och som sannolikt allvarligt äventyrar gasförsörjningssituationen eller undergräver naturgasföretagens förmåga att leverera gas till skyddade kunder i enlighet med den nationella gasförsörjningsstandarden.

BILAGA II




BILAGA II

Beräkning av N – 1-formeln

1.    Definition av N – 1-formeln

N – 1-formeln anger i vilken utsträckning gasinfrastrukturen har teknisk kapacitet att tillgodose den totala efterfrågan på gas i det beräknade området i händelse av avbrott hos den största enskilda gasinfrastrukturen under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.

Gasinfrastruktur ska omfatta gasöverföringsnätet, inklusive sammanlänkningarna, samt de produktions-, LNG- och lagringsanläggningar som är anslutna till det beräknade området.

Hela den återstående tillgängliga gasinfrastrukturens tekniska kapacitet vid avbrott hos den största enskilda gasinfrastrukturen ska minst vara summan av den totala dygnsvisa efterfrågan på gas i det beräknade området under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.

Resultaten av N – 1-formeln ska, enligt nedanstående beräkningsmetod, vara minst 100 %.

2.    Beräkningsmetod för N – 1-formeln

image

, N – 1 ≥ 100 %

De parametrar som används för beräkningen ska vara tydligt beskrivna och motiverade.

För beräkningen av EPm ska en detaljerad förteckning över inmatningspunkterna och deras individuella kapacitet tillhandahållas.

3.    Definitioner av N – 1-formelns parametrar

Med beräknat område avses ett geografiskt område som den behöriga myndigheten har fastställt och för vilket N – 1-formeln beräknas.

Definition för efterfrågesidan

Dmax : den totala dygnsvisa efterfrågan på gas (i miljoner m3/dag) i det beräknade området under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.

Definitioner för försörjningssidan

EPm : inmatningspunkternas tekniska kapacitet (i miljoner m3/dag), förutom vid produktions-, LNG- och lagringsanläggningar som omfattas av Pm, LNGm och Sm – summan av den tekniska kapaciteten vid alla inmatningspunkter vid gränserna som har kapacitet att leverera gas till det beräknade området.

Pm : högsta möjliga tekniska produktionskapacitet (i miljoner m3/dygn) – summan av den högsta möjliga tekniska dygnsvisa produktionskapaciteten hos alla anläggningar för produktion av gas som kan levereras till det beräknade områdets inmatningspunkter.

Sm : högsta möjliga tekniska lagerförsörjning (i miljoner m3/dygn) – summan av alla lagringsanläggningars högsta möjliga tekniska dygnsvisa kapacitet för uttag som kan levereras till det beräknade områdets inmatningspunkter, med hänsyn till deras respektive fysiska egenskaper.

LNGm : högsta möjliga tekniska LNG-anläggningskapacitet (i miljoner m3/dygn) – summan av den högsta möjliga tekniska dygnsvisa utgångskapaciteten vid samtliga LNG-anläggningar i det beräknade området, med beaktande av kritiska aspekter som lossning, stödtjänster, tillfällig lagring, återförgasning av LNG samt teknisk kapacitet för försörjning av systemet.

Im : den tekniska kapaciteten hos den största enskilda gasinfrastrukturen (i miljoner m3/dygn) med högst kapacitet att försörja det beräknade området. När flera olika gasinfrastrukturer är anslutna till en gemensam uppströms- eller nedströmsgasinfrastruktur och inte kan drivas separat ska de betraktas som en enda gasinfrastruktur.

4.    Beräkning av N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan

image

, N – 1 ≥ 100 %

Definition för efterfrågesidan

Deff : den del (i miljoner m/dygn) av Dmax som vid ett avbrott i gasförsörjningen i tillräcklig utsträckning i tid kan täckas av marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan i enlighet med artiklarna 9.1 c och 5.2.

5.    Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå

Det beräknade område som avses i punkt 3 ska i tillämpliga fall utvidgas till lämplig regional nivå efter beslut av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter. Beräkningen kan också efter överenskommelse med de behöriga myndigheterna för riskgruppen utvidgas till att omfatta riskgruppens regionala nivå. Den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse ska användas för beräkningen av N – 1-formeln på regional nivå. Den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för en region ska vara den största gasinfrastruktur i regionen som direkt eller indirekt bidrar till gasförsörjningen till regionens medlemsstater och ska anges i riskbedömningen.

Beräkningen av N – 1-formeln på regional nivå får endast ersätta beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå om den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse är av stor betydelse för gasförsörjningen i alla berörda medlemsstater i enlighet med den gemensamma riskbedömningen.

På riskgruppsnivå ska vid de beräkningar som avses i artikel 7.4 den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för de riskgrupper som förtecknas i bilaga I användas.

BILAGA III




BILAGA III

Ständig kapacitet för flöden i båda riktningarna

1. Den nationella tillsynsmyndigheten kan om medlemsstaten så beslutar fungera som behörig myndighet vid genomförandet av bestämmelserna som fastställs i denna bilaga.

2. För att möjliggöra eller öka kapaciteten för flöden i båda riktningarna vid en sammanlänkning eller för att erhålla eller förlänga ett undantag från denna skyldighet, ska systemansvariga för överföringssystem på båda sidor av sammanlänkningen till sina behöriga myndigheter (nedan kallade de berörda behöriga myndigheterna) och sina tillsynsmyndigheter (nedan kallade de berörda tillsynsmyndigheterna) efter samråd med samtliga potentiellt berörda systemansvariga för överföringssystem, lämna in

a) 

ett förslag för att möjliggöra ständig fysisk kapacitet för transport av gas i båda riktningarna vad gäller ständig kapacitet för flöden i båda riktningarna avseende omvänd riktning (nedan kallad fysisk kapacitet för omvända flöden), eller

b) 

en begäran om undantag från skyldigheten att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna.

De systemansvariga för överföringssystemen ska sträva efter att lägga fram ett gemensamt förslag eller en gemensam begäran om undantag. Om ett förslag för att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna läggs fram kan de systemansvariga för överföringssystemen även lägga fram ett underbyggt förslag till gränsöverskridande kostnadsfördelning. Detta ska ske senast den 1 december 2018 för alla sammanlänkningar som existerade den 1 november 2017 och efter det att genomförbarhetsstudiefasen slutförts men innan fasen för detaljerad teknisk konstruktion inleds för nya sammanlänkningar.

3. Efter mottagandet av förslaget eller begäran om undantag ska de berörda behöriga myndigheterna utan dröjsmål samråda med de behöriga myndigheterna, och om de inte är de behöriga myndigheterna, de nationella tillsynsmyndigheterna i den medlemsstat som i enlighet med riskbedömningen kan gynnas av kapaciteten för omvända flöden, byrån och kommissionen om förslaget eller begäran om undantag. De myndigheterna med vilka samråd skett får avge ett yttrande inom fyra månader efter mottagandet av begäran om samråd.

4. De berörda tillsynsmyndigheterna ska inom sex månader efter mottagandet av det gemensamma förslaget enligt artikel 5.6 och 5.7 efter samråd med de berörda projektansvariga fatta samordnade beslut om den gränsöverskridande fördelningen av investeringskostnaderna mellan projektets överföringssystemansvariga. Om de berörda tillsynsmyndigheterna inte har uppnått en överenskommelse inom denna tidsfrist ska de utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna.

5. De berörda behöriga myndigheterna ska på grundval av riskbedömningen, den information som anges i artikel 5.5 i denna förordning, de yttranden som mottagits efter samrådet i enlighet med punkt 3 i denna bilaga och med hänsyn tagen till försörjningstryggheten för gas och bidraget till den inre gasmarknaden fatta ett samordnat beslut. Det samordnade beslutet ska fattas inom två månader. Den tvåmånadersperioden ska räknas från utgången av den fyramånadersperiod för avgivande av yttrande som avses i punkt 3 i denna bilaga, om inte alla yttranden har inkommit tidigare, eller från utgången av den sexmånadersperiod inom vilken de berörda tillsynsmyndigheterna ska fatta ett samordnat beslut som avses i punkt 4 i denna bilaga. Det samordnade beslutet ska vara ett av följande:

a) 

Att godta förslaget om kapacitet för flöden i båda riktningarna. Ett sådant beslut ska innehålla en kostnads-nyttoanalys, en tidsplan för genomförandet och former för senare användning samt åtföljas av det samordnade beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 4 och som har fattats av de berörda tillsynsmyndigheterna.

b) 

Att bevilja eller förlänga ett tillfälligt undantag för en period av högst fyra år, om den kostnads-nyttoanalys som ingår i beslutet visar att kapaciteten för omvända flöden inte skulle öka försörjningstryggheten för gas i någon berörd medlemsstat eller om investeringskostnaderna skulle vara avsevärt högre än de potentiella fördelarna för försörjningstryggheten för gas.

c) 

Att kräva att de systemansvariga för överföringssystemet ändrar och på nytt lämnar in sitt förslag eller sin begäran om undantag inom högst fyra månader.

6. De berörda behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål överlämna det samordnade beslutet till de behöriga myndigheter och nationella tillsynsmyndigheter som har avgett yttranden i enlighet med punkt 3, de berörda tillsynsmyndigheterna, byrån och kommissionen, inbegripet de yttranden som mottagits efter samrådet i enlighet med punkt 3.

7. Inom två månader efter mottagandet av det samordnade beslutet får de behöriga myndigheter som avses i punkt 6 lägga fram sina invändningar mot det samordnade beslutet och överlämna dem till de berörda behöriga myndigheter som antagit beslutet och till byrån och kommissionen. Invändningarna ska vara begränsade till faktiska omständigheter och bedömning, särskilt gränsöverskridande kostnadsfördelning som inte varit föremål för samråd i enlighet med punkt 3.

8. Inom tre månader från mottagandet av det samordnade beslutet i enlighet med punkt 6 ska byrån avge ett yttrande om alla delar i det samordnade beslutet med beaktande av eventuella invändningar och lämna yttrandet till alla berörda behöriga myndigheter och de behöriga myndigheter som avses i punkt 6 samt till kommissionen.

9. Inom fyra månader från mottagandet av det yttrande som har avgetts av byrån enligt punkt 8 får kommissionen anta ett beslut om att begära ändringar av det samordnade beslutet. Ett sådant beslut av kommissionen ska fattas på grundval av de kriterier som anges i punkt 5, de berörda myndigheternas skäl till beslutet samt byråns yttrande. De berörda behöriga myndigheterna ska tillmötesgå kommissionens begäran genom att ändra sitt beslut inom fyra veckor.

Om kommissionen inte agerar inom denna fyramånadersperiod ska den anses inte ha invänt mot de berörda behöriga myndigheternas beslut.

10. Om de berörda behöriga myndigheterna inte kunnat fatta ett samordnat beslut inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5 eller om de berörda tillsynsmyndigheterna inte kunnat uppnå en överenskommelse om kostnadsfördelningen inom den tidsfrist som fastställs i punkt 4 ska de berörda behöriga myndigheterna underrätta byrån och kommissionen senast den dag då tidsfristen löper ut. Inom fyra månader från mottagandet av den informationen ska kommissionen, eventuellt efter samråd med byrån, anta ett beslut som täcker samtliga aspekter av ett samordnat beslut som avses i punkt 5 med undantag för en gränsöverskridande kostnadsfördelning och överlämna det beslutet till de berörda behöriga myndigheterna och byrån.

11. Om kommissionens beslut enligt punkt 10 i denna bilaga kräver kapacitet för flöden i båda riktningarna ska byrån anta ett beslut som täcker den gränsöverskridande kostnadsfördelningen i linje med artikel 5.7 i denna förordning inom tre månader efter mottagandet av kommissionens beslut. Innan byrån fattar ett sådant beslut ska den samråda med de berörda tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga för överföringssystemen. Denna tremånadersperiod kan förlängas med en period på ytterligare två månader om byrån behöver begära in ytterligare uppgifter. Denna ytterligare period ska inledas dagen efter det att fullständiga uppgifter mottagits.

12. Kommissionen, byrån, de behöriga myndigheterna, de nationella tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga för överföringssystemen ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter konfidentiellt.

13. Undantag från skyldigheten att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna som beviljats enligt förordning (EU) nr 994/2010 ska fortsätta att gälla om inte kommissionen eller den andra berörda medlemsstaten begär en översyn eller undantagens giltighetstid löper ut.

BILAGA IV




BILAGA IV

Mall för gemensam riskbedömning

Följande mall ska fyllas i på ett språk som riskgruppen kommit överens om:

Allmän information

— 
Medlemsstaterna i riskgruppen.
— 
Namn på de behöriga myndigheter som ansvarar för utarbetandet av riskbedömningen ( 9 ).

1.    Beskrivning av systemet

Beskriv kortfattat riskgruppens gassystem enligt följande:

a) 

Ange de viktigaste siffrorna om gasförbrukningen ( 10 ): årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp ( 11 ) samt efterfrågetoppar (totalt och uppdelat per kundkategori i miljoner m3/dygn).

b) 

En beskrivning av hur riskgruppens gassystem fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från regionen och per medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.

c) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 12 ).

d) 

En beskrivning av betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för riskgruppen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

e) 

En beskrivning av den inhemska produktionens roll i riskgruppen:

i) 

Produktionsvolymen i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximala daglig produktionskapacitet.

f) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

2.    Infrastrukturnormer (artikel 5)

Beskriv beräkningarna av N – 1-formeln eller N – 1-formlerna på regional nivå för riskgruppen, om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för riskgruppen, och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna enligt följande:

a) 

N – 1-formeln

i) 

Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för riskgruppen.

ii) 

Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå.

iii) 

Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

iv) 

Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).

b) 

Kapacitet för flöden i båda riktningarna

i) 

Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.

ii) 

Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).

iii) 

Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.

3.    Riskidentifiering

Beskriv den viktigaste gränsöverskridande risk för vilken gruppen skapades och de riskfaktorer som vid olika tillfällen skulle kunna leda till att den risken förverkligas samt sannolikheten för och konsekvenserna av dessa.

En icke-uttömmande förteckning över riskfaktorer som endast i tillämpliga fall enligt den berörda behöriga myndigheten måste ingå i bedömningen, enligt följande:

a) 

Politiska riskfaktorer

— 
Avbrott i gasförsörjningen från tredjeländer av olika skäl.
— 
Politisk instabilitet (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Krig eller inbördeskrig (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Terrorism.
b) 

Tekniska riskfaktorer

— 
Explosion eller bränder.
— 
Bränder (inom en viss anläggning).
— 
Läckage.
— 
Bristfälligt underhåll.
— 
Funktionsstörning hos utrustning (misslyckad start, driftstörningar osv.).
— 
Brist på el (eller annan energikälla).
— 
IKT-störning (maskinvaru- eller programvarufel, internetproblem, Scada-problem osv.).
— 
It-angrepp.
— 
Konsekvenser av schaktarbeten (grävning, pålning), markarbeten osv.
c) 

Kommersiella/marknadsrelaterade/finansiella riskfaktorer

— 
Avtal med leverantörer i tredjeländer.
— 
Handelsrättsliga tvister.
— 
Kontroll över infrastruktur från enheter i tredjeland som är relevant för försörjningstryggheten för gas, vilket bland annat kan medföra en risk för underinvesteringar, för att diversifieringen undergrävs eller för att unionsrätten inte följs.
— 
Prisvolatilitet.
— 
Underinvesteringar.
— 
Plötsliga, oförutsedda efterfrågetoppar.
— 
Andra risker som kan leda till strukturell ineffektivitet.
d) 

Sociala riskfaktorer

— 
Strejker (inom olika närliggande sektorer, t.ex. gas-, hamn- eller transportsektorn).
— 
Sabotage.
— 
Vandalism.
— 
Stöld.
e) 

Naturliga riskfaktorer

— 
Jordbävningar.
— 
Jordskred.
— 
Översvämningar (kraftigt regn, floder).
— 
Stormar (hav).
— 
Laviner.
— 
Extrema väderförhållanden.
— 
Bränder (utanför anläggningen, t.ex. i närliggande skogar eller på gräsmarker).

Analys

a) 

Beskriv de viktigaste gränsöverskridande riskerna och alla andra relevanta riskfaktorer för riskgruppen, inklusive deras sannolikhet och konsekvenser, samt riskernas växelverkan och samband mellan medlemsstaterna, när så är lämpligt.

b) 

Redogör för de kriterier som används för att fastställa om ett system är utsatt för stora/oacceptabla risker.

c) 

Fastställ en förteckning över relevanta riskscenarier i enlighet med riskkällorna och ange hur urvalet gjordes.

d) 

Ange i vilken utsträckning de scenarier som utarbetats av Entso-G har beaktats.

4.    Riskanalys och riskbedömning

Analysera den uppsättning av relevanta riskscenarier som anges i punkt 3. Ta med befintliga åtgärder för försörjningstryggheten för gas i simuleringen av riskscenarier, såsom. den infrastrukturstandard som beräknats med användning av N – 1-formeln som fastställs i bilaga II, punkt 2, när detta är lämpligt, och försörjningsnormerna för gas. Gör följande för varje riskscenario:

a) 

Beskriv i detalj riskscenariot, inklusive alla antaganden och, i tillämpliga fall, de underliggande metoderna för att beräkna dem.

b) 

Beskriv i detalj resultaten av den simulering som utförts, inbegripet en kvantifiering av konsekvenserna (t.ex. icke-levererade gasvolymer, de socioekonomiska konsekvenserna, konsekvenserna för fjärrvärme och konsekvenserna för elproduktion).

5.    Slutsatser

Redogör för de viktigaste resultaten av den gemensamma riskbedömningen, inbegripet fastställandet av riskscenarier som kräver vidare åtgärder.

BILAGA V




BILAGA V

Mall för nationell riskbedömning

Allmän information

Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av den aktuella riskbedömningen ( 13 ).

1.    Beskrivning av systemet

1.1

Ge en kort samlad beskrivning av det regionala gassystemet för varje riskgrupp ( 14 ) som medlemsstaten deltar i, med följande information:

a) 

Ange de viktigaste siffrorna om gasförbrukningen ( 15 ): årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3 och MWh) och uppdelning per kundtyp ( 16 ) samt efterfrågetoppar (totalt och uppdelat per kundkategori i miljoner m3/dag).

b) 

En beskrivning av hur gassystemen i de relevanta riskgrupperna fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från riskgruppernas regioner och för varje medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.

c) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 17 ).

d) 

En beskrivning av följande när det gäller betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för riskgruppen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal daglig uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

e) 

En beskrivning av den inhemska produktionens roll i riskgruppen:

i) 

Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsvis produktionskapacitet och hur denna kan täcka den maximala dygnsvisa förbrukningen.

f) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

1.2

Ge en kort beskrivning av medlemsstatens gassystem med följande information:

a) 

Ange de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen: årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp samt efterfrågetoppar (miljoner m3/dygn).

b) 

En beskrivning av hur gassystemet fungerar på nationell nivå, inklusive infrastrukturen (i den mån detta inte omfattas av punkt 1.1 b). Inkludera i tillämpliga fall systemet för L-gas.

c) 

Identifiering av viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten för gas.

d) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning på nationell nivå av gasimportkällor per ursprungsland.

e) 

En beskrivning av lagringens betydelse och lämna uppgifter om följande:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

f) 

En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse och lämna uppgifter om följande:

i) 

Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsvis produktionskapacitet.

g) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

2.    Infrastrukturnormer (artikel 5)

Beskriv hur infrastrukturnormerna uppfylls, inklusive de viktigaste värden som används för N – 1-formeln och alternativa lösningar för dess efterlevnad (med medlemsstater med direkt sammanlänkning och åtgärder på efterfrågesidan) och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna, enligt följande:

a) 

N – 1-formeln

i) 

Identifieringen av den största enskilda gasinfrastrukturen.

ii) 

Beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå.

iii) 

Beskrivningen av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen av dem (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

iv) 

Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).

v) 

Förklaring av resultaten av beräkningen av N – 1-formeln med beaktande av lagringsnivåerna på 30 % respektive 100 % av den maximala arbetsvolymen.

vi) 

Redogörelse för de viktigaste resultaten av simuleringen av N – 1-formeln med hjälp av en hydraulisk modell.

vii) 

Om medlemsstaten så beslutar, en beräkning av N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 2 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 2 a iii).
— 
Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan som vidtagits eller som ska vidtas för att kompensera för ett avbrott i gasförsörjningen och dess förväntade effekter (Deff).
viii) 

Om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för de relevanta riskgrupperna eller med de direkt sammanlänkade medlemsstaterna, gemensam beräkning av N – 1-formeln enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 5 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 2 a iii).
— 
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de överenskomna arrangemangen för att säkerställa att N – 1-formeln följs.
b) 

Kapacitet för flöden i båda riktningarna

i) 

Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.

ii) 

Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).

iii) 

Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.

3.    Riskidentifiering

Beskriv de riskfaktorer som kan ha negativ inverkan på försörjningstryggheten för gas i medlemsstaten samt sannolikheten för och konsekvenserna av dessa.

En icke-uttömmande förteckning över riskfaktorer som endast i tillämpliga fall enligt den berörda behöriga myndigheten måste ingå i bedömningen enligt följande:

a) 

Politiska riskfaktorer

— 
Avbrott i gasförsörjningen från tredjeländer av olika skäl.
— 
Politisk instabilitet (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Krig eller inbördeskrig (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Terrorism.
b) 

Tekniska riskfaktorer

— 
Explosion eller bränder.
— 
Bränder (inom en viss anläggning).
— 
Läckage.
— 
Bristfälligt underhåll.
— 
Funktionsstörning hos utrustning (misslyckad start, driftstörningar osv.).
— 
Brist på el (eller annan energikälla).
— 
IKT-störning (maskinvaru- eller programvarufel, internetproblem, Scada-problem osv.).
— 
It-angrepp.
— 
Konsekvenser av schaktarbeten (grävning, pålning), markarbeten osv.
c) 

Kommersiella/marknadsrelaterade/finansiella riskfaktorer

— 
Avtal med leverantörer i tredjeländer.
— 
Kommersiella tvister.
— 
Kontroll över infrastruktur av enheter i tredjeland som är relevant för försörjningstryggheten för gas, vilket bland annat kan medföra en risk för underinvesteringar, för att diversifieringen undergrävs eller för att unionsrätten inte följs.
— 
Prisvolatilitet.
— 
Underinvesteringar.
— 
Plötsliga, oförutsedda efterfrågetoppar.
— 
Andra risker som kan leda till strukturell ineffektivitet.
d) 

Sociala riskfaktorer

— 
Strejker (inom olika närliggande sektorer, t.ex. gas-, hamn- eller transportsektorn).
— 
Sabotage.
— 
Vandalism.
— 
Stöld.
e) 

Naturliga riskfaktorer

— 
Jordbävningar.
— 
Jordskred.
— 
Översvämningar (kraftigt regn, floder).
— 
Stormar (hav).
— 
Laviner.
— 
Extrema väderförhållanden.
— 
Bränder (utanför anläggningen, t.ex. i närliggande skogar eller på gräsmarker).

Analys

a) 

Ange de relevanta riskfaktorerna för medlemsstaten samt deras sannolikhet och konsekvenser.

b) 

Redogör för de kriterier som används för att fastställa om ett system är utsatt för stora/oacceptabla risker.

c) 

Fastställ en förteckning över relevanta riskscenarier i enlighet med riskfaktorerna och deras sannolikhet och ange hur urvalet gjordes.

4.    Riskanalys och riskbedömning

Analysera den uppsättning av relevanta riskscenarier som anges i punkt 3. Ta med befintliga åtgärder för försörjningstryggheten för gas i simuleringen av riskscenarier, t.ex. infrastrukturstandarden beräknad med hjälp av N – 1-formeln i punkt 2 i bilaga II och försörjningsnormerna för gas. Gör följande för varje riskscenario:

a) 

Beskriv i detalj riskscenariot, inklusive alla antaganden och, i tillämpliga fall, de underliggande metoderna för att beräkna dem.

b) 

Beskriv i detalj resultaten av de simuleringar som utförts, inbegripet en kvantifiering av konsekvenserna (t.ex. icke-levererade gasvolymer, de socioekonomiska konsekvenserna, konsekvenserna för fjärrvärme och konsekvenserna för elproduktion).

5.    Slutsatser

Redogör för de viktigaste resultaten av den gemensamma riskbedömning som medlemsstaterna har medverkat till, inbegripet fastställandet av riskscenarier som kräver vidare åtgärder.

BILAGA VI




BILAGA VI

Mall för den förebyggande åtgärdsplanen

Allmän information

— 
Medlemsstaterna i riskgruppen.
— 
Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av denna plan ( 18 ).

1.    Beskrivning av systemet

1.1

Ge en kort samlad beskrivning av det regionala gassystemet för varje riskgrupp ( 19 ) som medlemsstaten deltar i, med följande information:

a) 

Ange de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen ( 20 ): årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp ( 21 ) samt efterfrågetoppar (totalt och uppdelat per kundkategori i miljoner m3/dygn).

b) 

En beskrivning av hur riskgruppernas gassystem fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från riskgruppernas regioner och per medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.

c) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 22 ).

d) 

En beskrivning av betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för regionen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal dygnsuttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

e) 

En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse i regionen:

i) 

Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsproduktionskapacitet.

f) 

En beskrivning av gasens betydelse inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

g) 

En beskrivning av energieffektivitetsåtgärders betydelse samt deras effekt på den årliga slutliga gasförbrukningen.

1.2

Ge en kort beskrivning av gassystemet för varje medlemsstat med följande information:

a) 

Angivande av de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen: årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp samt efterfrågetoppar (miljoner m3/dygn).

b) 

En beskrivning av hur gassystemet fungerar på nationell nivå, inklusive infrastrukturen (i den mån detta inte omfattas av punkt 1.1 b).

c) 

Identifiering av viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten.

d) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning på nationell nivå av gasimportkällor per ursprungsland.

e) 

En beskrivning av den roll som lagringen har i medlemsstaten och framläggande av uppgifter om följande:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och i drift) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

f) 

En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse och framläggande av uppgifter om följande:

i) 

Produktionsvolym med avseende på den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsproduktionskapacitet.

g) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

h) 

En beskrivning av energieffektivitetsåtgärders betydelse samt deras effekt på den årliga slutliga gasförbrukningen.

2.    Sammanfattning av riskbedömningen

Beskriv i korthet resultaten av den relevanta gemensamma och nationella riskbedömning som utförts i enlighet med artikel 7 med

a) 

en förteckning över de scenarier som bedömts och en kort beskrivning av de antaganden som använts för respektive scenario samt de risker eller brister som konstaterats,

b) 

de viktigaste slutsatserna av riskbedömningen.

3.    Infrastrukturnormer (artikel 5)

Beskriv hur infrastrukturnormerna uppfylls, inklusive de viktigaste värden som används för N – 1-formeln och alternativa lösningar för dess efterlevnad (med angränsande medlemsstater och åtgärder på efterfrågesidan) och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna, enligt följande:

3.1   N – 1-formeln

i) 

Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för regionen.

ii) 

Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå.

iii) 

Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

iv) 

Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).

3.2   Nationell nivå

a) 

N – 1-formeln

i) 

Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen.

ii) 

Beräkning av N – 1-formeln på nationell nivå.

iii) 

Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen av dem (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

iv) 

Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).

v) 

Om medlemsstaten så beslutar, beräkna N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 2 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 3 a iii i denna bilaga).
— 
Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan som vidtagits eller som ska vidtas för att kompensera för ett avbrott i gasförsörjningen och dess förväntade effekter (Deff).
vi) 

Om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för de relevanta riskgrupperna eller med de direkt sammanlänkade medlemsstaterna, gör en gemensam beräkning av N – 1-formeln enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 5 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 3 a iii i denna bilaga).
— 
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de överenskomna arrangemangen för att säkerställa att N – 1-formeln fullgörs.
b) 

Kapacitet för flöden i båda riktningarna

i) 

Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.

ii) 

Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).

iii) 

Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.

4.    Uppfyllande av försörjningsnormerna (artikel 6)

Beskriv följande när det gäller de åtgärder som vidtagits för att uppfylla försörjningsnormerna samt eventuella utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl:

a) 

Vilken definition av skyddade kunder som tillämpats, inklusive kundkategorier som omfattas och deras årliga gasförbrukning (per kategori, nettovärde och procentandel av den nationella årliga slutliga gasförbrukningen).

b) 

Vilka gasvolymer som krävs för att uppfylla försörjningsnormerna i enlighet med de scenarier som beskrivs i artikel 6.1 första stycket.

c) 

Vilken kapacitet som krävs för att uppfylla försörjningsnormerna i enlighet med de scenarier som beskrivs i artikel 6.1 första stycket.

d) 

Befintlig(a) åtgärd(er) för att uppfylla försörjningsnormerna

i) 

Beskrivning av åtgärden/åtgärderna.

ii) 

Vem åtgärden riktar sig till.

iii) 

Beskrivning av systemet för förhandskontroll av efterlevnaden av försörjningsnormerna om ett sådant finns.

iv) 

Sanktionssystem, i tillämpliga fall.

v) 

Beskrivning av följande för varje åtgärd:

— 
Åtgärdens ekonomiska effekter samt dess ändamålsenlighet och effektivitet.
— 
Åtgärdens miljökonsekvenser.
— 
Åtgärdens inverkan på kunderna.
vi) 

Gör följande för varje åtgärd om icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:

— 
Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstrygghet inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).
— 
Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).
— 
Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd
1) 

på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,

2) 

på den nationella marknaden,

3) 

på den inre marknaden.

vii) 

När det gäller åtgärder som införts den 1 november 2017 eller efter den 4 november 2017, tillhandahåll en kort sammanfattning av konsekvensbedömningen eller en länk till den offentliga konsekvensbedömningen av den åtgärd/de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 9.4.

e) 

Beskriv i tillämpliga fall eventuella utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl enligt följande:

i) 

Beskrivning av åtgärden/åtgärderna.

ii) 

Mekanism för att reducera den till gängse värden i en anda av solidaritet och i enlighet med artikel 13.

iii) 

Beskrivning i tillämpliga fall av eventuella nya utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl den 4 november 2017 eller efter den 1 november 2017.

iv) 

Vem åtgärden riktar sig till.

v) 

Gasvolymer och kapacitet som berörs.

vi) 

Angivande av hur åtgärden uppfyller villkoren som fastställs i artikel 6.2.

5.    Förebyggande åtgärder

Redogör för de förebyggande åtgärder som vidtagits eller som ska vidtas enligt följande:

a) 

Redogör för var och en av de förebyggande åtgärder som vidtagits för varje identifierad risk i enlighet med riskbedömningen bland annat vad gäller följande:

i) 

Nationell eller regional dimension.

ii) 

Ekonomisk inverkan, effektivitet och ändamålsenlighet.

iii) 

Inverkan på kunderna.

Inkludera följande i tillämpliga fall:

— 
Åtgärder för att stärka sammanlänkningarna mellan medlemsstater som gränsar till varandra.
— 
Åtgärder för att diversifiera gasförsörjningsvägarna och försörjningskällorna.

▼M3

— 
Åtgärder för att förhindra kapacitetshamstring.

▼B

— 
Åtgärder för att skydda viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten med avseende på kontroll som utövas av tredjelandsenheter (om relevant inbegripet allmänna och sektorspecifika lagar om granskning av investeringar, särskilda rättigheter för vissa aktieägare osv.).
b) 

Redogör för andra åtgärder som vidtagits av andra skäl än riskbedömning, men som har en positiv effekt för försörjningstryggheten i medlemsstaten i den eller de relevanta riskgrupperna.

c) 

Gör följande för varje åtgärd om icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:

i) 

Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).

ii) 

Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).

iii) 

Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd enligt följande:

— 
Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).
— 
Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).
— 
Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd
1) 

på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,

2) 

på den nationella marknaden,

3) 

på den inre marknaden.

4) 

Förklara i vilken omfattning effektivitetsåtgärder, även på efterfrågesidan, har övervägts för att öka försörjningstryggheten.

5) 

Förklara i vilken omfattning förnybara energikällor har övervägts för att öka försörjningstryggheten.

6.    Andra åtgärder och skyldigheter (t.ex. säker drift av systemet)

Redogör för andra åtgärder och skyldigheter som har ålagts naturgasföretag och andra relevanta organ som sannolikt påverkar försörjningstryggheten för gas, t.ex. skyldigheter som gäller säker drift av systemet, bl.a. vem som skulle påverkas av den skyldigheten och de gasvolymer som omfattas. Förklara exakt när och hur dessa åtgärder skulle vara tillämpliga.

7.    Infrastrukturprojekt

a) 

Redogör för framtida infrastrukturprojekt, inklusive projekt av gemensamt intresse i de relevanta riskgrupperna, inbegripet beräknad tidpunkt för införande, kapacitet och beräknad inverkan på försörjningstryggheten för gas i riskgruppen.

b) 

Ange hur infrastrukturprojekten beaktar den unionsomfattande tioårsplanen för nätutveckling som utarbetats av Entso-G enligt artikel 8.10 i förordning (EG) nr 715/2009.

8.    Skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som avser försörjningstryggheten

Ange befintliga skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som avser försörjningstryggheten och beskriv dem i korthet (använd bilagor för närmare förklaringar). Redogör tydligt för vem som ska fullgöra dessa skyldigheter och hur. Beskriv i tillämpliga fall hur och när dessa skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster skulle aktiveras.

9.    Samråd med berörda parter

Beskriv i enlighet med artikel 8.2 i denna förordning den mekanism som använts för och resultatet av de samråd som, för utarbetandet av planen och krisplanen, genomförts med

a) 

gasföretag,

b) 

relevanta organisationer som företräder hushållens intressen,

c) 

relevanta organisationer som företräder industriella gaskunders, bland annat elproducenters, intressen,

d) 

den nationella tillsynsmyndigheten.

10.    Den regionala dimensionen

Ange eventuella nationella omständigheter och åtgärder som är relevanta för försörjningstryggheten och som inte tas upp i tidigare avsnitt av planen.

Ange på vilket sätt eventuella kommentarer som har mottagits till följd av det samråd som avses i artikel 8.2 har beaktats.

11.1   Beräkning av N-1 på riskgruppsnivå om så har överenskommits av de behöriga myndigheterna för riskgruppen enligt följande:

N – 1-formeln

a) 

Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för riskgruppen.

b) 

Beräkning av N – 1-formeln på riskgruppsnivå.

c) 

Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

d) 

Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).

11.2   Mekanismer som utvecklats för samarbete

Redogör för de använda mekanismerna för samarbete mellan medlemsstaterna i de relevanta riskgrupperna, bl.a. i samband med utarbetandet av gränsöverskridande åtgärder i den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen.

Redogör för de använda mekanismerna för samarbete med andra medlemsstater vid utformningen och antagandet av de bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av artikel 13.

11.3   Förebyggande åtgärder

Redogör för följande när det gäller de förebyggande åtgärder som vidtagits eller som ska vidtas i riskgruppen eller som en följd av regionala avtal:

a) 

Redogör för var och en av de förebyggande åtgärder som vidtagits för varje identifierad risk i enlighet med riskbedömningen bl.a. vad gäller följande:

i) 

Inverkan på medlemsstaterna i riskgruppen.

ii) 

Ekonomisk inverkan, effektivitet och ändamålsenlighet.

iii) 

Miljökonsekvenser.

iv) 

Inverkan på kunderna.

Inkludera följande i tillämpliga fall:

— 
Åtgärder för att stärka sammanlänkningarna mellan medlemsstater som gränsar till varandra.
— 
Åtgärder för att diversifiera gasförsörjningsvägarna och försörjningskällorna.

▼M3

— 
Åtgärder för att förhindra kapacitetshamstring.

▼B

— 
Åtgärder för att skydda viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten med avseende på kontroll som utövas av tredjelandsenheter (om relevant inbegripet allmänna eller sektorspecifika lagar om granskning av investeringar, särskilda rättigheter för vissa aktieägare osv.).
b) 

Redogör för andra åtgärder som vidtagits av andra skäl än riskbedömning, men som har en positiv effekt för riskgruppens försörjningstrygghet.

c) 

Gör följande för varje åtgärd när icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:

i) 

Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).

ii) 

Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).

iii) 

Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd enligt följande:

— 
Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).
— 
Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).
— 
Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd
1) 

på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,

2) 

på den nationella marknaden,

3) 

på den inre marknaden.

d) 

Förklara i vilken omfattning effektivitetsåtgärder, även på efterfrågesidan, har övervägts för att öka försörjningstryggheten.

e) 

Förklara i vilken omfattning förnybara energikällor har övervägts för att öka försörjningstryggheten.

BILAGA VII




BILAGA VII

Mall för krisplanen

Allmän information

Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av den aktuella planen ( 23 ).

1.    Definition av krisnivåer

a) 

Ange vilket organ som ansvarar för att tillkännage varje krisnivå och de förfaranden som ska följas i varje enskilt fall för sådana tillkännagivanden.

b) 

Ange här eventuella indikatorer eller parametrar som används för att bedöma om en händelse kan resultera i en avsevärd försämring av försörjningssituationen och för att besluta om tillkännagivande av en viss krisnivå.

2.    Åtgärder som ska vidtas för varje krisnivå ( 24 )

2.1   Tidig varning

Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.

ii) 

Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

2.2   Beredskapsnivå

a) 

Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.

ii) 

Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till att hantera situationen på beredskapsnivå.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

b) 

Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag på beredskapsnivå.

2.3   Krisnivå

a) 

Upprätta en förteckning över i förväg fastställda åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan för att göra gas tillgänglig i händelse av en kris, inbegripet kommersiella avtal mellan de parter som deltar i sådana åtgärder och vid behov eventuella kompensationsmekanismer för naturgasföretag.

b) 

Redogör för de marknadsbaserade åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.

ii) 

Beskriv det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

c) 

Beskriv de icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras eller som ska genomföras för krisnivån enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.

ii) 

Bedöm behovet av en sådan åtgärd för att hantera en kris, inklusive dess användningsgrad.

iii) 

Beskriv i detalj förfarandet för att genomföra åtgärden (t.ex. vad som skulle utlösa införandet av denna åtgärd och vem som skulle fatta beslutet).

iv) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå som ett komplement till marknadsbaserade åtgärder.

v) 

Bedöm andra effekter av åtgärden.

vi) 

Motivera åtgärdens förenlighet med de villkor som fastställs i artikel 11.6.

vii) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

d) 

Beskriv de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag.

3.    Särskilda åtgärder för elsektorn och fjärrvärmesektorn

a) 

Fjärrvärme

i) 

Redogör i korthet för de sannolika effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen inom fjärrvärmesektorn.

ii) 

Ange vilka åtgärder som ska vidtas för att mildra de potentiella effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen för fjärrvärmesektorn. Ange alternativt varför det inte är lämpligt att vidta särskilda åtgärder.

b) 

Leverans av el som framställts av gas

i) 

Redogör i korthet för de sannolika effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen inom elsektorn.

ii) 

Ange vilka åtgärder som ska vidtas för att mildra de potentiella effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen för elsektorn. Ange alternativt varför det inte är lämpligt att vidta särskilda åtgärder.

iii) 

Ange mekanismer/befintliga bestämmelser för att säkerställa lämplig samordning, inbegripet informationsutbyte, mellan viktiga aktörer inom gas- och elsektorerna, särskilt systemansvariga för överföringssystem på olika krisnivåer.

4.    Krishanteringsledare eller krishanteringsgrupp

Ange vem krisledaren är och definiera dennes roll.

5.    Olika aktörers roller och ansvar

a) 

Fastställ för varje krisnivå roller och ansvarsområden, inklusive samverkan med de behöriga myndigheterna och eventuellt med den nationella tillsynsmyndigheten, för följande aktörer:

i) 

Naturgasföretag.

ii) 

Industriella kunder.

iii) 

Berörda elproducenter.

b) 

Fastställ för varje krisnivå roller och ansvar för de behöriga myndigheterna och till vilka organ uppgifter har delegerats.

6.    Åtgärder som avser icke-skyddade kunders otillbörliga förbrukning

Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att i den mån det är möjligt och utan att äventyra säker och tillförlitlig drift av gassystemet eller skapa osäkra situationer, förhindra att icke-skyddade kunder förbrukar gas som är avsedd för skyddade kunder i en kris. Ange typen av åtgärd (administrativ, teknisk osv.), de viktigaste aktörerna och de förfaranden som ska följas.

7.    Kristester

a) 

Ange tidsplanen för simuleringar av insatser i realtid i kriser.

b) 

Ange berörda aktörer, förfaranden och konkreta simulerade scenarier med hög eller medelhög inverkan.

För uppdateringar av krisplanen: beskriv i korthet de tester som utförts sedan den senaste krisplanen lades fram och de viktigaste resultaten. Ange vilka åtgärder som har vidtagits till följd av dessa tester.

8.    Regional dimension

8.1   Åtgärder som ska vidtas för varje krisnivå

8.1.1   Tidig varning

Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.

ii) 

Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

8.1.2   Beredskapsnivå

a) 

Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.

ii) 

Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

b) 

Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag på beredskapsnivå.

8.1.3   Krisnivå

a) 

Upprätta en förteckning över i förväg fastställda åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan för att göra gas tillgänglig i händelse av en kris, inbegripet kommersiella avtal mellan de parter som deltar i sådana åtgärder och vid behov eventuella kompensationsmekanismer för naturgasföretag.

b) 

Redogör för de marknadsbaserade åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.

ii) 

Beskriv det förfarande som ska följas.

iii) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå.

iv) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

c) 

Beskriv de icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras eller som ska genomföras för krisnivån enligt följande för varje åtgärd:

i) 

Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.

ii) 

Bedöm behovet av en sådan åtgärd för att hantera en kris, inklusive dess användningsgrad.

iii) 

Beskriv i detalj förfarandet för att genomföra åtgärden (t.ex. vad som skulle utlösa införandet av åtgärden och vem som skulle fatta beslutet).

iv) 

Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå som ett komplement till marknadsbaserade åtgärder.

v) 

Bedöm andra effekter av åtgärden.

vi) 

Motivera åtgärdens förenlighet med villkoren i artikel 11.6.

vii) 

Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.

d) 

Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag.

8.2   Samarbetsmekanismer

a) 

Beskriv de mekanismer som införts för samarbete inom var och en av de relevanta riskgrupperna och säkerställande av lämplig samordning för varje krisnivå. Beskriv beslutsförfarandena för lämpliga åtgärder på regional nivå för varje krisnivå, i den mån de existerar och inte har tagits upp under punkt 2.

b) 

Beskriv de mekanismer som införts för samarbete med andra medlemsstater utanför riskgrupperna och samordning av åtgärder för varje krisnivå.

8.3   Solidaritet mellan medlemsstaterna

a) 

Beskriv de arrangemang som avtalats mellan direkt sammanlänkade medlemsstater för att säkerställa tillämpning av den solidaritetsprincip som avses i artikel 13.

b) 

Beskriv i tillämpliga fall de arrangemang som avtalats mellan medlemsstater som är sammanlänkade med varandra via ett tredjeland för att säkerställa tillämpning av den solidaritetsprincip som avses i artikel 13.

BILAGA VIII




BILAGA VIII

Förteckning över icke-marknadsbaserade åtgärder för försörjningstryggheten för gas

När den behöriga myndigheten utarbetar den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen ska den överväga att bidra med följande vägledande och icke-uttömmande åtgärdsförteckning endast i en kris:

a) 

Åtgärder på försörjningssidan

— 
användning av strategisk gaslagring,
— 
påbjuden användning av lager av alternativa bränslen (t.ex. i enlighet med rådets direktiv 2009/119/EG ( 25 )),
— 
påbjuden användning av el som framställts från andra källor än gas,
— 
påbjuden ökning av gasproduktionen,
— 
påbjudet lageruttag.
b) 

Åtgärder på efterfrågesidan

— 
olika steg för obligatorisk efterfrågeminskning, inklusive
— 
påbjuden övergång till andra bränslen,
— 
påbjuden användning av avbrytbara kontrakt, om de inte utnyttjas till fullo inom ramen för marknadsbaserade åtgärder,
— 
påbjuden frånkoppling av fast last.
BILAGA IX




BILAGA IX

Jämförelsetabell



Förordning (EU) nr 994/2010

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 6

Artikel 5

Artikel 8

Artikel 6

Artikel 9

Artikel 7

Artikel 4

Artikel 8

Artikel 5

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

—

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 12

Artikel 4

—

Artikel 15

—

Artikel 16

Artikel 14

Artikel 17

—

Artikel 18

—

Artikel 19

Artikel 16

Artikel 20

Artikel 15

Artikel 21

Artikel 17

Artikel 22

Bilaga I

Bilaga II

Artikel 7

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga I

—

Bilaga IV

—

Bilaga V

—

Bilaga VI

—

Bilaga VII

Bilaga II

—

Bilaga III

Bilaga VIII

—

Bilaga IX

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav