|
+BILAGA II KRITERIER FÖR ATT IDENTIFIERA KÄNSLIGA OCH MINDRE KÄNSLIGA OMRÅDEN |
BILAGA II KRITERIER FÖR ATT IDENTIFIERA KÄNSLIGA OCH MINDRE KÄNSLIGA OMRÅDENBILAGA II KRITERIER FÖR ATT IDENTIFIERA KÄNSLIGA OCH MINDRE KÄNSLIGA OMRÅDEN A. Känsliga områden En vattenmassa måste betecknas som känslig om den tillhör någon av följande grupper: a) Naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, flodmynningar och kustvatten som konstateras vara eutrofierade eller som kan bli eutrofierade inom en nära framtid om inte förebyggande åtgärder vidtas. Följandeförhållanden bör beaktas vid bedömningen av vilket näringsämne som bör reduceras genom ytterligare rening: i) Sjöar och vattendrag som mynnar ut i sjöar, reservoarer eller slutna bukter vilka konstateras ha liten vattenomsättning, varför ackumulering kan inträffa. I sådana områden bör avlägsnande av fosfor ingå, såvida det inte kan visas att detta inte kommer att påverka eutrofieringsnivån. Om utsläpp sker från större tätorter kan också avlägsnande av kväve komma i fråga. ii) Flodmynningar, bukter och andra kustvatten som konstateras ha liten vattenomsättning eller som tillförs stora mängder näringsämnen. Utsläpp från smärre tätorter är vanligen av mindre betydelse i sådana områden, men för större tätorter bör avlägsnande av fosfor eller kväve ingå, om det inte kan visas att avlägsnandet inte kommer att påverka eutrofieringsnivån. b) Sött ytvatten som är avsett för användning som dricksvatten, om nitrathalten i vattnet om åtgärder inte vidtas kan komma att överstiga vad som föreskrivs i tillämpliga bestämmelser i rådets direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna ( 7 ). c) Områden där rening utöver den som föreskrivs i artikel 4 i detta direktiv är nödvändig för att bestämmelserna i tillämpliga rådsdirektiv skall uppfyllas. B. Mindre känsliga områden En marin vattenmassa eller ett marint område kan anses som mindre känsligt, om utsläpp av spillvatten inte påverkar miljön negativt till följd av morfologiska, hydrologiska eller särskilda hydrauliska förhållanden i området. Vid bestämningen av de områden som kan anses som mindre känsliga skall medlemsstaterna beakta risken för att den utsläppta föroreningen kan överföras till angränsande områden där den kan skada miljön. Medlemsstaterna skall beakta känsliga områden som är belägna utanför deras territorium. Följande skall beaktas vid bestämningen av de områden som kan anses som mindre känsliga: Öppna bukter, flodmynningar och andra kustvatten med god vattenomsättning som inte drabbats av eutrofiering eller syrebrist och som sannolikt inte kan eutrofieras eller utveckla syrebrist till följd av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|