BILAGA I
BETALNINGSSTATISTIKENS ALLMÄNNA STRUKTUR
DEL 1
Översikt
Del 1.1
Översikt över tabellerna
1. Betalningsstatistiken sammanställs av Europeiska centralbanken (ECB) genom en särskild, harmoniserad datainsamling som på nationell nivå administreras av varje nationell centralbank (NCB). Datainsamlingen görs i form av nio tabeller, som beskrivs nedan, vilka innehåller uppgifter om varje medlemsstat som har euron som valuta (nedan kallad medlemsstat i euroområdet). Tabellerna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 9 ska rapporteras av betaltjänstleverantörer, och tabellerna 7 och 8 ska rapporteras av operatörer av betalningssystem. Det finns två versioner av tabellerna 4 och 5, varav endast en ska rapporteras. Betaltjänstleverantörer som inte beviljats något undantag enligt artikel 4 ska rapportera enligt tabellerna 4a och 5a, medan uppgiftslämnare som beviljats ett undantag enligt artikel 4.2 och 4.3 ska rapportera de statistiska uppgifterna i tabellerna 4b och 5b.
|
Tabell
|
Viktigare innehåll
|
|
Tabell 1:
Institut som tillhandahåller betaltjänster till icke-monetära finansinstitut (icke-MFI)
|
Uppdelningar som anger inlåning över natten i antal, betalkonton i antal, konton för elektroniska pengar i antal samt utestående värde av utgivna lagringsmöjligheter för elektroniska pengar, fördelat på kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut samt andra betaltjänstleverantörer och utgivare av elektroniska pengar. Dessutom ingår uppdelningar som anger antalet kunder till leverantörer av kontoinformationstjänster och antalet konton som är tillgängliga för leverantörer av kontoinformationstjänster. Antal konton som är tillgängliga för leverantörer av kontoinformationstjänster ska rapporteras av den kontoförvaltande betaltjänstleverantören, medan leverantörerna av kontoinformationstjänster rapporterar hur många kunder de har.
|
|
Tabell 2:
Kortfunktioner
|
Antal kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet. Uppgifterna om korten sammanställs fördelade efter kortets funktion samt inom kategorin kortfunktion uppdelat efter kortordning.
|
|
Tabell 3:
Mottagarenheter för kort
|
Antal terminaler som tillhandahålls av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet. Uppgifterna om terminaler delas upp efter uttagsautomater, POS-terminaler och kortterminaler för elektroniska pengar samt efter terminalfunktioner.
|
|
Tabell 4a:
Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs
|
Betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats och tagits emot av icke-MFI via betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet delas upp i transaktioner på distans och ej på distans. Transaktionerna sammanställs efter betaltjänst, initieringskanal samt inom kategorin betalningsordningar uppdelat i stark kundautentisering och utan stark kundautentisering. För transaktioner som genomförs utan stark kundautentisering anges orsakerna för detta.
|
|
Tabell 4b:
Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs som rapporteras av uppgiftslämnare som beviljats ett undantag
|
Betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats och tagits emot av icke-MFI via betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet delas upp i transaktioner på distans och ej på distans. Transaktionerna sammanställs efter betaltjänst, initieringskanal samt uppdelat i stark kundautentisering, utan stark kundautentisering och skäl för att inte tillämpa stark kundautentisering. Tabell 4b rapporteras endast av betaltjänstleverantörer som beviljats ett undantag.
|
|
Tabell 5a:
Svikliga betalningstransaktioner där icke-MFI berörs
|
Svikliga betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats och tagits emot av icke-MFI via betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet. Transaktionerna sammanställs efter betaltjänst, initieringskanal samt inom kategorin betalningsordningar uppdelat efter det svikliga förfarandets ursprung, samt en uppdelning i kategorierna stark kundautentisering och utan stark kundautentisering. För transaktioner som genomförs utan stark kundautentisering anges orsakerna för detta.
|
|
Tabell 5b:
Svikliga betalningstransaktioner där icke-MFI berörs som rapporteras av uppgiftslämnare som beviljats ett undantag.
|
Svikliga betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats och tagits emot av icke-MFI via betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet. Transaktionerna sammanställs efter betaltjänst, initieringskanal samt autentiseringsmetod; uppdelningen i stark kundautentisering och utan stark kundautentisering delas upp ytterligare efter det svikliga förfarandets ursprung och, för uppdelningen efter utan stark kundautentisering, efter skäl för att inte tillämpa stark kundautentisering. Tabell 5b rapporteras endast av betaltjänstleverantörer som beviljats ett undantag.
|
|
Tabell 6:
Betalningstransaktioner per kategori av terminal där icke-MFI berörs
|
Betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats av icke-MFI via betaltjänstleverantörer. Transaktionerna sammanställs per kategori av terminal som används med geografisk uppdelning. OTC-kontantuttag och OTC-kontantinsättningar (i antal och värde) ingår också här, liksom kontantförskott vid POS-terminaler (i antal och värde).
|
|
Tabell 7:
Deltagande i utvalda betalningssystem
|
Antal deltagare i varje betalningssystem som finns i landet, uppdelat efter direkta och indirekta deltagare samt inom kategorin direkta deltagare uppdelat efter kategori av institut.
|
|
Tabell 8:
Betalningar som utförs av utvalda betalningssystem
|
Betalningstransaktioner som utförs av varje betalningssystem som finns i landet, uppdelat efter betaltjänst och med geografisk uppdelning.
|
|
Tabell 9:
Kvartalsredovisning av betalningstransaktioner där icke-MFI berörs
|
Betalningstransaktioner (i antal och värde) som har skickats av icke-MFI. Transaktionerna sammanställs efter betaltjänst och initieringskanal. Kortbaserade betalningstransaktioner delas upp ytterligare efter MCC-kod (merchant category code).
|
Del 1.2
Typ av information
1. Stockuppgifter, som ingår i tabellerna 1, 2, 3 och 7, avser ställningen vid periodens utgång, dvs. positioner per den sista arbetsdagen för referensperioden. Indikatorerna för det utestående värdet av lagringsmöjligheter för elektroniska pengar sammanställs i euro och avser lagringsmöjligheter för betalningar denominerade i samtliga valutor.
2. Flödesuppgifter, som ingår i tabellerna 4, 5, 6, 8 och 9, avser betalningstransaktioner som har ackumulerats under perioden, dvs. totalsumman för referensperioden. Indikatorerna för transaktionernas värde sammanställs i euro och avser betalningstransaktioner denominerade i samtliga valutor.
Del 1.3
Konsolidering inom samma nationella territorium
1. För varje medlemsstat i euroområdet består den uppgiftslämnande populationen av betaltjänstleverantörer och operatörer av betalningssystem.
2. Betaltjänstleverantörer är institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag till moderbolag utanför territoriet samt filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet.
a)
Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till.
b)
Filialer är oregistrerade enheter, som inte är några självständiga juridiska personer och som i sin helhet ägs av moderbolaget.
3. För statistiska ändamål ska följande principer tillämpas för konsolideringen av betaltjänstleverantörer inom nationsgränserna:
a)
Om ett moderbolag och dess dotterbolag är betaltjänstleverantörer och belägna inom samma nationella territorium, får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Detta gäller endast om moderbolaget och dess dotterbolag klassificeras som samma kategori av betaltjänstleverantör.
b)
Om ett institut har filialer inom territoriet för andra medlemsstater i euroområdet, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta dessa filialer som aktörer med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet. Omvänt ska en filial i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller institutets övriga filialer inom territorierna för andra medlemsstater i euroområdet som aktörer med hemvist i de andra medlemsstaterna i euroområdet.
c)
Om ett institut har filialer utanför territoriet för medlemsstater i euroområdet, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet anse att dessa filialer har sin hemvist i utlandet. Omvänt ska en filial som är belägen i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller institutets övriga filialer utanför territorierna för medlemsstaterna i euroområdet som aktörer med hemvist i utlandet.
4. Sammanställning av betaltjänstleverantörer över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.
5. Om en operatör av betalningssystem ansvarar för flera betalningssystem som är belägna inom samma nationella territorium, ska statistiken för varje betalningssystem rapporteras separat.
6. Institut i offshore-finanscentrum anses statistiskt sett ha sin hemvist inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna.
DEL 2
Särskilda aspekter i tabellerna 2–9
Del 2.1
Kortfunktioner (tabell 2)
1. Om ett ”kort med betalningsfunktion (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar)” har flera olika funktioner, ska det räknas inom varje tillämplig underkategori. Det totala antalet kort med betalningsfunktion kan därför vara lägre än summan av underkategorierna. För att undvika att de räknas dubbelt ska underkategorierna inte adderas.
2. Inom varje betalningsfunktion (dvs. debet, fördröjd debet och kredit) delas kortbaserade betalningsinstrument upp efter den utgivande betalningsordningen för kort. Co-badged kortbaserade betalningsinstrument ska räknas i var och en av de tillämpliga ordningarna. Det totala antalet kortbaserade betalningsinstrument efter betalfunktion kan därför vara lägre än summan av dessa kort per betalningsordning. För att undvika att de räknas dubbelt ska korten per betalningsordning för kort inte kombineras.
3. Kort med ”fördröjd debetfunktion” ska rapporteras som ”kort med kreditfunktion” om den specifika kortfunktionen ”fördröjd debetfunktion” inte kan identifieras. Samma resonemang gäller för rapporteringen av transaktioner med ett kort med fördröjd debetfunktion.
4. Ett ”kort med funktion för elektroniska pengar” kan vara antingen ett ”kort på vilket det är möjligt att lagra elektroniska pengar direkt” eller ett ”kort som ger tillgång till elektroniska pengar som är lagrade på konton för elektroniska pengar”. Det totala antalet kort med funktion för elektroniska pengar är därför summan av de båda underkategorierna.
5. Det totala antalet kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet anges separat i ”totalt antal kort (oberoende av antalet funktioner på kortet)”. Denna indikator behöver inte nödvändigtvis motsvara summan av ”kort med kontantfunktion”, ”kort med betalningsfunktion” och ”kort med funktion för elektroniska pengar”, eftersom dessa kategorier inte alltid är ömsesidigt uteslutande.
6. Indikatorn ”kort med kombinerad debetfunktion, kontantfunktion samt funktion för elektroniska pengar” avser ett kort som är utgivet av en betaltjänstleverantör och som har kombinerad kontantfunktion, debetfunktion samt funktion för elektroniska pengar. Den rapporteras dessutom i var och en av följande underkategorier:
b)
Kort med kontantfunktion.
c)
Kort med funktion för elektroniska pengar.
7. Ett kort med kombinerad funktion ska rapporteras i var och en av de relevanta underkategorierna.
8. Korten räknas på den kortutgivande sidan oberoende av var kortinnehavaren har sin hemvist eller var det konto som kortet är kopplat till är beläget.
9. Varje land ska rapportera antalet kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet.
10. De kort som är i omlopp ska ingå, oavsett när de är utgivna eller om de faktiskt har använts.
11. Kort utgivna av kortordningar, dvs. treparts- eller fyrpartsordningar, ska ingå.
12. Kort som har löpt ut eller dragits tillbaka ska inte ingå.
13. Kort utgivna av köpmän, dvs. återförsäljares egna kort, ska inte ingå om de inte är utgivna i samarbete med en betaltjänstleverantör och det alltså rör sig om ett co-branded-kort.
Del 2.2
Mottagarenheter för kort (tabell 3)
1. Alla fysiska terminaler vid vilka transaktioner inlöses av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet ska rapporteras, inklusive alla terminaler som är belägna i det rapporterande landet samt terminaler som är belägna utanför det rapporterande landet.
2. Terminaler vid vilka transaktioner inlöses av betaltjänstleverantörens filialer och/eller dotterbolag och är belägna utomlands ska inte rapporteras av den betaltjänstleverantör som är moderbolag, utan av filialerna och/eller dotterbolagen.
3. Varje terminal ska räknas separat även om det finns flera terminaler av samma typ hos köpmannen.
4. Om en uttagsautomat har mer än en funktion, ska den räknas i varje tillämplig underkategori. Det totala antalet uttagsautomater kan därför vara lägre än summan av underkategorierna. För att undvika att de räknas dubbelt ska underkategorierna inte adderas.
5. POS-terminaler delas upp i ”Eftpos-terminaler” och inom denna uppdelning efter sådana som ”tar emot kontaktlösa transaktioner” och sådana som ”tar emot transaktioner med kort för elektroniska pengar”. Dessa underkategorier ska inte räknas samman, eftersom de inte är ömsesidigt exklusiva.
6. Om en kortterminal för elektroniska pengar har mer än en funktion, ska den räknas i varje tillämplig underkategori. Det totala antalet kortterminaler för elektroniska pengar kan därför vara lägre än summan av underkategorierna. För att undvika att de räknas dubbelt ska underkategorierna inte adderas.
Del 2.3
Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (tabellerna 4a och 4b)
Del 2.3.1
Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (tabell 4a)
1. Betalningstransaktioner som initierats av icke-MFI gentemot någon annan motpart eller av betaltjänstleverantörer om motparten är en icke-MFI. Detta omfattar följande:
a)
Betalningstransaktioner som görs mellan två konton hos olika betaltjänstleverantörer och som avvecklas med hjälp av en mellanhand, dvs. där betalningarna sänds till en annan betaltjänstleverantör eller till ett betalningssystem.
b)
Betalningstransaktioner som görs mellan två konton hos samma betaltjänstleverantör, dvs. ”on-us-transaktioner”, där transaktionen avvecklas antingen på betaltjänstleverantörens egna konton eller också med hjälp av en mellanhand, dvs. en annan betaltjänstleverantör eller ett betalningssystem.
2. Betalningstransaktioner som initierats av en betaltjänstleverantör som har sin hemvist i landet och utförs med en specifik transaktionsanvisning, dvs. med hjälp av ett betalningsinstrument, ska ingå som ”betalningstransaktioner där icke-MFI berörs”.
3. Betalningar mellan konton i samma namn samt mellan olika kategorier av konton ska ingå per betaltjänst som används. Överföringar mellan olika kategorier av konton omfattar t.ex. överföringar från överförbar inlåning till ett konto med icke-överförbar inlåning.
4. När det gäller partier av betalningstransaktioner räknas varje enskild betalningstransaktion.
5. Betalningstransaktioner som är denominerade i utländsk valuta ska ingå. Uppgifterna räknas om till euro med hjälp av ECB:s växelkurs eller med växelkurser som tillämpas för dessa transaktioner.
6. Separat rapportering för transaktioner på distans och ej på distans anges där så krävs.
7. Betalningstransaktioner som initierats av en betaltjänstleverantör som har sin hemvist i landet och genomförs utan specifik transaktionsanvisning, dvs. utan att en betaltjänst som är förtecknad i bilaga I till direktiv (EU) 2015/2366 används, som en kreditering från en icke-MFI:s konto genom en enkel bokföringstransaktion, ingår under ”Övriga tjänster (som inte ingår i direktiv (EU) 2015/2366)” (
2
).
8. Betalningstransaktionerna ska rapporteras uppdelade efter den betaltjänst som används och efter den ordning som genomför transaktionen.
Gränsöverskridande transaktioner
9. För skickade transaktioner ska gränsöverskridande transaktioner räknas i det land där transaktionen initierats.
10. För mottagna transaktioner ska gränsöverskridande transaktioner räknas i det land där transaktionen tas emot.
11. För gränsöverskridande kortbaserade betalningstransaktioner ska motpartens hemvist och försäljningsställets belägenhet rapporteras tillsammans. För kortbaserade betalningstransaktioner som initierats på distans rapporteras skickade betalningstransaktioner för att identifiera den mottagande betaltjänstleverantörens land och det land där försäljningsstället är beläget. För kortbaserade betalningstransaktioner som inte initierats på distans rapporteras skickade betalningstransaktioner för att identifiera den mottagande betaltjänstleverantörens land och det land där den fysiska terminalen är belägen. Betalningstransaktioner som tas emot och som initierats på distans rapporteras för att identifiera den skickande betaltjänstleverantörens land och det land där försäljningsstället är beläget. Betalningstransaktioner som tas emot och som inte initierats på distans rapporteras för att identifiera den skickande betaltjänstleverantörens land och det land där det fysiska försäljningsstället är beläget.
12. Skillnaden mellan ”skickade gränsöverskridande transaktioner” och ”mottagna gränsöverskridande transaktioner” visar nettoinflödet eller nettoutflödet av transaktioner till eller från det rapporterande landet.
Pengaflöde
13. Pengaflödets riktning beror på vilken betaltjänst och initieringskanal som har använts:
a)
För betalningsöverföringar, penningöverföringar, betalningar med elektroniska pengar och liknande transaktioner där betalaren initierar transaktionen är den sändande deltagaren även den som sänder medlen och den mottagande deltagaren den som tar emot medlen.
b)
För autogireringar, checkar, betalningar med elektroniska pengar och liknande transaktioner där betalningsmottagaren initierar transaktionen är den sändande deltagaren den som tar emot medlen och den mottagande deltagaren den som sänder medlen.
c)
För kortbaserade betalningstransaktioner är det visserligen betalningsmottagaren som initierar transaktionen, men detta ska enligt denna förordning behandlas på motsvarande sätt som om betalaren initierar transaktionen.
Totala betalningstransaktioner
14. Indikatorn ”totala betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (skickade)” utgörs av summan av de åtta ömsesidigt uteslutande underkategorierna: ”betalningsöverföringar (skickade)”, ”autogireringar (skickade)”, ”kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av inhemska betaltjänstleverantörer”, ”kontantuttag med hjälp av kortbaserade betalningsinstrument”, ”betalningstransaktioner med elektroniska pengar (skickade)”, ”checkar (skickade)”, penningöverföringar (skickade) samt ”andra betaltjänster (skickade)”. Indikatorn ”totala betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (mottagna)” utgörs av summan av de sju ömsesidigt uteslutande underkategorierna: ”betalningsöverföringar (mottagna)”, ”autogireringar (mottagna)”, ”kortbaserade betalningstransaktioner som inlöses av inhemska betaltjänstleverantörer”, ”betalningstransaktioner med elektroniska pengar (mottagna)”, ”checkar (mottagna)”, penningöverföringar (mottagna) samt ”andra betaltjänster (mottagna)”.
Betalningsöverföringar
15. Varje transaktion ska hänföras till endast en underkategori, dvs. antingen ”som initieras i pappersbaserad form”, ”som initieras elektroniskt” eller ”övrigt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningsöverföringar.
16. Betalningsöverföringar som initierats av leverantör av betalningsinitieringstjänster ska dessutom hänföras till underkategorin ”som initierats av en leverantör av betalningsinitieringstjänster”. Denna underkategori bidrar dock inte till det totala antalet, eller totala värdet för, betalningsöverföringar.
17. Betalningsöverföringar som rapporteras under ”som initierats elektroniskt” delas sedan upp i ”som initierats i en fil/batch” och ”som initierats som en enskild betalning”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar som initierats elektroniskt summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningsöverföringar som initierats elektroniskt.
18. Betalningsöverföringar som rapporteras under ”som initierats som enskild betalning” delas sedan upp i ”uttagsautomat eller annan terminal hos betaltjänstleverantör”, ”mobil betalningslösning” och ”internetbankbaserad betalningsöverföring”. ”Uttagsautomat eller annan terminal hos betaltjänstleverantör” inkluderar endast betalningsöverföringar som inte initierats på distans medan ”mobil betalningslösning” och ”internetbankbaserad betalningsöverföring” endast inkluderar betalningsöverföringar som initierats på distans. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningsöverföringar.
19. ”E-handelsbetalningar” är en underkategori till ”internetbankbaserade betalningsöverföringar”.
20. ”Mobil betalningslösning person-till-person” är en underkategori till ”mobil betalningslösning”.
21. Betalningsöverföringar inbegriper även transaktioner som omfattar kontanter i ena slutledet eller i båda slutleden av betalningstransaktionen och som använder en betaltjänst för betalningsöverföring.
22. Betalningsöverföringar som används för att reglera utestående saldon för transaktioner med kreditfunktion, debetfunktion eller fördröjd debetfunktion ingår också.
23. Betalningsöverföringar omfattar samtliga betalningsöverföringar inom Sepa (det gemensamma eurobetalningsområdet) såväl som icke-Sepa-transaktioner. Betalningsöverföringar som initierats elektroniskt ska rapporteras separat för respektive ordning.
24. Betalningsöverföring som initierats elektroniskt delas sedan upp i betalningsöverföringar som initierats på distans och betalningsöverföringar som inte initierats på distans. Inom dessa uppdelningar rapporteras transaktioner efter ordning, och för varje ordning delas de upp ytterligare efter autentiseringskanal, dvs. ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar per ordning för betalningsöverföringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
25. För transaktioner som genomförs utan stark kundautentisering ska orsakerna för detta anges (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betalning till sig själv”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar” och ”transaktionsriskanalys”). Om fler än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Underkategorierna är ömsesidigt uteslutande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna. Orsakerna för att inte använda stark kundautentisering ska inte rapporteras uppdelade efter betalningsordning utan delas bara upp efter betalningsöverföringar som initierats på distans och sådan som inte initierats på distans.
26. Antalet transaktioner uppdelat i ordningar för betalningsöverföringar motsvarar det totala antalet betalningsöverföringar som initierats elektroniskt. Transaktionerna ska rapporteras separat för respektive ordning, nationell och internationell (t.ex. Sepa-ordningen för betalningsöverföringar eller Sepa-ordningen för sekundsnabba betalningsöverföringar). Samma princip gäller för värdet av betalningsöverföringarna.
27. Underkategorierna ”som initierats i en fil/batch” och ”som initierats som enskild betalning” samt ”övrigt” omfattar samtliga Sepa- och icke-Sepa-transaktioner.
28. ”Skickade inhemska transaktioner”, ”skickade gränsöverskridande transaktioner” och ”mottagna gränsöverskridande transaktioner” omfattar både Sepa- och icke-Sepa-transaktioner.
29. Kontantbetalningar till ett konto med hjälp av en förtryckt blankett ingår inte under betalningsöverföringar.
Autogireringar
30. Här ingår både enstaka och återkommande autogireringar. Vid återkommande autogireringar räknas varje enskild betalning som en transaktion.
31. Autogireringar som används för att reglera utestående saldon till följd av transaktioner med kort som har kreditfunktion, debetfunktion eller fördröjd debetfunktion ska ingå, eftersom dessa är separata betalningar från kortinnehavaren till kortutgivaren.
32. Autogireringar delas sedan upp i ”som initierats i en fil/batch” och ”som initierats som en enskild betalning”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet autogireringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av autogireringar.
33. Underkategorierna ”som initierats i en fil/batch” och ”som initierats som enskild betalning” omfattar samtliga Sepa- och icke-Sepa-transaktioner.
34. Autogireringar delas sedan upp i ”för vilka samtycke getts elektroniskt” och ”för vilka samtycke getts på annat sätt”. Underkategorierna är ömsesidigt uteslutande. Summan motsvarar det totala antalet autogireringar. Samma princip gäller för värdet av autogireringarna.
35. Inom varje kanal som används för att ge medgivande ska transaktioner rapporteras separat för varje ordning, nationell och internationell (t.ex. Sepa-ordningarna Direct Debit Core och Direct Debit business-to-business).
36. Kontantbetalningar från ett konto med hjälp av en förtryckt blankett ingår inte under autogireringar.
Kortbaserade betalningstransaktioner
37. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer eller som löses in av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar) ska rapporteras oavsett var varumärket under vilket den kortbaserade betalningstransaktionen utförs är beläget.
38. Skickade kortbaserade betalningstransaktioner ska rapporteras efter den utgivande betaltjänstleverantören, medan mottagna kortbaserade betalningstransaktioner ska rapporteras efter den inlösande betaltjänstleverantören.
39. ”Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs” omfattar även uppgifter om kortbaserade betalningstransaktioner vid virtuella försäljningsställen, t.ex. via internet eller telefon.
40. Kortbaserade betalningstransaktioner delas också upp efter ”som initierats elektroniskt” och ”som initierats icke-elektroniskt”. Eftersom initieringskanalerna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet kortbaserade betalningstransaktioner summan av initieringskanalerna. Samma princip gäller för det totala värdet av kortbaserade betalningstransaktioner.
41. ”Som initierats elektroniskt” delas sedan upp i ”mobil betalningslösning”, ”som initierats vid en fysisk Eftpos-terminal”, ”som initierats via en uttagsautomat” och ”övriga”. ”som initierats vid en fysisk Eftpos-terminal” och ”som initierats via en uttagsautomat” omfattar endast kortbaserade betalningstransaktioner som inte initierats på distans medan ”mobil betalningslösning” inkluderar kortbaserade betalningstransaktioner som initierats på distans. Uppdelningen ”ovriga” kan inkludera antingen kortbaserade betalningstransaktioner som initierats på distans eller sådana som inte initierats på distans. Underkanalerna är ömsesidigt uteslutande. Samma princip gäller för det totala värdet av kortbaserade betalningstransaktioner ”som initierats elektroniskt”.
42. Kortbaserade betalningstransaktioner som inte initierats elektroniskt och sådana som initierats elektroniskt delas upp ytterligare efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans och inom varje, för kortbaserade betalningstransaktioner som initierats elektroniskt, ska antalet kortbaserade betalningstransaktioner rapporteras för varje betalningsordning, nationella och internationella (t.ex. VISA eller MasterCard) separat. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
43. Inom varje betalningsfunktion delas transaktioner upp efter kortfunktion (dvs. debet, fördröjd debet och kredit) och efter ”som genomförts med stark kundautentisering” och ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Det totala antalet kortbaserade betalningstransaktioner ”bearbetade per betalningstransordning” är summan av de olika, ömsesidigt uteslutande, kortfunktionerna, som också motsvarar summan av de transaktioner som genomförts med eller utan stark kundautentisering. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
44. Antalet skickade transaktioner uppdelade efter betalningsordning är lika med det totala antalet kortbaserade betalningstransaktioner med kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet som initierats elektroniskt. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna och för kortbaserade betalningstransaktioner som löses in av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (som har mottagits).
45. För transaktioner som genomförs utan stark kundautentisering ska orsakerna för detta anges (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar”, ”transaktionsriskanalys”, ”transaktioner som initierats av handlare”, och ”övrigt”). Om mer än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Orsakerna för att genomföra transaktioner utan stark kundautentisering är ömsesidigt uteslutande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna. Orsakerna för att inte använda stark kundautentisering delas dock inte upp efter betalningsordning utan istället bara efter elektroniska kortbetalningar som initierats på distans och sådana som inte initierats på distans.
46. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet och som enbart har en funktion för elektroniska pengar inkluderas inte.
Kontantuttag med kortbaserat betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar)
47. I denna kategori ingår kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (exklusive transaktioner med elektroniska pengar) och rapporteras av kortutgivaren.
48. Antalet uttag ska rapporteras för varje betalningsordning, nationella och internationella (t.ex. VISA eller MasterCard) separat. Varje betalningsordningen delas upp ytterligare efter kortfunktion (dvs. debet, fördröjd debet och kredit). Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Betalningstransaktioner med elektroniska pengar
49. Varje transaktion hänförs till endast en underkategori, dvs. ”med kort på vilka det är möjligt att lagra elektroniska pengar direkt” eller ”med konton för elektroniska pengar”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningstransaktioner med elektroniska pengar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningstransaktioner med elektroniska pengar.
50. Varje transaktion som hänförs till underkategorin ”med konton för elektroniska pengar” hänförs dessutom till endast en av underkategorierna ”med tillgång via ett kort”, ”mobil betalningslösning” och ”övrigt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningstransaktioner med elektroniska pengar ”med konton för elektroniska pengar” summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningstransaktioner med elektroniska pengar.
51. ”Mobil betalningslösning person-till-person” är en underkategori till ”mobil betalningslösning”.
52. Betalningstransaktioner med elektroniska pengar delas de upp efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje kategori efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningstransaktioner med elektroniska pengar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
53. Transaktioner som rapporteras under ”som genomförts utan stark kundautentisering” delas sedan upp i skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar”, ”betalning till sig själv”, ”transaktionsriskanalys”, ”transaktioner som initierats av handlare”, och ”övrigt”). Om mer än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Eftersom skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”som genomförts utan stark kundautentisering” summan av underkategorierna. Detsamma gäller för värdet av transaktioner.
Checkar
54. Skickade och mottagna checkar ska rapporteras. Skickade checkar ska rapporteras efter betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, medan mottagna checkar ska rapporteras efter betalarens betaltjänstleverantör.
55. Detta omfattar kontantuttag med checkar.
56. Detta omfattar inte kontantuttag med hjälp av en förtryckt blankett.
57. Detta omfattar inte utställda checkar som inte lämnas för avräkning.
Penningöverföringar
58. Skickade penningöverföringar ska rapporteras efter betalarens betaltjänstleverantör, medan mottagna penningöverföringar ska rapporteras efter betalningsmottagarens betaltjänstleverantör.
59. Transaktioner som är kopplade till antingen betalarens eller betalningsmottagarens betalkonto undantas från penningöverföringar. Sådana transaktioner ska rapporteras under respektive betalningsinstrument som används.
Andra betaltjänster
60. Skickade och mottagna transaktioner ska rapporteras.
61. Omfattar transaktioner som utförs med betaltjänster enligt bilaga I till direktiv (EU) 2015/2366, men som inte kan hänföras till någon av betaltjänsterna i denna förordning. Denna uppdelning inkluderar ”OTC-kontantuttag” och ”OTC-kontantinsättningar”. ”OTC-kontantuttag” ingår i andra skickade betaltjänster, medan ”OTC-kontantinsättningar” ingår i andra mottagna betaltjänster.
Tjänster för betalningsinitiering
62. Transaktioner som initierats via tjänster för betalningsinitiering rapporteras av leverantörer av betalningsinitieringstjänster och delas upp efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje kategori efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”tjänster för betalningsinitiering” summan av underkategorierna. Detsamma gäller för värdet av transaktioner.
63. Varje transaktion ska endast hänföras till en underkategori, dvs. ”betalningsöverföringar” och ”övriga”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”tjänster för betalningsinitiering” summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktioner.
64. Sådana transaktioner ska inte ingå i ”Totala betalningstransaktioner där icke-MFI berörs” eftersom de även ingår i respektive betalningsinstrument som används för transaktionen.
Övriga tjänster (som inte ingår i direktiv (EU) 2015/2366)
65. Omfattar underkategorierna ”kontokrediteringar genom en enkel bokföringstransaktion”, ”kontodebiteringar genom en enkel bokföringstransaktion” och ”övrigt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”Övriga tjänster (som inte ingår i direktiv (EU) 2015/2366)” summan av underkategorierna. Detsamma gäller för värdet av transaktioner.
66. Enbart transaktioner som genomförs utan specifik transaktionsanvisning och som utförs genom en enkel bokföringstransaktion till/från en kunds konto, dvs. utan att några traditionella betalningstjänster används, ska ingå i underkategorierna ”kontokrediteringar genom en enkel bokföringstransaktion” och ”kontodebiteringar genom en enkel bokföringstransaktion”.
Del 2.3.2
Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs ska rapporteras av uppgiftslämnare som har beviljats undantag enligt artikel 4.2 och 4.3 (tabell 4b)
1. Betalningstransaktioner som initierats av icke-MFI gentemot någon annan motpart eller av betaltjänstleverantörer om motparten är en icke-MFI. Detta omfattar följande:
a)
Betalningstransaktioner som görs mellan två konton hos olika betaltjänstleverantörer och som avvecklas med hjälp av en mellanhand, dvs. där betalningarna sänds till en annan betaltjänstleverantör eller till ett betalningssystem.
b)
Betalningstransaktioner som görs mellan två konton hos samma betaltjänstleverantör, dvs. ”on-us-transaktioner”, där transaktionen avvecklas antingen på betaltjänstleverantörens egna konton eller också med hjälp av en mellanhand, dvs. en annan betaltjänstleverantör eller ett betalningssystem.
2. Betalningstransaktioner som initierats av en betaltjänstleverantör som har sin hemvist i landet och utförs med en specifik transaktionsanvisning, dvs. med hjälp av ett betalningsinstrument, ska ingå som ”betalningstransaktioner där icke-MFI berörs”.
3. Betalningar mellan konton i samma namn samt mellan olika kategorier av konton ska ingå per betaltjänst som används. Överföringar mellan olika kategorier av konton omfattar t.ex. överföringar från överförbar inlåning till ett konto med icke-överförbar inlåning.
4. När det gäller partier av betalningstransaktioner räknas varje enskild betalningstransaktion.
5. Betalningstransaktioner som är denominerade i utländsk valuta ska ingå. Uppgifterna räknas om till euro med hjälp av ECB:s växelkurs eller med växelkurser som tillämpas för dessa transaktioner.
6. Separat rapportering för transaktioner på distans och ej på distans anges där så krävs.
7. Betalningstransaktioner ska rapporteras efter den betaltjänst som används.
Gränsöverskridande transaktioner
8. För skickade transaktioner ska gränsöverskridande transaktioner räknas i det land där transaktionen initierats.
9. För mottagna transaktioner ska gränsöverskridande transaktioner räknas i det land där transaktionen tas emot.
10. För gränsöverskridande kortbaserade betalningstransaktioner ska motpartens hemvist och försäljningsställets belägenhet rapporteras tillsammans. För kortbaserade betalningstransaktioner som initierats på distans rapporteras skickade betalningstransaktioner för att identifiera den mottagande betaltjänstleverantörens land och det land där försäljningsstället är beläget. För kortbaserade betalningstransaktioner som inte initierats på distans rapporteras skickade betalningstransaktioner för att identifiera den mottagande betaltjänstleverantörens land och det land där den fysiska terminalen är belägen. Betalningstransaktioner som tas emot och som initierats på distans rapporteras för att identifiera den skickande betaltjänstleverantörens land och det land där försäljningsstället är beläget. Betalningstransaktioner som tas emot och som inte initierats på distans rapporteras för att identifiera den skickande betaltjänstleverantörens land och det land där det fysiska försäljningsstället är beläget.
11. Skillnaden mellan ”skickade gränsöverskridande transaktioner” och ”mottagna gränsöverskridande transaktioner” visar nettoinflödet eller nettoutflödet av transaktioner till eller från det rapporterande landet.
Pengaflöde
12. Pengaflödets riktning beror på vilken betaltjänst och initieringskanal som har använts:
a)
För betalningsöverföringar, penningöverföringar, betalningar med elektroniska pengar och liknande transaktioner där betalaren initierar transaktionen är den sändande deltagaren även den som sänder medlen och den mottagande deltagaren den som tar emot medlen.
b)
För autogireringar, betalningar med elektroniska pengar och liknande transaktioner där betalningsmottagaren initierar transaktionen är den sändande deltagaren den som tar emot medlen och den mottagande deltagaren den som sänder medlen.
c)
För kortbaserade betalningstransaktioner är det visserligen betalningsmottagaren som initierar transaktionen, men detta ska enligt denna förordning behandlas på motsvarande sätt som om betalaren initierar transaktionen.
Betalningsöverföringar
13. Varje transaktion ska endast hänföras till en underkategori, dvs. antingen ”som initieras i pappersbaserad form” eller ”som initieras elektroniskt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för det totala värdet av betalningsöverföringar.
14. Betalningsöverföringar som initierats av leverantör av betalningsinitieringstjänster ska dessutom hänföras till underkategorin ”som initierats av en leverantör av betalningsinitieringstjänster”. Denna underkategori bidrar dock inte till det totala antalet, eller totala värdet för, betalningsöverföringar.
15. Betalningsöverföringar inbegriper även transaktioner som omfattar kontanter i ena slutledet eller i båda slutleden av betalningstransaktionen och som använder en betaltjänst för betalningsöverföring.
16. Betalningsöverföringar som används för att reglera utestående saldon för transaktioner med kort som har kreditfunktion eller fördröjd debetfunktion ingår också.
17. Betalningsöverföringar omfattar samtliga betalningsöverföringar inom Sepa (det gemensamma eurobetalningsområdet) såväl som icke-Sepa-transaktioner.
18. Betalningsöverföringar som initierats elektroniskt delas de upp ytterligare efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje kategori efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningsöverföringar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
19. Betalningsöverföringar som rapporteras under ”som genomförts utan stark kundautentisering” delas sedan upp i skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betalning till sig själv”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar” och ”transaktionsriskanalys”). Om mer än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”som genomförts utan stark kundautentisering” summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
20. ”Skickade inhemska transaktioner”, ”skickade gränsöverskridande transaktioner” och ”mottagna gränsöverskridande transaktioner” omfattar både Sepa- och icke-Sepa-transaktioner.
21. Kontantbetalningar till ett konto med hjälp av en förtryckt blankett ingår inte under betalningsöverföringar.
Autogireringar
22. Här ingår både enstaka och återkommande autogireringar. Vid återkommande autogireringar räknas varje enskild betalning som en transaktion.
23. Autogireringar som används för att reglera utestående saldon till följd av transaktioner med kort som har kreditfunktion, debetfunktion eller fördröjd debetfunktion ska ingå, eftersom dessa är separata betalningar från kortinnehavaren till kortutgivaren.
24. Autogireringar omfattar samtliga Sepa-autogireringar såväl som icke-Sepa-autogireringar.
25. Autogireringar delas upp i ”för vilka samtycke getts elektroniskt” och ”för vilka samtycke getts på annat sätt”. Underkategorierna är ömsesidigt uteslutande. Summan motsvarar det totala antalet autogireringar. Samma princip gäller för värdet av autogireringarna.
26. Kontantbetalningar från ett konto med hjälp av en förtryckt blankett ingår inte under autogireringar.
Kortbaserade betalningstransaktioner
27. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer eller som löses in av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar) ska rapporteras oavsett var varumärket under vilket betalningstransaktionen utförs är beläget.
28. Skickade kortbaserade betalningstransaktioner ska rapporteras efter den utgivande betaltjänstleverantören, medan mottagna kortbaserade betalningstransaktioner ska rapporteras efter den inlösande betaltjänstleverantören.
29. ”Betalningstransaktioner där icke-MFI berörs” omfattar uppgifter om kortbaserade betalningstransaktioner vid virtuella försäljningsställen, t.ex. via internet eller telefon.
30. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument ska också upp efter: ”som initierats elektroniskt” och ”som initierats icke-elektroniskt”. Eftersom initieringskanalerna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet kortbaserade betalningstransaktioner summan av initieringskanalerna. Samma princip gäller för det totala värdet av transaktioner.
31. Kortbaserade betalningstransaktioner som initierats elektroniskt delas upp ytterligare efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje ska antalet kortbaserade betalningstransaktioner rapporteras uppdelat efter kortfunktion (dvs. debetfunktion, fördröjd debetfunktion och kreditfunktion) och efter ”som genomförts med stark kundautentisering” och ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Det totala antalet kortbaserade betalningstransaktioner ”som initierats elektroniskt” är summan av de olika, ömsesidigt uteslutande, kortfunktionerna, som också motsvarar summan av de transaktioner som genomförts med eller utan stark kundautentisering. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
32. För transaktioner som genomförs utan stark kundautentisering ska orsakerna för detta anges (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar”, ”transaktionsriskanalys”, ”transaktioner som initierats av handlare”, och ”övrigt”). Om mer än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Eftersom skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”som genomförts utan stark kundautentisering” summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
33. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet och som enbart har en funktion för elektroniska pengar inkluderas inte.
Kontantuttag med kortbaserat betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar)
34. I denna kategori ingår kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (exklusive transaktioner med elektroniska pengar) och rapporteras av kortutgivaren.
35. Antalet uttag ska rapporteras för varje kortfunktion (dvs. debet, fördröjd debet och kredit). Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Betalningstransaktioner med elektroniska pengar
36. Betalningstransaktioner med elektroniska pengar delas de upp efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet betalningstransaktioner med elektroniska pengar summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
37. Transaktioner som rapporteras under ”som genomförts utan stark kundautentisering” delas sedan upp i skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering (dvs. ”lågt värde”, ”kontaktlös betalning, lågt värde”, ”betrodda betalningsmottagare”, ”återkommande transaktion”, ”obemannad terminal för transport- och parkeringsavgifter”, ”säkra processer och protokoll för företagsbetalningar”, ”betalning till sig själv”, ”transaktionsriskanalys”, ”transaktioner som initierats av handlare”, och ”övrigt”). Om mer än ett undantag är tillämpligt, ska det tillämpade undantaget rapporteras. Eftersom skälen för att inte tillämpa stark kundautentisering är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”som genomförts utan stark kundautentisering” summan av underkategorierna. Detsamma gäller för värdet av transaktioner.
Penningöverföringar
38. Skickade penningöverföringar ska rapporteras av betalarens betaltjänstleverantör.
39. Transaktioner som är kopplade till antingen betalarens eller betalningsmottagarens betalkonto undantas från penningöverföringar. Sådana transaktioner ska rapporteras under respektive betalningsinstrument som används.
Tjänster för betalningsinitiering
40. Transaktioner som initierats via tjänster för betalningsinitiering delas upp efter initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje kategori efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”tjänster för betalningsinitiering” summan av underkategorierna. Detsamma gäller för värdet av transaktioner.
41. Varje transaktion ska endast hänföras till en underkategori, dvs. ”betalningsöverföringar” och ”övriga”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”tjänster för betalningsinitiering” summan av underkategorierna. Samma princip gäller för värdet av transaktioner.
42. Sådana transaktioner ska inte ingå i ”Totala betalningstransaktioner där icke-MFI berörs” eftersom de även ingår i respektive betalningsinstrument som används för transaktionen.
Del 2.4
Svikliga betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (tabellerna 5a och 5b)
Del 2.4.1
Svikliga betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (tabell 5a)
1. Punkterna 1–66 i del 2.3.1 är tillämpliga på svikliga transaktioner som rapporteras i tabell 5a. Dock ingår inte mottagna svikliga betalningstransaktioner, utom kortbaserade betalningstransaktioner som lösts in.
2. Betaltjänstleverantörer ska rapportera alla svikliga betalningstransaktioner så snart de upptäcks, genom klagomål från en kund eller på annat sätt, oavsett huruvida fallet som berör den svikliga betalningstransaktionen har lösts vid den tidpunkt då uppgifterna rapporteras.
3. Förutom de uppdelningar som förklaras i del 2.3.1 ska ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” rapporteras för svikliga betalningsöverföringar, svikliga autogireringar, svikliga kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer har sin hemvist i landet (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar), svikliga kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar) och svikliga transaktioner med elektroniska pengar som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet.
4. ”Förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” delas sedan upp i ”rapporterande betaltjänstleverantör”, ”betaltjänstanvändare hos den rapporterande betaltjänstleverantören” och ”övrigt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” summan av underkategorierna.
5. ”Förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” ska rapporteras per den betaltjänstleverantör som rapporterar den svikliga betalningstransaktionen och enbart avseende de svikliga betalningstransaktionernas värde. Denna post ska vidare enbart rapporteras för skickade transaktioner.
6. Summan av ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” är inte lika med det totala värdet av svikliga transaktioner.
Svikliga betalningsöverföringar
7. Svikliga betalningsöverföringar som initierats elektroniskt delas upp ytterligare i typ av svikligt förfarande (dvs. ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare”, ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare” och ”manipulation av betalaren, utförd av bedragaren, så att betalaren utfärdar en betalningsorder”).
8. Typ av svikligt förfarande rapporteras för varje ordning för betalningsöverföringar och delas upp ytterligare efter ”som genomförts med stark kundautentisering” och sådana ”som genomförts utan stark kundautentisering” inom den kategorin.
9. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga betalningsöverföringar uppdelat i ordningar för betalningsöverföringar motsvarar därför summan av olika typer av svikliga förfaranden. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga autogireringar
10. Svikliga autogireringar delas upp ytterligare i typ av svikligt förfarande (dvs. ”icke auktoriserad betalningstransaktion” och ”manipulation av betalaren”).
11. Typen av svikligt förfarande rapporteras för varje autogireringsordning samt inom kategorin ordning uppdelat i ”för vilka samtycke getts elektroniskt” och ”för vilka samtycke getts på annat sätt”.
12. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga autogirering uppdelade efter autogireringsordningar motsvarar därför summan av de olika typerna av svikliga förfaranden. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga kortbaserade betalningstransaktioner
13. Svikliga kortbaserade betalningstransaktioner delas sedan upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare”, ”manipulation av betalaren för att göra en kortbetalning”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan ytterligare delas upp i ”förlorat eller stulet kort”, ”kort som inte har mottagits”, ”förfalskat kort, ”stulna kortuppgifter” och ”övrigt”).
14. Typerna av svikligt förfarande ska rapporteras för varje betalningsordning uppdelat i ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
15. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga kortbaserade betalningstransaktioner efter betalningsordning motsvarar summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar)
16. Svikliga kontantuttag delas upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”manipulation av betalaren för att göra ett kontantuttag”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan delas upp ytterligare i ”förlorat eller stulet kort”, ”kort som inte har mottagits”, ”förfalskat kort, och ”övrigt”). Typerna av svikligt förfarande som rapporteras för varje betalningsordning är ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga kontantuttag efter betalningsordning motsvarar därför summan av olika typer av svikliga förfaranden. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar
17. Svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar delas sedan upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare”, ”manipulation av betalaren för att göra en betalning med elektroniska pengar”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan ytterligare delas upp i ”förlorat eller stulet kort för elektroniska pengar”, ”kort för elektroniska pengar som inte har mottagits”, ”förfalskat kort för elektroniska pengar”, ”stulna kortuppgifter och ”icke auktoriserad transaktion med konto för elektroniska pengar”.
18. Typerna av svikliga förfaranden ska rapporteras för betalningstransaktioner med elektroniska pengar med initieringskanal på distans och initieringskanal ej på distans, och inom varje kategori efter ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
19. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar motsvarar därför summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Del 2.4.2
Svikliga etalningstransaktioner där icke-MFI berörs ska rapporteras av uppgiftslämnare som har beviljats ett undantag enligt artikel 4.2 och 4.3 (tabell 5b)
1. Punkterna 1–42 i del 2.3.2 är tillämpliga på svikliga transaktioner som rapporteras i tabell 5b.
2. Betaltjänstleverantörer ska rapportera alla svikliga betalningstransaktioner så snart de upptäcks, t.ex. genom klagomål från en kund eller på annat sätt, oavsett huruvida fallet som berör den svikliga betalningstransaktionen har avslutats vid den tidpunkt då uppgifterna rapporteras.
3. Förutom de uppdelningar som förklaras i del 2.3.2 ska ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” rapporteras för svikliga betalningsöverföringar, svikliga autogireringar, svikliga kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer har sin hemvist i landet (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar), svikliga kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar) och svikliga transaktioner med elektroniska pengar som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet.
4. ”Förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” delas sedan upp i ”rapporterande betaltjänstleverantör”, ”betaltjänstanvändare hos den rapporterande betaltjänstleverantören” och ”övrigt”. Eftersom underkategorierna är ömsesidigt uteslutande är det totala antalet ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” summan av underkategorierna.
5. ”Förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” ska rapporteras per den betaltjänstleverantör som rapporterar den svikliga betalningstransaktionen och enbart avseende de svikliga transaktionernas värde. Denna post ska vidare enbart rapporteras för skickade transaktioner.
6. Summan av ”förluster till följd av svikliga förfaranden, per ansvarsbärare” är inte lika med det totala värdet av svikliga transaktioner.
Svikliga betalningsöverföringar
7. Svikliga betalningsöverföringar delas sedan upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare”, ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare” och ”manipulation av betalaren, utförd av bedragaren, så att betalaren utfärdar en betalningsorder”).
8. Typen av svikligt förfarande ska rapporteras uppdelat i ”som genomförts med stark kundautentisering” och ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
9. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svilöiga betalningsöverföringar motsvarar därför summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga autogireringar
10. Svikliga autogireringar delas upp ytterligare i typ av svikligt förfarande (dvs. ”icke auktoriserad betalningstransaktion” och ”manipulation av betalaren”).
11. Typen av svikligt förfarande rapporteras uppdelat i ”för vilka samtycke getts elektroniskt” och ”för vilka samtycke getts på annat sätt”.
12. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga autogireringar motsvarar därför summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga kortbaserade betalningstransaktioner
13. Svikliga kortbaserade betalningstransaktioner delas sedan upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare”, ”manipulation av betalaren för att göra en kortbaserad betalningstransaktion”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan ytterligare delas upp i ”förlorat eller stulet kort”, ”kort som inte har mottagits”, ”förfalskat kort, ”stulna kortuppgifter” och ”övrigt”).
14. Typerna av svikligt förfarande ska rapporteras uppdelat i ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
15. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga kortbaserade betalningstransaktioner motsvarar summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga kontantuttag med kortbaserade betalningsinstrument (exklusive transaktioner med elektroniska pengar)
16. Svikliga kontantuttag delas upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”manipulation av betalaren för att göra ett kontantuttag”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan delas upp ytterligare i ”förlorat eller stulet kort”, ”kort som inte har mottagits”, ”förfalskat kort, och ”övrigt”).
17. Typerna av svikligt förfarande ska rapporteras uppdelat i ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
18. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga kontantuttag motsvarar därför summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar
19. Svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar delas sedan upp i typ av svikligt förfarande (dvs. ”ändring av en betalningsorder som görs av en bedragare”, ”manipulation av betalaren för att göra en betalning med elektroniska pengar”, och ”betalningsorder som utfärdats av en bedragare” som sedan ytterligare delas upp i ”förlorat eller stulet kort för elektroniska pengar”, ”kort för elektroniska pengar som inte har mottagits”, ”förfalskat kort för elektroniska pengar”, ”stulna kortuppgifter och ”icke auktoriserad transaktion med konto för elektroniska pengar”.
20. Typerna av svikligt förfarande ska rapporteras uppdelat i ”som genomförts med stark kundautentisering” eller ”som genomförts utan stark kundautentisering”.
21. För varje uppdelning är typerna av svikligt förfarande ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet svikliga betalningstransaktioner med elektroniska pengar motsvarar därför summan av olika typer av svikligt förfarande. Samma princip gäller för värdet av transaktionerna.
Del 2.5
Betalningstransaktioner per kategori av terminal där icke-MFI berörs (tabell 6)
1. Alla indikatorer i denna tabell avser kontanta eller kontantlösa betalningstransaktioner som genomförs vid en fysisk (icke-virtuell) terminal.
2. Betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet ska lämna information om alla betalningstransaktioner de införskaffar vid terminaler.
3. Betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet ska lämna information om alla betalningstransaktioner som har genomförts med kort utgivna av betaltjänstleverantörerna vid terminaler vid vilka transaktionerna inlöses av betaltjänstleverantörer som inte har sin hemvist i landet.
4. Betalningstransaktioner vid terminaler vid vilka transaktionerna inlöses av betaltjänstleverantörens filialer eller dotterbolag och är belägna utomlands ska inte rapporteras av den betaltjänstleverantör som är moderbolag.
5. Transaktioner per kategori av terminal delas upp i tre olika kategorier beroende på var betaltjänstleverantören har sin hemvist. Kategorier under punkterna a och b nedan räknas på den inlösande sidan och kategorin under punkt c nedan räknas på den utgivande sidan:
a)
Betalningstransaktioner vid terminaler vid vilka transaktioner inlöses av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet med kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet.
b)
Betalningstransaktioner vid terminaler vid vilka transaktioner inlöses av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet med kort utgivna av betaltjänstleverantörer som inte har sin hemvist i landet.
c)
Betalningstransaktioner vid terminaler vid vilka transaktioner inlöses av betaltjänstleverantörer som inte har sin hemvist i landet med kort utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet.
6. Underkategorierna inom respektive kategori a, b och c i punkt 5 ska inte adderas.
7. I denna tabell baseras den geografiska uppdelningen på var terminalen är belägen.
8. ”Betalningstransaktioner med elektroniska pengar utförda med kort som har funktion för elektroniska pengar” omfattar både transaktioner med kort på vilka det är möjligt att lagra elektroniska pengar direkt och transaktioner med kort som ger tillgång till elektroniska pengar som är lagrade på konton för elektroniska pengar.
9. Om det under ”Kontantförskott vid POS-terminaler” inte är möjligt att särskilja uppgifter om kontantförskott vid POS-terminaler, ska dessa rapporteras som ”POS-transaktioner”.
10. ”OTC-kontantinsättning” omfattar kontanter som lämnas i en betaltjänstleverantörs servicebox som är öppen dag- eller nattetid för kreditering till ett konto hos betaltjänstleverantören. Sådana transaktioner utgör inte betalningar i strikt bemärkelse eftersom de bara innebär en övergång från kontanter till kontopengar.
11. Med ”OTC-kontantuttag” avses transaktioner som inte utgör betalningar i strikt bemärkelse eftersom de bara innebär en övergång från kontopengar till kontanter.
Del 2.6
Deltagande i utvalda betalningssystem (tabell 7)
1. Denna tabell avser deltagarna i ett betalningssystemet (oberoende av var de är belägna), sett till antal, kategori och institutionell sektor och rapporteras av operatören av betalningssystemet.
2. Indikatorn ”antal deltagare” är summan av två ömsesidigt uteslutande underkategorier: ”direkta deltagare” och ”indirekta deltagare”.
3. Indikatorn ”direkta deltagare” är summan av tre ömsesidigt uteslutande underkategorier: ”kreditinstitut”, ”centralbanken” och ”andra direkta deltagare”.
4. Indikatorn ”andra direkta deltagare” är summan av fyra ömsesidigt uteslutande underkategorier: ”offentlig förvaltning”, ”clearing- och avvecklingsorganisationer”, ”övriga finansinstitut” och ”övriga”.
Del 2.7
Betalningar som utförs av utvalda betalningssystem (tabell 8)
1. Denna tabell avser betalningstransaktioner som utförs via ett betalningssystem uppdelat i system för stora betalningar och system för massbetalningar och rapporteras av operatören av betalningssystemet.
2. En betaltjänstleverantörs betalningstransaktioner för egen räkning ska rapporteras i de relevanta indikatorerna i denna tabell.
3. Följande principer ska tillämpas om det rör sig om ett betalningssystem där ett annat betalningssystem, t.ex. ett anslutet betalningssystem, avvecklar sina poster:
a)
Avvecklingssystemet ska rapportera det faktiska antalet avvecklingstransaktioner och det faktiska avvecklingsbeloppet.
b)
Om betalningstransaktioner clearas utanför betalningssystemet och endast nettopositioner avvecklas via betalningssystemet, ska endast transaktioner för avvecklingen av nettopositioner räknas och dessa hänförs då till den betaltjänst som används för avvecklingstransaktionen.
4. Varje betalningstransaktion räknas endast en gång på den sändande deltagarens sida, vilket innebär att debiteringen av betalarens konto och krediteringen av betalningsmottagarens konto inte räknas separat. Se del 2.3 om pengaflöden ovan.
5. Vid flerfaldiga betalningsöverföringar, dvs. partier av betalningar, ska varje betalningspost räknas.
6. För nettningssystem är det betalningstransaktionernas bruttoantal och bruttovärde som ska rapporteras, inte resultatet efter nettning.
7. När det gäller betalningssystem ska inhemska och gränsöverskridande transaktioner särskiljas och rapporteras efter var de sändande och mottagande deltagarna har sin hemvist. Klassificeringen ”inhemska transaktioner” eller ”gränsöverskridande transaktioner” avspeglar var de berörda parterna är belägna.
8. För att undvika att gränsöverskridande transaktioner räknas dubbelt ska de räknas i det land som transaktionen härrör från.
9. Transaktioner som initiertats i en uttagsautomat rapporteras i uppdelningen av respektive betaltjänst som använts.
10. Indikatorn ”kortbaserat betalningsinstrument” omfattar alla betalningstransaktioner som utförs i betalningssystemet, oberoende av var det kortbaserat betalningsinstrumentet getts ut eller använts.
11. Inställda betalningstransaktioner omfattas inte. Transaktioner som senare blir avvisade ska ingå.
Del 2.8
Kvartalsredovisning av betalningstransaktioner där icke-MFI berörs (tabell 9)
1. Punkterna 1–66 i del 2.3.1 är tillämpliga på transaktioner som rapporteras i tabell 9.
Kortbaserade betalningstransaktioner
2. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument som är utgivna av betaltjänstleverantörer som har sin hemvist i landet (exklusive kort som enbart har en funktion för elektroniska pengar) ska rapporteras oavsett var varumärket under vilket betalningstransaktionen utförs är beläget.
3. Kortbaserade betalningstransaktioner som skickats rapporteras av den utgivande betaltjänstleverantören.
4. ”Kortbaserade betalningstransaktioner” omfattar också uppgifter om kortbaserade betalningstransaktioner vid virtuella försäljningsställen, t.ex. via internet eller telefon.
5. Kortbaserade betalningstransaktioner med kortbaserade betalningsinstrument ska också upp efter: ”som initierats elektroniskt”, som delas upp utterligare i som initierats på distans och som inte initierats på distans. Underkanalerna är ömsesidigt uteslutande.
6. För transaktioner ”som initierats elektroniskt” ska MCC-koden rapporteras om uppgiftslämnaren har tillgång till den för både transaktioner på distans och ej på distans.