+BILAGA V

BILAGA V




BILAGA V

INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION

Innehållsförteckning

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.

Referenser

2.

Konventions

3.

Konsolidering

4.

Redovisningskategorier för finansiella instrument

4.1

Finansiella tillgångar

4.2

Finansiella skulder

5.

Finansiella instrument

5.1

Finansiella tillgångar

5.2

Redovisat bruttovärde

5.3

Finansiella skulder

6.

Uppdelning per motpart

INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR

1.

Balansräkning

1.1

Tillgångar (1.1)

1.2

Skulder (1.2)

1.3

Eget kapital (1.3)

2.

Resultaträkning (2)

3.

Rapport över totalresultat (3)

4.

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor (4)

5.

Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel, per produkt (5)

6.

Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel till icke-finansiella företag per Nace-kod (6)

7.

Finansiella tillgångar som omfattas av nedskrivningar och som har förfallit (7)

8.

Uppdelning av finansiella skulder (8)

9.

Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden (9)

10.

Derivat och säkringsredovisning (10 och 11)

10.1

Klassificering av derivat efter typ av risk

10.2

Belopp som ska rapporteras för derivat

10.3

Derivat som klassificeras som ”ekonomiska säkringar”

10.4

Uppdelning av derivat per motpartssektor

10.5

Säkringsredovisning enligt nationell god redovisningssed (11.2)

10.6

Belopp som ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat (11.3 och 11.3.1)

10.7

Säkrade poster i säkringar av verkligt värde (11.4)

11.

Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12)

11.1

Förändringar i reserveringar för kreditförluster och nedskrivning av egetkapitalinstrument enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD (12.0)

11.2

Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12.1)

11.3

Överföringar mellan nedskrivningsstadier (rapportering av bruttobelopp) (12.2)

12.

Erhållna säkerheter och garantier (13)

12.1

Uppdelning av säkerheter och garantier per lån och förskott som inte innehas för handel (13.1)

12.2

Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden (innehav på referensdatumet) (13.2.1)

12.3

Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll, ackumulerat (13.3.1)

13.

Verkligt värde-hierarki: Finansiella instrument som värderas till verkligt värde (14)

14.

Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar (15)

15.

Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (16)

15.1

Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1)

15.2

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2)

15.3

Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder förenade med handel, per instrument (16.3)

15.4

Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder förenade med handel, per risk (16.4)

15.5

Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.4.1)

15.6

Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.5)

15.7

Vinster eller förluster från säkringsredovisning (16.6)

15.8

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar (16.7)

15.9

Övriga administrationskostnader (16.8)

16.

Avstämning mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt CRR (17).

17.

Nödlidande exponeringar (18)

17.1

Information om presterande och nödlidande exponeringar (18.0)

17.2

Inflöden och utflöden för nödlidande exponeringar – lån och förskott efter motpartssektor (18.1)

17.3

Lån avseende kommersiella fastigheter och ytterligare information om lån med säkerhet i fastigheter (18.2)

18.

Exponeringar med anstånd (19)

19.

Geografisk uppdelning (20)

19.1

Den geografiska uppdelningen efter verksamhetens lokalisering (20.1–20.3)

19.2

Geografisk uppdelning efter motpartens hemvist (20.4–20.7)

20.

Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som omfattas av operationella leasingavtal (21)

21.

Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster (22)

21.1

Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1)

21.2

Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2)

22.

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag (30)

23.

Närstående parter (31)

23.1

Närstående parter: skulder till och fordringar på närstående parter (31.1)

23.2

Närstående parter: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2)

24.

Koncernstruktur (40)

24.1

Koncernstruktur: ”enhet för enhet” (40.1)

24.2

Koncernstruktur: ”Instrument för instrument” (40.2)

25.

Verkligt värde (41)

25.1

Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde (41.1)

25.2

Användning av alternativet med verkligt värde (41.2)

26.

Materiella och immateriella tillgångar: redovisat värde per värderingsmetod (42)

27.

Avsättningar (43)

28.

Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda (44)

28.1

Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1)

28.2

Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2)

28.3

Personalkostnader efter förmånstyper (44.3)

28.4

Personalkostnader efter ersättningskategori och personalkategori (44.4)

29.

Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (45)

29.1

Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet efter redovisningskategori (45.1)

29.2

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar (45.2)

29.3

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3)

30.

Rapport över förändringar i eget kapital (46)

31.

LÅN OCH FÖRSKOTT: YTTERLIGARE UPPGIFTER (23)

32.

LÅN OCH FÖRSKOTT: FLÖDEN FÖR NÖDLIDANDE EXPONERINGAR, NED- OCH BORTSKRIVNINGAR SEDAN UTGÅNGEN AV FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSÅR (24)

32.1

Lån och förskott: Inflöden och utflöden för nödlidande exponeringar (24.1)

32.2

Lån och förskott: Flöden för nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för nödlidande exponeringar (24.2)

32.3

Lån och förskott: Bortskrivningar av nödlidande exponeringar under perioden (24.3)

33.

SÄKERHETER SOM HAR ERHÅLLITS GENOM ÖVERTAGANDE AV KONTROLL OCH VERKSTÄLLIGHETSFÖRFARANDEN (25)

33.1

Säkerheter som har erhållits genom annat övertagande av kontroll än av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång: inflöden och utflöden (25.1)

33.2

Säkerheter som har erhållits genom annat övertagande av kontroll än av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång – Typ av säkerhet som har erhållits (25.2)

33.3

Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång (25.3)

34.

HANTERING AV OCH KVALITET PÅ ANSTÅND (26)

35.

LÅN OCH FÖRSKOTT: GENOMSNITTLIG VARAKTIGHET OCH ÅTERVINNINGSPERIODER (47)

INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER

DEL 1

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   REFERENSER

1. I denna bilaga finns ytterligare anvisningar för hur de mallar för finansiell information (nedan kallade Finrep) som ingår i bilagorna III och IV till denna förordning ska fyllas i. Denna bilaga kompletterar de anvisningar som ges i form av referenser i mallarna i bilagorna III och IV.

2. Institut som använder nationella redovisningsstandarder som är kompatibla med IFRS (kompatibel nationell god redovisningssed) ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de IFRS-instruktioner som anges i denna bilaga, om inte annat sägs. Detta påverkar inte kompatibel nationell god redovisningsseds efterlevnad av kraven i direktiv 86/635/EEG (nedan kallat BAD). Institut som använder sig av krav i nationell god redovisningssed som inte är kompatibla med IFRS eller som ännu inte gjorts kompatibla med kraven i IFRS 9 ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de instruktioner enligt BAD som anges i denna bilaga, om inte annat sägs.

3. Dataposterna i mallarna ska ställas upp i enlighet med reglerna för redovisning, kvittning och värdering inom ramen för tillämpliga redovisningsregler, så som detta begrepp definieras i artikel 4.1.77 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Ett institut ska endast skicka in de delar av mallarna som rör

a) 

tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader som redovisas av institutet,

b) 

exponeringar och verksamheter utanför balansräkningen som berör institutet,

c) 

transaktioner utförda av institutet,

d) 

värderingsregler, inbegripet metoder för skattning av reserveringar för kreditrisker, som tillämpas av institutet.

5. I bilagorna III och IV samt i denna bilaga gäller följande definitioner:

a) 

Kapitalkravsförordningen (nedan kallad CRR): Förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

IAS eller IFRS: internationella redovisningsstandarder: så som de definieras i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ( 11 ), som har antagits av kommissionen.

c) 

Europeiska centralbankens BSI-förordning eller ECB/2013/33: Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 ( 12 ).

d) 

Nace-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 ( 13 ).

e) 

Nace-kod: koder i Nace-förordningen

f) 

BAD: rådets direktiv 86/635/EEG ( 14 ).

g) 

redovisningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 15 ).

h) 

nationell god redovisningssed: nationella allmänt godtagna redovisningsprinciper som tagits fram i enlighet med BAD.

i) 

SMF: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation C(2003)1422 ( 16 ).

j) 

ISIN-kod: den internationella identifieringskod för värdepapper som tilldelas värdepapper. Koden består av tolv alfanumeriska tecken och är unik för en värdepappersemission.

k) 

LEI-kod: den globala identifieringskoden för juridiska personer, ett unikt nummer som identifierar en part i en ekonomisk transaktion.

l) 

nedskrivningsstadier: kategorier av nedskrivning, enligt definitionen i IFRS 9.5.5. 1:a stadiet: nedskrivning värderad i enlighet med IFRS 9.5.5.5. 2:a stadiet: nedskrivning värderad i enlighet med IFRS 9.5.5.3. 3:e stadiet: nedskrivning av kreditförsämrade tillgångar, enligt definitionen i bilaga A till IFRS 9.

m) 

ESRB:s rekommendation om förbättrad statistik över fastighetssektorn: Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 31 oktober 2016 om förbättrad statistik över fastighetssektorn (ESRB/2016/14) ( 17 ).

2.   KONVENTIONS

6. I bilagorna III och IV innebär en datapost som är skuggad i grått att den dataposten inte efterfrågas eller inte är möjlig att rapportera. I bilaga IV innebär en rad eller kolumn vars referenser är skuggade i svart att tillhörande dataposter inte ska skickas in av de institut som följer de referenser som anges i denna rad eller kolumn.

7. Mallarna i bilagorna III och IV innehåller implicita valideringsregler som fastställs i själva mallarna genom användning av konventioner.

8. Parenteser i en malls postrubrik betyder att denna post ska subtraheras för att en totalsumma ska erhållas. Det betyder dock inte att den ska rapporteras som ett negativt tal.

9. Poster som ska rapporteras med negativa tal anges i de sammanställda mallarna med ett ”(-)” i början av rubriken, t.ex. ”(-) Egna aktier”.

10. I datapostmodellen (DPM) för de mallar för rapportering av finansiell information som beskrivs i bilagorna III och IV har varje datapost (cell) en baspost som tilldelas attributet ”kredit/debet”. På detta sätt säkerställs att alla företag som rapporterar dataposter följer teckenkonventionen och att man vet om en datapost är kredit eller debet.

11. Rent schematiskt fungerar detta som tabell 1 visar.



Tabell 1

Konvention för kredit/debet, positiva tal och minustecken

Variabel

Kredit /Debet

Saldo /Förändring

Rapporterad siffra

Tillgångar

Debet

Tillgångar, saldo

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Ökning av tillgångar

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Negativt saldo för tillgångar

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Minskning av tillgångar

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Kostnader

Kostnader, saldo

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Ökning av kostnader

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Negativt kostnadssaldo (inkluderar återföringar)

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Minskning av kostnader

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Skulder

Kredit

Skulder, saldo

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Ökning av skulder

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Negativt skuldsaldo

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Minskning av skulder

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Aktier

Eget kapital, saldo

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Ökning av eget kapital

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Negativt saldo för eget kapital

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Minskning av eget kapital

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Intäkter

Intäkter, saldo

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Ökning av intäkter

Positiv (”Normal”, inget tecken behövs)

Negativt intäktssaldo (inkluderar återföringar)

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

Minskning av intäkter

Negativ (Minustecken ”-” behövs)

3.   KONSOLIDERING

12. Om inte annat anges i denna bilaga ska Finrep-mallarna fyllas i i enlighet med kraven på konsolidering under tillsyn som anges i del 1 avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR. Instituten ska redovisa sina dotterföretag, joint ventures och intresseföretag med samma metoder som för konsolidering under tillsyn:

a) 

Instituten kan tillåtas eller avkrävas att kapitalandelsmetoden används för innehav i försäkringsdotterbolag och icke-finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.5 i CRR.

b) 

Instituten kan tillåtas att använda proportionell konsolidering för finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.2 i CRR.

c) 

Instituten kan avkrävas att använda proportionell konsolidering för innehav i joint ventures i enlighet med artikel 18.4 i CRR.

4.   REDOVISNINGSKATEGORIER FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT

13. Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med ”redovisningskategori” avses finansiella instrument som summeras ihop enligt värderingsregler. Dessa summor får inte inbegripa innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och klassificeras som ”Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel”, eller finansiella instrument som ”Innehas för försäljning” under posterna ”Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning” och ”Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning”.

14. Enligt nationell god redovisningssed ska institut som tillåts eller måste tillämpa vissa värderingsregler för finansiella instrument i enlighet med IFRS inrapportera, i den mån dessa regler tillämpas, tillämpliga IFRS-redovisningskategorier. Om de värderingsregler för finansiella instrument som instituten tillåts eller måste använda enligt nationell god redovisningssed på grundval av BAD avser värderingsregler i IAS 39 ska instituten lämna in redovisningskategorier grundade på BAD för alla sina finansiella instrument fram till dess att de värderingsregler de tillämpar är i enlighet med IFRS 9.

4.1    Finansiella tillgångar

15. Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella tillgångar:

a) 

”Finansiella tillgångar som innehas för handel”.

b) 

”Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet”.

c) 

”Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet”.

d) 

”Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat”.

e) 

”Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde”.

16. Följande redovisningskategorier som grundas på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella tillgångar:

a) 

”Finansiella tillgångar förenade med handel”.

b) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet”.

c) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital”.

d) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde”.

e) 

”Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat”.

17. ”Finansiella tillgångar förenade med handel” innefattar alla finansiella tillgångar som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med positivt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 22 i denna del rapporteras som finansiella tillgångar förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga.

18. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska när det gäller finansiella tillgångar metoder som bygger på anskaffningsvärde innefatta sådana värderingsregler enligt vilka skuldinstrumentet värderas till anskaffningsvärde plus upplupen ränta minus nedskrivningar.

19. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD omfattar ”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat värderade enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde” dels finansiella instrument som värderas med en metod som bygger på anskaffningsvärde, dels instrument som värderas till lägsta värdets princip (LVP) på icke fortlöpande basis (moderat LVP) oavsett deras faktiska värdering per rapporteringsreferensdatumet. Tillgångar som värderas till moderat LVP är tillgångar på vilka LVP endast tillämpas under särskilda omständigheter. I tillämpliga redovisningsregler föreskrivs för dessa omständigheter, såsom nedskrivning, en minskning under längre tid av verkligt värde jämfört med anskaffningsvärdet eller ändrade avsikter från företagsledningens sida.

20. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat” innefatta finansiella tillgångar som inte uppfyller villkoren för att inkluderas i andra redovisningskategorier. Denna redovisningskategori innefattar bland annat finansiella tillgångar värderade till LVP på fortlöpande basis (strikt LVP). Tillgångar som värderats till strikt LVP är tillgångar för vilka tillämpliga redovisningsregler antingen föreskriver inledande och efterföljande värdering till LVP, eller en första värdering till anskaffningsvärde och den efterföljande värderingen till LVP.

21. Oavsett deras värderingsmetoder rapporteras innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, i ”Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag”, utom då de klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IFRS 5.

22. ”Derivat – Säkringsredovisning” ska innefatta derivat med ett positivt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som derivat som innehas för säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret.

4.2    Finansiella skulder

23. Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella skulder:

a) 

”Finansiella skulder som innehas för handel”.

b) 

”Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet”.

c) 

”Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde”.

24. Följande redovisningskategorier grundade på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella skulder:

a) 

”Finansiella skulder förenade med handel”.

b) 

”Finansiella skulder som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde”.

25. ”Finansiella skulder förenade med handel” innefattar alla finansiella skulder som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med negativt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 26 i denna del rapporteras som finansiella skulder förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga.

26. ”Derivat – Säkringsredovisning” ska innefatta derivat med ett negativt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret.

5.   FINANSIELLA INSTRUMENT

27. Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med ”redovisat värde” avses det belopp som rapporteras i balansräkningen. I det redovisade värdet för finansiella instrument ska även ingå upplupen ränta. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet för derivat utgöra antingen det redovisade värdet enligt nationell god redovisningssed inklusive upplupna kostnader/intäkter, premiebelopp och avsättningar i tillämpliga fall, eller vara lika med noll om derivat inte redovisas i balansräkningen.

28. Om de redovisas enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska upplupna intäkter och förutbetalda kostnader för finansiella instrument, inklusive upplupen ränta, premier, rabatter eller transaktionskostnader rapporteras tillsammans med instrumentet och inte som övriga tillgångar eller skulder.

29. Om det är tillämpligt enligt nationell god redovisningssed grundat på BAD ska nedsättningar för handelspositioner värderade till verkligt värde rapporteras. Nedsättningarna minskar värdet på tillgångar som är förenade med för handel och ökar värdet på skulder som är förenade med handel.

5.1    Finansiella tillgångar

30. Finansiella tillgångar ska delas upp i följande typer av instrument: ”Kontanta medel”, ”Derivat”, ”Egetkapitalinstrument”, ”Räntebärande värdepapper” och ”Lån och förskott”.

31. ”Räntebärande värdepapper” är skuldinstrument som innehas av institutet, utgivna som värdepapper som inte utgör lån enligt vad som anges i tabellen i del 2 av bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

32. ”Lån och förskott” är sådana skuldinstrument som innehas av institutet och som inte är värdepapper. Denna post innefattar lån enligt definitionen i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning (inbegripet avistainlåning i kreditinstitut och centralbanker, oavsett deras klassificering enligt tillämpliga redovisningsregler) samt förskott som inte kan klassificeras som lån enligt definitionen i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning. ”Förskott som inte är lån” beskrivs mer utförligt i del 2 punkt 85 g i denna bilaga.

33. I Finrep ska ”skuldinstrument” således omfatta ”lån och förskott” och ”räntebärande värdepapper”.

5.2    Redovisat bruttovärde

34. Med ett skuldinstruments redovisade bruttovärde avses följande:

a) 

Enligt IFRS och nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via resultatet och inte innehas för handel eller är förenade med handel, bero på huruvida dessa skuldinstrument klassificeras som presterande eller nödlidande. För presterande skuldinstrument ska det totala redovisade värdet vara det verkliga värdet. För nödlidande skuldinstrument ska det redovisade värdet brutto vara det verkliga värdet efter tillägg av eventuella ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk, enligt vad som anges i del 2 punkt 69 i denna bilaga. Vid beräkning av redovisat bruttovärde ska skuldinstrumenten värderas vart och ett för sig.

b) 

För skuldinstrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ska redovisat bruttovärde enligt IFRS vara det redovisade värdet före justering för förlustreserver och för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat vara det upplupna anskaffningsvärdet före justering för förlustreserver.

c) 

Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska för skuldinstrument som klassificeras som ”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde” det redovisade bruttovärdet för tillgångar med nedskrivningsbehov vara lika med det redovisade värdet före särskilda reserver för kreditrisk. Det redovisade bruttovärdet för tillgångar utan nedskrivningsbehov ska vara det redovisade värdet före allmänna avsättningar för kreditrisk och allmänna avsättningar för bankrisk, om dessa påverkar det redovisade värdet.

d) 

Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som klassificeras som ”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital” bero på huruvida dessa finansiella tillgångar omfattas av nedskrivningskrav. Om de omfattas av nedskrivningskrav ska det redovisade bruttovärdet vara det redovisade värdet före ackumulerade nedskrivningar i enlighet med kraven i led c ovan och ej nedskrivna tillgångar, eller eventuella ackumulerade nedskrivningar enligt kraven i led c ovan för nedskrivna och ej nedskrivna tillgångar eller ackumulerade förändringar i verkligt värde som bedöms vara nedskrivningar. Om dessa finansiella tillgångar inte omfattas av nedskrivningskrav ska det redovisade bruttovärdet av dessa finansiella tillgångar vara det verkliga värdet för presterande exponeringar, och för nödlidande exponeringar det verkliga värdet efter tillägg av ackumulerade justeringar för negativt verkligt värde på grund av kreditrisk.

e) 

Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade bruttovärdet av skuldinstrument värderade till strikt eller moderat LVP vara anskaffningsvärdet när de redovisas till anskaffningsvärde under rapporteringsreferensperioden. Om dessa skuldinstrument värderas till marknadsvärde ska det redovisade bruttovärdet vara marknadsvärdet före värdejusteringar till följd av kreditrisk.

f) 

Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för skuldinstrument som rapporteras i kategorin ”Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat”, enligt andra värderingsmetoder än LVP, vara det redovisade värdet före värderingsjusteringar som uppfyller kraven för att vara nedskrivningar.

g) 

För finansiella tillgångar förenade med handel enligt god redovisningssed grundad på BAD eller som innehas som tillgångar förenade med handel enligt IFRS ska det redovisade bruttovärdet vara det verkliga värdet. Om god redovisningssed grundad på BAD kräver nedsättningar av instrument förenade med handel och instrument värderade till verkligt värde ska det finansiella instrumentets redovisade värde vara det verkliga värdet före dessa nedsättningar.

5.3    Finansiella skulder

35. Finansiella skulder ska delas upp i följande typer av instrument: ”Derivat”, ”Korta positioner”, ”Inlåning”, ”Emitterade räntebärande värdepapper” och ”Övriga finansiella skulder”.

36. Vid tillämpningen av bilagorna III och IV samt denna bilaga ska ”inlåning” avse inlåning enligt definition i tabellen i del 2 till bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

37. Emitterade räntebärande värdepapper ska vara skuldinstrument som emitterats av institutet som värdepapper och som inte är inlåning enligt vad som anges i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

38. ”Övriga finansiella skulder” omfattar alla finansiella skulder undantaget derivat, korta positioner, inlåning och emitterade räntebärande värdepapper.

39. Enligt IFRS ska ”Övriga finansiella skulder” innefatta utställda finansiella garantier om dessa värderas antingen till verkligt värde via resultatet (IFRS 9.4.2.1 a) eller till värdet vid första redovisningstillfället efter avdrag för ackumulerad amortering (IFRS 9.4.2.1 c ii). Gjorda låneåtaganden ska rapporteras som ”Övriga finansiella skulder” om de identifieras som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet (IFRS 9.4.2.1 a) eller om de är löfte om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta (IFRS 9.2.3 c, IFRS 9.4.2.1 d).

40. Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden värderas till verkligt värde via resultatet ska alla förändringar av det verkliga värdet, inbegripet förändringar på grund av kreditrisk, rapporteras som ”övriga finansiella skulder” och inte som avsättningar för ”Gjorda åtaganden och lämnade garantier”.

41. ”Övriga finansiella skulder” ska även innefatta utdelningar som ska betalas, belopp att betala för poster som är under avveckling eller i transit, samt belopp att betala som avser framtida avvecklingar av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner (om belopp som ska betalas för transaktioner redovisas före betalningsdagen).

6.   UPPDELNING PER MOTPART

42. Om en uppdelning per motpart krävs ska följande typer av motparter användas:

a) 

Centralbanker.

b) 

Offentlig sektor: nationella regeringar, statliga och regionala myndigheter samt lokala myndigheter, däribland administrativa organ och icke-kommersiella företag, dock undantaget offentliga företag och privata företag som ägs av dessa administrativa organ och har kommersiell verksamhet (dessa ska rapporteras under ”kreditinstitut”, ”övriga finansiella företag” eller ”icke-finansiella företag” beroende på deras verksamhet); socialförsäkringsfonder och internationella organisationer såsom Europeiska unionens institutioner, Internationella valutafonden och Banken för internationell betalningsutjämning.

c) 

Kreditinstitut: alla institut som omfattas av definitionen i artikel 4.1.1 i CRR (företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning) och multilaterala utvecklingsbanker.

d) 

Övriga finansiella företag: alla finansiella företag och kvasibolag som inte är kreditinstitut, såsom värdepappersföretag, värdepappersfonder, försäkringsbolag, pensionsfonder, fondbolag och clearingorganisationer liksom återstående finansiella mellanhänder och finansiella serviceföretag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag.

e) 

Icke-finansiella företag: företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan huvudsakligen åt produktion av handelsvaror och icke-finansiella tjänster enligt vad som anges i tabellen i del 3 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

f) 

Hushåll: individer eller grupper av individer som konsumenter, som producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, samt som producenter av handelsvaror och icke-finansiella och finansiella tjänster, såvida verksamheten inte liknar den som bedrivs av kvasibolag. Här ingår hushållens ideella organisationer (NPISH/HIO) som betjänar hushåll och som främst ägnar sig åt produktion av varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll utanför marknaden.

43. Indelningen efter motpartssektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. För övriga klassificeringar ska uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar efter typ av motpart, land där motparten har sin hemvist samt Nace-kod styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären.

44. De direkta motparterna för följande transaktioner ska vara följande:

a) 

För lån och förskott, den direkta låntagaren. För kundfordringar ska den direkta låntagaren vara den motpart som är skyldig att betala fordringarna, utom vid transaktioner med regress, då den direkta låntagaren ska vara överföraren av fordringarna om det rapporterande institutet inte i allt väsentligt tar över samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av de överförda fordringarna.

b) 

För räntebärande värdepapper (inbegripet värdepapperiseringsinstrument) och egetkapitalinstrument, emittenten av värdepapperen.

c) 

För inlåning, insättaren.

d) 

För korta positioner, motparten i värdepapperslånetransaktionen eller det omvända repoavtalet.

e) 

För derivat, den direkta motparten i derivatkontraktet. För centralt clearade OTC-derivat ska den direkta motparten vara den clearingorganisation som är central motpart. Uppdelningen av motparter för kreditriskderivat görs efter den sektor som motparten i kontraktet (köpare eller säljare av skydd) tillhör.

f) 

För lämnade finansiella garantier ska motparten vara den direkta motparten i det underliggande garanterade skuldinstrumentet.

g) 

För låneåtaganden och andra gjorda åtaganden, den motpart vars kreditrisk påtas av det rapporterande institutet.

h) 

För låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna åtaganden, garanten eller den motpart som har tillhandahållit det rapporterande institutet åtagandet.

DEL 2

INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR

1.   BALANSRÄKNING

1.1    Tillgångar (1.1)

1. ”Kontanta medel” ska omfatta innehav av inhemska och utländska sedlar och mynt som är i omlopp som är vanliga vid betalningar.

2. ”Kassabehållning hos centralbanker” ska omfatta lån och förskott som är tillgodohavanden som betalas ut på anfordran hos centralbanker.

3. ”Andra avistamedel” ska omfatta lån och förskott som är tillgodohavanden som betalas ut på anfordran hos kreditinstitut.

4. ”Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag” ska omfatta innehav i sådana intresseföretag, joint ventures och dotterföretag som inte är fullständigt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, utom om de ska klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, oavsett hur de värderas, inbegripet om redovisningsstandarder tillåter dem att ingå i de olika redovisningskategorier som används för finansiella instrument. Det redovisade värdet av innehav som redovisas med kapitalandelsmetoden ska innefatta hänförlig goodwill.

5. Tillgångar som inte utgör finansiella tillgångar och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster i balansräkningen ska rapporteras under ”Övriga tillgångar”. Övriga tillgångar ska bland annat innefatta guld, silver och andra råvaror, även i de fall de innehas för handel.

6. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet av återköpta egna aktier rapporteras som ”övriga tillgångar” om redovisning som tillgång är tillåtet enligt tillämplig nationell god redovisningssed.

7. ”Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning” ska ha samma innebörd som i IFRS 5.

1.2    Skulder (1.2)

8. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras i raden ”Derivat – Säkringsredovisning” om förlusten uppkommer från värderingen av säkringsderivatet, eller i raden ”Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk” om förlusten uppkommer från värdering av den säkrade positionen. Om det inte går att göra åtskillnad mellan förluster som uppkommer från värdering av säkringsderivatet och förluster som uppkommer från värdering av den säkrade positionen ska alla avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras på raden ”Derivat – Säkringsredovisning”.

9. Avsättningar till ”Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen” ska omfatta nettobeloppet av förmånsbestämda förpliktelser.

10. Enligt IFRS omfattar avsättningar för ”Övriga långfristiga ersättningar till anställda” summan av underskotten i de långfristiga pensionsplanerna enligt IAS 19.153. Den upplupna kostnaden för kortfristiga ersättningar till anställda (IAS 19.11 a), avgiftsbestämda planer (IAS 19.51 a) och ersättningar vid uppsägning (IAS 19.169 a) ska ingå i ”Övriga skulder”.

11. Enligt IFRS ska avsättningar för ”Gjorda åtaganden och lämnade garantier” innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier, oavsett om de ska skrivas ned i enlighet med IFRS 9 eller avsättningar för dem följer IAS 37 eller om de behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4. Skulder som uppkommer från åtaganden och finansiella garantier som värderas till verkligt värde via resultatet ska inte rapporteras som avsättningar även om de beror på kreditrisk, utan som ”övriga finansiella skulder” i enlighet med del 1 punkt 40 i denna bilaga. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Gjorda åtaganden och lämnade garantier” innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier.

12. ”Aktiekapital som återbetalas på begäran” omfattar kapitalinstrument som getts ut av institutet och som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras under eget kapital. Instituten ska i denna post inräkna sådana kooperativa aktier som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som eget kapital.

13. Skulder som inte utgör finansiella skulder och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster i balansräkningen ska rapporteras under ”Övriga skulder”.

14. ”Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning” ska ha samma innebörd som i IFRS 5.

15. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD omfattar ”Reserver för allmänna risker i bankrörelse” belopp som har avsatts i enlighet med artikel 38 i BAD. Dessa ska bokföras separat, antingen som skulder under ”avsättningar” eller under eget kapital som ”övriga reserver”, i enlighet med relevant nationell god redovisningssed.

1.3    Eget kapital (1.3)

16. Enligt IFRS ska egetkapitalinstrument som är finansiella instrument innefatta de avtal som åsyftas i IAS 32.

17. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt” innefatta det redovisade värdet av kapital som getts ut av institutet och har infordrats från tecknarna men inte är betalat per referensdatumet. Om kapitalökning som ännu inte har betalats bokförs som en ökning av aktiekapitalet, ska infordrat kapital som ännu inte är inbetalt rapporteras som ”Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt” i mall 1.3 och som ”övriga tillgångar” i mall 1.1. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ännu ej inbetalt kapital inte registreras i mall 1.3 om kapitalökningen endast kan rapporteras efter erhållen betalning från aktieägarna.

18. ”Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument” ska omfatta egetkapitalkomponenten i sammansatta finansiella instrument (dvs. finansiella instrument som innehåller såväl en skuldkomponent som en egetkapitalkomponent) emitterade av institutet, om dessa delas upp i enlighet med gällande redovisningsregler (inklusive sammansatta finansiella instrument med flera inbäddade derivat vilkas värden är beroende av varandra).

19. ”Andra utfärdade egetkapitalinstrument” ska omfatta egetkapitalinstrument som är finansiella instrument, utom ”Kapital” och ”Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument”.

20. ”Övrigt eget kapital” ska omfatta samtliga egetkapitalinstrument som inte är finansiella instrument, däribland aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument (IFRS 2.10).

21. ”Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska innefatta ackumulerade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde på innehav i egetkapitalinstrument för vilka den rapporterande enheten oåterkalleligen har valt att redovisa förändringar i verkligt värde i övrigt totalresultat.

22. ”Säkringsineffektivitet i säkringar av verkligt värde för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska innefatta den ackumulerade säkringsineffektivitet som uppkommer i säkringar av verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Säkringsineffektivitet som rapporteras på denna rad ska vara skillnaden mellan den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det egetkapitalinstrument som rapporteras i ”Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (säkrad post)” och den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det säkringsderivat som rapporteras i ”Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (säkringsinstrument)” (IFRS 9.6.5.3 och IFRS 9.6.5.8).

23. ”Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i deras kreditrisk” ska innefatta ackumulerade vinster och förluster som redovisas i övrigt totalresultat och som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, oavsett om identifieringen skett vid första redovisningstillfället eller senare.

24. ”Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (effektiv del)” ska innefatta reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av såväl gällande säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som inte längre gäller då utlandsverksamheten redovisas i balansräkningen.

25. ”Säkringsderivat. Reserv för kassaflödessäkringar (effektiv del)” ska innefatta reserven för kassaflödessäkringen för den effektiva delen av variationen i verkligt värde för säkringsderivat i en kassaflödessäkring, både för gällande kassaflödessäkringar och kassaflödessäkringar som inte längre gäller.

26. ”Förändringar i verkligt värde av skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska innefatta ackumulerade vinster och förluster för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, netto efter förlustreserver som värderas per balansdagen i enlighet med IFRS 9.5.5.

27. ”Säkringsinstrument (komponenter som inte identifierats)” ska innefatta ackumulerade förändringar i verkligt värde av alla följande komponenter:

a) 

En options tidsvärde om förändringen av optionens tidsvärde och realvärde är åtskilda och där endast förändringen i realvärdet identifieras som ett säkringsinstrument (IFRS 9.6.5.15).

b) 

Terminsdelen av ett terminskontrakt där terminsdelen och avistadelen av det terminskontraktet är åtskilda och där endast förändringen i terminskontraktets avistadel identifieras som säkringsinstrument.

c) 

Valutabasisspreaden från ett finansiellt instrument där denna spread är åtskild från identifieringen av det finansiella instrumentet som säkringsinstrument (IFRS 9.6.5.15, IFRS 9.6.5.16).

28. Enligt IFRS omfattar ”Omvärderingsreserver” värdet av de reserver som skapades då IAS först tillämpades, och som inte har övergått till andra typer av reserver.

29. ”Övriga reserver” delas upp i ”Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med kapitalandelsmetoden” och ”Andra”. ”Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med kapitalandelsmetoden” omfattar den ackumulerade summan av intäkter och kostnader som genererats genom ovannämnda innehav via resultatet från tidigare år om de redovisas med kapitalandelsmetoden. ”Andra” ska omfatta reserver som inte redovisas separat under andra poster och kan bestå av reservfond och lagstadgad reserv.

30. ”Egna aktier” ska omfatta alla finansiella instrument som är av typen egetkapitalinstrument som har återköpts av institutet och varken är sålda eller avskrivna, utom om de enligt relevant nationell god redovisningssed grundad på BAD ska rapporteras under ”Övriga tillgångar”.

2.   RESULTATRÄKNING (2)

31. Ränteintäkter och räntekostnader som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och från säkringsderivat som klassificeras i kategorin ”Säkringsredovisning” ska antingen rapporteras separat från övriga vinster och förluster under posterna ”Ränteintäkter” respektive ”Räntekostnader” (clean price) eller som del av vinst eller förlust från dessa kategorier av instrument (dirty price). Metoden med clean price eller dirty price ska tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och för säkringsderivat som klassificeras i kategorin ”Säkringsredovisning”.

32. Institut ska rapportera följande poster, som omfattar intäkter och kostnader som avser närstående som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, uppdelade efter redovisningskategorier:

a) 

”Ränteintäkter”.

b) 

”Räntekostnader”.

c) 

”Intäkter från utdelningar”.

d) 

”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, netto”.

e) 

”Modifieringsvinster eller (-) modifieringsförluster, netto”.

f) 

”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet”.

33. ”Ränteintäkter. Finansiella tillgångar som innehas för handel” och ”Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel” ska då clean price används omfatta de belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ”innehas för handel” och som är säkringsinstrument ur ekonomisk synvinkel men inte ur redovisningssynvinkel, för att visa korrekt ränteintäkt och räntekostnad för de säkrade finansiella instrumenten.

34. Om clean price används, ska ”Ränteintäkter. Finansiella tillgångar som innehas för handel” och ”Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel” också omfatta tidsfördelade avgifter och slutlikvider i förhållande till kreditderivat som värderas till verkligt värde och som används för att hantera kreditrisken i hela eller en del av det finansiella instrumentet som är identifierat som värderat till verkligt värde vid det tillfället (IFRS 9.6.7).

35. ”Ränteintäkter. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk” och ”Räntekostnader. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk” ska om clean price används omfatta belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ”Säkringsredovisning” och som omfattar ränterisk, inbegripet säkringar av en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (säkringar av en nettoposition) vars säkrade risk påverkar olika rader i resultaträkningen. I de fall clean price används ska dessa belopp rapporteras som ränteintäkter och räntekostnader på bruttobasis i syfte att redovisa korrekta ränteintäkter och räntekostnader från de säkrade poster som de hänger samman med. Om den säkrade posten vid clean price genererar ränteintäkter (räntekostnader) ska beloppet rapporteras som en ränteintäkt (räntekostnad) även om det är ett negativt (positivt) belopp.

36. ”Ränteintäkter – övriga tillgångar” ska omfatta ränteintäkter som inte omfattas av de övriga posterna, såsom ränteintäkter från kassa, tillgodohavanden hos centralbanker, andra avistamedel och anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, samt nettoränteintäkter från nettotillgångar i förmånsbestämda planer.

37. Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella skulder med en negativ effektiv ränta rapporteras i ”Ränteintäkter på skulder”. Dessa skulder och deras räntor ger upphov till en positiv avkastning för ett institut.

38. ”Räntekostnader – övriga skulder” ska omfatta räntekostnader som inte omfattas av de övriga posterna, såsom räntekostnader för skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, kostnader som härrör från ökningar av det redovisade värdet för en avsättning när en viss tid har förflutit, eller nettoräntekostnader för förmånsbestämda nettoskulder.

39. Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella tillgångar med en negativ effektiv ränta rapporteras i ”Räntekostnader på tillgångar”. Dessa tillgångar och deras räntor ger upphov till en negativ avkastning för ett institut.

40. Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras antingen som ”Intäkter från utdelningar” separat från andra vinster och förluster från dessa klasser av instrument där clean price används eller som en del av vinster eller förluster från dessa klasser av instrument om dirty price används.

41. Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ska omfatta utdelningar som avser instrument som tagits bort från rapporten över finansiell ställning under rapporteringsreferensperioden och utdelningar som avser instrument som innehas vid utgången av rapporteringsreferensperioden.

42. Intäkter från utdelningar från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag ska omfatta utdelning från dessa innehav om de redovisas med hjälp av andra metoder än kapitalandelsmetoden.

43. ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto” ska omfatta vinster och förluster efter omvärdering eller borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella instrument som klassificeras som att de innehas för handel. Dessa poster ska också omfatta vinster och förluster på kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet och som används för att hantera kreditrisken för alla eller delar av ett finansiellt instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet, samt utdelningar och ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel om dirty price används.

44. ”Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet” ska även omfatta belopp redovisade i resultaträkningen som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde, där redovisning av förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat ger upphov till eller ökar en bristande överensstämmelse i redovisningen (IFRS 9.5.7.8). Denna post ska även omfatta vinster och förluster på säkrade instrument som är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet och där identifieringen används för att hantera kreditrisk, samt ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet om dirty price används.

45. ”Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet” ska inte omfatta vinster på egetkapitalinstrument som en rapporterande enhet väljer att redovisa till verkligt värde via övrigt totalresultat (IFRS 9.5.7.1 b).

46. Om en förändring av affärsmodellen leder till en omklassificering av en finansiell tillgång till en annan redovisningskategori ska vinster och förluster från omklassificeringen rapporteras i relevanta rader i den redovisningskategori till vilken den finansiella tillgången omklassificeras, i enlighet med följande:

a) 

Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin verkligt värde via resultatet (IFRS 9.5.6.2) ska vinster eller förluster till följd av omklassificeringen rapporteras i ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto” eller ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, netto”, beroende på vad som är tillämpligt.

b) 

Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin värderad till verkligt värde via övrigt totalresultat till kategorin värderat till verkligt värde via resultatet (IFRS 9.5.6.7) ska ackumulerade vinster eller förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat och som omklassificerats till vinster eller förluster rapporteras i ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto” eller ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, netto”, beroende på vad som är tillämpligt.

47. ”Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto” ska omfatta vinster och förluster på säkringsinstrument och säkrade poster, inbegripet på säkrade poster som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är egetkapitalinstrument, i en säkring av verkligt värde i enlighet med IFRS 9.6.5.8. För en kassaflödessäkring ska de även omfatta den ineffektiva delen av variationen i säkringsinstrumentets verkliga värde. Omklassificeringen av en reserv för kassaflödessäkringar eller av en reserv för säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter ska redovisas på samma rader i resultaträkningen som de som påverkas av kassaflöden från säkrade poster. ”Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto” ska även omfatta vinster och förluster från säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Denna post ska även omfatta vinster på säkringar av nettopositioner.

48. ”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar” ska omfatta vinster och förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar, utom om de klassificeras som att de innehas för försäljning eller som innehav i dotterföretag, joint ventures eller intresseföretag.

48i. ”Kontantbidrag till resolutionsfonder och insättningsgarantisystem” ska innefatta beloppen för bidrag till resolutionsfonder och insättningsgarantisystem i de fall de betalas in kontant. I de fall bidraget görs i form av ett betalningsåtagande ska detta betalningsåtagande innefattas i ”Avsättningar eller (-) återföring av avsättningar” om betalningsåtagandet ger upphov till en skuld i enlighet med den tillämpliga redovisningsstandarden.

49. ”Modifieringsvinster eller (-) modifieringsförluster, netto” ska omfatta belopp från justeringar av det totala redovisade bruttovärdet av finansiella tillgångar för att återspegla de omförhandlade eller ändrade avtalsenliga kassaflöden (IFRS 9.5.4.3 och bilaga A). Modifieringsvinsterna eller modifieringsförlusterna ska inte omfatta modifieringarnas påverkan på beloppet för förväntade kreditförluster, som ska rapporteras i ”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet”.

50. ”Avsättningar eller (-) återföring av avsättningar. Gjorda åtaganden och lämnade garantier” ska omfatta nettokostnaderna i resultaträkningen för avsättningar för alla åtaganden och garantier inom ramen för IFRS 9, IAS 37 eller IFRS 4 i enlighet med punkt 11 i denna del, eller enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD. Enligt IFRS ska alla förändringar av verkligt värde för åtaganden och finansiella garantier värderade till verkligt värde rapporteras i ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto”. Avsättningar omfattar därför nedskrivningsbelopp för åtaganden och garantier för vilka nedskrivningen fastställs i enlighet med IFRS 9; alternativt följer avsättningarna IAS 37 eller behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4.

51. Enligt IFRS ska ”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet” omfatta alla upp- eller nedskrivningar av skuldinstrument till följd av tillämpningen av nedskrivningsreglerna i IFRS 9.5.5, oavsett om de förväntade kreditförlusterna i enlighet med IFRS 9.5.5 beräknas för en tolvmånadsperiod eller för återstående löptid, och inbegripet nedskrivningsvinster eller -förluster för kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar (IFRS 9.5.5.15).

52. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet” omfatta alla reserveringar och återföring av reserveringar för finansiella instrument värderade enligt metoder som bygger på anskaffningsvärde som beror på förändringar i kreditvärdighetsbedömningen för gäldenären eller utgivaren, samt, beroende på specifikationerna i den nationella goda redovisningsseden, reserveringar som beror på nedskrivning av finansiella instrument som värderas till verkligt värde via eget kapital och andra värderingsmetoder, inklusive LVP.

53. ”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet” ska även omfatta de bortskrivna belopp – i enlighet med punkterna 72, 74 och 165 b i denna del av denna bilaga – som överstiger värdet av förlustreserverna per tidpunkten för bortskrivningen, och därför redovisas som en förlust direkt i resultatet, samt återvinningar av tidigare bortskrivna belopp som redovisas direkt i resultaträkningen.

54. Den del av resultatet som härrör från dotterföretag, intresseföretag och joint ventures och som redovisas enligt kapitalandelsmetoden enligt reglerna om konsolidering under tillsyn ska rapporteras i ”Andel av resultatet från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med användning av kapitalandelsmetoden”. I enlighet med IAS 28.10 ska det redovisade värdet av innehavet minskas med det utdelningsbelopp som betalas ut av dessa enheter. Nedskrivning av dessa innehav ska rapporteras i ”(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)”. Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av dessa innehav ska rapporteras i enlighet med punkterna 55 och 56 i denna del.

55. ”Resultat från anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter” ska omfatta det resultat som genereras av anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter.

56. Enligt IFRS ska vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag rapporteras i ”Resultat före skatt från avvecklade verksamheter”, om de betraktas som avvecklade verksamheter enligt IFRS 5. Om innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag tas bort från rapporten över finansiell ställning utan att de tidigare har klassificerats som att de innehas för försäljning och utan att de uppfyller kraven för avvecklade verksamheter enligt IFRS 5 ska eventuella vinster eller förluster vid borttagandet från rapporten över finansiell ställning på dessa innehav redovisas i ”Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, netto” oavsett vilken konsolideringsmetod som används. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska samtliga vinster och förluster vid borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag redovisas i ”Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, netto”.

3.   RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT (3)

57. ”Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning av egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska omfatta förändringar i ackumulerad säkringsineffektivitet i säkringar av verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Den förändring i ackumulerad säkringsineffektivitet som rapporteras på denna rad ska vara skillnaden mellan förändringarna i variationen av det verkliga värdet för det egetkapitalinstrument som rapporteras i ”Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (säkrad post)” och förändringarna i variationen av det verkliga värdet för det säkringsderivat som rapporteras i ”Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (säkringsinstrument)”.

58. ”Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (effektiv del)” ska innefatta förändringen i den ackumulerade reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av både pågående och avslutade säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

59. För säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar ska respektive belopp som rapporteras i ”Överfört till resultatet” omfatta överförda belopp eftersom de säkrade flödena har ägt rum och inte längre förväntas äga rum.

60. ”Säkringsinstrument (komponenter som inte identifierats)” ska omfatta ackumulerade förändringar i verkligt värde av alla följande komponenter där dessa inte är identifierade som säkringskomponenter:

a) 

Optioners tidsvärde.

b) 

Terminsdelen av terminskontrakt.

c) 

Valutabasisspreaden i finansiella instrument.

61. För optioner ska de belopp som omklassificerats till resultatet och som rapporteras i ”Överfört till resultatet” omfatta omklassificeringar till följd av optioner som säkrar en transaktionsrelaterad säkrad post och optioner som säkrar en tidsrelaterad säkringspost.

62. ”Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska omfatta vinster eller förluster från skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är nedskrivningsvinster eller -förluster eller valutakursvinster eller förluster, som var och en ska rapporteras i ”(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet)” och i ”Valutakursdifferenser (vinst eller (-) förlust), netto” i mall 2. ”Överfört till resultatet” ska i synnerhet omfatta överföring till resultatet till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning eller omklassificering till kategorin värdering till verkligt värde via resultatet.

63. Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde till kategorin för värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat (IFRS 9.5.6.4) ska de vinster och förluster som uppkommer till följd av omklassificeringen rapporteras i ”Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat”.

64. Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin värderad till verkligt värde via övrigt totalresultat till kategorin värderad till verkligt värde via resultatet (IFRS 9.5.6.7) eller till kategorin värderad till upplupet anskaffningsvärde (IFRS 9.5.6.5) ska omklassificerade ackumulerade vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat rapporteras var och en för sig i ”Överfört till resultatet”, och i ”Andra omklassificeringar”, i det senare fallet med justering av det redovisade värdet för den finansiella tillgången.

65. För alla komponenter i övrigt totalresultat ska ”Andra omklassificeringar” omfatta överföringar som inte är omklassificeringar från övrigt totalresultat till resultatet eller till det ursprungligen redovisade värdet av säkrade poster, när det gäller kassaflödessäkringar.

66. Enligt IFRS ska ”Inkomstskatt för poster som inte kommer att omklassificeras” och ”Inkomstskatt för poster som kan omklassificeras till vinst eller (-) förlust” (IAS 1.91 b, IG6) rapporteras på separata rader.

4.   UPPDELNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER INSTRUMENT OCH MOTPARTSSEKTOR (4)

67. De finansiella tillgångarna ska delas upp per redovisningskategori och instrument och, vid behov, per motpart. För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och till upplupet anskaffningsvärde ska det redovisade bruttovärdet för tillgångar och ackumulerade nedskrivningar delas upp efter nedskrivningsstadier, förutom om de är köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället enligt definition i bilaga A i IFRS 9. För dessa tillgångar ska det redovisade bruttovärdet och ackumulerade nedskrivningar rapporteras separat från nedskrivningsstadierna, i mallarna 4.3.1 och 4.4.1.

68. Derivat som rapporteras som tillgångar förenade med handel enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD omfattar instrument som värderas till verkligt värde och instrument som värderas enligt metoder som bygger på anskaffningsvärde eller enligt LVP.

69. Vid tillämpning av bilagorna III och IV och denna bilaga ska med ”ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk” för nödlidande exponeringar avse ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk där den ackumulerade nettoförändringen är negativ. Den ackumulerade nettoförändringen i verkligt värde på grund av kreditrisk ska beräknas genom addering av alla negativa och positiva förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk som har uppkommit sedan skuldinstrumentet redovisades. Detta belopp ska endast rapporteras om adderingen av positiva och negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk resulterar i ett negativt belopp. Värderingen av skuldinstrumenten ska göras för varje enskilt finansiellt instrument. För varje enskilt skuldinstrument ska ”ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk” rapporteras till dess instrumentet tas bort från rapporten över finansiell ställning.

70. I bilagorna III och IV och i denna bilaga ska ”ackumulerad nedskrivning” ha följande betydelse:

a) 

För skuldinstrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde, som inte är köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar, ska ackumulerade nedskrivningar avse det ackumulerade beloppet för nedskrivningar, efter avdrag för användning och återföringar som har redovisats, i tillämpliga fall för respektive nedskrivningsstadium. Ackumulerade nedskrivningar minskar det redovisade värdet av skuldinstrument genom användning av ett avsättningskonto enligt IFRS och nationell god redovisningssed grundad på BAD, eller via direkta minskningar som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte utgör ett borttagande från rapporten över finansiell ställning.

b) 

För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat enligt IFRS, som inte är köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar, är ackumulerade nedskrivningar summan av förväntade kreditförluster och deras variationer redovisad som en minskning av verkligt värde för ett visst instrument sedan första redovisningstillfället.

c) 

För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via eget kapital och som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD är föremål för nedskrivningar är ackumulerade nedskrivningar det ackumulerade värdet av nedskrivningar, efter avdrag för användning och återföring som redovisats. Minskningen av det redovisade värdet görs antingen genom användning av ett avsättningskonto eller via direkta minskningar som inte utgör ett borttagande från rapporten över finansiell ställning.

d) 

För köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar är den första uppskattningen av förväntade kreditförluster för återstående löptid införlivad i beräkningen av den kreditjusterade effektivräntesatsen och ackumulerade nedskrivningar är summan av efterföljande ändringar i förväntade kreditförluster för återstående löptid sedan det första redovisningstillfället som redovisas som en variant av redovisat värde/verkligt värde för ett visst instrument. Ackumulerade nedskrivningar för köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar kan vara positiva när det handlar om nedskrivningsvinster överstigande tidigare redovisade nedskrivningar (IFRS 9.5.5.14).

71. Enligt IFRS ska ackumulerade nedskrivningar omfatta reserven för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar i var och en av de nedskrivningsstadier som fastställs enligt IFRS 9 samt reserven för köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska de omfatta särskilda och allmänna reserveringar för kreditrisk samt allmänna reserveringar för bankrisk om de minskar det redovisade värdet av skuldinstrument. Ackumulerade nedskrivningar ska också omfatta den av kreditrisk motiverade värdejusteringen av finansiella tillgångar enligt LVP.

72. ”Ackumulerade partiella bortskrivningar” och ”Ackumulerade totala bortskrivningar” ska omfatta det ackumulerade partiella respektive totala beloppet per referensdatumet för kapital och upplupen ränta och avgifter för alla skuldinstrument som dittills tagits bort från rapporten över finansiell ställning enligt någon av metoderna i punkt 74 på grund av att institutet inte rimligen förväntar sig att återvinna de avtalsenliga kassaflödena. Dessa belopp ska rapporteras tills alla av det rapporterande institutets rättigheter är utsläckta genom att preskriptionstiden löpt ut, skuldavskrivning eller av andra anledningar eller tills skulden har betalats. Om de bortskrivna beloppen inte återvinns ska de därför rapporteras medan de är föremål för verkställighetsåtgärder.

73. Om ett skuldinstrument slutligen är helt bortskrivet till följd av successiva partiella bortskrivningar ska den ackumulerade bortskrivna summan omklassificeras från ”Ackumulerade partiella bortskrivningar” till kolumnen ”Ackumulerade totala bortskrivningar”.

74. Bortskrivningar ska utgöra ett borttagande från rapporten över finansiell ställning och avse en finansiell tillgång i dess helhet eller en viss del av tillgången, inbegripet om modifieringen av en tillgång leder till att institutet ger upp sin rätt att motta kassaflöden från en del av eller hela denna tillgång, som beskrivs närmare i punkt 72. Bortskrivningar ska omfatta belopp som uppkommer både av minskningar av det redovisade värdet av finansiella tillgångar som redovisas direkt i resultatet eller av minskningar av belopp på avsättningskonton för kreditförluster jämfört med det redovisade värdet av finansiella tillgångar.

75. Kolumnen ”varav: instrument med låg kreditrisk” ska omfatta instrument för vilka en låg kreditrisk fastställts på balansdagen och för vilka institutet antar att kreditrisken inte har ökat betydligt sedan första redovisningstillfället i enlighet med IFRS 9.5.5.10.

76. Kundfordringar i den mening som avses i IAS 1.54 h, avtalstillgångar och leasingfordringar för vilka den förenklade metoden enligt IFRS 9.5.5.15 för uppskattningen av förlustreserver har tillämpats ska rapporteras inom lån och förskott i mall 4.4.1. Motsvarande förlustreserv för dessa tillgångar, som inte är köpta eller utgivna kreditförsämrade tillgångar, ska antingen rapporteras i ”Ackumulerad nedskrivning av tillgångar med väsentligt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men som inte kreditförsämrats (2:a stadiet)” eller i ”Ackumulerad nedskrivning av kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet)”, beroende på om kundfordringarna, avtalstillgångarna eller leasingfordringarna enligt den förenklade metoden anses vara kreditförsämrade tillgångar.

78. I mall 4.5 ska instituten rapportera det redovisade värdet av ”Lån och förskott” samt ”Räntebärande värdepapper” som uppfyller kriteriet för ”efterställda skulder” i punkt 100 i denna del.

79. I mall 4.8 beror den information som ska rapporteras på huruvida ”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital” kan vara föremål för nedskrivningskrav med tillämpning av nationell god redovisningssed grundad på BAD. Om dessa finansiella tillgångar är föremål för nedskrivning ska instituten rapportera information i denna mall som avser det redovisade värdet, det redovisade bruttovärdet av ej nedskrivna tillgångar och nedskrivna tillgångar, ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade bortskrivningar. Om dessa finansiella tillgångar inte är föremål för nedskrivningar ska instituten rapportera de ackumulerade negativa förändringarna i verkligt värde till följd av kreditrisk för nödlidande exponeringar.

80. I mall 4.9 ska finansiella tillgångar som värderas till moderat LVP och deras tillhörande värdejusteringar anges separat från andra finansiella tillgångar som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde och deras tillhörande nedskrivning. Finansiella tillgångar som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde, inbegripet finansiella tillgångar enligt moderat LVP, ska rapporteras som tillgångar utan nedskrivningsbehov om de inte är föremål för några värdejusteringar eller är kopplade till några nedskrivningar, och som tillgångar med nedskrivningsbehov om de är föremål för värdejusteringar som räknas som nedskrivning eller är kopplade till nedskrivning. Värdejusteringar som räknas som nedskrivningar ska vara kreditriskmotiverade värdejusteringar som återspeglar motpartens försämrade kreditvärdighet. För finansiella tillgångar enligt moderat LVP med marknadsriskmotiverade värdejusteringar som återspeglar förändringar i marknadsvillkorens påverkan på tillgångens värde ska inte ett nedskrivningsbehov anses föreligga. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat.

81. I mall 4.10 ska tillgångar som värderats strikt enligt LVP och tillhörande värdejusteringar rapporteras separat från tillgångar enligt andra värderingsmetoder. Finansiella tillgångar enligt strikt LVP och finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder ska rapporteras som tillgångar med nedskrivningsbehov om de är föremål för kreditriskmotiverade värdejusteringar enligt definitionen i punkt 80 eller nedskrivningar kopplade till dem. För finansiella tillgångar enligt strikt LVP med marknadsriskmotiverade värdejusteringar, enligt definitionen i punkt 80, ska inte ett nedskrivningsbehov anses föreligga. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat.

82. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det värde för allmänna reserveringar för bankrisk som ska rapporteras i tillämpliga mallar endast vara den del som påverkar skuldinstrumentets redovisade värde (BAD artikel 37.2).

5.   UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL, PER PRODUKT (5)

83. Lån och förskott som inte innehas för handel, tillgångar förenade med handel eller tillgångar som innehas för försäljning ska delas upp efter typ av produkt och efter motpartssektor för det redovisade värdet och efter typ av produkt endast för det redovisade bruttovärdet.

84. Tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och som klassificeras som ”Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel” ska också rapporteras i den här mallen, oavsett vilken värderingsmetod som används.

85. Lån och förskott ska delas upp på följande produkter:

a) 

”På begäran (avista) och med kort varsel (löpande räkning)” ska omfatta tillgodohavanden som utbetalas på anfordran, med kort framförhållning (senast vid stängning handelsdagen efter det att begäran gjorts), saldon på bankkonton och motsvarande tillgodohavanden, vilket kan inkludera inlåning över natten för låntagaren (lån som ska återbetalas senast vid stängning handelsdagen efter det att de beviljats), oavsett deras rättsliga form. Det ska även omfatta övertrasseringar som är debetsaldon på checkräkningskonton och reserver enligt kassakravet hos centralbanken.

b) 

”Kreditkortsfordringar” ska omfatta krediter som beviljats antingen via betalkort eller via kreditkort enligt vad som anges i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

c) 

”Kundfordringar” ska omfatta lån till andra gäldenärer grundade på fakturor eller andra dokument som ger rätt till intäkter från försäljning av varor eller tillhandahållande av tjänster. Denna post ska innehålla all factoring och liknande transaktioner, såsom accepter, rena köp av kundfordringar, instrument vid exportfinansiering utan regressrätt (forfaiting), fakturadiskontering, växlar, företagscertifikat och andra anspråk som innebär att det rapporterande institutet köper kundfordringar (med eller utan regress).

d) 

”Finansiella leasingavtal” ska omfatta det redovisade värdet av fordringar avseende finansiella leasingavtal. Enligt IFRS ska ”fordringar avseende finansiella leasingavtal” definieras som i IAS 17.

e) 

”Omvända repolån” ska omfatta krediter som beviljats i utbyte mot värdepapper eller guld köpta enligt repoavtal eller upplånade enligt värdepapperslåneavtal som avses i punkterna 183 och 184 i denna del.

f) 

”Lån med andra villkor” ska omfatta sådana debetsaldon med avtalsmässigt fastställd löptid eller villkor som inte ingår i andra poster.

g) 

”Förskott som inte är lån” ska omfatta förskott som inte kan klassificeras som lån i enlighet med tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning. Denna post ska bland annat omfatta bruttobeloppet av utestående fordringar som avser poster under avveckling (t.ex. medel som innehas i avvaktan på investering, överföring eller avveckling) och poster i transit (t.ex. checkar och andra former av betalningar som har skickats).

86. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av mottagen säkerhet enligt följande:

a) 

”Lån med säkerhet i fastigheter” ska omfatta lån och förskott mot vilka bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter formellt ställts som säkerhet, oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (belåningsgraden) och säkerhetens rättsliga form.

b) 

”Övriga lån mot säkerhet” ska omfatta lån och förskott mot säkerhet, oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (belåningsgraden) och säkerhetens rättsliga form, som inte är lån med säkerhet i fastigheter. I den säkerheten ingår panter, kontanta medel och andra säkerheter oberoende av säkerhetens rättsliga form.

87. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av säkerheten och inte på grundval av lånets syfte. Det redovisade värdet för lån och förskott för vilka mer än en typ av säkerhet ställts ska klassificeras och rapporteras som att de har säkerhet i fastigheter om dessa lån och förskott har säkerhet i fastigheter, oavsett om de även har andra typer av säkerheter.

88. Lån och förskott ska klassificeras på grundval av ändamål enligt följande:

a) 

”Konsumtionskredit” ska omfatta lån som beviljats främst till personlig konsumtion av varor och tjänster, enligt vad som anges i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

b) 

”Bostadslån” ska omfatta krediter till hushåll för inköp av bostad för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering enligt vad som anges i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning.

89. Lån ska klassificeras på grundval av hur de kan återvinnas. ”Projektfinansieringslån” ska omfatta lån som uppfyller egenskaperna för exponeringar mot specialutlåning som avses i artikel 147.8 i CRR.

6.   UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL TILL ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG PER NACE-KOD (6)

90. Redovisat bruttovärde för lån och förskott till icke-finansiella företag som inte ingår i portföljer som innehas för handel, är förenade med handel eller innehas för försäljning ska klassificeras enligt sektor av ekonomisk verksamhet med användning av Nace-koder på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet.

91. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska ske i enlighet med punkt 43 i del 1 i denna bilaga.

92. Rapportering av Nace-koder ska ske med uppdelning på första nivån (per avdelning). Instituten ska rapportera lån och förskott till icke-finansiella företag som ägnar sig åt finans- eller försäkringsverksamhet i ”K – Finans- och försäkringsverksamhet”.

93. Enligt IFRS ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta i) finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, och ii) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta finansiella tillgångar värderade enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde, däribland enligt LVP. Beroende på specificeringen i respektive nationell god redovisningssed kan de innefatta i) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via eget kapital, och ii) finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder.

7.   FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV NEDSKRIVNINGAR OCH SOM HAR FÖRFALLIT (7)

94. Det redovisade värdet för skuldinstrument som ingår i redovisningskategorier som är föremål för nedskrivningar ska endast rapporteras i mall 7.1 om de förfallit till betalning. Instrument som förfallit till betalning ska allokeras till motsvarande grupper av förfallna betalningar på grundval av varje enskilt fall.

95. Redovisningskategorier som är föremål för nedskrivning ska vara finansiella tillgångar som omfattas av nedskrivning, enligt vad som anges i punkt 93 i denna del.

96. Finansiella tillgångar ska klassificeras som förfallna till betalning när ett kapitalbelopp, en ränta eller en avgift inte har betalats på förfallodagen. Förfallna exponeringar ska rapporteras till sitt fulla redovisade värde och delas upp enligt antal dagar för det äldsta förfallna obetalda beloppet per referensdatumet. Enligt IFRS ska de redovisade värdena för tillgångar som inte är köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar rapporteras efter nedskrivningsstadium. Det redovisade värdet för köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar ska rapporteras separat. Enligt nationell redovisningssed som bygger på BAD ska förfallna tillgångar rapporteras efter nedskrivningsstatus i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder.

8.   UPPDELNING AV FINANSIELLA SKULDER (8)

97. ”Inlåning” och produktuppdelningen ska anges i enlighet med tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning. Reglerad sparinlåning ska klassificeras i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning och delas upp efter motpart. I synnerhet ska icke överförbara avistasparkonton, även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran, som är föremål för avsevärda straffavgifter och begränsningar och har egenskaper som ligger mycket nära konton med inlåning över natten, klassificeras som inlåning med uppsägningstid.

98. ”Emitterade räntebärande värdepapper” ska delas upp på följande produkter:

a) 

”Inlåningsbevis” ska vara värdepapper som tillåter innehavaren att ta ut pengar från ett konto.

b) 

”Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet” ska vara värdepapper härledda från värdepapperiseringstransaktioner enligt vad som anges i artikel 4.1.61 i CRR.

c) 

”Säkerställda obligationer” enligt vad som avses i artikel 129.1 i CRR.

d) 

”Hybridkontrakt” ska omfatta kontrakt med inbäddade derivat som inte ingår i de produkter som avses i leden b eller c eller som klassificeras som konvertibla sammansatta finansiella instrument enligt led e.

e) 

”Andra emitterade räntebärande värdepapper” ska vara räntebärande värdepapper som inte är inkluderade i de produkter som avses i leden a–d och åtskillnad ska göras mellan konvertibla sammansatta finansiella instrument och icke-konvertibla instrument.

99. ”Efterställda finansiella skulder” som emitterats ska behandlas på samma sätt som andra finansiella skulder. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska klassificeras som ”Emitterade räntebärande värdepapper”, medan efterställda skulder i form av inlåning klassificeras som ”Inlåning”.

100. Mall 8.2 ska omfatta det redovisade värdet för ”Inlåning” och ”Emitterade räntebärande värdepapper” som ska vara efterställda skulder, enligt vad som anges i tabellen i del 2 i bilaga II till Europeiska centralbankens BSI-förordning, klassificerade efter redovisningskategori. ”Efterställda skulder” medför en underordnad fordran på det emitterande institutet, som endast kan göras gällande sedan alla högre rangordnade fordringar tillgodosetts.

101. ”Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk” ska omfatta alla nämnda ackumulerade förändringar i verkligt värde, oavsett om de är redovisade i resultatet eller i övrigt totalresultat.

9.   LÅNEÅTAGANDEN, FINANSIELLA GARANTIER OCH ANDRA ÅTAGANDEN (9)

102. Exponeringar utanför balansräkningen ska omfatta de poster utanför balansräkningen som anges i bilaga I till CRR. I mallarna 9.1, 9.1.1 och 9.2 ska alla exponeringar utanför balansräkningen, enligt bilaga I till CRR, delas upp efter låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden.

103. Information om låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda och erhållna åtaganden ska omfatta både sådana åtaganden som kan återkallas och sådana som inte kan återkallas.

104. Låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden som förtecknas i bilaga I till CRR kan vara instrument som omfattas av IFRS 9 om de värderas till verkligt värde via resultatet, eller om de omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9, samt instrument som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4.

105. Enligt IFRS ska låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden rapporteras i mall 9.1.1 om något av följande villkor uppfylls:

a) 

De omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9.

b) 

De är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9.

c) 

De omfattas av IAS 37 eller IFRS 4.

106. Skulder som ska redovisas som kreditförluster för finansiella garantier och gjorda åtaganden enligt punkt 105 a och c i denna del av denna bilaga ska rapporteras som avsättningar oavsett vilket värderingskriterium som tillämpas.

107. Institut som följer IFRS ska rapportera nominella belopp och avsättningar för instrument som är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9, inbegripet de som värderas till anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället efter avdrag för redovisade ackumulerade intäkter, uppdelade på nedskrivningsstadier, förutom när de bedöms vara kreditförsämrade vid första redovisningstillfället i överensstämmelse med definitionen av köpta eller utgivna finansiella tillgångar i bilaga A till IFRS 9. För dessa exponeringar ska det nominella beloppet och avsättningar rapporteras separat från nedskrivningsstadierna i mall 9.1.1.

108. Endast det nominella beloppet för åtagandet ska rapporteras i mall 9.1.1 om ett skuldinstrument omfattar både ett instrument i balansräkningen och en komponent utanför balansräkningen. Om den rapporterande enheten inte har möjlighet att separat identifiera förväntade kreditförluster i balansräkningen och komponenter utanför balansräkningen ska de förväntade kreditförlusterna för åtagandet rapporteras tillsammans med de ackumulerade nedskrivningarna för komponenten i balansräkningen. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna överstiger skuldinstrumentets redovisade bruttovärde ska saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i tillämplig kolumn i mall 9.1.1 (IFRS 9.5.5.20 och IFRS 7.B 8E).

109. En finansiell garanti eller ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta och som värderas i enlighet med IFRS 9.4.2.1 d och vars förlustreserv fastställs i enlighet med IFRS 9.5.5 ska rapporteras i tillämplig kolumn.

110. Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden värderas till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 ska instituten i avsedda kolumner i mall 9.1.1 rapportera det nominella beloppet och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av dessa finansiella garantiers eller åtagandens kreditrisk. ”Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk” ska rapporteras med tillämpning av kriterierna i punkt 69 i denna del.

111. Det nominella beloppet och avsättningar för andra åtaganden eller garantier som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4 ska rapporteras i avsedda kolumner.

112. Institut som omfattas av nationell god redovisningssed grundad på BAD ska i mall 9.1 rapportera det nominella värdet av de åtaganden och finansiella garantier som avses i punkterna 102 och 103, samt värdena av de avsättningar som krävs för dessa exponeringar utanför balansräkningen.

113. ”Låneåtaganden” ska vara bindande åtaganden att bevilja krediter med i förväg bestämda villkor, undantaget sådana som är derivat eftersom dessa kan nettoregleras i kontanter eller genom att överlämna eller emittera ett annat finansiellt instrument. Följande poster i bilaga I till CRR ska klassificeras som ”Låneåtaganden”:

a) 

”Avtalad utlåning på termin” (forward deposits).

b) 

”Outnyttjade kreditmöjligheter” som omfattar åtaganden att lämna kredit eller att utfärda accepter med förutbestämda villkor.

114. ”Finansiella garantier” är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för ett skuldinstrument, inbegripet garantier som lämnas för andra finansiella garantier. Enligt IFRS ska dessa avtal uppfylla definitionen av finansiella garantiavtal i IFRS 9.2.1 e och IFRS 4.A. Följande poster i bilaga I till CRR ska klassificeras som ”finansiella garantier”:

a) 

”Garantier knutna till kreditgivning”.

b) 

”Kreditderivat” som uppfyller definitionen av en finansiell garanti.

c) 

”Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut”.

115. ”Andra åtaganden” omfattar följande poster i bilaga I till CRR:

a) 

”Obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”.

b) 

”Remburser, öppnade eller bekräftade”.

c) 

”Handelsfinansiering av poster utanför balansräkningen”.

d) 

”Remburser för vilka levererade varor utgör säkerhet samt andra självlikviderande transaktioner”.

e) 

”Garanti- och ansvarsförbindelser” (inbegripet anbuds- och fullgörandegarantier) och ”garantiförbindelser som inte har karaktär av kreditsubstitut”.

f) 

”Sjöfartsgarantier, tull- och skattegarantier”.

g) 

”Note issuance facilities” (NIF) och ”revolving underwriting facilities” (RUF).

h) 

”Outnyttjade kreditmöjligheter” som omfattar åtaganden att ”lämna kredit” eller utfärda ”accepter” utan att villkoren är fastställda i förväg.

i) 

”Outnyttjade kreditmöjligheter” som omfattar åtaganden att ”köpa värdepapper” eller ”utfärda garantier”.

j) 

”Outnyttjade kreditmöjligheter för anbuds- och fullgörandegarantier”.

k) 

”Andra poster utanför balansräkningen” i bilaga I till CRR.

116. Enligt IFRS redovisas följande poster i balansräkningen och ska därför inte rapporteras som exponering utanför balansräkningen:

a) 

”Kreditderivat” som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier är ”derivat” enligt IFRS 9.

b) 

Egna accepter är åtaganden från ett institut att efter löptidens slut betala en växels nominella värde, vilket i normala fall täcker försäljningen av varorna. Dessa klassificeras därför som ”kundfordringar” på balansräkningen.

c) 

”Endosserade växlar” som inte uppfyller kriterierna för borttagande från rapporten över finansiell ställning enligt IFRS 9.

d) 

”Transaktioner med regress” som inte uppfyller kriterierna för borttagande från rapporten över finansiell ställning enligt IAS 9.

e) 

”Tillgångar som förvärvats genom rena terminskontrakt” är ”derivat” enligt IFRS 9.

f) 

”Sådana avtal om försäljning och återköp som avses i artikel 12.3 och 12.5 i direktiv 86/635/EEG”. Enligt dessa avtal har förvärvaren rätt, men inte skyldighet, att återlämna tillgången till ett i förväg fastställt pris på en bestämd dag (eller dag som ska bestämmas). Därför uppfyller dessa avtal definitionen av derivat i bilaga A till IFRS 9.

117. Posten ”varav: nödlidande” ska omfatta det nominella beloppet av dessa låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden som anses som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

118. När det gäller finansiella garantier, låneåtaganden och andra gjorda åtaganden ska ”Nominellt belopp” vara det belopp som bäst motsvarar institutets maximala kreditriskexponering utan hänsyn till eventuella säkerheter eller andra kreditförstärkningar. I synnerhet, när det gäller utställda finansiella garantier, ska det nominella beloppet vara det maximala belopp som enheten måste betala om garantin åberopas. När det gäller låneåtaganden ska det nominella beloppet vara det outnyttjade belopp som institutet åtagit sig att låna ut. Nominella belopp ska vara exponeringsvärden före omräkning med konverteringsfaktorer och tekniker för kreditriskreducering.

119. I mall 9.2 ska det nominella beloppet, när det gäller erhållna låneåtaganden, vara det totala outnyttjade belopp som motparten åtagit sig att låna ut till institutet. För andra erhållna åtaganden gäller att det nominella beloppet ska vara det totala belopp som den andra parten åtagit sig i transaktionen. När det gäller erhållna finansiella garantier ska det ”Maximala garantibelopp som kan komma i fråga” vara det maximala belopp som motparten skulle kunna behöva betala om garantin åberopas. Om en finansiell garanti som erhållits har utfärdats av mer än en garantigivare ska det garanterade beloppet rapporteras endast en gång i denna mall. Beloppet ska anges för den garantigivare som är mest relevant för kreditriskreduceringen.

10.   DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING (10 OCH 11)

120. Vid tillämpning av mallarna 10 och 11 ska med derivat avses antingen säkringsderivat där de används i ett säkringsförhållande som uppfyller villkoren i enlighet med IFRS eller med tillämplig nationell god redovisningssed enligt BAD, eller derivat som innehas för handel i andra fall.

121. Redovisat värde och nominellt värde av derivat som innehas för handel, inbegripet ekonomiska säkringar, och derivat som innehas för säkringsredovisning ska rapporteras uppdelade efter typ av underliggande risk, typ av marknad samt typ av produkt i mallarna 10 och 11. Instituten ska när det gäller derivat som innehas för säkringsredovisning även rapportera dessa per typ av säkring. Information om säkringsinstrument som inte är derivat ska rapporteras separat och delas upp efter typ av säkring.

122. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat rapporteras i dessa mallar oberoende av om de redovisas i balansräkningen eller ej enligt tillämplig nationell god redovisningssed.

123. Uppdelningen av redovisat värde, verkligt värde och nominellt belopp för derivat som är förenade med handel och säkringsderivat efter redovisningskategori och typer av säkringar ska genomföras med beaktande av de redovisningskategorier och typer av säkringar som är tillämpliga i IFRS eller nationell god redovisningssed enligt BAD, beroende på vilket regelverk som gäller för den rapporterande enheten.

124. Derivat som är förenade med handel och säkringsderivat som, i enlighet med nationell god redovisningssed grundad på BAD, värderas till anskaffningsvärde eller enligt LVP ska anges separat.

125. Mall 11 ska omfatta säkringsinstrument och säkrade poster oavsett vilka redovisningsstandarder som används för att redovisa ett säkringsförhållande som uppfyller villkoren, inbegripet om detta säkringsförhållande som uppfyller villkoren avser en nettoposition. Om ett institut har valt och fortsätter att tillämpa IAS 39 för säkringsredovisning (IFRS 9.7.2.21) ska referenserna och namnen på säkringarna och redovisningskategorierna läsas som de relevanta referenserna och namnen i IAS 39.9: ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat” ska avse finansiella tillgångar som kan säljas, och ”Tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde” ska innefatta investeringar som hålls till förfall samt låne- och kundfordringar.

126. Derivat som ingår i hybridinstrument och som har avskilts från värdkontraktet ska rapporteras i mallarna 10 och 11 efter typen av derivat. Summan för värdkontraktet ingår inte i dessa mallar. Om hybridinstrumentet värderas till verkligt värde via resultatet ska kontraktet dock rapporteras som helhet och de inbäddade derivaten ska inte rapporteras i mallarna 10 och 11.

127. Åtaganden som betraktas som derivat (IFRS 9.2.3 b) och kreditderivat som inte uppfyller definitionen av en finansiell garanti i punkt 114 i denna del av denna bilaga ska rapporteras i mallarna 10 och 11 och följa samma uppdelning som övriga derivatinstrument, men inte rapporteras i mall 9.

128. Det redovisade värdet av finansiella tillgångar som inte är derivat eller finansiella skulder som inte är derivat och som redovisas som säkringsinstrument vid tillämpning av IFRS eller tillämplig nationell god redovisningssed enligt BAD ska rapporteras separat i mall 11.3.

10.1    Klassificering av derivat efter typ av risk

129. Alla derivat ska klassificeras i en av följande riskkategorier:

a) 

Ränta: Räntederivat ska vara kontrakt kopplade till ett räntebärande finansiellt instrument vars kassaflöden bestäms av referensräntor eller ett annat räntebaserat kontrakt, till exempel en option om ett terminskontrakt för förvärv av en statsobligation. Denna kategori ska vara förbehållen sådana kontrakt där samtliga delar är exponerade för ränta i endast en valuta. Därmed ska sådana kontrakt uteslutas som innefattar en eller flera utländska valutor såsom valutaränteswappar och valutaoptioner, samt andra kontrakt där valutarisker utgör den huvudsakliga riskfaktorn; dessa ska rapporteras som valutakontrakt. Det enda undantaget är om valutaswappar används som del av en portföljsäkring av ränterisken, då de ska rapporteras i avsedda rader för dessa typer av säkringar. Räntebaserade kontrakt ska omfatta terminskontrakt, ränteswappar i en valuta, ränteterminskontrakt, ränteoptioner (caps, floors, collars och corridors), ränteswappar och räntewarranter.

b) 

Aktier: Aktiederivat ska omfatta kontrakt vars avkastning, helt eller delvis, är kopplad till priset på en specifik aktie eller ett aktieprisindex.

c) 

Utländsk valuta och guld: Dessa derivat ska omfatta kontrakt som rör valutaväxling på terminsmarknaden och exponeringar för guld. De ska därför omfatta rena terminskontrakt, valutamarknadsswappar, valutaswappar (inklusive valutaränteswappar), valutaterminskontrakt, valutaoptioner, valutaswappar och valutawarranter. Valutaderivat ska omfatta alla kontrakt som inbegriper exponeringar mot fler än en valuta, oavsett om det gäller växelkurser eller räntor utom i de fall då valutaswappar används som del av en portföljsäkring av ränterisk. Guldkontrakt ska omfatta alla kontrakt där exponering för denna råvara är inblandad.

d) 

Kredit: Kreditderivat ska vara kontrakt inom vilka betalningen primärt är kopplad till något mått på kreditvärdighet för en särskild referenskredit och som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier (IFRS 9.4.2.1 c). I kontrakten ska fastställas ett betalningsutbyte där minst ett av de två betalningsbenen bestäms av hur referenskrediten utvecklas. Betalning kan utlösas av flera olika händelser, till exempel fallissemang, sänkt kreditvärdering eller en föreskriven ändring av kreditspreaden för referenstillgången. Kreditderivat som uppfyller definitionen av en finansiell garanti i punkt 114 i denna del av denna bilaga ska rapporteras endast i mall 9.

e) 

Råvara: Dessa derivat ska omfatta kontrakt vars avkastning, helt eller delvis, är kopplad till priset på, eller ett prisindex för, en råvara som t.ex. ädelmetall (annan än guld), olja, timmer eller jordbruksprodukter.

f) 

Andra” Dessa derivat ska omfatta alla övriga derivatkontrakt som inte innebär exponering för valuta-, ränte-, aktie-, råvaru- eller kreditrisker, t.ex. väderderivat och försäkringsderivat.

130. Om ett derivat påverkas av mer än en typ av underliggande risk ska instrumentet anses tillhöra den känsligaste av risktyperna. Vid osäkerhet vad gäller derivat med flera exponeringar ska följande prioriteringsordning gälla:

a) 

Råvaror: Alla derivattransaktioner med exponering för en råvara eller ett råvaruindex, oavsett om det finns en samtidig exponering för råvaror och en annan riskkategori såsom valuta, ränta eller aktier eller ej, ska rapporteras i denna kategori.

b) 

Aktier: Med undantag av kontrakt med samtidig exponering för råvaror och aktier, vilka ska rapporteras som råvaruderivat, ska alla derivattransaktioner med koppling till aktieutveckling eller aktieindexutveckling rapporteras i kategorin aktiederivat. Aktiederivat med exponering för utländsk valuta eller räntor ska ingå i denna kategori.

c) 

Utländsk valuta och guld: Denna kategori ska omfatta alla derivattransaktioner (med undantag av dem som redan rapporterats i kategorierna råvara eller aktier) med exponering mot mer än en valuta, vare sig den avser räntebärande finansiella instrument eller valutakurser utom om valutaswappar används som del av en portföljsäkring av ränterisk.

10.2    Belopp som ska rapporteras för derivat

131. Enligt IFRS ska det ”redovisade värdet” för alla derivat (för säkring eller förenade med handel) vara det verkliga värdet. Derivat med ett positivt verkligt värde (över noll) ska vara ”finansiella tillgångar” och derivat med ett negativt verkligt värde (under noll) ska vara ”finansiella skulder”. Det redovisade värdet ska rapporteras separat för derivat med ett positivt verkligt värde (”finansiella tillgångar”) och för derivat med ett negativt verkligt värde (”finansiella skulder”). Det datum då derivatet redovisas för första gången ska det klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld beroende på det initiala verkliga värdet. Efter det första redovisningstillfället ökar eller minskar derivatets verkliga värde varvid handelsutbytet kan bli antingen positivt (derivatet klassas därmed som en finansiell tillgång) eller negativt (derivatet klassas som en finansiell skuld) för institutet. Det redovisade värdet av derivat som har säkringssyfte ska vara hela deras verkliga värde, i tillämpliga fall inklusive komponenter av detta verkliga värde som inte identifieras som säkringsinstrument.

132. Utöver de redovisade värden som anges i punkt 27 i del 1 i denna bilaga ska verkliga värden rapporteras av rapporterande institut enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD för alla derivatinstrument, oavsett om de skyldiga att bokföras i eller utanför balansräkningen enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

133. ”Teoretiskt belopp” ska vara det nominella bruttobeloppet för alla ingångna avtal som ännu inte avvecklats vid referensdatum, oavsett om dessa avtal leder till derivatexponeringar som bokförs i balansräkningen. Vid fastställande av det teoretiska beloppet ska särskilt följande punkter beaktas:

a) 

När det gäller kontrakt med rörliga nominella eller teoretiska kapitalbelopp ska det nominella eller teoretiska kapitalbeloppet på referensdatumet utgöra grund för rapporteringen.

b) 

Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett derivatkontrakt som består av olika komponenter ska vara kontraktets effektiva teoretiska belopp eller nominella värde.

c) 

Swappar: Det teoretiska beloppet för en swap ska vara det underliggande kapitalbeloppet på vilket utbyte av ränta, växelkurs eller andra intäkter och kostnader beräknas.

d) 

Kontrakt kopplade till aktier och råvaror: Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett aktie- eller råvarukontrakt ska vara den kvantitet av råvaru- eller aktieprodukten som avtalats för förvärv eller försäljning multiplicerad med det avtalade priset för en enhet. Det teoretiska belopp som ska rapporteras för råvarukontrakt där kapitalbeloppet utväxlas vid flera tillfällen ska vara det avtalade beloppet multiplicerat med antalet återstående utväxlingar av kapitalbelopp enligt avtalet.

e) 

Kreditderivat: Det kontraktsbelopp som ska rapporteras för kreditderivat ska vara det nominella värdet för relevant referenskredit.

f) 

Digitala optioner har en förutbestämd avkastning som antingen kan vara ett penningbelopp eller ett antal kontrakt om något underliggande. Det teoretiska beloppet för digitala optioner ska vara antingen det förutbestämda penningbeloppet eller det verkliga värdet på det underliggande på referensdatum.

134. I kolumnen ”Teoretiskt belopp” för derivat ska, för varje post, summan av de teoretiska beloppen för samtliga kontrakt där institutet är motpart medtas, oberoende av om derivaten betraktas som tillgångar eller skulder i balansräkningen eller inte har upptagits i balansräkningen. Alla teoretiska belopp ska rapporteras oavsett om derivatens verkliga värde är positiva, negativa eller lika med noll. Nettning mellan de teoretiska beloppen ska inte tillåtas.

135. Det ”teoretiska beloppet” ska rapporteras som ”summa” och ”varav: sålda” för posterna: ”OTC-optioner”, ”Optioner i en organiserad marknad”, ”Kredit”, ”Råvara” och ”Andra”. Posten ”varav: sålda” ska omfatta de teoretiska belopp (lösenbelopp) för avtalen där motparterna (optionsinnehavarna) till institutet (optionsutfärdaren) har rätt att utnyttja optionen och när det gäller poster hänförliga till kreditriskderivat de teoretiska belopp för avtalen där institutet (säljare av skydd) har sålt (ger) skydd till sina motparter (köpare av skydd).

136. Bestämningen av en transaktion som ”OTC” eller ”Organiserad marknad” ska göras på grundval av karaktären på den marknad där transaktionen äger rum och inte på huruvida det finns en obligatorisk clearingskyldighet för den transaktionen. En ”Organiserad marknad” är en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.92 i CRR. Därför ska en rapporterande enhet, när den ingår ett derivatkontrakt på en OTC-marknad på vilken central clearing är obligatorisk, klassificera det derivatet som ”OTC” och inte som ”Organiserad marknad”.

10.3    Derivat som klassificeras som ”ekonomiska säkringar”

137. Derivat som innehas för säkringsändamål men som inte uppfyller kriterierna för att utgöra effektiva säkringsinstrument i enlighet med IFRS 9, med IAS 39 där IAS 39 tillämpas för säkringsredovisningsändamål eller med redovisningsreglerna enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska rapporteras i mall 10 som ”ekonomiska säkringar”. Detta ska även gälla för alla de följande fallen:

a) 

Derivat som säkrar onoterade egetkapitalinstrument för vilka anskaffningsvärdet kan vara en lämplig uppskattning av verkligt värde.

b) 

Kreditderivat värderade till verkligt värde via resultatet som används för att hantera kreditrisken för ett finansiellt instrument eller delar av ett finansiellt instrument som identifierats som värderat till verkligt värde via resultatet vid det första redovisningstillfället eller därefter, eller så länge det inte redovisas i enlighet med IFRS 9.6.7.

c) 

Derivat som klassificeras som att de ”innehas för handel” i enlighet med bilaga A till IFRS 9 eller som tillgångar förenade med handel i enlighet med nationell god redovisningssed grundad på BAD, men inte utgör en del av handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i CRR.

138. I posten ”ekonomiska säkringar” ingår inte derivat som innehas för handel för egen räkning.

139. Derivat som uppfyller definitionen av ”ekonomiska säkringar” ska rapporteras separat i mall 10 för varje typ av risk.

140. Kreditderivat som används för att hantera kreditrisken för ett finansiellt instrument eller delar av ett finansiellt instrument som identifierats som värderat till verkligt värde via resultatet vid det första redovisningstillfället eller därefter, eller så länge det inte redovisas i enlighet med IFRS 9.6.7 ska rapporteras i en särskild avsedd rad i mall 10 inom ”kreditrisk”. Andra ekonomiska säkringar av kreditrisk för vilka det rapporterande företaget inte tillämpar IFRS 9.6.7 ska rapporteras separat.

10.4    Uppdelning av derivat per motpartssektor

141. Det redovisade värdet och det totala teoretiska beloppet för derivat som innehas för handel, samt för derivat som innehas för säkringsredovisning, och som säljs och köps på OTC-marknaden, ska rapporteras per motpart i följande kategorier:

a) 

”Kreditinstitut”.

b) 

”Övriga finansiella företag”.

c) 

”Resterande”, som omfattar alla övriga motparter.

142. Samtliga OTC-derivat, oavsett vilken typ av risk de tillhör, ska delas upp på dessa motparter.

10.5    Säkringsredovisning enligt nationell god redovisningssed (11.2)

143. I de fall nationell god redovisningssed grundad på BAD kräver uppdelning av säkringsderivat i säkringskategorier, ska säkringskategorierna rapporteras separat för var och en av de tillämpliga kategorierna: ”säkringar av verkligt värde”, ”kassaflödessäkringar”, ”självkostnadssäkringar”, säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet”, ”säkringar av verkligt värde avseende ränterisk i portfölj” och ”kassaflödessäkring avseende ränterisk i portfölj”.

144. Om det är tillämpligt enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”självkostnadssäkringar” avse en säkringskategori där säkringsderivatet i allmänhet värderas till anskaffningsvärde.

10.6    Belopp som ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat (11.3 och 11.3.1)

145. För säkringsinstrument som inte är derivat ska det belopp som ska rapporteras vara det redovisade värdet för dessa säkringsinstrument som inte är derivat enligt tillämpliga värderingsregler enligt IFRS eller god redovisningssed grundad på BAD för de redovisningskategorier som de tillhör. Inget ”teoretiskt belopp” ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat.

10.7    Säkrade poster i säkringar av verkligt värde (11.4)

146. Det redovisade värdet för säkrade poster i en säkring av verkligt värde som tas upp i rapporten över finansiell ställning ska delas upp per redovisningskategori och typ av säkrad risk för säkrade finansiella tillgångar och säkrade finansiella skulder. När ett finansiellt instrument säkras för mer än en risk, ska det rapporteras i den typ av risk som säkringsinstrument ska rapporteras i enlighet med punkt 129.

147. ”Mikrosäkringar” ska vara andra säkringar än portföljsäkring av ränterisk i enlighet med IAS 39.89 A. Mikrosäkringar ska omfatta säkringar av nollnettopositioner enligt vad som avses i IFRS 9.6.6.6.

148. ”Säkringsjusteringar av mikrosäkringar” ska omfatta samtliga säkringsjusteringar för alla mikrosäkringar enligt definitionen i punkt 147.

149. ”Säkringsjusteringar som ingår i tillgångar/skulders redovisade värde” ska vara den ackumulerade summan av vinster och förluster på de säkrade poster för vilka det redovisade värdet av posterna har justerats och redovisats i resultatet. Säkringsjusteringar för de säkrade poster som är aktier värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ska rapporteras i mall 1.3. Säkringsjusteringar för oredovisade bindande åtaganden eller en del därav ska inte rapporteras.

150. ”Återstående justeringar för avslutade mikrosäkringar inbegripet säkringar av nettopositioner” ska innefatta de säkringsjusteringar som efter avslutandet av säkringsförhållandet och utgången av justeringen av säkrade poster för säkringsvinster och säkringsförluster återstår att avskrivas mot resultatet via en omräknad effektivräntesats för säkrade poster värderade till upplupet anskaffningsvärde, eller till det belopp som motsvarar den tidigare redovisade ackumulerade säkringsvinsten eller -förlusten för säkrade tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.

151. Om en grupp av finansiella tillgångar eller finansiella skulder, inklusive en grupp av finansiella tillgångar eller finansiella skulder som utgör en nettoposition, är godtagbar som en säkrad post, ska finansiella tillgångar och finansiella skulder som utgör denna grupp rapporteras till sitt redovisade värde på bruttobasis, före nettning mellan instrument inom gruppen, i ”Tillgångar eller skulder som ingår i en säkring av en nettoposition (före nettning)”.

152. ”Säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk” ska innefatta finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i en säkring av verkligt värde avseende ränteriskexponeringen i en portfölj av finansiella tillgångar eller finansiella skulder. Dessa finansiella instrument ska rapporteras till deras redovisade värde på bruttobasis, före nettning mellan instrument i portföljen.

11.   FÖRÄNDRINGAR I RESERVERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR FÖR KREDITFÖRLUSTER (12)

11.1    Förändringar i reserveringar för kreditförluster och nedskrivning av egetkapitalinstrument enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD (12.0)

153. Mall 12.0 innehåller en avstämning mellan ingående och utgående balanser på avsättningskontot för finansiella tillgångar värderade enligt metoder som bygger på anskaffningsvärde, samt för finansiella tillgångar som värderas enligt andra värderingsmetoder eller värderas till verkligt värde via eget kapital om det ställs krav enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD att de tillgångarna ska skrivas ned (inbegripet kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel). Värdejusteringar på tillgångar som värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet ska inte rapporteras i mall 12.0.

154. ”Ökningar till följd av belopp som har reserverats för beräknade låneförluster under perioden” ska, för huvudkategorin av tillgångar eller motparten, rapporteras när uppskattningen av periodens nedskrivning resulterar i redovisning av nettokostnader, det vill säga, för den givna kategorin eller motparten, överstiger ökningarna av nedskrivningar under perioden minskningarna. ”Minskningar till följd av belopp som har återförts för beräknade kreditförluster under perioden” ska, för huvudkategorin av tillgångar eller motparten, rapporteras när beräkningen av nedskrivningen för perioden resulterar i redovisning av nettointäkter; det vill säga, för den givna kategorin eller motparten, överstiger minskningarna av nedskrivningarna under perioden ökningarna.

155. Förändringar i reserveringsbeloppen till följd av återbetalning och avyttring av finansiella tillgångar ska rapporteras under ”Andra justeringar”. Bortskrivningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 72–74.

11.2    Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12.1)

156. Mall 12.1 innehåller en avstämning mellan ingående och utgående balanser på avsättningskontot för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via övrigt totalresultat uppdelade efter nedskrivningsstadier, instrument (inbegripet kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel) och motpart. En separat avstämning för köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar ska rapporteras i mallen.

157. Avsättningar för exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9 ska rapporteras per nedskrivningsstadium och separat för köpta eller utgivna kreditförsämrade exponeringar. Nedskrivning som gäller låneåtaganden ska rapporteras som avsättningar endast i de fall de inte övervägs tillsammans med nedskrivning av tillgångar i balansräkningen i enlighet med IFRS 9.7.B 8E och punkt 108 i denna del. Förändringar i avsättningar för åtaganden och finansiella garantier värderade enligt IAS 37 och finansiella garantier behandlade som försäkringsavtal enligt IFRS 4 ska inte rapporteras i denna mall utan i mall 43. Förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för åtaganden och finansiella garantier som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9 ska inte rapporteras i denna mall utan i posten ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto” i enlighet med punkt 50 i denna del.

158. Posten ”varav: kollektivt värderade reserveringar” och ”varav: individuellt värderade reserveringar” ska omfatta förändringar i det ackumulerade nedskrivningsbeloppet hänförliga till finansiella tillgångar som har värderats på kollektiv respektive individuell grund.

159. ”Ökningar till följd av utgivning och förvärv” ska innehålla det belopp för ökningar i förväntade förluster som redovisas då de utgivna eller förvärvade finansiella tillgångarna redovisats för första gången. Denna ökning av reserveringen ska rapporteras på det första rapporteringsreferensdatum som infaller efter utgivningen eller förvärvet av dessa finansiella tillgångar. Ökningar eller minskningar av förväntade förluster på de finansiella tillgångarna efter det första redovisningstillfället ska rapporteras i andra kolumner. Utgivna eller förvärvade tillgångar ska omfatta tillgångar som härrör från utnyttjandet av gjorda åtaganden utanför balansräkningen.

160. ”Minskning till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning” ska innefatta beloppsmässiga förändringar i reserveringar till följd av att finansiella tillgångar helt tas bort från rapporten över finansiell ställning under rapporteringsreferensperioden av andra skäl än bortskrivningar, vilka inkluderar överföringar till tredje parter eller utgången av avtalsmässiga rättigheter på grund av fullständig återbetalning, avyttring av de ifrågavarande finansiella tillgångarna eller att de överförts till en annan redovisningskategori. Reserveringsförändringen ska redovisas i denna kolumn per det första rapporteringsreferensdatum som infaller efter återbetalningen, avyttringen eller överföringen. För exponeringar utanför balansräkningen ska denna post även omfatta nedskrivningsminskningar till följd av att posten utanför balansräkningen blir en tillgång i balansräkningen.

161. ”Förändringar till följd av förändrad i kreditrisk (netto)” ska omfatta nettobeloppet för ändringar i förväntade förluster vid rapporteringsreferensperiodens slut på grund av en ökad eller minskad kreditrisk efter det första redovisningstillfället, oavsett om dessa förändringar lett till en överföring av den finansiella tillgången till ett annat stadium. Effekterna på reserveringen på grund av ökningen eller minskningen av beloppet för finansiella tillgångar som en följd av upplupna och inbetalda ränteintäkter ska rapporteras i denna kolumn. Denna post ska även inbegripa effekterna av tidsaspekten av de förväntade förlusterna beräknade i enlighet med IFRS 9.5.4.1 a och b. Ändringar i uppskattningar på grund av uppdateringar eller översyn av riskparametrar liksom förändringar i framåtblickande ekonomiska uppgifter ska också rapporteras i denna kolumn. Förändringar i förväntade förluster till följd av partiell återbetalning av exponeringar via delbetalningar ska rapporteras i denna kolumn med undantag av den sista delbetalningen, som ska rapporteras i kolumnen ”Minskningar till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning”.

162. Alla förändringar av förväntade kreditförluster hänförliga till rullande exponeringar ska rapporteras under ”Förändringar till följd av förändringar i kreditrisk (netto)”, med undantag av de ändringar som rör bortskrivningar och uppdateringar av institutets skattningsmetod för uppskattning av kreditförluster. Rullande exponeringar ska vara de exponeringar där kundernas utestående saldo tillåts fluktuera på grundval av deras beslut att låna och återbetala upp till en gräns som fastställts av institutet.

163. ”Förändringar till följd av en uppdatering av institutets beräkningsmetod (netto)” ska omfatta förändringar till följd av uppdateringar av institutets beräkningsmetod för förväntade förluster till följd av förändringar i de befintliga modellerna eller inrättandet av nya modeller för att beräkna nedskrivningar. Metoduppdateringar ska också omfatta effekterna av antagandet av nya standarder. Ändringar i metod som kan utlösa en ändring i en tillgångs nedskrivningsstadium ska betraktas som en ändring av modell i sin helhet. Ändringar i uppskattningar på grund av uppdateringar eller översyn av riskparametrar liksom förändringar i framåtblickande ekonomiska uppgifter ska inte rapporteras i denna kolumn.

164. Rapporteringen av förändringar i de förväntade förlusterna som hänför sig till modifierade tillgångar (IFRS 9.5.4.3 och bilaga A) ska bero på modifieringens kännetecken i enlighet med följande:

a) 

I de fall modifieringen leder till ett totalt eller delvis borttagande från rapporten över finansiell ställning av en tillgång till följd av en bortskrivning enligt definitionen i punkt 74, ska effekterna på förväntade förluster till följd av detta borttagande från rapporten över finansiell ställning rapporteras i ”Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar” och alla eventuella andra effekter till följd av modifiering på förväntade kreditförluster i andra lämpliga kolumner.

b) 

I de fall modifieringen leder till ett fullständigt borttagande från rapporten över finansiell ställning av en tillgång av andra skäl än en bortskrivning enligt definitionen i punkt 74 och till att den ersätts av en ny tillgång, ska effekterna av modifiering på förväntade kreditförluster rapporteras under ”Ändringar till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning” i fråga om de ändringar som beror på att tillgången tagits bort från rapporten över finansiell ställning, och i ”Ökningar till följd av utgivning och förvärv” i fråga om de ändringar som beror på den på nytt redovisade modifierade tillgången. Borttagande av andra skäl än bortskrivningar ska omfatta borttagande från rapporten över finansiell ställning om villkoren för modifierade tillgångar har ändrats betydligt.

c) 

I de fall modifieringen inte leder till ett borttagande av hela eller en del av den modifierade tillgången från rapporten över finansiell ställning, ska dess effekter på förväntade förluster rapporteras under ”Förändringar till följd av modifieringar utan borttagande från rapporten över finansiell ställning”.

165. Bortskrivningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 72–74 i denna del av denna bilaga och i enlighet med följande:

a) 

När skuldinstrumentet helt eller delvis har tagits bort från rapporten över finansiell ställning eftersom det inte finns några rimliga förväntningar om återvinning ska minskningen av den rapporterade förlustreserven till följd av de bortskrivna beloppen rapporteras i: ”Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar”.

b) 

Med ”Belopp som skrivs bort direkt i resultaträkningen” avses belopp för finansiella tillgångar som skrivs bort under rapporteringsreferensperioden och som överstiger varje avsättningskonto för de respektive finansiella tillgångarna vid tidpunkten för borttagande från rapporten över finansiell ställning. De ska omfatta alla bortskrivna belopp under rapporteringsreferensperioden och inte endast de som fortfarande är föremål för verkställighetsåtgärder.

166. ”Andra justeringar” ska omfatta alla belopp som inte har rapporterats i de föregående kolumnerna, inklusive justeringar av förväntade förluster till följd av växelkursdifferenser så länge det är förenligt med rapportering av valutaeffekterna i mall 2.

166i. ”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av skuldinstrument” ska innefatta skillnaden mellan det redovisade värdet för finansiella tillgångar som värderas per datumet för borttagandet och den erhållna ersättningen.

11.3    Överföringar mellan nedskrivningsstadier (rapportering av bruttobelopp) (12.2)

167. För finansiella tillgångar som ingår i redovisningskategorierna och för exponeringar utanför balansräkningen, utom köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella exponeringar, som omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9 ska det redovisade bruttovärdet respektive de nominella belopp som har överförts mellan nedskrivningsstadier under rapporteringsreferensperioden rapporteras i mall 12.2.

168. Endast det redovisade bruttovärdet eller det nominella beloppet för de finansiella tillgångar eller exponeringar utanför balansräkningen som befinner sig i ett annat nedskrivningsstadium per rapporteringsreferensdatumet jämfört med början av räkenskapsåret eller det första redovisningstillfället ska rapporteras. För exponeringar i balansräkningen för vilka den nedskrivning som rapporteras i mall 12.1 inkluderar en komponent utanför balansräkningen (IFRS 9.5.5.20 och IFRS 7.B 8E) ska ändringen av stadiet för komponenten i balansräkningen och utanför balansräkningen beaktas.

169. För rapportering av de överföringar som gjorts under räkenskapsåret ska finansiella tillgångar eller exponeringar utanför balansräkningen för vilka nedskrivningsstadiet har ändrats flera gånger sedan början av räkenskapsåret eller det första redovisningstillfället rapporteras som överförda från deras nedskrivningsstadium per början av räkenskapsåret eller vid det första redovisningstillfället till det nedskrivningsstadium i vilket de ingår per rapporteringsreferensdatumet.

170. Det redovisade bruttovärdet eller det nominella belopp som ska rapporteras i mall 12.2 ska vara det redovisade bruttovärdet eller det nominella beloppet per balansdagen, oberoende av om detta belopp var högre eller lägre per tidpunkten för överföringen.

12.   ERHÅLLNA SÄKERHETER OCH GARANTIER (13)

12.1    Uppdelning av säkerheter och garantier per lån och förskott som inte innehas för handel (13.1)

171. Säkerheter och garantier som ligger till grund för de lån och förskott som ingår i redovisningskategorierna ska, oavsett deras juridiska form, rapporteras per typ av pant: lån med säkerhet i fastigheter och övriga lån mot säkerhet, och per erhållen finansiell garanti. Lån och förskott ska delas upp per motpart och ändamål. I posten ”Varav: Nödlidande” ska lån och förskott rapporteras enligt definitionen i punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del.

172. I mall 13.1 ska ”Maximala belopp för säkerheter eller garantier som kan komma i fråga” rapporteras. Summan av beloppen för den finansiella garanti och/eller säkerhet som redovisas i härför avsedda kolumner i mall 13.1 ska inte överstiga det redovisade värdet för hänförligt lån.

173. När det gäller lån och förskott som rapporteras per typ av pant ska följande definitioner användas:

a) 

I kategorin ”Lån med säkerhet i fastigheter” ska ”Bostadsfastigheter” inkludera lån med säkerhet i bostadsfastigheter och ”Kommersiella fastigheter” inkludera lån med säkerhet i fast egendom som inte utgör bostadsfastighet, inbegripet kontor och affärslokaler och andra typer av kommersiella fastigheter. Bestämningen av huruvida en säkerhet i fastighet ska vara bostadsfastighet eller kommersiell fastighet ska göras i enlighet med 4.1.75 i CRR.

b) 

I ”Övriga lån mot säkerhet”

i) 

ska ”Likvida medel, inlåning (emitterade räntebärande värdepapper)” omfatta a) inlåning i det rapporterande institutet som pantsatts som säkerhet för ett lån, och b) räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet som pantsatts som säkerhet för ett lån.

ii) 

ska ”Lös egendom” omfatta andra fysiska säkerheter än fastigheter och inbegriper bilar, flygplan, fartyg, industriell och mekanisk utrustning (maskiner, mekanisk och teknisk utrustning), varulager och råvaror (varor, halvfabrikat och färdiga produkter, råmaterial) och andra typer av lös egendom.

iii) 

ska ”Aktier och räntebärande värdepapper” omfatta säkerhet i form av aktier, däribland innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag samt i form av räntebärande värdepapper som emitterats av tredje part.

iv) 

ska ”Övrigt” omfatta intecknade tillgångar.

c) 

ska ”Erhållna finansiella garantier” inkludera avtal som i enlighet med punkt 114 i denna del av denna bilaga föreskriver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta institutet för en förlust det ådrar sig till följd av att en angiven gäldenär inte fullgjort betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för ett skuldinstrument.

174. När det gäller lån och förskott som samtidigt säkras av mer än en typ av säkerhet eller garanti, ska ”Maximala belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga” fördelas efter kvalitet med början i den som har högst kvalitet. För lån där fastighet ställts som säkerhet ska säkerheten i form av fastighet alltid rapporteras först, oberoende av dess kvalitet jämfört med andra säkerheter. Om de maximala belopp för säkerhet/garanti som kan komma i fråga är högre än värdet på säkerheten i form av fastighet ska återstående belopp fördelas på andra typer av säkerheter och garantier efter deras respektive kvalitet med början i bästa kvalitet.

12.2    Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden (innehav på referensdatumet) (13.2.1)

175. Denna mall ska användas för att rapportera uppgifter om en säkerhet som har erhållits mellan referensperiodens första och sista dag och som fortfarande redovisas i balansräkningen på referensdatumet. Säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll ska omfatta tillgångar som gäldenären inte ställt som säkerhet, utan som har erhållits i utbyte mot skuldavskrivning, vare sig det var frivilligt eller del av rättsliga förfaranden. Typerna av säkerhet ska vara de som avses i punkt 173, med undantag av de i led b i i den punkten.

175i. ”Värde vid första redovisningstillfället” ska avse det redovisade bruttovärdet för säkerheten som erhållits genom övertagande av kontroll per tidpunkten för den första redovisningen i balansräkningen för det rapporterande institutet.

175ii. ”Ackumulerade negativa förändringar” ska vara skillnaden, på nivån för den enskilda säkerhetsposten, mellan värdet per första redovisningstillfället för säkerheten och det redovisade värdet per rapporteringsreferensdatumet, om skillnaden är negativ.

12.3    Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll, ackumulerat (13.3.1)

176. Säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll som fortsatt redovisas i balansräkningen per referensdatumet, oavsett per vilken tidpunkt de erhölls, ska rapporteras i mall 13.3.1. Både säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll som klassificeras som ”Materiella anläggningstillgångar” och andra säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll ska ingå. Säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll ska omfatta tillgångar som gäldenären inte ställt som säkerhet, utan som har erhållits i utbyte mot skuldavskrivning, vare sig det var frivilligt eller del av rättsliga förfaranden.

13.   VERKLIGT VÄRDE-HIERARKI: FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE (14)

177. Instituten ska rapportera finansiella instrument värderade till verkligt värde i enlighet med den hierarki som anges i IFRS 13.72. Om nationell god redovisningsstandard i enlighet med BAD kräver fördelning av tillgångar värderade till verkligt värde mellan olika nivåer av verkligt värde, ska kreditinstitut enligt nationell god redovisningssed också rapportera denna mall.

178. ”Förändring i verkligt värde för perioden” ska omfatta vinster eller förluster från omvärderingar i enlighet med IFRS 9, IFRS 13 eller nationell god redovisningssed, enligt vad som är tillämpligt, under perioden för de instrument som fortfarande existerar på balansdagen. Dessa vinster och förluster ska rapporteras i den omfattning de tas upp i resultaträkningen, eller i tillämpliga fall, i rapporten över totalresultatet. Således är det beloppen före skatt som ska rapporteras.

179. ”Ackumulerad förändring i verkligt värde före skatt” ska innefatta vinster eller förluster från omvärdering av instrumenten, ackumulerade från det första redovisningstillfället fram till referensdatum.

14.   BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING OCH FINANSIELLA SKULDER SOM ÄR KNUTNA TILL ÖVERFÖRDA FINANSIELLA TILLGÅNGAR (15)

180. Mall 15 ska innehålla information om finansiella tillgångar som överförts och som helt eller delvis inte uppfyller kraven för borttagande från rapporten över finansiell ställning, samt finansiella tillgångar som helt tagits bort från rapporten över finansiell ställning men för vilka institutet har kvar förvaltningsrätter.

181. De tillhörande skulderna ska rapporteras i den kategori där de hänförliga överförda finansiella tillgångarna ingick på tillgångssidan, och inte i den kategori där de ingick på skuldsidan.

182. Kolumnen ”Belopp som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning för kapitaländamål” ska innehålla det redovisade värdet för de finansiella tillgångar som bokförts av redovisningsskäl men tagits bort av tillsynsskäl eftersom institutet behandlar dem som värdepapperiseringspositioner för kapitaländamål i enlighet med artiklarna 109, 243 och 244 i CRR.

183. Med ”återköpsavtal” (”repor”) avses transaktioner varigenom institutet erhåller kontanter i utbyte mot finansiella tillgångar som säljs till ett givet pris enligt ett avtal om återköp av samma (eller identiska) tillgångar till ett fast pris vid en fastställd tidpunkt i framtiden. Transaktioner som inbegriper en tillfällig överföring av guld mot likvidsäkerhet ska också anses vara ”återköpsavtal” (”repor”). Belopp som mottagits av institutet i utbyte mot finansiella tillgångar som överförts till tredje part (”tillfällig förvärvare”) ska klassificeras under ”återköpsavtal” om det finns ett åtagande om återköp och inte endast en option för återköp. Återköpsavtal ska även inkludera repoliknande transaktioner som kan inkludera följande:

a) 

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överförts till tredje part i form av värdepapperslån mot kontant säkerhet.

b) 

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överförts till tredje part i form av ett återköpsavtal (sale/buy-back).

184. ”Återköpsavtal” (”repor”) och ”omvända repolån” (”omvända repor”) ska omfatta kontanter som erhållits eller lånats ut av institutet.

185. Vid en värdepapperiseringstransaktion där de överförda finansiella tillgångarna har tagits bort från rapporten över finansiell ställning, ska instituten redovisa vinster (förluster) som genererats av den post i resultaträkningen som motsvarar de redovisningskategorier i vilka de finansiella tillgångarna ingick före borttagandet.

15.   UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (16)

186. För vissa poster i resultaträkningen ska ytterligare uppdelning av vinster (eller intäkter) och förluster (eller kostnader) göras.

15.1    Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1)

187. Ränteintäkter ska delas upp på följande båda kategorier:

a) 

Ränteintäkter från finansiella tillgångar som ingår i redovisningskategorierna och andra tillgångar (inklusive kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel).

b) 

Ränteintäkter från finansiella skulder med negativ effektivränta.

188. Räntekostnader ska delas upp på följande båda kategorier:

a) 

Ränteintäkter för finansiella skulder som ingår i redovisningskategorierna och andra skulder.

b) 

Räntekostnader för finansiella tillgångar med negativ effektiv ränta.

189. Ränteintäkter från finansiella tillgångar och finansiella skulder med en negativ effektiv ränta ska omfatta ränteintäkter från derivat som innehas för handel, räntebärande värdepapper, lån och förskott samt inlåning, emitterade räntebärande värdepapper och andra finansiella skulder med en negativ effektiv ränta.

190. Räntekostnader för finansiella skulder och finansiella tillgångar med en negativ effektiv ränta ska omfatta räntekostnader för derivat som innehas för handel, inlåning, emitterade räntebärande värdepapper samt andra finansiella skulder, samt för räntebärande värdepapper och lån och förskott med en negativ effektiv ränta.

191. Vid tillämpning av mall 16.1 ska korta positioner tas upp inom övriga finansiella skulder. Alla instrument i de olika kategorierna ska beaktas utom de som ingår i posten ”Derivat – Säkringsredovisning” och som inte används för säkring av ränterisk.

192. ”Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk” ska omfatta ränteintäkter från och räntekostnader för säkringsinstrument om de säkrade posterna genererar ränta.

193. Om metoden med clean price används ska räntor på derivat som innehas för handel omfatta de belopp som är knutna till sådana derivat som innehas för handel och uppfyller villkoren för ”ekonomiska säkringar” som ingår i ränteintäkter eller räntekostnader för att korrigera intäkt och kostnad för de säkrade finansiella instrumenten ur ekonomisk men inte redovisningsmässig synvinkel. I sådana fall ska ränteintäkter från derivat som används för ekonomisk säkring rapporteras separat inom ränteintäkter från derivat som är förenade med handel. Tidsfördelade avgifter och slutlikvid avseende kreditderivat som värderas till verkligt värde och som används för att hantera kreditrisken i hela eller en del av det finansiella instrument som är identifierat som värderat till verkligt värde vid det tillfället ska också rapporteras inom ränta avseende derivat som innehas för handel.

194. Enligt IFRS avser ”Varav: ränteintäkter från kreditförsämrade finansiella tillgångar” ränteintäkter från kreditförsämrade finansiella tillgångar, inklusive köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar, där de senare anses vara nödlidande i enlighet med punkt 215 i denna del. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska de inkludera ränteintäkter från tillgångar med nedskrivningsbehov minskat i värde med en särskild nedskrivningsreservering för kreditrisk.

194i. ”Varav: konsumtionskredit” och ”varav: bostadslån” ska återspegla intäkter från och kostnader för lån och förskott enligt beskrivning i punkt 88 i denna del.

194ii. ”Varav: ränta från leasingavtal” ska återspegla leasegivarens ränteintäkter från leasingfordran (finansiella leasingavtal) respektive leasetagarens räntekostnader för leasingskulden.

15.2    Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2)

195. Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av finansiellt instrument och per redovisningskategori. För varje post ska realiserad nettovinst eller -förlust som härrör från den borttagna transaktionen rapporteras. Nettobeloppet visar skillnaden mellan realiserade vinster och realiserade förluster.

196. Mall 16.2 ska tillämpas enligt IFRS på finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, och på skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska mall 16.2 användas för finansiella tillgångar värderade enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde, till verkligt värde via eget kapital, och i enlighet med andra värderingsmetoder, t.ex. det lägsta beloppet av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Vinster och förluster på finansiella instrument som klassificeras som att de är förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska inte rapporteras i den här mallen, oavsett vilka värderingsbestämmelser som gäller för dessa instrument.

15.3    Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder förenade med handel, per instrument (16.3)

197. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska delas upp per typ av instrument. Varje post i uppdelningen ska visa nettot av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för det finansiella instrumentet.

198. Vinster och förluster från handel med utländsk valuta på avistamarknaden, med undantag för växling av utländska sedlar och mynt, ska tas med som handelsvinster och -förluster. Vinster och förluster från handel med ädla metaller eller borttagande från rapporten över finansiell ställning och omvärdering ska inte tas med i handelsvinster och -förluster, utan i ”Övriga rörelseintäkter” eller ”Övriga rörelsekostnader” i enlighet med punkt 316 i denna del.

199. Posten ”Varav: ekonomiska säkringar med användning av alternativet med verkligt värde” ska endast omfatta vinster och förluster på kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet och används för att hantera kreditrisken för hela eller en del av det finansiella instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet vid detta tillfälle i enlighet med IFRS 9.6.7. Vinster eller förluster på grund av en omklassificering av finansiella tillgångar från redovisningskategorin värderade till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin värderade till verkligt värde via resultatet eller redovisningskategorin innehas för handel (IFRS 9.5.6.2) ska rapporteras i ”Varav: vinster och förluster till följd av omklassificering av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde”.

15.4    Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder förenade med handel, per risk (16.4)

200. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska också delas upp per typ av risk. Varje post i uppdelningen ska visa nettot av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för den underliggande risken (ränta, aktier, valuta, kredit, råvaror och övriga) för exponeringen, inbegripet tillhörande derivat. Vinster och förluster från valutakursdifferenser ska räknas in i den post i vilken resterande vinster och förluster från det konverterade instrumentet ingår. Vinster och förluster på andra finansiella tillgångar och finansiella skulder än derivat ska ingå i följande riskkategorier:

a) 

Ränta: omfattar handel med lån och förskott, inlåning och räntebärande värdepapper (som innehas eller emitterats).

b) 

Aktier: omfattar handel med aktier, andelar i fondföretag och andra egetkapitalinstrument.

c) 

Valutahandel: omfattar enbart handel med utländsk valuta.

d) 

Kreditrisk: omfattar handel med kreditlänkade obligationer.

e) 

Råvaror: i denna post ska endast ingå derivat eftersom vinster och förluster på råvaror som innehas för handel ska rapporteras under ”Övriga rörelseintäkter” eller ”Övriga rörelsekostnader” i enlighet med punkt 316 i denna del.

f) 

Andra” omfattar handel med finansiella instrument som inte kan klassificeras på annat ställe.

15.5    Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.4.1)

201. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av instrument. Varje post i uppdelningen ska visa nettot av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för det finansiella instrumentet.

202. Vinster eller förluster på grund av omklassificering av finansiella tillgångar från redovisningskategorin värderade till upplupet anskaffningsvärde till redovisningskategorin finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet (IFRS 9.5.6.2) ska rapporteras i ”Varav: vinster och förluster till följd av omklassificering av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde”.

15.6    Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.5)

203. Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av instrument. Instituten ska rapportera nettobeloppet för realiserade och orealiserade vinster och förluster samt förändringen i verkligt värde av finansiella skulder under perioden på grund av förändrad kreditrisk (låntagarens eller utgivarens egen kreditrisk) i de fall den egna kreditrisken inte rapporteras inom övrigt totalresultat.

204. Om ett kreditderivat som värderas till verkligt värde används för att hantera kreditrisken för hela eller delar av det finansiella instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet vid det tillfället ska vinster eller förluster på det finansiella instrumentet vid den identifieringen rapporteras under ”Varav: Vinster eller (-) förluster vid identifiering av finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet för säkringsändamål, netto”. Efterföljande vinster eller förluster på dessa finansiella instrument ska rapporteras i ”Varav: Vinster eller (-) förluster efter identifiering av finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet för säkringsändamål, netto”.

15.7    Vinster eller förluster från säkringsredovisning (16.6)

205. Alla vinster och förluster av säkringsredovisning, utom ränteintäkter eller räntekostnader där clean price används, ska delas upp efter typ av säkringsredovisning: säkring av verkligt värde, kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Vinster eller förluster från säkring av verkligt värde ska delas upp mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Vinster och förluster på säkringsinstrument ska inte omfatta vinster och förluster som är hänförliga till de delar av säkringsinstrumenten som inte identifieras som säkringsinstrument i enlighet med IFRS 9.6.2.4. Dessa säkringsinstrument som inte är identifierade ska rapporteras i enlighet med punkt 60 i denna del. Vinster och förluster från säkringsredovisning ska även inkludera vinster och förluster från säkringar av en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (säkringar av en nettoposition).

206. ”Förändringar i verkligt värde av en säkrad post som kan hänföras till den säkrade risken” ska omfatta vinster och förluster på säkrade poster där posterna är skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med IFRS 9.4.1.2A (IFRS 9.6.5.8).

207. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska den uppdelning per typ av säkring som anges i denna mall rapporteras i den mån uppdelningen är förenlig med de tillämpliga redovisningskraven.

15.8    Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar (16.7)

208. ”Ytterligare nedskrivningar” ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivningar för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar resulterar i redovisning av nettokostnader. ”Återföringar” ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivning resulterar i redovisning av nettointäkter för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar.

15.9    Övriga administrationskostnader (16.8)

208i. ”It-kostnader” ska vara kostnader för it-baserade affärsprocesser, tillämpningstjänster och infrastrukturlösningar för affärsresultat, däribland kostnader avseende uppbyggnad och underhåll av it-system med undantag av ersättning till it-specialister som är anställda i institutet vilken ska rapporteras under personalkostnader.

208ii. Under it-kostnader ska ”Utkontraktering av it” avse it-kostnader rörande användningen av externa tjänsteleverantörer. Detta ska inte inkludera kostnader för i) rena personaltjänster (inhyrd personal) till den del institutet enbart hyr personal tillfälligt och har fullständig kontroll över de levererade tjänsterna och ii) helt standardiserade serviceavtal avseende maskinvara/programvara för inköpta tillgångar.

208iii. ”Skatter och avgifter (övriga)” ska omfatta andra skatter och avgifter än i) skatter avseende resultat, och ii) skatter och avgifter från avvecklade verksamheter. Denna post omfattar skatter och avgifter som skatter som tas ut för varor och tjänster och avgifter som institutet betalar.

208iv. ”Konsulttjänster och yrkesmässiga tjänster” ska avse kostnader för rådgivning av specialist eller strategisk rådgivning.

208v. ”Reklam, marknadsföring och kommunikation” ska omfatta kostnader avseende marknadsföring och kommunikation, t.ex. reklam, direktmarknadsföring eller marknadsföring på internet samt evenemang.

208vi. ”Kostnader hänförliga till kreditrisk” ska avse administrationskostnader inom ramen för kredithändelser, t.ex. uppkomna kostnader avseende övertagande av kontroll av säkerhet eller rättsliga förfaranden.

208vii. ”Kostnader för tvister som inte täcks av avsättningar” ska avse kostnader för tvister som inte avser kreditrisk och som inte täcks av en tillhörande avsättning.

208viii. ”Fastighetskostnader” ska avse kostnader för reparationer och underhåll som inte förbättrar användningen av eller förlänger nyttjandeperioden för fastigheten, samt kostnader för vatten, el och uppvärmning.

208ix. Enligt IFRS ska ”leasingkostnader” omfatta kostnader för leasetagaren för kortfristiga leasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde enligt vad som avses i IFRS 16.5 och 16.6. Enligt nationell god redovisningssed ska leasingkostnader omfatta leasetagarens kostnader, om redovisningsstandarden föreskriver att dessa betalningar ska redovisas som kostnader.

208x. ”Övriga administrationskostnader – resterande” ska omfatta alla kvarvarande komponenter i övriga administrationskostnader, t.ex. tillsyns- eller bankavgifter, administrations- och logistiktjänster, porto och transport av dokument, övervaknings- och säkerhetstjänster, räkning och transport av pengar. Kontantbidrag till resolutionsfonder och insättningsgarantisystem ska inte rapporteras i den här kategorin eftersom de rapporteras på en separat rad i mall 2.

16.   AVSTÄMNING MELLAN DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN OCH KONSOLIDERINGEN ENLIGT CRR (17).

209. ”Sammanställd redovisning” ska omfatta det redovisade värdet av tillgångar, skulder och eget kapital samt de nominella beloppen för exponeringar utanför balansräkningen som upprättats enligt reglerna för sammanställd redovisning, dvs. att sammanställningen inkluderar dotterföretag som är försäkringsföretag och icke-finansiella företag. Instituten ska redovisa sina dotterföretag, joint ventures och intresseföretag med tillämpning av samma metoder som i deras finansiella rapporter.

210. I den här mallen ska posten ”Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag” inte omfatta dotterföretag, eftersom alla dotterföretag är fullständigt konsoliderade enligt reglerna om sammanställd redovisning.

211. ”Tillgångar som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal” ska innefatta tillgångar för vilka återförsäkring överlåtits och, i förekommande fall, tillgångar kopplade till emitterade försäkrings- och återförsäkringsavtal.

212. ”Skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal” ska innefatta skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal.

17.   NÖDLIDANDE EXPONERINGAR (18)

17.1    Information om presterande och nödlidande exponeringar (18.0)

213. Vid tillämpning av mall 18 ska med nödlidande exponeringar avses exponeringar som förtecknas i artikel 47a.3 i CRR.

215. Enligt IFRS ska, vid tillämpning av mall 18, exponeringar med nedskrivningsbehov avse exponeringar som har konstaterats vara kreditförsämrade (3:e stadiet). Exponeringar som inkluderas i andra nedskrivningsstadier än 3:e stadiet och de som är köpta eller utgivna kreditförsämrade ska anses vara nödlidande, om de uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande i enlighet med artikel 47a.3 i CRR.

216. Exponeringar ska kategoribestämmas till sitt fulla belopp och utan att ta hänsyn till förekomsten av säkerheter. Avseende de exponeringar som avses i artikel 47a.3 a i CRR ska väsentlighet bedömas i enlighet med artikel 178 i CRR och kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/171 (tekniska tillsynsstandarder för väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser.

217. Vid tillämpning av mall 18 ska exponeringar omfatta alla skuldinstrument (räntebärande värdepapper, lån och förskott, vilket innefattar kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel) och exponeringar utanför balansräkningen, utom de exponeringar som innehas för handel.

218. Skuldinstrument ska ingå i följande redovisningskategorier: a) skuldinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde, b) skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller via eget kapital och som omfattas av nedskrivning, och c) skuldinstrument värderade enligt strikt LVP eller till verkligt värde via resultatet eller via eget kapital och som inte omfattas av nedskrivning, i enlighet med punkt 233 i denna del. Varje kategori ska delas upp per instrument och motpart.

219. Enligt IFRS och tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska exponeringar utanför balansräkningen omfatta följande återkalleliga och oåterkalleliga poster:

a) 

Gjorda låneåtaganden.

b) 

Utställda finansiella garantier.

c) 

Andra gjorda åtaganden.

220. Skuldinstrument som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska rapporteras separat.

221. I mall 18 för skuldinstrument ska ”redovisat bruttovärde” enligt definition i punkt 34 i del 1 i denna bilaga rapporteras. När det gäller exponeringar utanför balansräkningen ska det nominella beloppet som det definieras i punkt 118 i denna bilaga rapporteras.

222. Vid tillämpning av mall 18 är en exponering förfallen när den uppfyller kriterierna i punkt 96 i denna del. Vid klassificering av exponeringar som nödlidande i enlighet med artikel 47a.3 i CRR, börjar beräkningen av 90 dagar sedan förfall när det förfallna beloppet, som är summan av förfallet kapitalbelopp, ränta och avgifter, överstiger väsentlighetströskeln enligt definition i punkt 216 i denna del. Om den förfallna delen av exponeringarna fortsätter att vara väsentlig i 90 på varandra följande dagar bör exponeringen därefter klassificeras som nödlidande.

223. Vid tillämpning av mall 18 ska med gäldenär avses en gäldenär i den mening som avses i artikel 178 i CRR.

226. Exponeringar som klassificeras som nödlidande i enlighet med punkt 213 ska kategoriseras som antingen nödlidande på individuell grund (”transaktionsbaserade”) eller som nödlidande inom ramen för den sammanlagda exponeringen mot en viss gäldenär (”gäldenärsbaserade”). För kategoriseringen av nödlidande exponeringar på individuell grund eller avseende en viss gäldenär ska följande kategoriseringsmetoder användas för de olika typerna av nödlidande exponeringar:

a) 

För nödlidande exponeringar som är fallerade/har fallerat i enlighet med artikel 178 i CRR ska den kategoriseringsmetod som anges i den artikeln tillämpas.

b) 

För exponeringar som klassificeras som nödlidande på grund av nedskrivningar enligt tillämpliga redovisningsregler ska kriterierna för redovisning av nedskrivningar enligt tillämpliga redovisningsregler tillämpas.

c) 

För andra nödlidande exponeringar som varken klassificeras som fallerade eller som att ett nedskrivningsbehov föreligger ska bestämmelserna i artikel 178 i CRR för fallerade exponeringar tillämpas.

227. Om ett institut har exponeringar i balansräkningen till en gäldenär, som har varit förfallna i mer än 90 dagar, och det redovisade bruttovärdet av de förfallna exponeringarna motsvarar mer än 20 % av det redovisade bruttovärdet för alla exponeringar i balansräkningen för den gäldenären, ska alla exponeringar inom och utanför balansräkningen för den gäldenären betraktas som nödlidande. Om en gäldenär tillhör en koncern måste man bedöma om även andra exponeringar för andra enheter i koncernen ska anses vara nödlidande, utom för exponeringar som berörs av enstaka tvister som inte är kopplade till motpartens solvens.

228. Exponeringar ska anses ha upphört att vara nödlidande om samtliga villkor i artikel 47a.4 i CRR är uppfyllda.

230. En klassificering av nödlidande exponeringar som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 innebär inte att de inte längre klassificeras som nödlidande exponeringar i enlighet med artikel 47a.5 i CRR.

231. Beviljande av anståndsåtgärder för nödlidande exponeringar ska inte avbryta exponeringens ställning som nödlidande. I de fall exponeringar är nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder, enligt vad som avses i punkt 262, ska sådana exponeringar anses ha upphört att vara nödlidande om samtliga villkor i artikel 47a.6 i CRR är uppfyllda.

232. Om de villkor som avses i punkt 231 i denna del av denna bilaga inte har uppfyllts vid slutet av den ettårsperiod som anges i artikel 47a.6 b i CRR ska exponeringen fortsätta att klassificeras som nödlidande exponering med anstånd intill dess att alla villkor har uppfyllts. Villkoren ska bedömas åtminstone en gång i kvartalet.

233. De redovisningskategorier enligt IFRS som anges i punkt 15 i del 1 i denna bilaga och enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och som anges i punkt 16 i del 1 i denna bilaga ska rapporteras enligt följande och i mall 18:

a) 

”Skuldinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde” ska innefatta skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) 

”Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde” (IFRS).

ii) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en metod som bygger på anskaffningsvärde”, inklusive skuldinstrument enligt moderat LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

iii) 

”Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat”, utom skuldinstrument som värderas enligt strikt LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

b) 

”Skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller via eget kapital och som omfattas av nedskrivning” ska inbegripa skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) 

”Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat” (IFRS);

ii) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital”, där instrumenten i den kategorin kan omfattas av nedskrivning enligt tillämpliga redovisningsregler enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

c) 

”Skuldinstrument värderade enligt strikt LVP eller till verkligt värde via resultatet eller via eget kapital och som inte omfattas av nedskrivning” ska inbegripa skuldinstrument som ingår i något av följande:

i) 

”Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet” (IFRS).

ii) 

”Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet” (IFRS).

iii) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet” (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

iv) 

”Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat” där skuldinstrument värderas enligt strikt LVP (nationell god redovisningssed grundad på BAD).

v) 

”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital”, där skuldinstrument i den redovisningskategorin inte omfattas av nedskrivning i enlighet med tillämpliga redovisningsregler enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

234. Om IFRS eller tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD föreskriver att åtaganden ska identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, ska det redovisade värdet för varje tillgång som följer av den identifieringen och värdering till verkligt värde rapporteras i ”Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet” (IFRS) eller ”Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet” (nationell god redovisningssed grundad på BAD). Det redovisade värdet av varje skuld som följer av denna identifiering ska inte rapporteras i mall 18. Det nominella beloppet för alla åtaganden som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras i mall 9.

234i. Följande exponeringar ska anges i separata kolumner:

a) 

Lån med säkerhet i fastigheter enligt vad som anges i punkterna 86 a och 87 i denna del.

b) 

Konsumtionskredit enligt vad som anges i punkt 88 a i denna del.

235. Förfallna exponeringar ska rapporteras separat inom de presterande och nödlidande kategorierna till deras hela belopp enligt definitionen i punkt 96 i denna del. Exponeringar som förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar, men som inte är väsentliga i enlighet med artikel 178 i CRR ska rapporteras inom presterande exponeringar i kolumnen ”förfallna > 30 dagar < = 90 dagar”.

236. Nödlidande exponeringar ska rapporteras uppdelade efter förfallsintervall. Vid tillämpning av gäldenärsmetoden för klassificeringen av exponeringar som nödlidande enligt punkt 226 i denna del av denna bilaga ska gäldenärens exponeringar rapporteras i förfallsintervall för nödlidande exponeringar i enlighet med deras status som förfallna. Exponeringar som inte har förfallit eller som har varit förfallna högst 90 dagar, men som ändå identifieras som nödlidande på grund av sannolikheten för att de ska återbetalas till fullo ska rapporteras i en särskild kolumn. Exponeringar som innehåller både förfallna belopp och sannolikhet för att de inte kommer att återbetalas i sin helhet ska fördelas efter tidsintervall inom vilka de har förfallit till betalning som överensstämmer med antalet dagar efter förfallodatum.

237. Följande exponeringar ska anges i separata kolumner:

a) 

Exponeringar för vilka ett nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med tillämpliga redovisningsregler. Enligt IFRS ska beloppet för kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet), vilket inte innefattar köpta eller utgivna kreditförsämrade tillgångar, rapporteras. Enligt nationell god redovisningssed ska beloppet för nedskrivna tillgångar rapporteras.

b) 

Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i CRR.

c) 

Enligt IFRS tillgångar med en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället men som inte kreditförsämrats (2:a stadiet), vilket inte innefattar köpta eller utgivna kreditförsämrade tillgångar.

d) 

Enligt IFRS, för presterande exponeringar, tillgångar utan betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället (1:a stadiet).

e) 

Exponeringar som anses vara köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället i enlighet med bilaga A till IFRS 9, inbegripet eventuella exponeringar utanför balansräkningen som bedöms vara kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

f) 

För presterande exponeringar, beloppet för ackumulerade nedskrivningar för exponeringar som är förfallna sedan mer än 30 dagar.

238. Ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 11, 69–71, 106 och 110 i denna del.

239. Information om säkerheter som innehas och garantier som erhållits för presterande och nödlidande exponeringar ska rapporteras separat. Belopp som rapporterats för erhållna säkerheter och garantier ska beräknas i enlighet med punkterna 172 och 174 i denna del. Summan av de belopp som anges för både säkerheter och garantier ska begränsas till exponeringens redovisade värde eller nominella värde efter avdrag för avsättningar avseende den hänförliga exponeringen.

17.2    Inflöden och utflöden för nödlidande exponeringar – lån och förskott efter motpartssektor (18.1)

239i. Mall 18.1 ska innehålla inflöden och utflöden för lån och förskott, utom lån och förskott som klassificeras som finansiella tillgångar förenade med handel eller som innehas för handel, som klassificerades till eller från kategorin med nödlidande exponeringar enligt vad som anges i punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del. Inflöden och utflöden för nödlidande lån och förskott ska delas upp efter motpartssektor.

239ii. Inflöden till kategorin nödlidande exponeringar ska rapporteras ackumulerat från räkenskapsårets början. Inflödet ska återspegla redovisat bruttovärde för exponeringar som under perioden har blivit nödlidande enligt vad som anges i punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del, vilket innefattar förvärvade nödlidande exponeringar. Även en ökning av redovisat bruttovärde för en nödlidande exponering till följd av upplupen ränta eller till följd av en ökning av ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska rapporteras som ett inflöde.

239iii. För en exponering som under perioden har klassificerats om flera gånger från nödlidande till presterande eller omvänt ska inflöden och utflöden identifieras baserat på en jämförelse mellan exponeringens status (presterande eller nödlidande) per räkenskapsårets början eller per första redovisningstillfället och dess status per rapporteringsreferensdatumet.

239iv. Utflöden från kategorin nödlidande exponeringar ska rapporteras ackumulerat från räkenskapsårets början. Utflödet ska återspegla summan av de redovisade bruttovärdena för exponeringar som upphör att vara nödlidande under perioden och, i tillämpliga fall, omfatta beloppet för bortskrivningar som gjorts inom ramen för ett partiellt eller fullständigt borttagande från rapporten över finansiell ställning av exponeringen. En minskning av redovisat bruttovärde för en nödlidande exponering till följd av erlagd ränta eller till följd av en minskning av ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska också rapporteras som ett utflöde.

239v. Ett utflöde ska rapporterats i följande fall:

a) 

En nödlidande exponering uppfyller kriterierna för att inte längre klassificeras som nödlidande enligt vad som anges i punkterna 228–232 i denna del och omklassificeras till presterande utan anstånd eller presterande med anstånd.

b) 

En nödlidande exponering blir partiellt eller fullständigt återbetald. När det gäller partiell återbetalning ska endast det återbetalda beloppet klassificeras som ett utflöde.

c) 

Säkerhet likvideras, däribland utflöden till följd av annan likvidation eller rättsliga förfaranden, t.ex. likvidation av andra tillgångar än säkerhet som erhållits via rättsliga förfaranden, och frivillig försäljning av säkerheten.

d) 

Institutet övertar kontrollen över säkerheten enligt vad som avses i punkt 175 i denna del, däribland fall av pantövertagande mot skuldavskrivning, frivilliga överlämnanden och konvertering av skulder till aktier.

e) 

En nödlidande exponering säljs.

f) 

Risken rörande en nödlidande exponering överförs och exponeringen uppfyller kriterierna för att tas bort från rapporten över finansiell ställning.

g) 

En nödlidande exponering skrivs bort partiellt eller helt. När det gäller partiell bortskrivning ska endast det bortskrivna beloppet klassificeras som ett utflöde.

h) 

En nödlidande exponering, eller delar av en nödlidande exponering, upphör att vara nödlidande av andra orsaker.

239vi. Omklassificeringen av en nödlidande exponering från en redovisningskategori till en annan ska varken rapporteras som inflöde eller utflöde. Ett undantag är att omklassificeringen av en nödlidande exponering från någon redovisningskategori till ”innehas för försäljning” ska rapporteras som utflöde från den ursprungliga redovisningskategorin och inflöde till ”innehas för försäljning”.

239vii. Följande exponeringar ska anges i separata kolumner:

a) 

Lån avseende kommersiella fastigheter enligt vad som anges i punkt 239ix, uppdelade i lån avseende kommersiella fastigheter till små och medelstora företag och lån avseende kommersiella fastigheter till andra icke-finansiella företag än små och medelstora företag.

b) 

Lån med säkerhet i fastigheter enligt vad som anges i punkterna 86 a och 87 i denna del.

c) 

Konsumtionskredit enligt vad som anges i punkt 88 a i denna del.

17.3    Lån avseende kommersiella fastigheter och ytterligare information om lån med säkerhet i fastigheter (18.2)

239viii. Mall 18.2 ska innehålla uppgifter om lån avseende kommersiella fastigheter till icke-finansiella företag och om lån med säkerhet i kommersiella fastigheter eller bostadsfastigheter till icke-finansiella företag respektive hushåll, uppdelade efter belåningsgrad. Lån och förskott som klassificeras som att de innehas för handel, finansiella tillgångar förenade med handel och skuldinstrument som innehas för försäljning ska undantas.

239ix. ”Lån avseende kommersiella fastigheter” ska omfatta exponeringar enligt vad som anges i avsnitt 2, kapitel 1, punkt 1 i ESRB:s rekommendation om förbättrad statistik över fastighetssektorn ( 18 ).

239x. Belåningsgraden ska beräknas i enlighet med den metod för beräkning av aktuell belåningsgrad som anges i avsnitt 2, kapitel 1, punkt 1 i ESRB:s rekommendation om förbättrad statistik över fastighetssektorn.

239xi. Uppgifter om erhållen säkerhet och erhållna finansiella garantier för lån ska rapporteras i enlighet med punkt 239 i denna del. Följden är att summan av de belopp som anges för både säkerheter och garantier ska begränsas till exponeringens redovisade värde.

18.   EXPONERINGAR MED ANSTÅND (19)

240. Vid tillämpning av mall 19 ska med exponeringar med anstånd avses skuldavtal för vilka anståndsåtgärder enligt artikel 47b.1 och 47b.2 i CRR har tillämpats.

243. Anståndsåtgärder inbegriper också tillämpningen av klausuler som, om de används av gäldenären, gör det möjligt för gäldenären att ändra avtalsvillkoren (inbäddade anståndsklausuler) och som ska betraktas som en eftergift när institutet godkänner genomförandet av dessa klausuler och drar slutsatsen att gäldenären har finansiella svårigheter.

244. Vid tillämpning av bilagorna III och IV samt denna bilaga ska med ”refinansiering” avses användningen av skuldavtal för att säkerställa fullständig eller delvis betalning av andra skuldavtal vars villkor gäldenären inte kan uppfylla.

245. Vid tillämpning av mall 19 avses med ”gäldenär” en gäldenär i den mening som avses i artikel 47b.4 i CRR.

246. Vid tillämpning av mall 19 ska ”skuld” inbegripa lån och förskott (som även omfattar kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel), räntebärande värdepapper och återkalleliga och oåterkalleliga låneåtaganden, inklusive de låneåtaganden som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet som är tillgångar på balansdagen. ”Skuld” ska utesluta exponeringar som innehas för handel.

247. ”Skuld” ska även inbegripa lån och förskott och räntebärande värdepapper som klassificeras som anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5.

248. Vid tillämpning av mall 19 ska ”exponering” ha samma innebörd som ”skuld” i punkterna 246 och 247 i denna del.

249. De redovisningskategorier enligt IFRS som anges i punkt 15 i del 1 i denna bilaga och enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD som anges i punkt 16 i del 1 i denna bilaga ska rapporteras i mall 19 i enlighet med punkt 233 i denna del.

250. Vid tillämpning av mall 19 ska ”institut” avse det institut som tillämpade anståndsåtgärderna.

251. I mall 19 avseende skuldinstrument ska ”redovisat bruttovärde” rapporteras i enlighet med punkt 34 i del 1 i denna bilaga. När det gäller gjorda låneåtaganden som är exponeringar utanför balansräkningen ska det nominella beloppet enligt vad som anges i punkt 118 i denna del av denna bilaga rapporteras.

252. Exponeringar ska betraktas som med anstånd om en eftergift har gjorts i enlighet med artikel 47b.1 i CRR, oberoende av om något belopp har förfallit till betalning eller om exponeringen klassificerats som att ett nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med tillämpliga redovisningsregler eller som fallerad i enlighet med artikel 178 i CRR. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter. Enligt IFRS ska modifierade finansiella tillgångar (IFRS 9.5.4.3 och bilaga A) behandlas som anstånd när en eftergift enligt definitionen i artikel 47b.1 i CRR har gjorts, oberoende av inverkan av modifieringen på förändringen i kreditrisk för den finansiella tillgången efter det första redovisningstillfället.

254. Om inte annat kan påvisas antas att anstånd har förekommit i någon av de omständigheter som förtecknas i artikel 47b.3 i CRR.

255. Finansiella svårigheter ska bedömas på gäldenärsnivå på det sätt som det hänvisas till i punkt 245. Bara exponeringar för vilka anståndsåtgärder har tillämpats ska identifieras som exponeringar med anstånd.

256. Anståndsexponeringar ska ingå i kategorin nödlidande exponeringar eller kategorin presterande exponeringar i enlighet med punkterna 213–239 och 260 i denna del. Klassificeringen som anståndsexponering ska upphöra när samtliga villkor i artikel 47a.7 i CRR är uppfyllda.

257. Om villkoren i artikel 47a.7 i CRR inte är uppfyllda i slutet av prövoperioden ska exponeringen fortsätta att klassificeras som presterande med anstånd under prövning intill dess att alla villkor uppfyllts. Villkoren ska bedömas åtminstone en gång i kvartalet.

258. Exponeringar med anstånd som klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska även fortsättningsvis klassificeras som exponeringar med anstånd.

259. En exponering med anstånd får anses vara presterande från och med den dag anståndsåtgärderna tillämpades om båda av följande villkor är uppfyllt:

a) 

Beviljandet av anstånd har inte lett till att exponeringen klassificerats som nödlidande.

b) 

Exponeringen ansågs inte vara en nödlidande exponering vid den tidpunkt när anståndsåtgärderna förlängdes.

260. Om ytterligare anståndsåtgärder tillämpas på en presterande exponering med anstånd under prövoperioden som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar, eller om exponeringen i fråga som omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar har varit förfallen till betalning mer än 30 dagar, ska den klassificeras som nödlidande i enlighet med artikel 47a.3 c i CRR.

261. ”Presterande exponeringar med anståndsåtgärder” (presterande exponeringar med anstånd) ska omfatta exponeringar med anstånd som inte uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och ingår i kategorin presterande exponeringar. Presterande exponeringar med anstånd ska omfattas av prövoperiod fram till att samtliga kriterier som anges i artikel 47a.7 i CRR, inbegripet där punkt 259 i denna del är tillämplig, är uppfyllda. Presterande exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar med anstånd ska rapporteras separat inom presterande exponeringar med anståndsåtgärder i kolumnen ”varav: presterande exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar”.

262. ”Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder” (nödlidande exponeringar med anstånd) ska omfatta exponeringar med anstånd som uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och som ingår i kategorin nödlidande exponeringar. Sådana nödlidande anståndsexponeringar ska omfatta följande:

a) 

Exponeringar som blivit nödlidande till följd av tillämpningen av anståndsåtgärder.

b) 

Exponeringar som var nödlidande före förlängningen av anståndsåtgärder.

c) 

Anståndsexponeringar som klassats om från kategorin presterande, inbegripet exponeringar som omklassificerats i enlighet med punkt 260.

263. Om anståndsåtgärder utvidgas till att även omfatta exponeringar som var nödlidande före utvidgningen av anståndsåtgärder, ska beloppet för dessa anståndsexponeringar identifieras separat i kolumnen ”varav: anstånd för exponeringar som är nödlidande före anståndsåtgärder”.

264. Följande nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder ska anges i separata kolumner:

a) 

Exponeringar som betraktas som att ett nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med tillämpliga redovisningsregler. Enligt IFRS ska beloppet för kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet) och beloppet för köpta eller utgivna kreditförsämrade finansiella tillgångar om de anses vara nödlidande i enlighet med punkt 215 i denna del rapporteras i denna kolumn.

b) 

Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i CRR.

265. Kolumnen ”Refinansiering” ska omfatta det nya avtalets redovisade bruttovärde (refinansiering av skuld) som beviljats som en del av en refinansieringstransaktion som uppfyller kraven på en anståndsåtgärd, liksom det redovisade bruttovärdet för det gamla återbetalda avtalet som fortfarande är utestående.

266. Exponeringar med anstånd som kombinerar ändringar och refinansiering ska anges i kolumnen ”Instrument med ändrade villkor” eller kolumnen ”Refinansiering”, beroende på vilken åtgärd som har störst kassaflödespåverkan. Refinansiering av en bankpool ska rapporteras i kolumnen ”Refinansiering” för den totala mängden refinansierad skuld som tillhandahållits av det rapporterande institutet eller som fortfarande är utestående hos det rapporterande institutet. Ompaketering av flera skulder till en ny skuld ska rapporteras som en ändring, såvida det inte också finns en refinansieringstransaktion som har en större kassaflödespåverkan. När anstånd genom ändring av villkoren i en problemexponering leder till att den tas bort från rapporten över finansiell ställning och till att en ny exponering tas upp i rapporten över finansiell ställning, ska den nya exponeringen behandlas som en skuld med anstånd.

267. Ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar ska rapporteras i enlighet med punkterna 11, 69–71, 106 och 110 i denna del.

268. Erhållna säkerheter och garantier på exponeringar med anståndsåtgärder ska rapporteras för alla exponeringar med anståndsåtgärder, oavsett deras ställning som presterande eller nödlidande. Dessutom ska säkerheter och finansiella garantier som erhållits för nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder redovisas separat. Belopp som rapporterats för erhållna säkerheter och garantier ska beräknas i enlighet med punkterna 172 och 174 i denna del. Summan av de belopp som rapporteras för både säkerheter och garantier ska begränsas till det redovisade värdet eller nominella beloppet för den hänförliga exponeringen i balansräkningen eller det nominella beloppet efter avdrag för avsättningar för den hänförliga exponeringen.

19.   GEOGRAFISK UPPDELNING (20)

269. Mall 20 ska användas för rapportering i de fall institutet överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 5 a 4 i denna förordning.

19.1    Den geografiska uppdelningen efter verksamhetens lokalisering (20.1–20.3)

270. Den geografiska uppdelningen efter verksamhetens lokalisering i mallarna 20.1–20.3 skiljer mellan ”inhemsk verksamhet” och ”icke-inhemsk verksamhet”. I denna del avses med ”lokalisering” den jurisdiktion i vilken den juridiska person som har redovisat motsvarande tillgång eller skuld är registrerad. För filialer ska det avse jurisdiktionen där filialen har sin hemvist. ”Inhemsk verksamhet” ska inbegripa verksamhet som redovisas i den medlemsstat där det rapporterande institutet är beläget.

19.2    Geografisk uppdelning efter motpartens hemvist (20.4–20.7)

271. Mallarna 20.4–20.7 innehåller information ”land för land” grundad på var den direkta motparten har sin hemvist enligt vad som anges i del 1 punkt 43 i denna bilaga. I de uppdelade posterna ska exponeringar eller skulder redovisas för varje annat land där institutet har exponeringar. Exponeringar för eller skulder till överstatliga organisationer och multilaterala utvecklingsbanker ska inte hänföras till det land där institutet har sin hemvist utan till det geografiska området ”Övriga länder”.

272. ”derivat” ska omfatta såväl handel med derivat, inbegripet ekonomiska säkringar, och säkringsderivat enligt IFRS och nationell god redovisningssed, som rapporteras i mallarna 10 och 11.

273. Tillgångar som innehas för handel enligt IFRS och tillgångar som är föremål för handel enligt god redovisningssed ska redovisas separat. Finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar ska ha samma innebörd som i punkt 93 i denna del. Vid tillämpning av mall 20.4 ska kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel rapporteras tillsammans med finansiella tillgångar som omfattas av nedskrivning. Tillgångar värderade enligt LVP som har kreditriskmotiverade värdejusteringar ska betraktas som att ett nedskrivningsbehov föreligger.

274. I mallarna 20.4 och 20.7 ska ”Ackumulerad nedskrivning” och ”Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för nödlidande exponeringar” enligt vad som anges i punkterna 69–71 i denna del rapporteras.

275. I mall 20.4 för skuldinstrument ska ”redovisat bruttovärde” enligt vad som fastställs i enlighet med i del 1 punkt 34 i denna bilaga rapporteras. När det gäller derivat och egetkapitalinstrument ska det redovisade värdet rapporteras. I kolumnen ”Varav: Nödlidande” ska skuldinstrument enligt vad som anges i punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del rapporteras. Skulder med anstånd ska omfatta alla ”skuldkontrakt” i mall 19 för vilka anståndsåtgärder enligt definitionen i punkterna 240–268 i denna del, har förlängts.

276. I mall 20.5 ska ”Avsättningar för gjorda åtaganden och lämnade garantier” inkludera avsättningar värderade enligt IAS 37, kreditförluster på finansiella garantier som behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4, och avsättningar för låneåtaganden och finansiella garantier enligt nedskrivningskraven i IFRS 9 samt avsättningar för åtaganden och garantier enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD i enlighet med punkten 11 i denna del.

277. I mall 20.7 ska rapporteringen av lån och förskott som inte innehas för handel, är förenade med handel eller innehas för försäljning följa klassificeringen enligt Nace-koder och vara uppdelad per land. Nace-koder ska rapporteras med uppdelning på första nivån (per avdelning). Lån och förskott som omfattas av nedskrivning ska hänvisa till samma portföljer som avses i punkt 93 i denna del.

20.   MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV OPERATIONELLA LEASINGAVTAL (21)

278. Vid beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 e i denna förordning ska materiella anläggningstillgångar som hyrs ut av institutet (leasegivare) till tredje parter enligt avtal som uppfyller villkoren för operationella leasingavtal i tillämpliga redovisningsregler divideras med summan av materiella anläggningstillgångar.

279. Enligt IFRS ska tillgångar som har hyrts ut av institutet (som leasegivare) till tredje parter i operationella leasingavtal delas upp efter värderingsmetod.

21.   KAPITALFÖRVALTNING, FÖRVARINGSTJÄNSTER OCH ANDRA TJÄNSTER (22)

280. För beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 f i denna förordning ska beloppet för ”nettovärdet av avgifts- och provisionsintäkter” vara absolutbeloppet för skillnaden mellan ”avgifts- och provisionsintäkter” och ”avgifts- och provisionskostnader”. För samma beräkning ska värdet av ”nettoränta” vara absolutbeloppet av skillnaden mellan ”ränteintäkter” och ”räntekostnader”.

21.1    Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1)

281. Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader ska rapporteras per typ av verksamhet. Enligt IFRS ska denna mall inkludera avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader utöver de båda följande:

a) 

belopp som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan på finansiella instrument (IFRS 7.20 c),

b) 

belopp som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet (IFRS 7.20 c i).

282. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde via resultatet ska inte inkluderas. Dessa transaktionskostnader ska utgöra en del av det ursprungliga anskaffnings-/emissionsvärdet för dessa instrument och periodiseras över resultatet under den återstående löptiden med användning av effektivräntan (IFRS 9.5.1.1).

283. Enligt IFRS ska transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet ingå som en del av ”Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto”, ”Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, netto” och ”Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto”, beroende på till vilken redovisningskategori dessa transaktionskostnader har klassificerats. Dessa transaktionskostnader ska inte ingå i det ursprungliga anskaffnings- eller emissionsvärdet för dessa instrument och ska redovisas direkt i resultatet.

284. Instituten ska rapportera avgifts- och provisionsintäkter och -kostnader enligt följande kriterier:

a) 

”Värdepapper. Emissioner” ska omfatta arvoden och provisioner som erhållits för deltagande i utgivning eller emission av säkerheter som inte är utgivna eller emitterade av institutet.

b) 

”Värdepapper. Överföringsuppdrag” ska omfatta arvoden och provisioner för mottagande, vidarebefordran och genomförande av kundorder om köp eller försäljning av säkerheter.

c) 

”Värdepapper. Övriga avgifts- och provisionsintäkter hänförliga till värdepapper” ska omfatta arvoden och provisioner genererade av institutet vid tillhandahållande av övriga tjänster som rör säkerheter som inte är utgivna eller emitterade av institutet.

d) 

Under avgifts- och provisionskostnader ska ”värdepapper” omfatta arvoden och provisioner som debiterats institutet där det erhåller tjänster avseende värdepapper oberoende av om värdepapperen är utgivna eller emitterade av institutet eller ej.

e) 

”Företagsfinansiering. Rådgivning om fusioner och företagsförvärv” ska omfatta arvoden och provision för rådgivningstjänster avseende företagskunders fusions- och förvärvsverksamhet.

f) 

”Företagsfinansiering. Finansförvaltningstjänster” ska omfatta arvoden och provision för företagsfinansieringstjänster avseende kapitalmarknadsrådgivning till företagskunder.

g) 

”Företagsfinansiering. Övriga avgifts- och provisionsintäkter hänförliga till företagsfinansieringsverksamhet” ska omfatta alla övriga avgifts- och provisionsintäkter som avser företagsfinansieringsverksamhet.

h) 

”Arvodesbaserad rådgivning” ska omfatta arvoden och provision som debiterats för rådgivningstjänster till kunder som inte är direkt kopplade till kapitalförvaltning, t.ex. privatbanksrelaterade arvoden. Arvoden avseende rådgivning om fusioner och företagsförvärv ska inte tas med här utan under ”Företagsfinansiering. Rådgivning om fusioner och företagsförvärv”.

i) 

”Clearing och avveckling” ska omfatta avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genereras av (debiterats) institutet när institutet deltar i motparts-, clearing- och avvecklingstjänster.

j) 

”Kapitalförvaltning”, ”Förvaringstjänster”, ”Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar”, och ”Förvaltningstransaktioner” ska omfatta avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid tillhandahållandet av dessa tjänster.

k) 

”Betaltjänster” ska omfatta avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid tillhandahållandet (mottagandet) av betaltjänster enligt vad som avses i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 ( 19 ). Uppgifter om avgifts- och provisionsintäkter ska rapporteras separat för löpande konton, kreditkort, betalkort och andra kortbetalningar, överföringar och andra betalningsorder samt för andra avgifts- och provisionsintäkter hänförliga till betaltjänster. ”Övriga avgifts- och provisionsintäkter hänförliga till betaltjänster” ska omfatta avgifter för användning av institutets bankomatnät av kort som inte är utgivna av institutet. Uppgifter om avgifts- och provisionskostnader för kredit- och betalkort samt för andra kort ska rapporteras separat.

l) 

”Distribuerade men ej förvaltade kundmedel (per typ av produkt)” ska omfatta avgifts- och provisionsintäkter för distribution av produkter som är utfärdade av företag utanför den konsoliderade koncernen till dess nuvarande kunder. Dessa uppgifter ska rapporteras per typ av produkt.

m) 

Under avgifts- och provisionskostnader ska ”Extern distribution av produkter” omfatta kostnader för distribution av institutets produkter och tjänster via ett externt nätverk/distributionsarrangemang med externa leverantörer, t.ex. bolåneförmedlare, låneplattformar eller finansteknikföretag som tillhandahåller användargränssnittsorienterade tjänster.

n) 

”Strukturerad finansiering” ska omfatta arvoden och provisioner som erhållits för deltagande i utgivning eller emission av andra finansiella instrument än säkerheter som är utgivna eller emitterade av institutet.

o) 

Avgifter från ”Låneavbetalningsverksamhet” ska på intäktssidan innefatta avgifts- och provisionsintäkter som genererats av institutet som tillhandahåller låneavbetalningstjänsterna och på kostnadssidan avgifts- och provisionskostnader som debiteras institutet av tjänsteleverantören.

p) 

”Gjorda låneåtaganden” och ”Utställda finansiella garantier” ska omfatta avskrivningsbeloppet, som redovisats som intäkt under perioden, på avgifter och provisioner för den verksamhet som vid första redovisningstillfället redovisats som ”Övriga skulder”.

q) 

”Erhållna låneåtaganden” och ”Erhållna finansiella garantier” ska omfatta de avgifter och provisioner som redovisats som kostnad av institutet under perioden till följd av den debitering som gjorts till motparten som utfärdat det lånelöfte eller den finansiella garanti som vid första redovisningstillfället redovisades som ”Övriga tillgångar”.

r) 

Under ”beviljade lån” ska avgifter och provision rapporteras som har debiterats under processen med att bevilja lån men som inte är del av beräkningen av den effektiva räntan.

s) 

”Utländsk valuta” omfattar avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) för valutatjänster (inbegripet växling av utländska sedlar och mynt, avgifter för checkar i utländsk valuta, skillnad mellan köp- och säljkurs) och avgiftsintäkter från/avgiftskostnader för internationella transaktioner. I de fall intäkter (kostnader) hänförliga till transaktioner i utländsk valuta kan skiljas från övriga avgiftsintäkter hänförliga till kredit- eller betalkort ska denna post också omfatta avgifter och provisioner hänförliga till utländsk valuta som genereras via kredit- eller betalkort.

t) 

”Råvaror” omfattar avgifts- och provisionsintäkter hänförliga till råvaruverksamhet, förutom för intäkter hänförliga till råvaruhandel som ska rapporteras som övriga rörelseintäkter.

u) 

”Övriga avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader)” ska omfatta de avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genereras av (debiteras) institutet och som inte kan fördelas på någon av de andra förtecknade posterna.

21.2    Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2)

285. Verksamhet som rör kapitalförvaltning, förvaring och andra tjänster som institutet erbjuder ska redovisas varvid följande definitioner ska användas:

a) 

”Kapitalförvaltning” ska avse tillgångar som direkt tillhör kunderna och för vilka institutet erbjuder förvaltning. ”Kapitalförvaltning” ska rapporteras per typ av kund. fondföretag, pensionsfonder, diskretionär kundportföljförvaltning samt andra investeringsverktyg.

b) 

”Förvaringstillgångar” ska avse tjänster som tillhandahålls av institutet för förvaring och handhavande av finansiella instrument för kunders räkning och depårelaterade tjänster, t.ex. likviditetsförvaltning och förvaltning av säkerheter. ”Förvaringstillgångar” ska rapporteras per typ av kund för vilken institutet förvarar tillgångar och därvid skilja mellan fondbolag och övriga. Posten ”varav: överlämnade till andra enheter” ska avse det tillgångsbelopp som inkluderas i förvaringstillgångar för vilket institutet har överlåtit den faktiska förvaringen till andra enheter.

c) 

”Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar” ska avse de administrativa tjänster som institutet erbjuder till fondföretag. Det ska, bland annat, innefatta tjänster som överföringsförmedling, sammanställande av räkenskaper, framtagande av prospekt, finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerare, utförande av korrespondens genom att distribuera finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerare, genomförande av emissioner och inlösen och förande av register över investerarna samt att beräkna nettoandelsvärdet.

d) 

”Förvaltningstransaktioner” ska avse sådan verksamhet där institutet agerar i eget namn men för kunders räkning och på kundernas risk. Vid förvaltningstransaktioner tillhandahåller institutet ofta tjänster, t.ex. förvaringstjänster, kapitalförvaltningstjänster till en strukturerad enhet eller diskretionär portföljförvaltning. Alla förvaltningstransaktioner ska rapporteras under denna post oavsett om institutet även tillhandahåller andra tjänster eller ej.

e) 

”Betaltjänster” ska avse de betaltjänster som förtecknas i bilaga I till direktiv (EU) 2015/2366.

f) 

”Distribuerade men ej förvaltade kundmedel” ska avse produkter som emitterats av företag utanför den konsoliderade koncernen som institutet har distribuerat till sina nuvarande kunder. Denna post ska rapporteras per typ av produkt.

g) 

”Belopp för de tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls” ska omfatta det tillgångsbelopp i förhållande till vilket institutet agerar, med tillämpning av verkligt värde. Om verkligt värde inte finns tillgängligt kan andra värderingsgrunder användas, inklusive nominellt värde. I de fall institutet tillhandahåller tjänster till företag såsom företag för kollektiva investeringar eller pensionsfonder, får de berörda tillgångarna rapporteras till det värde som dessa företag har redovisat tillgångarna i sina egna balansräkningar. De redovisade beloppen ska i tillämpliga fall inkludera upplupen ränta.

22.   INTRESSEN I ICKE-KONSOLIDERADE STRUKTURERADE FÖRETAG (30)

286. I bilagorna III och IV liksom i denna bilaga avses med ”Utnyttjat likviditetsstöd” summan av det redovisade värdet av lån och förskott som beviljats icke konsoliderade strukturerade företag och det redovisade värdet av innehavet av räntebärande värdepapper som emitterats av icke konsoliderade strukturerade företag.

287. ”Det rapporterande institutets förluster för innevarande period” ska omfatta förluster på grund av nedskrivningar och alla andra förluster som ett rapporterande institut ådragit sig under rapporteringsreferensperioden och som avser institutets innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag.

23.   NÄRSTÅENDE PARTER (31)

288. Institut ska rapportera belopp eller transaktioner som hänför sig till balansräkningen och exponeringar utanför balansräkningen i de fall motparten är ett närstående företag enligt vad som avses i IAS 24.

289. Den konsoliderade koncernens koncerninterna transaktioner och koncerninterna utestående saldon ska elimineras. Under ”Dotterföretag och andra enheter i samma koncern” ska institut rapportera saldon och transaktioner med dotterföretag som inte har eliminerats, antingen på grund av att dotterföretagen inte är fullständigt konsoliderade enligt kraven på konsolidering under tillsyn eller på grund av att, i enlighet med artikel 19 i CRR, dotterföretagen är undantagna från tillämpningen av konsolideringskravet eftersom de är oväsentliga, eller, för institut som ingår i en bredare koncern, dotterföretagen är dotterföretag till det yttersta moderföretaget, inte till institutet. Under ”Intresseföretag och joint ventures” ska instituten inkludera de delar av saldon och transaktioner med joint ventures och intresseföretag i den koncern som företaget ingår i som inte har eliminerats, i de fall proportionell konsolidering tillämpas.

23.1    Närstående parter: skulder till och fordringar på närstående parter (31.1)

290. När det gäller ”Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna åtaganden” är de belopp som ska rapporteras summan av det nominella beloppet av erhållna låneåtaganden och andra erhållna åtaganden och det ”maximala garantibelopp som kan komma i fråga” av erhållna finansiella garantier enligt vad som anges i punkt 119.

291. ”Ackumulerad nedskrivning och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för nödlidande exponeringar” ska enligt vad som anges i punkterna 69–71 i denna del rapporteras endast för nödlidande exponeringar. ”Avsättningar för nödlidande exponeringar utanför balansräkningen” ska omfatta avsättningar i enlighet med punkterna 11, 106 och 111 i denna del för exponeringar som är nödlidande, fastställt i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

23.2    Närstående parter: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2)

292. ”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar” ska omfatta samtliga vinster och förluster vid borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som genererats genom transaktioner med närstående företag. I denna post ska ingå vinster och förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som har genererats genom transaktioner med närstående företag och som ingår i följande poster i ”Resultaträkningen”:

a) 

”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag”, vid rapportering enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD.

b) 

”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar”.

c) 

”Resultat från anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter”.

d) 

”Resultat efter skatt från avvecklade verksamheter”.

293. ”Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av nödlidande exponeringar” ska omfatta nedskrivningar enligt definitionen i punkterna 51–53 i denna del för exponeringar som är nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 i denna del. ”Avsättningar eller (-) återföring av avsättningar för nödlidande exponeringar” ska omfatta avsättningar enligt vad som anges i punkt 50 i denna del för exponeringar utanför balansräkningen som är nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 i denna del.

24.   KONCERNSTRUKTUR (40)

294. Institut ska lämna detaljerade uppgifter per balansdagen om dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som är fullständigt eller proportionellt konsoliderade enligt redovisningsreglerna för konsolidering samt om företag som rapporteras som ”Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag” i enlighet med punkt 4 i denna del, inklusive de företag i vilka innehav innehas för försäljning enligt IFRS 5. Alla företag ska rapporteras oavsett vilken verksamhet de bedriver.

295. Egetkapitalinstrument som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag och i egna aktier i det rapporterande institutet som institutet äger (”Egna aktier”) ska undantas från denna mall.

24.1    Koncernstruktur: ”enhet för enhet” (40.1)

296. Följande uppgifter ska rapporteras ”enhet för enhet” och följande krav gäller i bilagorna III och IV samt i denna bilaga:

a) 

”Kod” ska omfatta identifikationskoden för investeringsobjektet. Koden måste som del av en radidentifierare vara unik för varje rapporterad enhet. För institut och försäkringsföretag måste koden vara LEI-koden. För andra företag måste koden vara LEI-koden eller, om den inte finns tillgänglig, en nationell kod. Koden ska vara unik och användas konsekvent i alla mallar och över tid. Koden ska alltid ha ett värde.

b) 

”Typ av kod”: Instituten ska ange om typen av kod som rapporteras i kolumnen ”Kod” är ”LEI-kod” eller ”Ej LEI-kod”. Typen av kod ska alltid rapporteras.

c) 

”Nationell kod”: Institut får även rapportera den nationella koden när de rapporterar LEI-kod som identifierare i kolumnen ”Kod”.

d) 

”Enhetsnamn” ska omfatta investeringsobjektets namn.

e) 

”Registreringsdatum” ska avse det datum då investeringsobjektet blev en ”del av koncernen”.

f) 

”Investeringsobjektets aktiekapital” ska avse totalt kapital som emitterats av investeringsobjektet per referensdatum;

g) 

”Investeringsobjektets kapital”, ”Investeringsobjektets totala tillgångar” och ”Investeringsobjektets resultat” ska omfatta beloppen för dessa poster i de senaste finansiella rapporter som godkänts av investeringsobjektets styrelse eller liknande behörigt organ.

h) 

”Investeringsobjektets hemvist” ska avse det land där investeringsobjektet har sin hemvist.

i) 

”Investeringsobjektets sektor” ska avse motpartens sektor enligt vad som avses i punkt 42 i del 1 i denna bilaga.

j) 

”Nace-kod” ska anges grundat på investeringsobjektets huvudsakliga verksamhet. För icke-finansiella företag ska Nace-koder rapporteras med uppdelning på första nivån (efter avdelning). För finansiella företag ska Nace-koder rapporteras med uppdelning på andra nivån (efter division).

k) 

”Ackumulerat intresse i eget kapital (%)”: den procentandel av ägarinstrumenten som innehas av institutet per referensdatum.

l) 

”Rösträtter (%)”: den procentandel av rösterna som hör till de ägarinstrument som innehas av institutet per referensdatum.

m) 

”Koncernstruktur (relation)” ska visa sambandet mellan det yttersta moderföretaget och investeringsobjektet (moderföretag eller företag med gemensamt bestämmande inflytande över rapporterande institut, dotterföretag, joint venture eller intresseföretag);

n) 

”Behandling i redovisningen (koncern enligt redovisningen)” ska visa sambandet mellan redovisningsmetoden och reglerna för sammanställd redovisning (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetoden eller annat).

o) 

”Behandling i redovisningen (koncern enligt CRR)” ska visa sambandet mellan redovisningsmetod och reglerna för konsolidering enligt CRR (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetoden eller annat).

p) 

”Redovisat värde” ska avse de belopp som rapporteras i institutets balansräkning för investeringsobjekt som varken är fullständigt eller proportionellt konsoliderade.

q) 

”Anskaffningskostnad” ska avse det belopp som betalats av investerare.

r) 

”Goodwillkoppling till investeringsobjektet” ska avse det goodwillbelopp som rapporterats i institutets konsoliderade balansräkning för investeringsobjektet under posterna ”goodwill” eller ”innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag”.

s) 

”Verkligt värde för investeringar för vilka det finns offentliggjorda prisnoteringar” ska avse priset på referensdatumet. Det ska endast anges om instrumenten är noterade.

24.2    Koncernstruktur: ”Instrument för instrument” (40.2)

297. Följande uppgifter ska rapporteras för varje instrument:

a) 

”Värdepapperskod” ska omfatta ISIN-koden för värdepapperet. När det gäller värdepapper som inte tilldelats någon ISIN-kod ska den inkludera en annan kod som ger en unik identifiering av värdepapperet. ”Värdepapperskod” och ”Holdingföretag/kod” ska vara en sammansatt radidentifierare, och tillsammans vara unik för varje rad i mall 40.2.

b) 

”Holdingföretag/kod” ska vara identifikationskoden för företaget inom den koncern som innehar investeringen. Koden måste som del av en radidentifierare vara unik för varje rapporterad enhet. För institut och försäkringsföretag måste koden vara LEI-koden. För andra företag måste koden vara LEI-koden eller, om den inte finns tillgänglig, en nationell kod. Koden ska vara unik och användas konsekvent i alla mallar och över tid. Koden ska alltid ha ett värde.

c) 

”Holdingföretag/typ av kod”: Instituten ska ange om typen av kod som rapporteras i kolumnen ”Kod” är ”LEI-kod” eller ”Ej LEI-kod”. Typen av kod ska alltid rapporteras.

d) 

”Holdingföretag/nationell kod”: Institut får även rapportera den nationella koden när de rapporterar LEI-kod som identifierare i kolumnen ”Holdingföretag/kod”.

e) 

”Investeringsobjekt/kod”, ”Investeringsobjekt/typ av kod”. ”Ackumulerat intresse i eget kapital (%)”, ”Redovisat värde” och ”Anskaffningskostnad” definieras i punkt 296 i denna del. Beloppen ska gälla det värdepapper som innehas av berört holdingföretag.

25.   VERKLIGT VÄRDE (41)

25.1    Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde (41.1)

298. Uppgifter om verkligt värde för finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den hierarki som anges i IFRS 13.72. 13.76, 13.81 och 13.86 ska rapporteras i denna mall. Om nationell god redovisningsstandard i enlighet med BAD också kräver fördelning av tillgångar värderade till verkligt värde mellan olika nivåer av verkligt värde, ska kreditinstitut enligt nationell god redovisningssed även rapportera denna mall.

25.2    Användning av alternativet med verkligt värde (41.2)

299. Uppgift om användning av alternativet med verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras i denna mall.

300. ”Hybridkontrakt” ska för skulder omfatta det redovisade värdet för finansiella hybridinstrument som i sin helhet klassificerats i redovisningskategorin för finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet. De ska därmed omfatta icke uppdelade hybridinstrument i sin helhet.

301. ”Förvaltat för kreditrisk” ska omfatta det redovisade värdet för instrument som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet i samband med deras säkring mot kreditrisk genom kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9.6.7.

26.   MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: REDOVISAT VÄRDE PER VÄRDERINGSMETOD (42)

302. ”Materiella anläggningstillgångar”, ”Förvaltningsfastigheter” och ”Övriga immateriella tillgångar” ska rapporteras efter de kriterier som användes när tillgångarna värderades.

303. ”Övriga immateriella tillgångar” ska omfatta alla övriga immateriella tillgångar förutom goodwill. Programvarutillgångar ska rapporteras inom ”Övriga immateriella tillgångar” eller inom ”Materiella anläggningstillgångar” i enlighet med tillämplig redovisningsram.

303i. I de fall institutet tar på sig rollen som leasetagare ska det lämna separata uppgifter om leasingtillgångar (nyttjanderätter).

27.   AVSÄTTNINGAR (43)

304. I denna mall ska en avstämning göras mellan det redovisade värdet för posten ”Avsättningar ” vid periodens början och periodens slut, indelat efter typen av förändring, förutom avsättningar som värderas enligt IFRS 9 som i stället ska rapporteras i mall 12.

305. ”Övriga gjorda åtaganden och lämnade garantier värderade enligt IAS 37 och lämnade garantier värderade enligt IFRS 4” ska omfatta avsättningar värderade enligt IAS 37 och de kreditförluster på finansiella garantier som behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4.

28.   FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER OCH ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (44)

306. I dessa mallar ska ackumulerade uppgifter redovisas för institutets samtliga förmånsbestämda pensionsplaner. Om det finns mer än en förmånsbestämd pensionsplan ska summan för samtliga planer rapporteras.

28.1    Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1)

307. Mallen för komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer ska visa avstämningen mellan det ackumulerade nuvärdet av samtliga förmånsbestämda nettoskulder (tillgångar) och rättigheter till ersättning (IAS 19.140 a och b).

308. ”Nettotillgångar i förmånsbestämda planer” ska omfatta, i händelse av ett överskott, de överskottsbelopp som ska redovisas i balansräkningen eftersom de inte är berörda av de gränsvärden som fastställts i IAS 19.63. Beloppet i denna post och det belopp som redovisas i memorandumposten ”Verkligt värde av eventuell återbetalningsrätt som redovisas som en tillgång” ska ingå i posten ”Övriga tillgångar” i balansräkningen.

28.2    Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2)

309. Mallen för förändringar i förmånsbestämda förpliktelser ska visa avstämningen mellan ingående och utgående balans för det ackumulerade nuvärdet av institutets samtliga förmånsbestämda förpliktelser. Effekten under perioden av de olika delar som anges i IAS 19.141 ska redovisas var för sig.

310. Beloppet för ”Utgående balans (nuvärde)” i mallen för förändringar av förmånsbestämda pensionsförpliktelser ska vara detsamma som för ”Nuvärde av förpliktelser enligt förmånsbestämda planer”.

28.3    Personalkostnader efter förmånstyper (44.3)

311. Vid rapportering av personalkostnader efter förmånstyper ska följande definitioner användas:

a) 

”Pensioner och liknande kostnader” ska omfatta det belopp som under perioden redovisats som personalkostnader för någon typ av förpliktelse efter anställningen (såväl avgiftsbestämda planer som förmånsbestämda pensionsplaner), däribland avgifter efter anställningen till socialförsäkringsfonder (pensionsfonder) som upprätthålls av staten eller socialförsäkringsföretag.

b) 

”Aktierelaterade ersättningar” ska omfatta det belopp som under referensperioden redovisats som personalkostnader för aktierelaterade ersättningar.

c) 

”Löner” ska omfatta ersättning till institutets anställda för arbete eller tjänster, men ska inte omfatta avgångsvederlag och ersättning i form av aktierelaterade poster som ska rapporteras i separata poster.

d) 

”Sociala avgifter” ska omfatta avgifter till socialförsäkringsfonder, belopp som erlagts till staten eller till socialförsäkringsföretag i syfte att erhålla en framtida social förmån, men ska inte omfatta avgifter efter anställningen till socialförsäkringsfonder, t.ex. pensioner (avgifter till pensionsfonder).

e) 

”Avgångsvederlag” ska avse betalningar avseende en förtida uppsägning av ett avtal och ska omfatta ersättningar vid uppsägning enligt vad som anges i IAS 19.8.

f) 

”Andra typer av personalkostnader” ska omfatta personalkostnader som inte kan fördelas på någon av kategorierna ovan.

28.4    Personalkostnader efter ersättningskategori och personalkategori (44.4)

311i. Vid rapportering av personalkostnader efter ersättningskategori och personalkategori ska följande definitioner användas:

a) 

”Fast ersättning”, ”rörlig ersättning”, ”identifierad personal” och ”ledningsorgan (i sin ledningsfunktion)” ska ha samma innebörd som i EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy enligt artiklarna 74.3 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU och offentliggörande enligt artikel 450 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/GL/2015/22).

b) 

”Ledningsorgan”, ”ledningsorgan med tillsynsfunktion” och ”verkställande ledning” ska omfatta personal enligt vad som anges i artikel 3.1.7, 3.1.8 och 3.1.9 i kapitalkravsdirektivet.

311ii. ”Antal anställda” ska omfatta, per rapporteringsreferensdatumet, antal anställda angivet i heltidsekvivalenter plus antal medlemmar i ledningsorganet angivet i antal personer för konsolidering under tillsyn enligt CRR. Av dessa ska antalet identifierade anställda och antalet representanter i ledningsorganet i sin ledningsfunktion och i verkställande ledningen samt antalet representanter i ledningsorganet i sin tillsynsfunktion rapporteras separat.

29.   UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (45)

29.1    Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet efter redovisningskategori (45.1)

312. ”Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet” ska endast inkludera vinster och förluster till följd av förändringar i emittenternas egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet om det rapporterande institutet har valt att redovisa dem i resultatet eftersom redovisning i övrigt totalresultat skulle ge upphov till eller öka en bristande överensstämmelse i redovisningen.

29.2    Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar (45.2)

313. ”Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar” ska delas upp per typ av tillgång. Varje post ska omfatta den vinst eller förlust som härrör från den tillgång som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning. ”Övriga tillgångar” ska omfatta övriga materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och innehav som inte rapporteras någon annanstans.

29.3    Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3)

314. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ska delas upp i följande poster: förändringar i verkligt värde av materiella tillgångar som värderas med hjälp av modellen för verkligt värde, hyresintäkter och direkta kostnader för förvaltningsfastigheter, intäkter och kostnader för operationella leasingavtal förutom förvaltningsfastigheter samt resterande rörelseintäkter och rörelsekostnader.

315. ”Andra operationella leasingavtal än förvaltningsfastigheter” ska i kolumnen ”intäkter” omfatta erhållen avkastning och i kolumnen ”kostnader” de kostnader som institutet ådragit sig i egenskap av leasegivare genom sina operationella leasingavtal, förutom de där tillgången klassificerats som förvaltningsfastighet. Kostnaden för institutet som leasetagare ska ingå i posten ”Övriga administrationskostnader”.

316. Vinst eller förlust från borttagande från rapporten över finansiell ställning och omvärderingar av innehav av guld, andra ädelmetaller och andra råvaror som värderats till verkligt värde minus försäljningskostnad ska rapporteras under ”Övriga rörelseintäkter. ’Övriga rörelseintäkter’ eller ”Övriga rörelsekostnader. Andra”

30.   RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (46)

317. I rapporten över förändringar i eget kapital ska avstämningen mellan det redovisade beloppet i början av perioden (ingående balans) och i slutet av perioden (utgående balans) särredovisas för varje komponent i det egna kapitalet.

318. ”Överföringar mellan komponenter i eget kapital” ska omfatta alla belopp som överförts inom eget kapital, inklusive vinster och förluster till följd av egen kreditrisk för skulder som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet och ackumulerade förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och som överförs till andra delar av eget kapital vid borttagande från rapporten över finansiell ställning.

31.   LÅN OCH FÖRSKOTT: YTTERLIGARE UPPGIFTER (23)

319. Mall 23 innehåller ytterligare uppgifter om lån och förskott, förutom lån och förskott som klassificeras som kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel, tillgångar som innehas för handel och tillgångar som är förenade med handel samt skuldinstrument som innehas för försäljning.

320. Vid fastställande av antal instrument ska ett instrument förstås som en bankprodukt med utestående saldo och i tillämpliga fall en kreditlimit, vilken normalt är kopplad till ett konto. En exponering för en viss motpart kan bestå av flera instrument. Antalet instrument ska fastställas med utgångspunkt i hur institutet hanterar exponeringen. Antalet instrument ska anges separat för exponeringar som är i ett förprocessuellt skede och exponeringar som är föremål för rättslig process enligt vad som anges i punkterna 321 och 322 i denna del.

321. En exponering bedöms vara i ett förprocessuellt skede när gäldenären formellt har underrättats om att institutet kommer att vidta rättsliga åtgärder mot gäldenären inom en angiven tidsperiod, såvida inte vissa avtalade eller andra betalningsförpliktelser fullgörs. Det ska även omfatta fall där kontraktet har sagts upp av det rapporterande institutet eftersom gäldenären formellt har överträtt kontraktsvillkoren och gäldenären har underrättats i enlighet därmed, men institutet ännu inte har vidtagit rättsliga åtgärder mot gäldenären. Exponeringar som klassificeras som att de är i ett förprocessuellt skede kan upphöra att klassificeras som detta om de utestående beloppen betalas eller om exponeringarna övergår till att vara föremål för rättslig process enligt vad som anges i nästa punkt.

322. En exponering bedöms vara föremål för rättslig process när rättsliga åtgärder formellt har vidtagits mot gäldenären. Detta omfattar fall där en domstol har bekräftat att formella domstolsförfaranden har ägt rum eller rättsväsendet har underrättats om avsikten att inleda rättsliga förfaranden.

323. ”Lån och förskott utan säkerhet och utan garantier” avser exponeringar för vilka ingen säkerhet eller finansiell garanti ställts. När det gäller en exponering som delvis har säkerhet eller för vilken garanti har ställts ska inte delen utan säkerhet inkluderas.

324. Lån och förskott med en ackumulerad täckningskvot på över 90 % ska rapporteras separat. För detta ändamål ska ”ackumulerad täckningskvot” avse kvoten mellan de ackumulerade nedskrivningarna eller de ackumulerade negativa förändringarna i verkligt värde på grund av kreditrisk hänförliga till ett lån eller förskott i täljaren, och redovisat bruttovärde för lånet eller förskottet i nämnaren.

325. Lån med säkerhet i fastigheter enligt vad som anges i punkterna 86 a och 87 i denna del samt lån avseende kommersiella fastigheter enligt vad som anges i punkt 239ix i denna del ska rapporteras uppdelade efter kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (belåningsgrad) enligt vad som anges i punkt 239x i denna del.

326. Uppgifter om säkerhet som innehas och erhållna finansiella garantier för lån och förskott ska rapporteras i enlighet med punkt 239 i denna del. Följden är att summan av de belopp som anges för både säkerheter och garantier ska begränsas till exponeringens redovisade värde. Fastigheter som ställts som säkerhet ska dessutom rapporteras separat.

327. Genom undantag från föregående punkt ska ”erhållna säkerheter för lån och förskott – ej begränsade belopp” återspegla hela värdet för den erhållna säkerheten utan begränsning till det redovisade värdet för den tillhörande exponeringen.

32.   LÅN OCH FÖRSKOTT: FLÖDEN FÖR NÖDLIDANDE EXPONERINGAR, NED- OCH BORTSKRIVNINGAR SEDAN UTGÅNGEN AV FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSÅR (24)

32.1    Lån och förskott: Inflöden och utflöden för nödlidande exponeringar (24.1)

328. Mall 24.1 ska innehålla en avstämning av ingående och utgående balanser för stocken av lån och förskott, förutom lån och förskott klassificerade som kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel, finansiella tillgångar förenade med handel, som innehas för handel eller innehas för försäljning, som klassificeras som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del och rapporteras i mall 18. Inflöden och utflöden för nödlidande lån och förskott ska delas upp efter typ av inflöde eller utflöde.

329. Inflöden till kategorin nödlidande exponeringar ska rapporteras i enlighet med punkterna 239ii–239iii och punkt 239vi i denna del, med undantag av inflöden till kategorin ”innehas för försäljning” som ligger utanför denna malls tillämpningsområde. Inflöden ska delas upp efter typ av inflöde (källa). I detta sammanhang gäller följande:

a) 

”Inflöde till följd av upplupen ränta” ska motsvara upplupen ränta på nödlidande lån och förskott som inte har inkluderats i någon av de övriga kategorierna av uppdelning efter typ (källa). I sammanhanget omfattar detta inflöde upplupen ränta på nödlidande lån och förskott som klassificerats som nödlidande per slutet av föregående räkenskapsår och som därefter har fortsatt att klassificeras som sådana. Upplupen ränta på exponeringar som endast under perioden klassificerats som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del ska rapporteras tillsammans med själva inflödet i motsvarande kategorityp (källa).

b) 

”varav: omklassificerade från presterande exponeringar med anstånd under prövning som tidigare har omklassificerats från nödlidande” ska omfatta ”presterande exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från nödlidande” enligt vad som anges i punkt 261 i denna del, som under perioden återigen omklassificerades till nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del.

c) 

”Inflöde till följd av andra skäl” ska omfatta inflöden som inte kan kopplas till några av de andra angivna källorna till inflöden och ska bland annat omfatta ökningar av det redovisade bruttovärdet för nödlidande exponeringar på grund av att ytterligare belopp har utbetalats under perioden, kapitalisering av förfallna belopp inklusive kapitaliserade avgifter och kostnader samt förändringar i valutakurser hänförliga till nödlidande lån och förskott som klassificerats som nödlidande per slutet av föregående räkenskapsår och som därefter har fortsatt att vara klassificerade som det.

330. Följande exponeringar ska rapporteras på separata rader:

a) 

”Inflöde mer än en gång” ska omfatta lån och förskott som under perioden omklassificerats flera gånger från nödlidande till presterande eller omvänt.

b) 

”Inflöde för exponeringar som beviljats de senaste 24 månaderna” ska omfatta lån och förskott som beviljats de 24 månaderna före referensdatumet och som under perioden klassificerats som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del. Av dessa exponeringar ska dessutom de som beviljats under perioden rapporteras separat.

331. Utflöden från kategorin för nödlidande exponeringar ska rapporteras i enlighet med punkterna 239iii–239vi i denna del och delas upp efter typ av utflöde (skäl). I sammanhanget ska ”utflöde till följd av bortskrivningar” återspegla beloppet för de bortskrivningar som gjorts under perioden som inte kan kopplas till någon av de övriga angivna utflödestyperna och ska även inkludera bortskrivningar hänförliga till att det rapporterande institutets samtliga rättigheter är utsläckta genom att preskriptionstiden löpt ut, skulden har skrivits av eller av andra anledningar under perioden.

332. I de fall där en exponering partiellt tas bort från rapporten över finansiell ställning och den kvarvarande delen omklassificeras som presterande exponering, ska det utflöde som hänger samman med omklassificeringen och det utflöde som hänger samman med borttagandet från rapporten över finansiell ställning rapporteras som separata utflöden. För utflöden till följd av likvidation av säkerhet, försäljning av exponeringar, risköverföring och övertagande av kontroll över säkerhet ska ackumulerade återvunna nettobelopp rapporteras. Om, vid tidpunkten för likvidation av säkerhet, försäljning av exponeringar, risköverföring och övertagande av kontroll över säkerhet, en bortskrivning gjordes ska det beloppet rapporteras som del av den hänförliga utflödestypen.

333. ”Ackumulerade återvinningar netto” ska avse i) beloppet för uppburna likvida medel, efter avdrag för tillhörande kostnader, i samband med likvidationer av säkerhet, försäljning av exponeringar och risköverföringar, respektive ii) värdet vid första redovisningstillfället enligt vad som anges i punkt 175i i denna del av den säkerhet som erhållits inom ramen för utflöden till följd av övertagande av kontroll över säkerhet.

334. Utflödet som hänger samman med lån och förskott som blev nödlidande under perioden, men som därefter upphörde att uppfylla kriterierna för att klassificeras som nödlidande, ska rapporteras separat.

32.2    Lån och förskott: Flöden för nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk för nödlidande exponeringar (24.2)

335. Mall 24.2 ska innehålla en avstämning av ingående och utgående balanser för avsättningskonton och stocken av ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som är eller har varit klassificerade som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del, förutom lån och förskott klassificerade som kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel eller som innehas för försäljning.

336. ”Ökningar under perioden” ska omfatta

a) 

stocken per referensdatumet av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som blev nödlidande under perioden och fortfarande klassificeras som nödlidande per rapporteringsreferensdatumet,

b) 

stocken per datumet för borttagande från rapporten över finansiell ställning av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som blev nödlidande under perioden och som togs bort från rapporten över finansiell ställning under perioden, och

c) 

ökningen av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som klassificerades som nödlidande per slutet av föregående räkenskapsår och som antingen fortfarande klassificeras så per rapporteringsreferensdatumet eller som togs bort från rapporten över finansiell ställning under perioden.

337. Dessutom ska den del av ökningen som är hänförlig till nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde som bokförs mot upplupen ränta rapporteras separat.

338. ”Minskningar under perioden” ska omfatta

a) 

stocken per datumet för borttagande från rapporten över finansiell ställning av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som upphörde att vara nödlidande under perioden och som utgick ur institutets portfölj under perioden,

b) 

stocken per referensdatumet av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som upphörde att vara nödlidande under perioden och som fortfarande inte klassificeras som nödlidande per referensdatumet,

c) 

stocken per referensdatumet av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som omklassificerades till ”innehas för försäljning” under perioden, och

d) 

minskningen av ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rörande lån och förskott som klassificerades som nödlidande per slutet av föregående räkenskapsår och som fortfarande klassificeras så per rapporteringsreferensdatumet.

339. Följande poster ska rapporteras separat:

a) 

Minskningen hänförlig till återföring av reserveringar och återföring av negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk.

b) 

Minskningen hänförlig till förändring av nuvärdet när det handlar om tillämpning av redovisningsmetoden som bygger på effektiv ränta.

32.3    Lån och förskott: Bortskrivningar av nödlidande exponeringar under perioden (24.3)

340. Mall 24.3 ska användas för att rapportera bortskrivningar enligt vad som anges i punkt 74 i denna del i den mån de i) gjordes under perioden (inflöden) och ii) avser lån och förskott klassificerade som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del under perioden, utom lån och förskott klassificerade som att de innehas för handel, finansiella tillgångar förenade med handel eller som innehas för försäljning. Både partiella och fullständiga bortskrivningar ska rapporteras. Av dessa bortskrivningar ska de som är hänförliga till förverkandet av rätten att lagligen återvinna en exponering i sin helhet eller delvis rapporteras separat.

33.   SÄKERHETER SOM HAR ERHÅLLITS GENOM ÖVERTAGANDE AV KONTROLL OCH VERKSTÄLLIGHETSFÖRFARANDEN (25)

341. ”Säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll” ska omfatta både tillgångar som gäldenären har ställt som säkerhet och tillgångar som gäldenären inte ställt som säkerhet, men som har erhållits i utbyte mot skuldavskrivning, vare sig det var frivilligt eller del av rättsliga förfaranden.

33.1    Säkerheter som har erhållits genom annat övertagande av kontroll än av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång: inflöden och utflöden (25.1)

342. Mall 25.1 ska användas för att redovisa avstämningen av ingående balans per räkenskapsårets början och utgående balans för säkerheter som erhållits genom annat övertagande av kontroll än av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång. Dessutom ska uppgifter anges om tillhörande ”Minskning av återstående skuld” och värdet vid första redovisningstillfället av säkerheten som erhållits genom övertagande av kontroll.

343. ”Minskning av återstående skuld” ska avse det redovisade bruttovärdet för exponeringen som togs bort från rapporten över finansiell ställning i utbyte mot den säkerhet som erhölls genom övertagande av kontroll, vid den exakta tidpunkten för utbytet, och tillhörande nedskrivningar och negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk som ackumulerats vid den tidpunkten. Om, vid tidpunkten för utbytet, en bortskrivning gjordes ska också det beloppet betraktas som en del av minskningen av återstående skuld. Borttaganden från rapporten över finansiell ställning på grund av andra skäl, t.ex. kontantbetalningar, ska inte rapporteras.

344. ”Värde vid första redovisningstillfället” ska ha samma innebörd som den som anges i punkt 175i denna del.

345. Följande gäller ”inflöden under perioden”:

a) 

Den säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll ska omfatta i) ny säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll under perioden (sedan räkenskapsårets början), oavsett om säkerheten fortfarande redovisas i institutets balansräkning (innehas) per referensdatumet eller ej, och ii) positiva förändringar i värderingen av säkerhet under perioden på grund av olika skäl (t.ex. positiva förändringar i verkligt värde, värdeökning, återföring av nedskrivning, ändrade redovisningsprinciper). Dessutom ska dessa typer av inflöden rapporteras separat.

b) 

”Minskning av återstående skuld” ska återspegla minskningen av återstående skuld för den exponering som tagits bort från rapporten över finansiell ställning hänförlig till den säkerhet som erhölls under perioden.

346. Följande gäller ”utflöden under perioden”:

a) 

Den säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll ska omfatta i) säkerhet som sålts kontant under perioden, ii) säkerhet som sålts med ersättning av finansiella instrument under perioden, och iii) negativa förändringar i värdering av säkerheten under perioden av olika skäl (t.ex. negativa förändringar i verkligt värde, värdeminskning, nedskrivning, bortskrivning, ändringar av redovisningsprinciper). Dessa typer av utflöden ska rapporteras separat. Om säkerheten tas bort från rapporten över finansiell ställning i utbyte mot både likvida medel och finansiella instrument ska de relevanta beloppen delas upp och fördelas på de två utflödestyperna. ”Säkerhet som säljs med ersättning av finansiella instrument” ska beskriva fall där säkerheten säljs till en motpart och motpartens förvärv finansieras av det rapporterande institutet.

b) 

”Minskning av återstående skuld” ska återspegla minskningen av den återstående skulden för den exponering som är hänförlig till fall där säkerheten såldes kontant eller ersattes av finansiella instrument under perioden.

347. När det gäller försäljning av säkerhet kontant ska ”Utflöden för vilka likvida medel uppburits” motsvara summan av ”Uppburna likvida medel efter avdrag för kostnader” och ”Vinst/(-)förlust från försäljning av säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll”. ”Uppburna likvida medel efter avdrag för kostnader” ska avse beloppet för likvida medel som erhållits efter avdrag för transaktionskostnader, skatter och avgifter. ”Vinst/(-)förlust från försäljning av säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll” ska avse skillnaden mellan det redovisade värdet för säkerheten värderad per datumet för borttagande från rapporten över finansiell ställning och det kontanta belopp som erhållits efter avdrag för transaktionskostnader. När det gäller ersättning av säkerhet med finansiella instrument enligt vad som beskrivs i punkt 346 i denna del ska det redovisade värdet för beviljad finansiering rapporteras.

348. Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll ska rapporteras uppdelad efter hur lång tid som förflutit sedan säkerheten redovisades i institutets balansräkning.

349. När det gäller uppställningen av erhållna säkerheter efter hur lång tid som förflutit sedan redovisning i balansräkningen, ska säkerhetens ”åldrande” i balansräkningen, dvs. hur den flyttas mellan i förväg angivna tidsintervall, varken rapporteras som inflöde eller utflöde.

33.2    Säkerheter som har erhållits genom annat övertagande av kontroll än av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång – Typ av säkerhet som har erhållits (25.2)

350. Mall 25.2 ska innehålla en uppdelning av säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll enligt vad som anges i punkt 341 i denna del, efter typ av erhållen säkerhet. Mallen återspeglar säkerheter som redovisas i balansräkningen per referensdatumet, oavsett vid vilken tidpunkt de erhölls. Dessutom innehåller mallen uppgifter om hänförlig ”minskning av återstående skuld” och ”värde vid första redovisningstillfället” enligt vad som anges i punkterna 343 och 344 i denna del om antalet säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll och är redovisade i balansräkningen per referensdatumet. Antal säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll ska beräknas oavsett säkerhetens redovisade värde och det kan vara en eller fler än en för varje exponering som tas bort från rapporten över finansiell ställning i utbyte mot den säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll.

351. Typ av säkerhet ska vara de som avses i punkt 173 i denna del, med undantag av de i led b i i samma punkt.

352. När det gäller säkerhet i form av fastigheter ska följande uppgifter rapporteras på separata rader:

a) 

Fastigheter som är under uppförande eller utveckling.

b) 

När det gäller kommersiella fastigheter, säkerheter i form av mark hänförlig till kommersiella fastighetsföretag utom jordbruksmark. Dessutom ska separata uppgifter om mark med eller utan bygglov rapporteras.

33.3    Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll av säkerhet som klassificeras som materiell anläggningstillgång (25.3)

353. I mall 25.3 ska uppgifter om säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll av tillgång som klassificeras som materiell anläggningstillgång rapporteras. Dessutom ska uppgifter anges om tillhörande ”minskning av återstående skuld” och ”värde vid första redovisningstillfället” enligt vad som anges i punkterna 343 och 344 i denna del.

354. Uppgifter ska lämnas om stocken av säkerheter per referensdatumet, oavsett när de erhölls, och om inflöden till följd av nya säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll under perioden mellan referensperiodens början och slut och som fortsatt redovisas i balansräkningen per referensdatumet. När det gäller ”minskning av återstående skuld” ska ”summa” återspegla minskningen av skuld hänförlig till säkerheten per referensdatumet och ”inflöde till följd av nya säkerheter som erhållits genom övertagande av kontroll” ska återspegla minskningen av återstående skuld hänförlig till de säkerheter som erhållits under perioden.

34.   HANTERING AV OCH KVALITET PÅ ANSTÅND (26)

355. Mall 26 ska innehålla detaljerade uppgifter om lån och förskott som klassificeras som lån och förskott med anstånd i enlighet med punkterna 240–268 i denna del, förutom instrument som klassificeras som kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel eller att de innehas för försäljning. Exponeringar med anstånd som avser antingen en ändring av tidigare villkor eller en fullständig eller partiell refinansiering av ett problemskuldavtal enligt definition i punkt 241 i denna del ska delas upp i mer specifika typer av anståndsåtgärder.

356. ”Antal instrument” ska fastställas enligt vad som anges i punkt 320 i denna del.

357. Redovisat bruttovärde för exponeringar med anståndsåtgärder ska fördelas till en kategori som återspeglar typen av anståndsåtgärd. I de fall flera anståndsåtgärder har tillämpats på en exponering ska det redovisade bruttovärdet för exponeringar med anståndsåtgärder fördelas på den mest relevanta typen av anståndsåtgärd. Den senare ska identifieras grundat på den typ av anståndsåtgärd som har den största effekten på nettonuvärdet för exponeringar med anstånd eller genom användning av en annan metod som bedöms vara lämplig.

358. Typerna av anståndsåtgärder ska vara följande:

a) 

Anståndsperiod/betalningsanstånd: tillfälligt upphävande av återbetalningsförpliktelser vad gäller kapitalbelopp eller ränta, där återbetalningar ska återupptas vid en senare tidpunkt.

b) 

Sänkning av räntesats: permanent eller tillfällig sänkning av räntesatsen (fast eller rörlig) till en rimlig och hållbar räntesats.

c) 

Förlängning av löptid: förlängning av exponeringens löptid, vilket medför en minskning av avbetalningsbeloppen genom att återbetalningarna sprids över en längre tidsperiod.

d) 

Förlängning av återbetalningstid: justering av den avtalade återbetalningstiden med eller utan ändring av avbetalningsbelopp, utöver anståndsperiod/betalningsanstånd, förlängning av löptid och skuldavskrivning. Den kategorin ska bland annat omfatta kapitalisering av utestående skuld och/eller upplupen dröjsmålsränta på utestående kapitalbeloppsbalans för återbetalning enligt en hållbar, förlängd plan. Minskning av avbetalningsbelopp för kapitalbelopp under en angiven tidsperiod, oavsett om räntebeloppet ska betalas i sin helhet eller om det kapitaliseras eller förverkas.

e) 

Skuldavskrivning: partiell annullering av exponeringen av det rapporterande institutet genom att rätten att lagligen återvinna den förverkas.

f) 

Pantövertagande mot skuldavskrivning: partiell ersättning av exponeringar som är i form av skuldinstrument med tillgångar eller eget kapital.

g) 

Andra anståndsåtgärder, inbegripet bland annat fullständig eller partiell refinansiering av ett problemskuldkontrakt.

359. Om anståndsåtgärden påverkar det redovisade bruttovärdet för en exponering, ska det redovisade bruttovärdet per referensdatumet, dvs. efter tillämpning av anståndsåtgärden, rapporteras. Vad gäller refinansiering ska det nya avtalets redovisade bruttovärde (”refinansiering av skuld”) som beviljats och som uppfyller kraven på en anståndsåtgärd, liksom det redovisade bruttovärdet för det gamla återbetalda avtalet som fortfarande är utestående, rapporteras.

360. Följande poster ska rapporteras på separata rader:

a) 

Instrument som omfattades av anståndsåtgärder vid flera tidpunkter, där följande gäller:

i) 

”Lån och förskott som beviljats anstånd två gånger” eller ”mer än två gånger” ska avse exponeringar som klassificeras som exponeringar med anstånd i enlighet med punkterna 240–268 i denna del per rapporteringsreferensdatumet, för vilka anståndsåtgärder har vidtagits vid två eller fler olika tidpunkter. Detta omfattar bland annat exponeringar som ursprungligen hade anstånd och som upphört att ha denna status (åtgärdade exponeringar med anstånd) men som därefter beviljats nya anståndsåtgärder.

ii) 

”Lån och förskott som beviljats anståndsåtgärder utöver redan befintliga anståndsåtgärder” ska avse anståndsåtgärder under prövning på vilka anståndsåtgärder har tillämpats utöver anståndsåtgärder som beviljats vid en tidigare tidpunkt, utan att anståndsåtgärderna har tagits bort.

b) 

Nödlidande exponeringar med anstånd som inte uppfyllt kriterierna för att upphöra att vara nödlidande. Detta ska omfatta nödlidande exponeringar med anstånd som inte uppfyllde villkoren för att upphöra att vara nödlidande enligt punkt 232 i denna del per slutet av prövoperioden på ett år enligt punkt 231 b i denna del.

361. Exponeringar för vilka anståndsåtgärder har beviljats sedan utgången av föregående räkenskapsår ska rapporteras i separata kolumner.

35.   LÅN OCH FÖRSKOTT: GENOMSNITTLIG VARAKTIGHET OCH ÅTERVINNINGSPERIODER (47)

362. De uppgifter som lämnas i mall 47 ska avse lån och förskott, utom lån och förskott klassificerade som kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel, som att de innehas för handel, finansiella tillgångar förenade med handel eller innehas för försäljning.

363. ”Viktad genomsnittlig tid sedan förfall till betalning (i år)” ska beräknas som det viktade genomsnittet av antal förfallna dagar för exponeringar som klassificeras som nödlidande i enlighet med punkterna 213–239 eller punkt 260 i denna del per referensdatumet. Nödlidande exponeringar som inte är förfallna ska anse vara noll dagar förfallna i denna beräkning. Exponeringar ska viktas efter redovisat bruttovärde per referensdatumet. Viktad genomsnittstid sedan förfallodatumet ska anges i år (med decimaler).

364. Följande uppgifter om resultaten av avslutade rättsliga förfaranden rörande nödlidande lån och förskott under perioden ska rapporteras:

a) 

Ackumulerade återvinningar netto: Denna post ska omfatta återvinningar till följd av domstolsförfaranden. Återvinningar från frivilliga överenskommelser ska inte ingå.

b) 

Minskning av redovisat bruttovärde: Denna post ska omfatta det redovisade bruttovärdet för nödlidande lån och förskott som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning som reaktion på att ett rättsligt förfarande har slutförts. Detta inbegriper hänförliga bortskrivningar.

c) 

Genomsnittlig varaktighet för rättsliga förfaranden som slutförts under perioden ska beräknas som genomsnittlig förfluten tid mellan datumet för klassificering av instrumentet som föremål för rättslig process, i enlighet med punkt 322 i denna del, och datumet för det rättsliga förfarandets slutförande, och ska anges i år (med decimaler)

DEL 3

INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER

1. I tabell 2 och 3 visas de exponeringsklasser som ska användas för att beräkna kapitalkrav i enlighet med CRR jämfört med de motpartssektorer som används i Finrep-tabellerna.



Tabell 2

Schablonmetod

Exponeringsklasser enligt schablonmetoden (artikel 112 i CRR)

Motpartssektorer i Finrep

Anmärkningar

a)  Nationella regeringar eller centralbanker

(1)  Centralbanker

(2)  Offentlig sektor

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

b)  Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter

(2) Offentlig sektor

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

c)  Offentliga organ

(2) Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag:

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

d)  Multilaterala utvecklingsbanker

(3)  Kreditinstitut

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

e)  Internationella organisationer

(2) Offentlig sektor

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

f)  Institut

(dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag)

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

g)  Företag

(2) Offentlig sektor

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag:

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

h)  Banktjänster till privatkunder

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

i)  Säkrade genom panträtt i fast egendom

(2) Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

j)  I fallissemang

(1)  Centralbanker

(2)  Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

(ja)  Poster förenade med särskilt hög risk

(1)  Centralbanker

(2)  Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

k)  Säkerställda obligationer

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet.

l)  Positioner i värdepapperisering

(2) Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.

m)  Institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

(3)  Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

n)  Företag för kollektiva investeringar (fonder)

Egetkapitalinstrument

Investeringar i fondföretag ska klassificeras som egetkapitalinstrument i Finrep, oavsett om CRR medger genomlysning.

(o)  Aktier

Egetkapitalinstrument

I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar

p)  Övriga poster

Diverse poster i balansräkningen

I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier



Tabell 3

Internmetoden

Exponeringsklasser enligt internmetoden

(artikel 147 i CRR)

Motpartssektorer i Finrep

Anmärkningar

a)  Nationella regeringar och centralbanker

(1)  Centralbanker

(2)  Offentlig sektor

(3)  Kreditinstitut

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

b)  Institut

(dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag, samt viss offentlig sektor och multilaterala banker)

(2) Offentlig sektor

(3) Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

c)  Företag

(2) Offentlig sektor

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

d)  Banktjänster till privatkunder

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

e)  Aktier

Egetkapitalinstrument

I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar

f)  Positioner i värdepapperisering

(2) Offentlig sektor

(3) Kreditinstitut

(4)  Övriga finansiella företag

(5)  Icke-finansiella företag

(6)  Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering fortsatt redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.

g)  Övriga motpartslösa exponeringar

Diverse poster i balansräkningen

I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier

1. Översikt

,
Rubrik Reglering

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav
  • Builddate: 01.09.2024 00:00:00 -Doknr: CELEX:32021R0451
  • EULAW_HU -

    EULAW_HU