EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (Text av betydelse för EES)

BILAGA A

FÖRTYDLIGANDEN AV TERMINOLOGIN

I denna bilaga förklaras, definieras eller ges geografiska förtydliganden av termer som används i övriga bilagor, såvida inte annat anges i dessa bilagor.

1.    GEOGRAFISKA ANMÄRKNINGAR

Följande geografiska definitioner ska tillämpas uteslutande för statistisk rapportering:

2.    AGGREGAT

El- och värmeproducenter klassificeras enligt produktionens syfte:

2.1    Tillförsel

2.1.1   PRODUKTION/INHEMSK PRODUKTION

Mängden bränsle som utvinns eller produceras beräknas efter eventuella processer som avlägsnar inert material. Produktion inbegriper de mängder som förbrukas av producenten under produktionsprocessen (t.ex. för uppvärmning eller drift av maskiner och utrustning) samt leveranser till andra energiproducenter för omvandling eller annan användning.

”Inhemsk produktion” avser produktion från resurser belägna i ett särskilt territorium – det rapporterande landets territorium.

2.1.2   TILLVARATAGNA PRODUKTER

Gäller endast stenkol. Suspensioner och material från avfallshögar som tillvaratas av gruvor.

2.1.3   TILLFÖRSEL FRÅN ANDRA KÄLLOR

Mängden bränsle vars produktion omfattas av annan bränsleredovisning, men som blandats med andra bränslen och förbrukas som blandning. Närmare uppgifter om denna komponent ska ges om:

2.1.4   IMPORT/EXPORT

Om inte annat anges menas med import det faktiska ursprunget (det land där energiprodukten producerades) för användning i landet och med export det slutliga landet där den producerade energiprodukten förbrukas. Mängder anses vara importerade eller exporterade när de har passerat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering har ägt rum eller inte.

Om ursprung eller bestämmelseort inte är kända, kan ”Uppgift saknas/Annan” användas.

2.1.5   INTERNATIONELL BUNKRING

Bränslemängder som levereras till skepp under vilken flagg som helst och som bedriver internationell sjöfart. Internationell sjöfart kan ske till havs, på sjöar och inre vattenvägar eller i kustnära vatten. Följande ingår inte:

2.1.6   INTERNATIONELL LUFTFART

Mängden bränsle som levereras till luftfartyg för internationell luftfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår inte bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Transport) och militär användning av flygbränsle (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Annat).

2.1.7   LAGERFÖRÄNDRINGAR

Differensen mellan ingående och utgående lagernivå för lager belägna på det nationella territoriet. Om inte annat anges redovisas lageruppbyggnad som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

2.1.8   INGÅENDE OCH UTGÅENDE LAGER TOTALT PÅ DET NATIONELLA TERRITORIET

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagerorganisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med ingående och utgående avses rapporteringsperiodens första respektive sista dag. Lager omfattar lager i alla slags särskilda anläggningar, såväl ovan som under jord.

2.1.9   DIREKTFÖRBRUKNING

Olja (råolja och petroleumprodukter) som förbrukas direkt utan att ha behandlats i petroleumraffinaderier. Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

2.1.10   TILLFÖRSEL AV PRIMÄRPRODUKTER

Här ingår mängden inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL ( 3 ) som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi samt mängden från återflöden från petrokemisk industri som även om det inte rör sig om primärbränslen förbrukas direkt.

2.1.11   BRUTTORAFFINADERIPRODUKTION

Produktion av färdiga produkter vid raffinaderier eller blandningsanläggningar. Här ingår inte raffinaderiförluster men däremot raffinaderibränslen.

2.1.12   ÅTERVUNNA PRODUKTER

Färdiga produkter som passerar genom försäljningsnätet en andra gång efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa volymer bör skiljas från återflöden från petrokemisk industri.

2.1.13   ÅTERFLÖDEN

Färdiga eller halvfärdiga produkter som återvänder från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. De är normalt biprodukter av petrokemisk tillverkning.

2.1.14   ÖVERFÖRING MELLAN PRODUKTER

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt. En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala nettoeffekten bör vara noll.

2.1.15   ÖVERFÖRDA PRODUKTER

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

2.1.16   STATISTISKA DIFFERENSER

Beräknat värde, definierat som skillnaden mellan beräkning ur ett tillförselperspektiv (”uppifrån och ned”) och beräkning ur ett förbrukningsperspektiv (”nedifrån och upp”). Eventuella större statistiska skillnader bör förklaras av de rapporterande länderna.

2.2    Omvandlingssektorn

I omvandlingssektorn bör endast bränslemängder som omvandlats till andra bränslen redovisas. Mängden bränsle som används för uppvärmning, drift av utrustning och som allmänt stöd för omvandling bör redovisas i energisektorn.

2.2.1   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – ENBART EL

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera el i rena elenheter/elverk.

2.2.2   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – KRAFTVÄRMEENHETER

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera el och/eller värme i kraftvärmeenheter.

2.2.3   HUVUDVERKSAMHETSPRODUCENTER – ENBART VÄRME

Mängden bränsle som används av huvudverksamhetsproducenter för att producera värme i rena värmeenheter/värmeverk.

2.2.4   EGENPRODUCENTER – ENBART EL

Mängden bränsle som används av egenproducenter för att producera el i rena elenheter/elverk.

2.2.5   EGENPRODUCENTER – KRAFTVÄRMEENHETER

Samtliga bränslemängder som används av egenproducenter för att producera el och den proportionella andelen bränsle som används av egenproducenter för att producera värme som säljs i kraftvärmeenheter. Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som inte sålts (egenförbrukad värme) ska redovisas i relevant sektor för slutlig energiförbrukning enligt näringsgrensindelningen Nace. Värme som inte sålts utan levererats till andra enheter enligt icke-finansiella avtal eller enheter med annan ägare bör redovisas enligt samma princip som såld värme.

2.2.6   EGENPRODUCENTER – ENBART VÄRME

Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som säljs i rena värmeenheter/värmeverk av egenproducenter. Den proportionella andelen bränsle som använts för att producera värme som inte sålts (egenförbrukad värme) ska redovisas i relevant sektor för slutlig energiförbrukning enligt näringsgrensindelningen Nace. Värme som inte sålts utan levererats till andra enheter enligt icke-finansiella avtal eller enheter med annan ägare bör redovisas enligt samma princip som såld värme.

2.2.7   PATENTBRÄNSLEANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som används i patentbränsleanläggningar för att producera patentbränsle.

2.2.8   KOKSUGNAR

Mängden bränsle som används i koksugnar för att producera koksugnskoks och koksugnsgas.

2.2.9   BRUNKOLSBRIKETT-/TORVBRIKETTANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som används för att producera brunkolsbriketter i brunkolsbrikettanläggningar eller mängden bränsle som används i torvbrikettanläggningar för att producera torvbriketter.

2.2.10   GASVERK

Mängden bränsle som används för att framställa gasverksgas i gasverk och i kolförgasningsanläggningar.

2.2.11   MASUGN

Mängden bränsle som tillförs masugnen, antingen genom uppsättningsmålet i toppen tillsammans med järnmalmen, eller genom formorna i den nedre delen tillsammans med förvärmd blästerluft.

2.2.12   KOLFÖRVÄTSKNING

Mängden bränsle som används för att framställa syntetisk olja.

2.2.13   ANLÄGGNINGAR FÖR GASKONDENSERING

Mängden gasformigt bränsle som omvandlats till flytande bränsle.

2.2.14   TRÄKOLSPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Mängden fasta biobränslen som omvandlats till träkol.

2.2.15   PETROLEUMRAFFINADERIER

Mängden bränsle som används för att framställa petroleumprodukter.

2.2.16   BLANDNINGSANLÄGGNINGAR FÖR NATURGAS (FÖR BLANDAD NATURGAS)

Mängden gas som blandas med naturgas och tillförs gasnätet.

2.2.17   BLANDNING MED MOTORBENSIN/DIESEL/FOTOGEN

Mängden flytande biobränslen som blandas med motsvarande fossila bränslen. Mängden vätgas som blandas i bränslena.

2.2.18   PRODUKTION AV VÄTGAS

Mängden bränsle som används för att framställa vätgas.

2.2.19   EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL

Mängden bränsle som används för omvandling och som inte redovisats på annat håll. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.3    Energisektorn

Mängder som förbrukas i energiindustrin till stöd för utvinning (gruvdrift, olje- och gasproduktion) eller drift av anläggningar som avser omvandling. Detta motsvarar Nace-huvudgrupperna 05, 06, 19 och 35, Nace-grupp 09.1 och Nace-undergrupperna 07.21 och 08.92.

Här ingår inte bränslemängder som omvandlas till ett annat energislag (vilket bör redovisas under omvandlingssektorn) eller används till stöd för driften av rörsystem för olja, gas eller kolsuspension (vilket bör redovisas under transportsektorn).

2.3.1   EL-, KRAFTVÄRME- OCH VÄRMEVERKS EGENFÖRBRUKNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av anläggningar med rena elenheter, rena värmeenheter respektive kraftvärmeenheter.

2.3.2   KOLGRUVOR

Mängden bränsle som förbrukas som energi till stöd för utvinning och bearbetning av kol inom kolgruveindustrin. Kol som förbränns i elverk intill gruvan bör redovisas under omvandlingssektorn.

2.3.3   PATENTBRÄNSLEANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av patentbränsleanläggningar.

2.3.4   KOKSUGNAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av koksugnar (koksverk).

2.3.5   BRUNKOLSBRIKETT-/TORVBRIKETTANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar (briketteringsanläggningar).

2.3.6   GASVERK/KOLFÖRGASNINGSANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av gasverk/kolförgasningsanläggningar.

2.3.7   MASUGNAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av masugnar.

2.3.8   KOLFÖRVÄTSKNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av kolförvätskningsanläggningar.

2.3.9   FÖRVÄTSKNING (LNG) ELLER ÅTERFÖRGASNING

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar.

2.3.10   FÖRGASNINGSANLÄGGNINGAR (BIOGAS)

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av förgasningsanläggningar för biogas.

2.3.11   ANLÄGGNINGAR FÖR GASKONDENSERING (GTL-ANLÄGGNINGAR)

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av anläggningar för gaskondensering.

2.3.12   TRÄKOLSPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av träkolsproduktionsanläggningar.

2.3.13   PETROLEUMRAFFINADERIER

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av petroleumraffinaderier.

2.3.14   KÄRNTEKNISK INDUSTRI

Mängden bränsle som förbrukas som energi vid driften av kärnteknisk industri (utvinning, bearbetning, upparbetning av kärnämnen för nukleär fission och fusion), inbegripet behandling, deponering och lagring av radioaktivt kärnavfall.

2.3.15   OLJE- OCH GASUTVINNING

Mängden bränsle som förbrukas vid olje- och gasutvinningsanläggningar. Här ingår inte förluster i rörsystem (ska redovisas som distributionsförluster) och energimängder som används till drift av rörsystem (ska redovisas under transportsektorn).

2.3.16   PRODUKTION, FÖRVÄTSKNING OCH FÖRGASNING AV VÄTGAS

Mängden bränsle som förbrukas som energi till stöd för produktion, förvätskning och förgasning av vätgas.

2.3.17   EJ REDOVISAT PÅ ANNAT HÅLL – ENERGI

Mängden bränsle i samband med energiverksamhet och som inte redovisats på annat håll. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.4    Överförings- och distributionsförluster

2.4.1   ÖVERFÖRINGSFÖRLUSTER

Mängden bränsleförluster på grund av överföring i den del av systemet som drivs av systemansvarig för överföringssystemet. Här ingår tekniska och icke-tekniska förluster. För el ingår förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverk. För gas ingår ventilering och fackling under överföringen.

2.4.2   DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

Mängden bränsleförluster på grund av distribution i den del av systemet som drivs av systemansvarig för distributionssystemet. Här ingår tekniska och icke-tekniska förluster. För gas ingår ventilering och fackling under distributionen.

2.5    Slutlig förbrukning för annat än energi

Mängden fossila bränslen som används för andra ändamål än energi – bränsle som inte förbränns.

2.6    Slutlig energiförbrukning (uppgift om slutanvändning)

2.6.1   INDUSTRISEKTORN

Här ingår bränslemängder som förbrukas av industriföretaget för att stödja dess huvudsakliga verksamhet.

För rena värmeenheter eller kraftvärmeenheter ska endast bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som används av enheten själv (egenförbrukad värme) redovisas. Bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som säljs, eller för elproduktion, bör redovisas under tillämplig omvandlingssektor.

2.6.2   TRANSPORTSEKTORN

Energi som används inom all slags transportverksamhet, oavsett inom vilken Nace-kategori (näringsgren) verksamheten äger rum. Bränslen som används för uppvärmning och belysning av järnvägsstationer, busstationer, fartygshamnar och flygplatser bör redovisas under Företagstjänster och offentliga tjänster och inte i transportsektorn.

2.6.2.1   Järnväg

Mängden bränsle som används vid järnvägstrafik, inklusive industrispår och järnvägstransport som utgör en del av ett trafiknät i städer och förorter (t.ex. tåg, spårvagnar och tunnelbanor).

2.6.2.1.1   Höghastighetsjärnväg

Energi som förbrukas av tåg som trafikerar linjer där hastigheten kan överstiga 200 km/tim.

2.6.2.1.2   Konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid järnvägstrafik utom höghastighetsjärnväg, tunnelbana och spårvagn.

2.6.2.1.2.1   Passagerartrafik på konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid transport av passagerare med järnvägstrafik, vilket innebär förflyttning av passagerare med hjälp av järnvägsfordon mellan platsen för påstigning och platsen för avstigning. Passagerare avser varje person, utom ombordpersonal, som reser med ett järnvägsfordon.

2.6.2.1.2.2   Godstransport på konventionell järnväg

Energi som förbrukas vid transport av varor med järnvägstrafik, vilket avser förflyttning av varor med hjälp av järnvägsfordon mellan platsen för lastning och platsen för lossning.

2.6.2.1.3   Tunnelbana och spårvagn

Energi som förbrukas av tunnelbana, spårvagn, snabbspårväg och andra typer av högbana, monorail eller tunnelbana.

2.6.2.2   Inhemsk sjöfart

Mängden bränsle som levereras till fartyg, oavsett flagg, som inte bedriver internationell sjöfart (se internationell bunkring). Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet.

2.6.2.3   Väg

Mängden bränsle som används i vägfordon. Här ingår bränsle som förbrukas av jordbruksfordon på landsväg och smörjmedel för användning i vägfordon.

Här ingår inte energi som förbrukas i stationära motorer (se Andra sektorer), för traktorer som inte används på landsväg (se Jordbruk), militär användning för vägfordon (se Andra sektorer —Ej redovisat på annat håll), bitumen som används som vägbeläggning samt energi som förbrukas i motorer på byggarbetsplatser (se Industri, delsektor Byggverksamhet).

2.6.2.3.1   Tunga fordon som transporterar gods

Mängden bränsle som används i lastbilar med en lastkapacitet på över 3,5 ton för godstransport (fordon av kategorierna N2 och N3 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.2   Kollektivtrafik

Mängden bränsle som används i stora fordon med passagerare, t.ex. bussar eller stora skåpbilar (fordon av kategorierna M2 och M3 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.3   Bilar och skåpbilar

Mängden bränsle som används i små fordon, t.ex. bilar eller skåpbilar, för transport av passagerare eller varor (fordon av kategorierna N1 och M1 enligt den europeiska klassificeringen av fordonskategori baserat på Uneces normer).

2.6.2.3.4   Övrig vägtransport

Mängden bränsle som används i alla typer av vägtransport utom tunga fordon som transporterar gods, kollektivtrafik samt bilar och skåpbilar.

2.6.2.4   Transport i rörsystem

Mängden bränsle som används som energi för att stödja driften av rörsystem som transporterar gaser, vätskor, suspensioner och andra varor. Här ingår energi som används för pumpstationer och underhåll av rörsystemet. Här ingår inte energi som används för rördistribution av naturgas eller tillverkad gas, hetvatten eller ånga från distributören till slutanvändarna (ska redovisas under Energisektorn), energi som används för slutdistribution av vatten till hushåll, industrier, handel och andra användare (ska redovisas under Företagstjänster och offentliga tjänster) samt förluster under transporten mellan distributören och slutanvändarna (ska redovisas som Distributionsförluster).

2.6.2.5   Inhemsk luftfart

Mängden bränsle som levereras till luftfartyg för inhemsk luftfart. Här ingår bränsle som används för andra syften än luftfart, t.ex. motorprovning i provbänk. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår långa resor mellan två flygplatser i ett land med utomeuropeiska territorier. Här ingår inte bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Transport) och militär användning av flygbränsle (ska redovisas under Ej redovisat på annat håll – Annat).

2.6.2.6   Ej redovisat på annat håll – Transport

Mängden bränsle som används för transporter och som inte redovisats på annat håll. Här ingår bränsle som flygbolag använder för sina vägfordon och bränsle som används i hamn för lossning av fartyg, t.ex. med kran. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.6.3   ANDRA SEKTORER

Den här kategorin omfattar bränslemängder som används inom sektorer som inte anges särskilt eller som inte ingår i omvandling, energi, industri eller transport.

2.6.3.1   Företagstjänster och offentliga tjänster

Mängden bränsle som förbrukas av företag och kontor i offentlig och privat sektor. Nace-huvudgrupperna 33, 36, 37, 38, 39, 45, 46, 47, 52, 53, 55, 56, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 84 (utom undergrupp 84.22), 85, 86, 87, 88, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96 och 99. Bränslen som används för uppvärmning och belysning av järnvägsstationer, busstationer, fartygshamnar och flygplatser bör redovisas i denna kategori. Här ingår bränslen som används för all annan verksamhet än transporter i Nace-huvudgrupperna 49, 50 och 51.

2.6.3.2   Hushåll

Mängden bränsle som förbrukas av alla hushåll, även hushåll med anställda. Nace-huvudgrupperna 97 och 98.

Följande särskilda definitioner gäller för hushållssektorn:

Med hushåll avses en person som bor ensam, en familj, eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på hushållsräkningar och andra nödvändiga levnadskostnader. Hushållssektorn är således samtliga hushåll i ett visst land.

Inrättningar där man kan vistas stadigvarande (t.ex. fängelser) eller tillfälligt (t.ex. sjukhus), bör inte tas med eftersom de omfattas av förbrukning inom tjänstesektorn. Energi som används inom transportverksamhet bör redovisas inom transportsektorn och inte i hushållssektorn.

Energiförbrukning som hänger samman med väsentlig ekonomisk verksamhet som bedrivs av hushåll bör inte heller räknas med i hushållens totala energiförbrukning. Sådan verksamhet omfattar jordbruksrelaterad näringsverksamhet på små gårdar och annan näringsverksamhet som bedrivs på hushållets adress och bör redovisas i tillämplig sektor för slutlig förbrukning.

2.6.3.2.1   Rumsuppvärmning

Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av utrymmen inne i bostaden.

2.6.3.2.2   Rumskylning

Denna energitjänst avser användning av energi till kylning av utrymmen i bostaden genom en kylanläggning och/eller ett kylaggregat.

Fläktar, ventilatorer och andra apparater som inte är kopplade till något kylaggregat räknas inte med i det här avsnittet, utan bör redovisas i avsnittet Belysnings- och elartiklar.

2.6.3.2.3   Vattenuppvärmning

Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av vatten till rinnande varmvatten, bad, rengöring och andra användningsområden utom matlagning.

Uppvärmning av simbassänger ingår inte, utan bör redovisas i avsnittet Annan slutanvändning.

2.6.3.2.4   Matlagning

Denna energitjänst avser användning av energi för tillagning av mat.

Hushållsapparater för matlagning (mikrovågsugnar, vattenkokare, kaffebryggare osv.) räknas inte med, utan bör redovisas i avsnittet Belysnings- och elartiklar.

2.6.3.2.5   Belysnings- och elartiklar (endast elektricitet)

Användning av elektricitet till belysningsartiklar och andra elartiklar i en bostad, som inte ingår i någon annan slutanvändning.

2.6.3.2.6   Annan slutanvändning

All annan energiförbrukning i hushåll som t.ex. användning av energi till utomhusaktiviteter och andra aktiviteter som inte ingår i ovannämnda fem områden för slutanvändning av energi (t.ex. gräsklippare, uppvärmning av simbassänger, terrassvärmare, utomhusgrillar och bastur).

2.6.3.3   Jordbruk

Mängden bränsle som förbrukas av användare inom jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill: Nace-huvudgrupp 01.

2.6.3.4   Skogsbruk

Mängden bränsle som förbrukas av användare inom skogsbruk: Nace-huvudgrupp 02.

2.6.3.5   Fiske

Mängden bränsle som levereras för fiske i sjöar, kustvatten och öppet hav. Fiske bör omfatta bränsle som levereras till fartyg, oavsett flagg, som har bunkrat i landet (internationellt fiske ingår) och energi som förbrukas i fiskenäringen. Nace-huvudgrupp 03.

2.6.3.6   Ej redovisat på annat håll – Annat

Mängden bränsle som används för verksamhet som inte ingår på annat håll (t.ex. Nace-undergrupp 84.22). Denna kategori inkluderar militär bränsleförbrukning för mobil och stationär förbrukning (t.ex. fartyg, luftfartyg, vägfordon och energiförbrukning i kaserner), oavsett om bränsleleveransen är avsedd för det aktuella landets militära styrkor eller ett annat lands militära styrkor. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

3.    PRODUKTER

3.1    Kol (fasta fossila bränslen och tillverkade gaser)

3.1.1   STENKOL

Stenkol är ett produktaggregat som är lika med summan av antracit, kokskol och annat bituminöst kol.

3.1.2   ANTRACIT

Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000  kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.3   KOKSKOL

Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks (koksugnskoks) lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 24 000  kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.4   ANNAT BITUMINÖST KOL

Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000  kJ/kg på askfri men fuktig bas.

3.1.5   BRUNKOL

Brunkol är ett produktaggregat som är lika med summan av subbituminöst kol och lignit.

3.1.6   SUBBITUMINÖST KOL

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 20 000  kJ/kg och 24 000  kJ/kg innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

3.1.7   LIGNIT

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 20 000  kJ/kg och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

3.1.8   PATENTBRÄNSLE

Ett sammansatt bränsle tillverkat av stenkolsstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.

3.1.9   KOKSUGNSKOKS

Den fasta produkt som erhålls vid förkolning av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i järn- och stålindustrin som energikälla och kemiskt agens.

Koksstybb och gjuterikoks ska redovisas i denna kategori.

Halvkoks (en fast produkt som erhålls från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas i denna kategori. Halvkoks används som bränsle för uppvärmning eller av omvandlingsanläggningen själv.

Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit.

3.1.10   GASKOKS

Biprodukt av stenkol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.

3.1.11   STENKOLSTJÄRA

Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Stenkolstjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”).

3.1.12   BRUNKOLSBRIKETTER

Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit eller subbituminöst kol som produceras genom brikettering under högt tryck utan tillsats av bindemedel, innehållande torkat damm och pulver av lignit.

3.1.13   TILLVERKADE GASER

Tillverkade gaser är ett produktaggregat som är lika med summan av gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser.

3.1.14   GASVERKSGAS

Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, restbränsleolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, inklusive blandning med naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet. Mängden gas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser till gasverksgas bör redovisas som framställning av gasverksgas.

3.1.15   KOKSUGNSGAS

Koksugnsgas är en gas som erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnskoks för produktion av järn och stål.

3.1.16   MASUGNSGAS

Masugnsgas produceras genom förbränning av koks i masugnar i järn- och stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den.

3.1.17   ANDRA ÅTERVUNNA GASER

Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas. Mängden återvunnet bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde. Omfattar även tillverkade gaser som inte nämns ovan, t.ex. brännbara gaser som härrör från fast kol och som tillvaratagits vid tillverkning och kemiska processer som inte nämns någon annanstans.

3.1.18   TORV

Torv är en brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv omfattar även stycketorv och frästorv. Torv som används för andra syften än energi ingår inte.

3.1.19   TORVPRODUKTER

Produkter som exempelvis torvbriketter som direkt eller indirekt härletts från stycketorv och frästorv.

3.1.20   OLJESKIFFER OCH OLJESAND

Oljeskiffer och oljesand är sedimentära bergarter som innehåller organiskt material i form av kerogen. Kerogen är ett vaxartat, kolväterikt material som betraktas som ett förstadium till petroleum. Oljeskiffer kan brännas direkt eller bearbetas genom upphettning för att utvinna skifferolja. Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning bör redovisas som andra kolväten under petroleumprodukter.

3.2    Naturgas

3.2.1   NATURGAS

Naturgas omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan, oberoende av utvinningsmetod (konventionell eller icke-konventionell). Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras tillsammans med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas). Naturgas omfattar inte biogas eller tillverkade gaser. Överföring av dessa produkter till naturgasnätet ska redovisas separat från naturgas. Naturgas omfattar kondenserad naturgas (LNG) och komprimerad naturgas (CNG).

3.3    El och värme

3.3.1   EL

El avser överföringen av energi genom det fysikaliska fenomenet med elektriska laddningar och deras effekter i vila och i rörelse. All el som används, framställs och förbrukas ska redovisas, även el utanför nätet och egenförbrukad el. El utanför nätet framställs av installationer som inte är anslutna till elnätet ur ett produktionsperspektiv. Installationen får inte tillföra el till nätet. Egenförbrukad el är el som förbrukas av producenten innan den tillförs till nätet.

3.3.2   VÄRME (UTVUNNEN VÄRME)

Med värme avses den energi som erhålls från materiens beståndsdelars translations-, rotations- och vibrationsrörelse, samt förändringar i dess fysikaliska form. All värme som produceras, utom värme som egenproducenter producerar för eget bruk och som inte sålts, ska redovisas, medan alla andra former av värme ska redovisas som användning av de produkter med vilka värmen producerades.

3.4    Olja (råolja och petroleumprodukter)

3.4.1   RÅOLJA

Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung som består av en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och normal temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet. Mängden bör redovisas oberoende av utvinningsmetod (konventionell eller icke-konventionell). Råolja omfattar inte NGL.

3.4.2   FLYTANDE GAS (NGL)

NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. NGL omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och högre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).

3.4.3   INSATSVAROR TILL RAFFINADERIER

Insatsvaror till raffinaderier är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).

3.4.4   TILLSATSER/OXYGENATER

Tillsatser är andra föreningar än kolväten som tillsätts eller blandas med en petroleumprodukt för att ändra dess egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.). I tillsatser ingår oxygenater (såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom metyl-tertiär-butyleter (MTBE), etyl-tertiär-butyleter (ETBE), tertiär amylmetyleter (TAME)), estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester) samt kemiska föreningar (t.ex. tetrametylbly (TML), tetraetylbly (TEL) och tensider). Mängden tillsatser/oxygenater (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska föreningar) som redovisas i denna kategori bör avse den mängd som blandas i bränslen eller för bränsleanvändning. Denna kategori omfattar biobränslen som blandats med flytande fossila bränslen.

3.4.5   BIOBRÄNSLEN I TILLSATSER/OXYGENATER

Mängden flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser blandade flytande biobränslen och omfattar endast den del som det flytande biobränslet utgör, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas. Här ingår inga flytande biobränslen som inte blandats.

3.4.6   ANDRA KOLVÄTEN

Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning, produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin, emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion); oljeskiffer ingår inte, men däremot skifferolja (sekundär produkt).

3.4.7   PETROLEUMPRODUKTER

Petroleumprodukter är ett produktaggregat som är lika med summan av raffinaderigas, etan, gasol (LPG), nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annan fotogen, gasolja/dieselolja, eldningsolja, lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter.

3.4.8   RAFFINADERIGAS

Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserade gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.

3.4.9   ETAN

Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.

3.4.10   GASOL (LPG)

LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.

3.4.11   NAFTA

Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet. Nafta innehåller ämnen med ett kokpunktsintervall på 30–210 °C eller en del av detta intervall.

3.4.12   MOTORBENSIN

Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten med ett kokpunktsintervall på 35–215 °C. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar. Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin. Motorbensin är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biobensin (biobensin i motorbensin) och annan bensin än biobensin.

3.4.12.1   Blandad biobensin (biobensin i motorbensin)

Biobensin som blandats i motorbensin.

3.4.12.2   Annan bensin än biobensin

Den återstående delen av motorbensin – motorbensin utom blandad biobensin (detta är huvudsakligen motorbensin av fossilt ursprung).

3.4.13   FLYGBENSIN

Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på –60 °C och vanligen ett kokpunktsintervall på 30–180 °C.

3.4.14   JETBRÄNSLE AV BENSINTYP (JETBRÄNSLE AV NAFTATYP ELLER JP4)

Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100–250 °C. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa.

3.4.15   JETBRÄNSLE AV FOTOGENTYP (FLYGFOTOGEN)

Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunktsintervall på 150–300 °C (normalt inte över 250 °C) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av Internationella luftfartsförbundet. Här ingår blandningsämnen för fotogen. Jetbränsle av fotogentyp är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biofotogen (biofotogen i jetbränsle av fotogentyp) och flygfotogen som inte är biofotogen.

3.4.15.1   Blandad biofotogen (biofotogen i jetbränsle av fotogentyp)

Biofotogen som blandats i jetbränsle av fotogentyp.

3.4.15.2   Flygfotogen som inte är biofotogen

Den återstående delen av jetbränsle av fotogentyp – jetbränsle av fotogentyp utom blandad biofotogen (detta är huvudsakligen jetbränsle av fotogentyp av fossilt ursprung).

3.4.16   ANNAN FOTOGEN

Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunktsintervall är 150–300 °C.

3.4.17   GASOLJA/DIESELOLJA (DESTILLERAD ELDNINGSOLJA)

Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180–380 °C. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde. I gasolja/dieselolja ingår landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer i bilar och lastbilar. Gasolja/dieselolja omfattar även lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380–540 °C som används som insatsvaror i petrokemisk industri. Gasolja/dieselolja är ett produktaggregat som är lika med summan av blandad biodiesel (biodiesel i gasolja/dieselolja) och annan gasolja/dieselolja än biodiesel.

3.4.17.1   Blandad biodiesel (biodiesel i gasolja/dieselolja)

Biodiesel som blandats i gasolja/dieselolja.

3.4.17.2   Annan gasolja/dieselolja än biodiesel

Den återstående delen av gasolja/dieselolja – gasolja/dieselolja utom blandad biodiesel (detta är huvudsakligen gasolja/dieselolja av fossilt ursprung).

3.4.18   ELDNINGSOLJA (TJOCK ELDNINGSOLJA)

Alla (tjocka) restbränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 °C. Flampunkten ligger alltid över 50 °C och densiteten är alltid över 0,90 kg/l. Eldningsolja är ett produktaggregat som är lika med summan av lågsvavlig respektive högsvavlig eldningsolja.

3.4.18.1   Lågsvavlig eldningsolja

Eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 0,5 %.

3.4.18.2   Högsvavlig eldningsolja

Eldningsolja med en svavelhalt på 0,5 % eller mer.

3.4.19   LACKNAFTA OCH INDUSTRIBENSIN

Med lacknafta och industribensin avses raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. Här ingår industribensin (lätta oljor med kokpunktsintervall på 30–200 °C med 7–8 kvaliteter industribensin beroende på gränsen i kokpunktsintervallet – kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 °C) – och lacknafta (industribensin med en flampunkt på över 30 °C och med ett kokpunktsintervall på 135–200 °C).

3.4.20   SMÖRJMEDEL

Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter. De används främst för att minska friktionen mellan belastade ytor. Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.

3.4.21   BITUMEN

Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atmosfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial. Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.

3.4.22   PARAFFINVAXER

Mättade alifatiska kolväten. De är restprodukter som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur av varierande grovlek beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 °C.

3.4.23   PETROLEUMKOKS

Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller fluid förkoksning. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”. Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.

3.4.24   ANDRA PRODUKTER

Alla andra produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel. Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.

3.5    Förnybar energi och avfall

3.5.1   VATTENKRAFT

Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlad till el i vattenkraftverk. Vattenkraft är ett produktaggregat som är lika med summan av rena vattenkraftverk, kombinerade vattenkraftverk och rena pumpkraftverk.

3.5.1.1   Rena vattenkraftverk

Vattenkraftverk som endast använder direkt naturlig vattentillrinning och inte har någon pumpkapacitet (för att pumpa vattnet upp till en högre liggande reservoar).

3.5.1.2   Kombinerade vattenkraftverk

Vattenkraftverk med naturlig vattentillrinning till en övre reservoar där hela eller delar av utrustningen kan användas för att pumpa upp vattnet, och den el som alstras är en följd av både den naturliga vattentillrinningen och vatten som tidigare pumpats upp till reservoaren.

3.5.1.2.1   Varav pumpkraft

Detta är den el som alstras i kombinerade vattenkraftverk vid pumpdrift (från vatten som tidigare pumpats upp till en övre reservoar).

3.5.1.3   Rena pumpkraftverk

Vattenkraftverk där den övre reservoaren inte har någon naturlig vattentillrinning (bortsett från nederbörd i form av regn och snö), utan där den stora merparten av vattnet som alstrar el tidigare pumpats upp.

3.5.2   JORDVÄRME

Energi tillgänglig som värme som avges från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga, utom omgivningsvärme upptagen av markvärmepumpar. Geotermisk energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas.

3.5.3   SOLENERGI

Solenergi är ett produktaggregat som är lika med summan av solcellsenergi och solvärme.

3.5.3.1   Solcellsenergi

Solljus som omvandlas till el i solceller som alstrar el när de exponeras för ljus. All producerad el ska redovisas (även produktion i liten skala och anläggningar utanför nätet).

3.5.3.1.1   Takmonterade

Här redovisas den mängd energi som produceras av solcellspaneler på byggnader vars huvudsyfte är något annat än energiproduktion. Det omfattar även byggnadsintegrerade solcellssystem där solcellspanelerna sitter på någon annan del av byggnaden än på taket. Solcellspaneler ska inte betraktas som takmonterade om de är placerade på en stor yta på marken och exempelvis tar upp extra utrymme (t.ex. jordbruksmark).

3.5.3.1.2   Energi utanför nätet

Här redovisas energi utanför nätet enligt bilaga A punkt 3.3.1.

3.5.3.2   Solvärme

Värme från solstrålning som utnyttjas för energiändamål. Detta omfattar t.ex. soldrivna termoelektriska anläggningar och aktiva system för produktion av tappvarmvatten eller för uppvärmning av byggnader. Energiproduktionen är den värme som är tillgänglig för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Solenergi som upptas av passiva system för uppvärmning, nedkylning och belysning av byggnader ska inte räknas med, utan endast solenergi i förbindelse med de aktiva systemen.

3.5.4   TIDVATTENENERGI, VÅGENERGI, HAVSENERGI

Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.

3.5.5   VINDKRAFT

Vindens rörelseenergi som utnyttjas för elproduktion i vindturbiner. Vindkraft är ett produktaggregat som är lika med summan av landbaserad respektive havsbaserad vindkraft.

3.5.5.1   Landbaserad vindkraft

Elproduktion med vindkraft på land (inklusive sjöar och andra vattendrag i inlandet).

3.5.5.2   Havsbaserad vindkraft

Elproduktion till havs (eller t.ex. på konstgjorda öar). När det gäller vindkraft till havs utanför det berörda territoriets territorialvatten bör alla anläggningar belägna i ett lands exklusiva ekonomiska zon räknas med.

3.5.6   INDUSTRIAVFALL (EJ FÖRNYBART)

Redovisa industriellt avfall som inte är förnybart och som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Avfall som förbränns utan någon energiåtervinning ingår inte. Förnybart industriavfall bör redovisas i den kategori biobränsle som bäst motsvarar det.

3.5.7   KOMMUNALT AVFALL

Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn (på det hela taget allt avfall som liknar hushållsavfall) som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Avfall som förbränns utan någon energiåtervinning ingår inte. Kommunalt avfall är ett produktaggregat som är lika med summan av förnybart kommunalt avfall och icke förnybart kommunalt avfall.

3.5.7.1   Förnybart kommunalt avfall

Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.

3.5.7.2   Ej förnybart kommunalt avfall

Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.

3.5.8   BIOBRÄNSLEN

Biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av fasta biobränslen, biogas och flytande biobränslen. Biobränslen som används för andra syften än energi ingår inte i energistatistiken (t.ex. virke som används för byggverksamhet eller till möbler, biosmörjmedel som används som smörjmedel för motorer och biobitumen som används som vägbeläggning).

3.5.8.1   Fasta biobränslen

Omfattar fast organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung (även kallat biomassa) som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Fasta biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av träkol, brännved, virkesavfall och biprodukter, svartlut, bagass, animaliskt avfall, annat vegetabiliskt material och växtavfall samt förnybart industriavfall.

3.5.8.1.1   Träkol

Träkol är ett bränsle som framställts från fasta biobränslen – den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.

3.5.8.1.2   Brännved, virkesavfall och biprodukter

Brännved (i form av stockar, kvistar, pelletar eller flis) från naturskogar, brukade skogar eller enstaka träd. Här ingår virkesavfall som används som bränsle och där den ursprungliga virkessammansättningen är bevarad, liksom träpelletar. Träkol och svartlut omfattas inte. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.2.1   Träpelletar

Träpelletar är en cylinderformad produkt som formats genom sammanpressning av virkesavfall.

3.5.8.1.3   Svartlut

Energi från alkalisk avlut som erhålls från kokarna vid framställningen av sulfat eller sodamassa för papperstillverkning. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.4   Bagass

Bränsle som erhålls från de fibrer som återstår vid extraktion av saft vid bearbetning av sockerrör. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.5   Animaliskt avfall

Energi från djurspillning samt kött- och fiskrester som i torkad form används direkt som bränsle. Avfall som används i anläggningar för anaerob jäsning ingår inte. Gasformiga bränslen från sådana anläggningar ingår i kategorin Biogas. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.6   Annat vegetabiliskt material och växtavfall

Biobränslen som inte redovisas någon annanstans; här ingår strå, grönsaksskal, jordnötsskal, beskärningsrester, olivrestprodukter och annat avfall som härrör från skötsel, beskärning och bearbetning av växter. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.1.7   Förnybart industriavfall

Fast förnybart industriavfall som förbränns direkt vid särskilda anläggningar för nyttiga energiändamål (t.ex. – men inte uteslutande – naturgummiinnehållet i kasserade däck eller naturfiberinnehållet i textilavfall – från avfallskategorierna 07.3 respektive 07.6 i förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik). Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

3.5.8.2   Biogas

Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa eller genom termiska processer för omvandling av biomassa, däribland biomassa i avfall. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Biogas är ett produktaggregat som är lika med summan av deponigas, rötslamsgas, annan biogas från anaerob nedbrytning och biogas från termiska processer.

3.5.8.2.1   Deponigas

Biogas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av avfall i deponier.

3.5.8.2.2   Rötslamsgas

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam.

3.5.8.2.3   Annan biogas från anaerob nedbrytning

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri.

3.5.8.2.4   Biogas från termiska processer

Biogas som framställs genom termiska processer för omvandling av biomassa (förgasning eller pyrolys).

3.5.8.3   Flytande biobränslen

I denna kategori ingår samtliga flytande bränslen av naturligt ursprung (t.ex. framställt från biomassa och/eller biologiskt nedbrytbart avfall), som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för flytande bränslen av fossilt ursprung. De mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör inbegripa mängden rent biobränsle som inte blandats med fossila bränslen. När det gäller import och export av flytande biobränslen är endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) relevant; handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas i kategorin för oljeprodukter. Här ska endast flytande biobränslen som används för energiändamål redovisas – antingen de förbränns direkt eller blandas med fossila bränslen. Flytande biobränslen är ett produktaggregat som är lika med summan av biobensin, biodiesel, biofotogen och andra flytande biobränslen.

3.5.8.3.1   Biobensin

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för motorbensin av fossilt ursprung.

3.5.8.3.1.1   Bioetanol

Etanol som en del av biobensin.

3.5.8.3.2   Biodiesel

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för gasolja/dieselolja av fossilt ursprung.

3.5.8.3.3   Biofotogen

Flytande biobränslen som lämpar sig för blandning med eller som ersättning för flygfotogen av fossilt ursprung.

3.5.8.3.4   Andra flytande biobränslen

Flytande biobränslen som inte ingår i någon av de tidigare kategorierna.

3.5.9   OMGIVNINGSVÄRME

Värmeenergi med lämplig temperatur utvinns (upptas) med hjälp av värmepumpar som behöver el eller annan hjälpenergi för att fungera. Denna värmeenergi kan lagras i omgivningsluften, under den fasta jordytan eller i ytvatten. Värden bör redovisas genom användning av samma metod som används för att redovisa värmeenergi som utvinns med värmepumpar enligt direktiv 2009/28/EG och direktiv (EU) 2018/2001, men alla värmepumpar ska ingå oberoende av prestanda.

3.6    Vätgas

Vätgas som används som insatsvara, bränsle, energibärare eller energilagring ska redovisas. Vätgas ska redovisas, även den som är egenproducerad och egenförbrukad. Vätgas som förekommer i blandningar ska inte redovisas om den inte har utvunnits (separerats) för förbrukning som energi eller för annan användning än för energi.

BILAGA B

ÅRLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.

Om inte annat anges gäller följande bestämmelser all uppgiftsinsamling som behandlas i denna bilaga:

I bilaga A förklaras termer som inte förklaras i denna bilaga.

1.    FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER

1.1    Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.1 Kol (fasta fossila bränslen och tillverkade gaser) i bilaga A.

1.2    Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

Denna rubrik består av två delar:

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv samt oljeskiffer och oljesand.

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv samt oljeskiffer och oljesand.

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv, oljeskiffer och oljesand.

Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings- och energisektorerna.

Nace-huvudgrupperna 20 och 21; annan användning av kol än för energi omfattar användning som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.

Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.

Annan användning än för energi inom Företagstjänster och offentliga tjänster, Hushåll, Jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för följande aggregat:

1.3    Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton), utom för tillverkade gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser), där den redovisade mängden ska anges i enheten TJ baserat på bruttovärmevärde.

Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

1.4    Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2.    NATURGAS

2.1    Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av naturgas.

2.2    Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för naturgas:

Mängder i tillförselsektorn ska redovisas uttryckt i volym- och energienheter samt ska inbegripa brutto- och nettovärmevärden.

Här ingår produktion till havs.

Naturgas som produceras tillsammans med råolja.

Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.

Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.

Ingående och utgående lager bör redovisas separat som lager på det nationella territoriet respektive lager som förvaras utomlands. Med lager avses volymen gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst.

Här ingår återvinningsbar naturgas som lagras i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagrad kondenserad naturgas. Buffertgas bör inte medräknas. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen. Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

Här bör både den totala mängden naturgas och andel därav som utgörs av LNG redovisas efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.

Ska redovisas separat som lageranläggningar för gas i gasform och LNG-terminaler (som ska delas upp ytterligare i importterminaler för LNG respektive exportterminaler för LNG).

Namn på den plats där lageranläggningen eller LNG-terminalen är belägen.

Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, akvifer, saltgruva e.d.

För lageranläggningar för gas i gasform: total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln.

För LNG-terminaler: total gaslagringskapacitet uttryckt i gas i gasform-ekvivalent.

Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret, vilket motsvarar den maximala uttagskapaciteten.

Återförgasningskapaciteten ska redovisas för importterminaler och förvätskningskapaciteten för exportterminaler.

2.3    Måttenheter

Mängden naturgas bör redovisas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet. Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Värmevärden bör anges i kJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Effektiv kapacitet bör anges i 106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

Topputmatning, återförgasnings- och förvätskningskapacitet bör anges i 106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

3.    EL OCH VÄRME

3.1    Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar värme och el.

3.2    Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat bör redovisas för värme och el om inte annat anges.

Följande särskilda definitioner gäller för de aggregat för el och värme som diskuteras i detta kapitel:

Aggregaten 3.2.1.1–3.2.1.11 ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för rena elenheter, värmeenheter och kraftvärmeenheter, separat där så är tillämpligt. För bruttoel som produceras i kraftvärmeenheter bör underkategorin Varav i full kraftvärmedrift redovisas. För nettovärme som produceras i kraftvärmeenheter bör en separat post redovisas för egenförbrukad värme.

Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.

Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner. Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, som bör redovisas som värme producerad från respektive bränsle.

För 3.2.2.1 och 3.2.2.2 bör mängderna överensstämma med de värden som redovisats för aggregaten 3.2.1.1–3.2.1.11.

Mängden el betraktas som importerad eller exporterad när den har passerat ett lands politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land bör mängden redovisas både som import och export.

Se förklaringen under punkt 3.2.2.3 Import.

Slutlig energiförbrukning och slutlig förbrukning för annat än energi bör redovisas separat för följande aggregat.

Här ingår inte anläggningars egenförbrukning för magasinpumpning, värmepumpar och elektriska ångpannor.

Import och export av mängder el och värme ska redovisas uppdelat på ursprungsland respektive bestämmelseland. Se förklaringen under punkt 3.2.2.3 Import.

För följande anläggningar eller verksamheter bör egenproducenters nettoelproduktion och nettovärmeproduktion redovisas separat för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter:

Total nettoelproduktion och den egenförbrukade andelen (utan uppdelning i huvudverksamhetsproducent och egenproducent) ska redovisas separat för hushåll, företagstjänster, offentliga tjänster, energisektorn, industrisektorn och andra sektorer för följande bränslegrupper:

Bruttomängden producerad el, värme som sålts och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi från de bränslen som förtecknas nedan ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. För dessa två producenttyper ska bruttoproduktionen av el och värme redovisas separat för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter där så är tillämpligt.

Kapaciteten bör redovisas per den 31 december det år uppgifterna avser och för de bränslen som anges nedan. Här ingår elkapaciteten för både rena elenheter och kraftvärmeenheter. Största nettoelkapacitet ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Det är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt över en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med hela anläggningen i drift vid anslutningspunkten till nätet.

Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggning med ett eller flera bränslen som anges nedan. System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på lämpliga individuella bränslekategorier. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för varje kategori av anläggning med flera bränslen.

Nyinstallerad kapacitet är den största nettoelkapaciteten hos de produktionsenheter som tas i drift under referensåret. Avvecklad kapacitet är den största nettoelkapaciteten som inte längre är i drift under referensåret.

För alla bränslen som anges i punkterna 3.2.13 och 3.2.14 bör den nyinstallerade och den avvecklade kapaciteten redovisas för referensåret.

Lagringskapaciteten eller energikapaciteten hos ett batteri är den totala energimängden som kan lagras i batteriet. Den nominella kapaciteten är den längsta urladdningstiden som batteriet kan ha från fulladdning. Informationen nedan bör redovisas för batterier som är anslutna till elnätet och som används i lagrings- eller balanseringssyfte. Endast batterier med en lagringskapacitet på minst 1 MWh och endast utbyten med elnätet behöver redovisas.

Varje indelning ovan bör delas in i följande storleksgrupper av lagringskapacitet:

3.3    Måttenheter

El bör redovisas i GWh (gigawattimmar), värme i TJ (terajoule) och kapacitet i MW (megawatt). Batteriers lagringskapacitet bör redovisas i MWh och batteriers nominella kapacitet bör redovisas i MW.

Om andra bränslen behöver redovisas anges de tillämpliga fastställda enheterna i de relevanta kapitlen i denna bilaga.

4.    OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

4.1    Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 Olja (råolja och petroleumprodukter) i bilaga A.

4.2    Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat bör redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1   TILLFÖRSEL AV RÅOLJA, NGL, INSATSVAROR TILL RAFFINADERIER, TILLSATSER OCH ANDRA KOLVÄTEN

Följande aggregat bör redovisas för råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderier, tillsatser/oxygenater, biobränslen i tillsatser/oxygenater samt andra kolväten:

Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier och biobränslen.

Ej tillämpligt för råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderier.

Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

Här ingår mängden råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, medan insatsvaror till raffinaderier och färdiga produkter bör redovisas efter det sista avsändningslandet. Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerat naturgaskondensat och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin. Anm.: Handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör inte redovisas här. Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager bör inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.

Anmärkningen om import (4.2.1.5) gäller även för export.

Uppmätta mängder som insats i raffinaderier

Differensen mellan observerad insats i raffinaderier och bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppstå under destillationsprocesserna på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

4.2.2   TILLFÖRSEL AV OLJEPRODUKTER

Nedanstående aggregat gäller för färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin och andelen biobensin därav, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp och andelen biofotogen därav, annan fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter.

Bränslen som förbrukas vid raffinaderiproduktion av el och värme som säljs bör också ingå i denna kategori.

Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i lager och lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

4.2.3   TILLFÖRSEL TILL DEN PETROKEMISKA INDUSTRIN

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier eller blandningsanläggningar) till den inhemska marknaden.

Mängden olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.

Mängden olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängden olja som används som bränsle.

4.2.4   OMVANDLINGSSEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.5   ENERGISEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.6   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.9   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

Såväl mängderna vid energianvändning som vid annan användning än för energi ska redovisas.

4.2.10   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Anmärkningen om import i 4.2.1.5 gäller även här.

4.2.11   RAFFINADERIKAPACITET

Redovisa landets totala raffinaderikapacitet och årskapaciteten fördelad på raffinaderier i tusen ton per år. Följande uppgifter bör lämnas in:

4.3    Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton). Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

4.4    Undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i avsnitt 4.2.9 (Slutlig energiförbrukning – Andra sektorer); endast de totala värdena bör uppges. Cypern har även undantag från kravet att redovisa annan användning än för energi enligt avsnitten 4.2.4 (Omvandlingssektorn), 4.2.5 (Energisektorn), 4.2.7 (Industrisektorn), 4.2.7.2 (Industrisektorn – Kemisk och petrokemisk industri), 4.2.8 (Transportsektorn) och 4.2.9 (Andra sektorer).

5.   FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL

5.1    Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.5 Förnybar energi och avfall i bilaga A. Endast bränslemängder som används för energiändamål (t.ex. i el- och värmeproduktion, förbränning med energiåtervinning, som används i mobila motorer för transport och i stationära motorer) bör redovisas. De mängder förnybara energiprodukter som används för att ersätta fossila bränslen för andra ändamål än energi bör redovisas i avsnitt 5.2.9, men de bör inte inkluderas i övriga avsnitt i det här kapitlet. De förnybara produkter som inte har tagits fram för att ersätta fossila bränslen bör inte redovisas i avsnitt 5.2.9, t.ex. fasta biobränslen som används vid framställning av möbler och papper/kartong samt vid byggverksamhet, alkoholer som används i livsmedelsindustrin och bomulls-/naturfiber som används i textilindustrin. Inte heller passiv värmeenergi bör redovisas i kapitel 5 (t.ex. uppvärmning av byggnader med passiv solvärme).

5.2    Förteckning över aggregat

Om inte annat anges bör följande förteckning över aggregat redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt. Omgivningsvärme (värmepumpar) behöver endast redovisas för följande sektorer: Omvandling (endast för aggregat som avser värme som säljs), Energi (endast totalt, inga underkategorier), Industri totalt (endast totalt, inga underkategorier), Företagstjänster och offentliga tjänster, Hushåll samt Ej redovisat på annat håll – Annat. För omgivningsvärme (värmepumpar) bör underkategorierna Aerotermisk, Geotermisk och Hydrotermisk redovisas under inhemsk produktion. För var och en av dessa tre kategorier bör underkategorin Varav från värmepumpar med SPF över gränsvärdet redovisas. Gränsvärdet för SPF (årsvärmefaktor) bör stämma överens med direktiven 2009/28/EG och (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

5.2.1   BRUTTOPRODUKTION AV EL OCH VÄRME

Definitionerna i kapitel 3.2.1 är tillämpliga. Aggregaten 5.2.1.1–5.2.1.18 ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. För dessa två typer ska bruttoproduktionen av el och värme redovisas för rena elenheter, rena värmeenheter och kraftvärmeenheter, separat där så är tillämpligt.

Följande underkategorier för storlek bör redovisas för solcellsenergi:

För 5.2.1.5.1–5.2.1.5.3 bör underkategorierna ”takmonterade” och ”energi utanför nätet” redovisas. Kategorin ”energi utanför nätet” är obligatorisk endast om den utgör minst 1 % av solcellskapaciteten i respektive storlekskategori.

5.2.2   TILLFÖRSEL

5.2.3   OMVANDLINGSSEKTORN

5.2.4   ENERGISEKTORN

5.2.5   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

5.2.6   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

5.2.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

5.2.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

5.2.9   SLUTLIG FÖRBRUKNING – ANNAN ANVÄNDNING ÄN FÖR ENERGI

För följande punkter:

Slutlig förbrukning – annan användning än för energi bör redovisas för följande bränslegrupper:

Det första referensåret då uppgifterna i avsnitt 5.2.9 ska redovisas är 2024. Fram till referensåret 2027 kan endast sammanlagd ”slutlig förbrukning – annan användning än för energi” redovisas i stället för varje enskild post i punkterna 5.2.9.1–5.2.9.3. De mängder som redovisas i 5.2.9 bör inte inkluderas i 5.2.2–5.2.8.

5.2.10   STÖRSTA NETTOELKAPACITET

Kapacitet bör redovisas per den 31 december det år uppgifterna avser. Här ingår elkapaciteten för både rena elenheter och kraftvärmeenheter. Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt över en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med hela anläggningen i drift vid anslutningspunkten till nätet.

Följande underkategorier för storlek bör redovisas för solcellsenergi:

För 5.2.10.5.1–5.2.10.5.3 bör underkategorierna ”takmonterade” och ”energi utanför nätet” redovisas. Kategorin ”energi utanför nätet” är obligatorisk endast om den utgör minst 1 % av kapaciteten i respektive storlekskategori.

5.2.11   TEKNISKA EGENSKAPER

Total yta för installerade solfångare ska redovisas. Denna yta avser endast solfångare som används för produktion av solvärme, medan ytan för solfångare som används för att generera el inte behöver redovisas här (solcellsenergi och koncentrerad solenergi). Ytan för alla solfångare bör tas med: solfångare med eller utan glas, plana solfångare och vakuumrörsolfångare med en vätska eller luft som energibärare.

För alla punkter från och med 5.2.11.12 till och med 5.2.11.14.2 bör underkategorin Varav från värmepumpar med SPF över gränsvärdet redovisas. Gränsvärdet för SPF (årsvärmefaktor) bör stämma överens med direktiven 2009/28/EG och (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

5.2.12   PRODUKTION AV FASTA BIOBRÄNSLEN OCH BIOGAS

Den totala produktionen av fasta biobränslen (utom träkol) bör delas upp på följande bränslen:

Den totala produktionen av biogas bör delas upp på följande produktionsmetoder:

5.2.13   IMPORT EFTER URSPRUNGSLAND OCH EXPORT EFTER BESTÄMMELSELAND

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Gäller för biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel, andra flytande biobränslen och träpelletar.

5.3    Måttenheter

El ska redovisas i GWh (gigawattimmar), värme i TJ (terajoule) och elkapacitet i MW (megawatt)

Redovisade mängder ska anges i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärde, utom för träkol, biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel och andra flytande biobränslen som ska redovisas i kt (kiloton).

Värmevärden ska anges i MJ/t (megajoule per ton).

Ytan för solfångare ska anges i 1 000 m2.

Produktionskapaciteten ska anges i kt (kiloton) per år.

6.    ÅRLIG STATISTIK OM KÄRNENERGI

Följande uppgifter om civil användning av kärnenergi ska lämnas:

6.1    Förteckning över aggregat

6.1.1   ANRIKNINGSKAPACITET

Den årliga separationskapaciteten vid anrikningsanläggningar i drift (isotopseparation av uran).

6.1.2   PRODUKTIONSKAPACITET FÖR FÄRSKA BRÄNSLEELEMENT

Den årliga produktionskapaciteten vid bränslefabriker. MOX-bränslefabriker ingår inte.

6.1.3   PRODUKTIONSKAPACITETEN VID MOX-BRÄNSLEFABRIKER

Den årliga produktionskapaciteten vid MOX-bränslefabriker.

MOX är ett bränsle med en blandning av plutonium och uran (blandoxidbränsle).

6.1.4   PRODUKTION AV FÄRSKA BRÄNSLEELEMENT

Produktion av färdiga färska bränsleelement i kärnbränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte. MOX-bränslefabriker ingår inte heller.

6.1.5   PRODUKTION AV MOX-BRÄNSLEELEMENT

Produktion av färdiga färska bränsleelement i MOX-bränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte.

6.1.6   PRODUKTION AV KÄRNVÄRME

Den samlade mängden värme som genererats av kärnreaktorer för elproduktion eller andra tillämpningar.

6.1.7   GENOMSNITTLIG ÅRLIG UTBRÄNNING AV SLUTGILTIGT UTTAGNA BESTRÅLADE BRÄNSLEELEMENT

Beräknat genomsnitt för utbränningen av bränsleelement som slutgiltigt har tagits ut ur kärnreaktorer under det aktuella referensåret. Bränsleelement som tas ut tillfälligt och sannolikt kommer att sättas in igen ingår inte.

6.1.8   PRODUKTION AV URAN OCH PLUTONIUM VID UPPARBETNINGSANLÄGGNINGAR

Uran och plutonium som framställts vid upparbetningsanläggningar under referensåret.

6.1.9   UPPARBETNINGSANLÄGGNINGARNAS KAPACITET (URAN OCH PLUTONIUM)

Årlig upparbetningskapacitet för uran och plutonium.

6.2    Måttenheter

7.    VÄTGAS

Följande uppgifter om vätgas ska redovisas för första gången för referensåret 2024:

7.1    Förteckning över aggregat

7.1.1   TILLFÖRSEL

7.1.2   OMVANDLINGSSEKTORN

7.1.3   ENERGISEKTORN

7.1.4   ÖVERFÖRINGS- OCH DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER

7.1.5   SLUTLIG FÖRBRUKNING FÖR ANNAT ÄN ENERGI – INDUSTRISEKTORN

7.1.6   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – INDUSTRISEKTORN

7.1.7   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – TRANSPORTSEKTORN

7.1.8   SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING – ANDRA SEKTORER

7.2    Produktionskapacitet

Produktionskapaciteten för vätgas den 31 december under referensåret ska redovisas med samma detaljnivå som för produktionen (punkterna 7.1.1.1–7.1.1.1.8).

7.3    Måttenheter

Mängder ska anges i TJ (baserat på nettovärmevärde) och produktionskapacitet ska anges i TJ (baserat på nettovärmevärde) per år.

8.    DETALJERAD STATISTIK ÖVER SLUTLIG ENERGIFÖRBRUKNING

Följande disaggregerade data rörande slutlig energiförbrukning ska redovisas.

8.1    Förteckning över aggregat

8.1.1   INDUSTRISEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.1 i bilaga A.

8.1.2   TRANSPORTSEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.2 i bilaga A.

8.1.3   FÖRETAGSTJÄNSTER OCH OFFENTLIGA TJÄNSTER

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.3.1 i bilaga A.

Endast de datacentraler som hör till rapporteringsenheter (oavsett Nace-kod) med en total effekt på minst 1 MW behöver redovisas. Den första obligatoriska redovisningen av den här posten är referensåret 2024.

8.1.4   HUSHÅLLSSEKTORN

Ska redovisas utifrån definitionerna i avsnitt 2.6.3.2 i bilaga A.

Gäller endast el

8.2    Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i bilaga A.

Eurostat kommer att upprätta en förteckning över energiprodukter för vilka uppgifter som omfattas av punkt 7 i bilaga B bör redovisas i rapporteringsmallen, som en undergrupp till dem som förtecknas i punkt 3 i bilaga A.

8.3    Måttenheter

Fasta fossila bränslen ska redovisas i kt (kiloton).

Råolja och petroleumprodukter ska redovisas i kt (kiloton).

Naturgas och tillverkade gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och andra återvunna gaser) ska redovisas efter energiinnehåll, i enheten TJ baserat på bruttovärmevärde.

El ska redovisas i GWh (gigawattimmar).

Värme ska redovisas i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärdet.

Förnybara energikällor och avfall ska redovisas i TJ (terajoule) enligt nettovärmevärde, utom för träkol, biobensin, bioetanol, biofotogen, biodiesel och andra flytande biobränslen som ska redovisas i kt (kiloton).

Värmevärden för fasta fossila bränslen, råolja och petroleumprodukter samt för förnybara energikällor och avfall ska redovisas i MJ/t (megajoule per ton).

Värmevärden för naturgas och tillverkade gaser ska redovisas i kJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101 325 Pa).

När det gäller andra energiprodukter för vilka rapportering krävs definieras de tillämpliga enheterna i de relevanta kapitlen i denna bilaga.

8.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter:

Uppgifterna bör översändas senast den 31 mars det andra året efter det år uppgifterna avser.

8.5    Undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa disaggregerade uppgifter för slutlig energiförbrukning för råolja och petroleumprodukter (enligt definition i avsnitt 3.4 i bilaga A) för alla aggregat som omfattas av avsnitt 8.1.4 i denna bilaga (Hushåll).

9.    PRELIMINÄRA ÅRLIGA UPPGIFTER

9.1    Aktuella energiprodukter

Denna uppgiftsinsamling är tillämplig på samtliga produkter som förtecknas i avsnitten 1.1, 2.1, 3.1, 4.1 och 5.1 i denna bilaga.

9.2    Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas:

9.3    Måttenheter

Mängder ska anges i de enheter som fastställs i avsnitten 1.3, 2.3, 3.3, 4.3 och 5.3 i denna bilaga.

9.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter

Uppgifterna bör översändas senast den 31 maj året efter det år uppgifterna avser.

---

BILAGA C

MÅNATLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning för månatlig insamling av energistatistik.

I bilaga A förklaras termer som inte förklaras i denna bilaga.

Följande bestämmelser gäller all uppgiftsinsamling som behandlas i denna bilaga:

1.    FASTA BRÄNSLEN

1.1    Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av följande:

1.2    Förteckning över aggregat

Detta är de mängder som innehas av gruvor, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Detta är de mängder som innehas av gruvor, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Här ingår inte stenkol som förbrukas som energi vid driften av koksugnar, som ska redovisas under ”Leveranser till hela industrin”.

Här ingår stenkol som levererats till omvandlingssektorn (utom stenkol som redovisas under ”Leveranser till huvudverksamhetsproducenter” och ”Leveranser till koksugnar”), energisektorn och för slutlig energiförbrukning av stenkol i industrisektorn.

Här ingår stenkol som tillförs masugnar enligt definitionen för 2.2.11 i bilaga A, och slutlig energiförbrukning av stenkol i järn- och stålsektorn enligt definitionen för 2.6.1.8 i bilaga A.

Här ingår inte stenkol som förbrukas som energi vid driften av masugnar, som ska redovisas under ”Leveranser till hela industrin”.

Mängden stenkol som levereras till sektorer som inte anges särskilt.

Detta är de mängder som innehas av gruvor, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Detta är de mängder som innehas av gruvor, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Detta är de mängder som innehas av producenter, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Detta är de mängder som innehas av producenter, importörer och förbrukare som importerar direkt.

Här ingår koksugnskoks som tillförs masugnar enligt definitionen för 2.2.11 i bilaga A, och slutlig energiförbrukning av koksugnskoks i järn- och stålsektorn enligt definitionen för 2.6.1.8 i bilaga A.

Här ingår inte koksugnskoks som förbrukas som energi vid driften av masugnar.

1.3    Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton).

1.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter

Inom två kalendermånader efter rapporteringsmånaden.

2.    EL

2.1    Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av el.

2.2    Förteckning över aggregat

Följande aggregat ska lämnas för el:

2.3    Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i GWh (gigawattimmar).

2.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter

Inom två kalendermånader efter rapporteringsmånaden.

3.    OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

3.1    Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga energiprodukter som förtecknas i kapitel 3.4 Olja (råolja och petroleumprodukter) i bilaga A.

Kategorin ”Andra produkter” omfattar både de mängder som motsvarar definitionen i kapitel 3.4 i bilaga A och mängderna lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen och paraffinvaxer; dessa produkter bör följaktligen inte redovisas separat.

3.2    Förteckning över aggregat

Följande aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges:

3.2.1   TILLFÖRSEL AV RÅOLJA, NGL, INSATSVAROR TILL RAFFINADERIER, TILLSATSER OCH ANDRA KOLVÄTEN

Anmärkning om tillsatser och biobränslen: här ingår både blandade volymer och samtliga mängder som ska blandas.

Följande aggregat ska redovisas för råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderier, tillsatser/oxygenater, biobränslen samt andra kolväten:

Färdiga eller halvfärdiga produkter som slutförbrukarna returnerar till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. De är normalt biprodukter av petrokemisk tillverkning. Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna. Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

Anmärkning om import och export: Här ingår mängden råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, medan insatsvaror till raffinaderier och färdiga produkter bör redovisas efter det sista avsändningslandet. Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerat naturgaskondensat och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.

Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

Detta är den totala mängden olja (inkl. andra kolväten och tillsatser) som observerats ha inträtt i raffinaderiprocessen (insats i raffinaderier).

Differensen mellan observerad insats i raffinaderier och bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppstå under destillationsprocesser på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

3.2.2   TILLFÖRSEL AV FÄRDIGA PRODUKTER

Följande aggregat ska redovisas för råolja, NGL, raffinaderigas, etan, LPG, nafta, biobensin, annan bensin än biobensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, biofotogen, flygfotogen som inte är biofotogen, annan fotogen, biodiesel, gasolja/dieselolja som inte är biobränslen, lågsvavlig eldningsolja, högsvavlig eldningsolja, petroleumkoks samt för andra produkter:

Bilaga A, kapitel 2.3 Energisektorn – Petroleumraffinaderier; omfattar bränslen som förbrukas vid raffinaderiet för att producera el och värme som säljs.

Anmärkningen om import och export i avsnitt 3.2.1 gäller även här.

Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier eller blandningsanläggningar) till den inhemska marknaden.

3.2.3   IMPORT EFTER URSPRUNG – EXPORT EFTER DESTINATION

Import bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Anmärkningen om import och export i avsnitt 3.2.1 gäller även här.

3.2.4   LAGER

Nedanstående ingående och utgående lager ska redovisas för alla energiprodukter (inkl. tillsatser/oxygenater) utom raffinaderigas:

3.2.4.1   Lager på nationellt territorium

Lager på följande platser: raffinaderibehållare, bulkterminaler, tankar i rörsystem, pråmar och kustgående tankfartyg (när avgångs- och ankomsthamn ligger i samma land), tankfartyg i hamn i en medlemsstat (om deras last ska lossas i den hamnen), marinbunkring i inhemsk sjöfart. Här ingår inte lager av olja som förvaras i rörsystem, i järnvägstankvagnar, i tanklastbilar, i havsgående fartygsbunkring, på bensinstationer, i detaljhandeln och i bunkring till havs.

3.2.4.2   Lager som innehas för andra länder enligt bilaterala avtal mellan regeringar

På nationellt territorium belägna lager som tillhör ett annat land och till vilka tillgång är garanterad enligt avtal mellan de berörda regeringarna.

3.2.4.3   Lager med känd utländsk destination

Lager som inte ingår i punkt 3.2.4.2 på det nationella territoriet och som tillhör och är avsedda för ett annat land. Dessa lager kan finnas innanför eller utanför tullager.

3.2.4.4   Andra lager som förvaras i tullager

Här ingår lager som inte inkluderats i punkt 3.2.4.2 eller 3.2.4.3 oavsett om de har tullklarerats eller ej.

3.2.4.5   Storförbrukares lager

Här ingår lager som står under statlig kontroll. Denna definition inbegriper inte andra förbrukares lager.

3.2.4.6   Lager ombord på inkommande havsfartyg i hamn eller på redden

Lager oavsett om de har tullklarerats eller ej. I denna kategori ingår inte lager ombord på fartyg på öppet hav.

Här ingår olja i kustgående tankfartyg, om både avgångs- och ankomsthamn ligger i samma land. För inkommande fartyg med mer än en lossningshamn redovisas endast den mängd som lossas i det uppgiftslämnande landet.

3.2.4.7   Statliga lager på nationellt territorium

Här ingår icke-militära lager som förvaras av staten på det nationella territoriet, vilka ägs av staten eller kontrolleras och förvaras uteslutande för beredskapsändamål.

Här ingår inte lager som innehas av statliga oljeföretag eller elbolag eller lager som innehas direkt av oljebolag för statens räkning.

3.2.4.8   Lager som innehas av lagerorganisationer på nationellt territorium

Lager som innehas av både offentliga och privata sammanslutningar inrättade för att förvara lager uteslutande för beredskapsändamål.

Här ingår inte obligatoriska lager som innehas av privata företag.

3.2.4.9   Alla andra lager som förvaras på nationellt territorium

Alla andra lager som uppfyller villkoren i punkt 3.2.4.1.

3.2.4.10   Lager som förvaras utomlands enligt bilaterala avtal mellan regeringar

Lager som tillhör det uppgiftslämnande landet men som förvaras i ett annat land och till vilka tillgången är garanterad enligt avtal mellan de berörda regeringarna.

3.2.4.11   Lager som förvaras utomlands definitivt avsedda för import

Lager som inte ingår i kategori 10 och som tillhör det uppgiftslämnande landet men som förvaras i ett annat land i väntan på import dit.

3.2.4.12   Andra lager i tullager

Andra lager på det nationella territoriet som inte ingår i ovanstående kategorier.

3.2.4.13   Fyllnad i rörsystem

Olja (råolja och petroleumprodukter) som förekommer i rörsystem och som är nödvändig för att upprätthålla flödet i rörsystemen.

Dessutom ska en uppdelning av mängder efter land redovisas för

Med ingående lager avses lager den sista dagen i månaden före rapporteringsmånaden. Med utgående lager avses lager den sista dagen i rapporteringsmånaden.

3.3    Måttenheter

Redovisade mängder ska anges i kt (kiloton).

3.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter

Inom 55 dagar efter rapporteringsmånaden.

3.5    Geografiska anmärkningar

Förtydligandena i kapitel 1 i bilaga A gäller med följande särskilda undantag, och uteslutande för statistisk rapportering: Schweiz omfattar Liechtenstein.

4.    NATURGAS

4.1    Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av naturgas.

4.2    Förteckning över aggregat

Följande aggregat ska redovisas för naturgas:

4.2.1   INHEMSK PRODUKTION

All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av NGL och svavel. Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas. Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.

4.2.2   IMPORT (INKOMMANDE MÄNGD)

4.2.3   EXPORT (UTGÅENDE MÄNGD)

Anmärkning om import och export: All naturgas som fysiskt passerat landets politiska gränser ska redovisas, oavsett om tullklarering har ägt rum eller ej. Detta gäller även naturgasmängder som transiteras genom landet, vilket innebär att de bör ingå i import och i export. Import av naturgaskondensat bör endast omfatta den torra, marknadsfärdiga ekvivalenten, inbegripet den mängd som används till egenförbrukning i återförgasningsprocessen. Den mängd som används till egenförbrukning vid återförgasning bör redovisas under Naturgasindustrins egenförbrukning och förluster (se 4.2.11). Alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerad LNG bör redovisas under Tillförsel från andra källor under Andra kolväten enligt kapitel 3 i denna bilaga (OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER).

4.2.4   LAGERFÖRÄNDRINGAR

Lageruppbyggnad redovisas som ett positivt tal, medan lagerminskning redovisas som ett negativt tal.

4.2.5   OBSERVERAD INHEMSK BRUTTOTILLFÖRSEL

Den här kategorin omfattar tillförsel av marknadsfärdig gas till den inhemska marknaden, inklusive gas som gasindustrin förbrukar för uppvärmning och drift av utrustning (dvs. förbrukning vid gasutvinning, i rörsystem och i behandlingsanläggningar); här bör även överförings- och distributionsförluster ingå.

4.2.6   INGÅENDE LAGER SOM FÖRVARAS PÅ NATIONELLT TERRITORIUM

4.2.8   UTGÅENDE LAGER SOM FÖRVARAS PÅ NATIONELLT TERRITORIUM

4.2.9   INGÅENDE LAGER SOM FÖRVARAS UTOMLANDS

4.2.10   UTGÅENDE LAGER SOM FÖRVARAS UTOMLANDS

Anmärkning om lager: omfattar såväl gas i gasform som i kondenserad form.

4.2.11   NATURGASINDUSTRINS EGENFÖRBRUKNING OCH FÖRLUSTER

Gasindustrins förbrukning för uppvärmning och drift av utrustning (dvs. förbrukning vid gasutvinning, i rörsystem och i behandlingsanläggningar); här ingår överförings- och distributionsförluster.

4.2.12   IMPORT (INKOMMANDE MÄNGD) EFTER URSPRUNG OCH EXPORT (UTGÅENDE MÄNGD) EFTER DESTINATION

Import (inkommande mängd) bör redovisas efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Anmärkningen om import och export i avsnitt 4.2.3 gäller även här. Import och export ska redovisas endast för grannlandet eller land med direkt rörledningsförbindelse eller, när det gäller LNG, för det land där gasen lastats på fraktfartyget.

4.2.13   LEVERANSER TILL ELPRODUKTION

4.3    Måttenheter

Mängder ska redovisas i följande två enheter:

4.4    Tidsfrist för översändning av uppgifter

Inom 55 dagar efter rapporteringsmånaden.

---

BILAGA D

KORTFRISTIG MÅNATLIG STATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning avseende den kortfristiga månatliga insamlingen av statistiska uppgifter.

I bilaga A förklaras termer som inte förklaras i denna bilaga.

Följande bestämmelser gäller all uppgiftsinsamling som behandlas i denna bilaga:

1.    IMPORT OCH TILLFÖRSEL AV RÅOLJA

1.1    Aktuella energiprodukter

I det här kapitlet behandlas redovisningen av råolja.

1.2    Definitioner

1.2.1   Import

Import omfattar varje mängd råolja som antingen förs in i en medlemsstats tullområde eller kommer från en annan medlemsstat för andra ändamål än transitering. Råolja som används för lageruppbyggnad ska ingå.

Olja som utvunnits ur källor i havet för vilka en medlemsstat har ensamrätt till utnyttjandet och som förs in i gemenskapens tullområde bör undantas från import.

1.2.2   Tillförsel

Tillförsel omfattar importerad och producerad råolja i medlemsstaten under referensperioden. Tillhandahållande av råolja från tidigare uppbyggda lager undantas.

1.2.3   Cif-pris

Cif-priset (kostnader, försäkring och frakt) innefattar priset fritt ombord, vilket är det pris som verkligen faktureras i hamnen eller lastningsorten utöver transportkostnad, försäkring och avgifter avseende överföring av råolja.

Cif-priset på den råolja som produceras i en medlemsstat ska beräknas fritt utskeppningshamnen eller fritt gränsen, dvs. från den tidpunkt råoljan omfattas av importlandets tullområde.

1.2.4   API-densitet

API-densitet är ett mått på hur tung eller lätt råolja är jämfört med vatten. API-densitet ska redovisas enligt följande formel, med avseende på densiteten (SG): API = (141,5 ÷ SG) – 131,5

1.3    Förteckning över aggregat

1.3.1   Följande förteckning över aggregat ska redovisas för råolja, uppdelade på typ och geografiskt produktionsområde:

1.3.2   Följande förteckning över aggregat ska redovisas för råoljetillförsel:

1.4    Måttenheter

fat för 2.3.1.4 och 2.3.2.1.

kt (tusen ton) för 2.3.2.1.

% (procentandel) för 2.3.1.3.

° (grader) för 2.3.1.2.

US-dollar per fat för 1.3.1.5 och 1.3.2.2.

US-dollar per ton för 1.3.2.2.

1.5    Tillämpliga bestämmelser