För exponeringar mot fysiska personer som hänförts till den exponeringsklass som avses i artikel 112 h, eller exponeringar mot fysiska personer som räknas som exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet, som hänförs till den exponeringsklass som avses i artikel 112 i, ska den riskvikt som åsätts i enlighet med detta kapitel multipliceras med faktorn 1,5 , varvid den resulterande riskvikten inte får vara högre än 150 %, om följande villkor är uppfyllda:
a)
Exponeringen är uttryckt i en annan valuta än valutan för gäldenärens inkomstkälla.
b)
Gäldenären har ingen säkring för sin betalningsrisk på grund av valutaobalans, vare sig genom ett finansiellt instrument eller en inkomst i utländsk valuta som matchar exponeringsvalutan, eller så täcker summan av sådana säkringar som är tillgängliga för låntagaren mindre än 90 % av varje avbetalning för denna exponering.
Om ett institut inte kan särskilja sådana exponeringar med valutaobalans ska riskvikten multipliceras med 1,5 i fråga om alla osäkrade exponeringar där exponeringsvalutan skiljer sig från den inhemska valutan i det land där gäldenären har sin hemvist.