13. Definition av högre utflöden

13.1 Institut bör använda följande metod för att kategorisera insättningar som omfattas av högre utflöden:

13.2 De faktorer som beskrivs i del 2 ovan bör delas in i två kategorier:

• a) Högrisk, bestående av följande riskfaktorer:
• i) Inlåningsvaluta.
• ii) Produktrelaterade insättningar.
• iii) Produkter som är räntedrivna eller har förmånliga villkor.
• iv) Distributionskanaler med hög risk, bland annat banker som endast erbjuder internettjänster samt förmedlade insättningar.
• v) Insättningar på stort belopp.
• vi) Andra egenskaper som institutet bedömer är förknippade med en hög risk i enlighet med punkt 13 ovan.
• b) Mycket hög risk, bestående av följande riskfaktorer:
• i) Insättningar med fast löptid eller uppsägningstid.
• ii) Insättningar från personer bosatta i utlandet.
• iii) Insättningar på mycket stort belopp.

Sida 9 av 10 13.3 Institut bör bedöma insättningar från allmänheten utifrån de faktorer som beskrivs ovan.

13.4 Institut bör kategorisera insättningar från allmänheten i en av tre följande grupper (där grupp a har lägst risk och grupp c högst), utifrån det antal riskfaktorer som tillskrivs den aktuella insättningen:

• a) Insättningar med två faktorer ur kategori 1.
• b) Insättningar med tre faktorer ur kategori 1, eller med en faktor ur kategori 1 och en faktor ur kategori 2.
• c) Insättningar med två faktorer ur kategori 2, eller med två faktorer ur kategori 1 och en faktor ur kategori 2, eller med någon annan sammansättning av faktorer.

13.5 Institut bör göra en uppskattning av de högre utflödesnivåer som kan tillskrivas respektive grupp utifrån bedömningen av den historiska och förväntade volatiliteten.

1. Översikt

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

3. Relaterade standarder

• EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/