Artikel 5 Utredningsskyldighet

Alla olyckor eller allvarliga tillbud som involverar luftfartyg som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 ( 1 ) är tillämplig på ska omfattas av en säkerhetsutredning i den medlemsstat där olyckan eller det allvarliga tillbudet inträffade.

När ett luftfartyg som förordning (EU) 2018/1139 är tillämplig på och som är registrerat i en medlemsstat är inblandat i en olycka eller ett allvarligt tillbud på en plats som inte entydigt kan anses tillhöra någon stats territorium, ska en säkerhetsutredning genomföras av myndigheten för säkerhetsutredning i den medlemsstat där luftfartyget är registrerat.

Omfattningen av de säkerhetsutredningar som avses i punkterna 1, 2 och 4 och förfarandet vid genomförandet av dessa ska fastställas av myndigheten för säkerhetsutredning, med hänsyn till konsekvenserna av olyckan eller det allvarliga tillbudet och de lärdomar som den kan förväntas dra av sådana utredningar med avseende på förbättring av säkerheten.

Myndigheterna för säkerhetsutredning får besluta att, i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning, utreda andra tillbud än dem som avses i punkterna 1 och 2 samt olyckor eller allvarliga tillbud som gäller andra typer av luftfartyg om de förväntar sig att dra lärdomar av dessa som har betydelse för säkerheten.

Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel får den ansvariga myndigheten för säkerhetsutredning, med hänsyn till de förväntade lärdomar som kan dras för att förbättra flygsäkerheten, besluta att inte inleda en säkerhetsutredning när en olycka eller ett allvarligt tillbud avser ett obemannat luftfartyg för vilket ett certifikat eller en deklaration inte krävs enligt artiklarna 56.1 och 56.5 i förordning (EU) 2018/1139, eller avser ett bemannat luftfartyg med en maximal startmassa på högst 2 250  kg, och om ingen människa har skadats med dödlig utgång eller kommit till allvarlig skada.

De säkerhetsutredningar som avses i punkterna 1, 2 och 4 får inte i något fall gälla fördelning av skuld eller ansvar. De ska vara oberoende av, skilda från och utan förfång för rättsliga eller administrativa förfaranden för fördelning av skuld eller ansvar.