EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus

---

BILAGA I

DEFINITIONER AV UTRUSTNING

1.   skylift med förbränningsmotor:

utrustning vilken åtminstone består av en arbetsplattform, en förlängningskonstruktion och ett chassi. Arbetsplattformen är en inhägnad plattform eller en korg som kan flyttas med belastning till det önskade arbetsläget. Förlängningskonstruktionen är fastsatt i chassiet och bär upp arbetsplattformen. Den gör det möjligt att flytta arbetsplattformen till det önskade läget.

2.   röjsåg:

bärbar handhållen enhet med förbränningsmotor och roterande blad av metall eller plast avsedd att röja ogräs, buskar, små träd och liknande vegetation. Skäranordningen arbetar i ett plan som är ungefär parallellt med marken.

3.   bygghiss för varutransport:

motordriven tillfälligt installerad bygghiss, avsedd att användas av personer med tillträde till bygg- och anläggningsplatser, vilken betjänar

4.   bandsåg för byggarbetsplatser:

manuellt matad motordriven maskin som väger mindre än 200 kg och som är utrustad med en enda sågklinga i form av ett ändlöst band monterat på två eller flera hjul som det rör sig över.

5.   bänkmonterad cirkelsåg för byggarbetsplatser:

manuellt matad maskin som väger mindre än 200 kg och som är utrustad med en enda cirkelformad klinga (ej spårsåg) med en diameter på minst 350 mm och högst 500 mm, som är fast under normal sågning, och en vågrät bänk som är helt eller delvis fast under sågningen. Klingan är monterad på en vågrät ej lutningsbar spindel vars läge är oförändrat under sågningen. Maskinen kan ha någon eller några av följande egenskaper:

6.   kedjesåg, bärbar:

motordrivet verktyg som är avsett för sågning av trä med hjälp av en sågkedja och som består av en sammanbyggd kompakt enhet med handtag, kraftkälla och sågsvärd, och som är avsedd att hållas med båda händerna.

7.   kombinationsfordon för högtrycksspolning och slamsugning:

fordon som kan användas till både högtrycksspolning och slamsugning. Se högtrycksspolare och slamsugningsfordon.

8.   kompaktor:

maskin som används för att komprimera material, t.ex. stenfyllning, jord eller asfaltbeläggning, genom arbetsverktygets vältande, stampande eller vibrerande rörelse. Den kan vara självgående, bogserad eller gångmanövrerad eller vara tillsatsutrustning till en transporterande maskin. Kompaktorer indelas i följande kategorier:

9.   kompressor:

varje maskin för användning med utbytbar utrustning som komprimerar luft, gaser eller ångor till ett tryck som är högre än inloppstrycket. En kompressor består av själva kompressorbehållaren, drivmotorn och varje medföljande komponent eller anordning som är nödvändig för säker drift av kompressorn.

Följande kategorier är undantagna:

10.   betongspett och mejselhammare, handhållna:

motordrivna betongspett och mejselhammare (med varje slags kraftkälla) som används för att utföra bygg- och anläggningsarbete.

11.   betong- eller murbruksblandare:

maskin för beredning av betong eller murbruk, oberoende av hur påfyllningen, blandningen och tömningen sker. Den kan köras intermittent eller kontinuerligt. Betongblandare på lastbil benämns rotertransportbil (se definition 55).

12.   byggvinsch:

motordriven, tillfälligt installerad lyftanordning med utrustning för att hissa upp eller hissa ned en hängande last.

13.   maskin för rörtransport och sprutning av betong och murbruk:

utrustning i anläggning för rörtransport och sprutning av betong eller murbruk med eller utan blandningsdon, där materialet förs fram till läggningsstället genom rörledningar, spridningsanordningar eller spridningsarmar. Materialet befordras på följande sätt:

Dessa maskiner kan vara monterade på lastbilar, släp eller specialfordon.

14.   bandtransportör:

tillfälligt installerad maskin avsedd för transport av material på ett motordrivet band.

15.   kylutrustning på fordon:

kylenheter i lastutrymmen i fordonskategorier N2, N3, O3 och O4 enligt definitionen i direktiv 70/156/EEG.

Kylenheten kan drivas av en integrerad del av kylenheten, av en separat enhet som är monterad på fordonets överbyggnad, av fordonets drivmotor, av en oberoende kraftenhet eller av en reservkraftenhet.

16.   schaktmaskin:

självgående maskin försedd med hjul eller larvfötter som används för att utöva en skjutande eller dragande kraft genom monterad utrustning.

17.   borrigg:

maskin som används för att borra hål på bygg- och anläggningsplatser genom

Borriggar är stationära under borrningen. De kan förflytta sig från en arbetsplats till en annan för egen kraft. Till självgående borriggar räknas även riggar monterade på lastbilar, hjulburna chassier, traktorer, bandtraktorer eller medar (för bogsering med vinsch). Hjulburna borriggar och borriggar monterade på lastbilar, traktorer eller släp kan transporteras vid högre hastigheter och på allmän väg.

18.   dumper:

självgående maskin som är försedd med hjul eller larvfötter och med en öppen överbyggnad och som är avsedd för antingen transport och tippning eller spridning av material. Dumprar kan vara utrustade med inbyggda självlastaranordningar.

19.   utrustning för på- och avlastning av silor eller tankar på lastbilar:

motordriven utrustning monterad på silo- eller tankbilar för på- eller avlastning av vätskor eller bulkmaterial med hjälp av pumpar eller liknande utrustning.

20.   grävmaskin, hydraulisk eller lindriven:

självgående maskin som är försedd med hjul eller larvfötter och en överliggande konstruktion som kan vridas i minst 360 grader och som gräver, förflyttar (genom svängrörelse) och tippar material genom rörelserna hos en skopa monterad på bommen och armen eller på en teleskopbom, utan att överbyggnaden eller underredet rör sig under maskinens arbetscykel.

21.   grävlastare:

självgående maskin som är försedd med hjul eller larvfötter och med en bärande konstruktion som är avsedd att bära både en lastskopa monterad fram och en grävskopa monterad bak. När grävskopan används gräver maskinen normalt under marknivå med skoprörelsen i riktning mot maskinen. Grävskopan lyfter, förflyttar (genom svängrörelse) och tippar material medan maskinen är stationär. När lastskopan används, lastar eller gräver maskinen genom att maskinen rör sig framåt och lyfter, transporterar och tippar material.

22.   behållare för återvinningsglas:

behållare som kan vara tillverkad av valfritt material och som används för insamling av återvinningsglas. Den är utrustad med åtminstone en öppning för inkastning av tomglas och en för tömning av behållaren.

23.   väghyvel:

självgående hjulgående maskin med ett mellan fram- och bakaxeln placerat inställbart blad som hyvlar, förflyttar och fördelar material, normalt för att uppnå en bestämd ytjämnhet.

24.   grästrimmare/kantskärare:

bärbar handhållen enhet som drivs av en förbränningsmotor och som är utrustad med en eller flera böjliga linor, trådar eller liknande icke-metalliska böjliga skärelement, såsom ledbara skärblad, och som är avsedd för klippning av ogräs, gräs eller liknande mjuk vegetation. Skäranordningen arbetar i ett plan som är ungefär parallellt med marken (grästrimmare) eller vinkelrätt mot marken (kantskärare).

25.   häckklippare:

handhållen utrustning med inbyggd drivmotor avsedd att användas av en ensam operatör för klippning av häckar och buskar med hjälp av ett eller flera fram- och återgående skärblad.

26.   högtrycksspolare:

fordon utrustat med anordning för rengöring av avlopp eller liknande installationer med hjälp av en vattenstråle under högt tryck. Anordningen kan vara monterad på ett lastbilschassi eller inbyggd i ett eget chassi. Anordningen kan vara fast eller avtagbar; det senare är fallet vid system med utbytbara överbyggnader.

27.   högtryckstvättaggregat:

maskin med munstycken eller andra hastighetshöjande öppningar där vatten – även med tillsatsämnen – kan spruta ut i en fri stråle. I allmänhet består högtryckstvättaggregat av en drivenhet, en tryckgenerator, slangar, sprutanordningar, säkerhetsmekanismer, reglage och mätanordningar. Högtryckstvättaggregat kan vara mobila eller stationära, enligt följande:

28.   hydraulhammare:

en utrustning där transportmaskinens hydrauliska kraftkälla används för att aktivera en kolv (ibland med hjälp av gas) som därpå träffar ett verktyg. Den tryckvåg som alstras av detta fortplantas genom verktyget till materialet och gör att det bryts sönder. För att hydraulhammaren skall fungera behövs tillflöde av olja under tryck. Enheten med transportmaskin och hammare sköts i sin helhet av en operatör som vanligtvis sitter i transportfordonets hytt.

29.   hydraulaggregat:

varje maskin för användning med utbytbar utrustning som komprimerar vätskor till ett tryck som är högre än inloppstrycket. Ett hydraulaggregat består av en drivkälla, pump, med eller utan tank och tillbehör (t.ex. reglage, tryckbegränsningsventil).

30.   fogskärningsmaskin:

mobil maskin avsedd att skära fogar i betong, asfalt och liknande vägytor. Skärverktyget är en skiva som roterar med hög hastighet. Maskinens framåtgående rörelse åstadkoms

31.   kompaktor av hjullastartyp med skopa:

självgående hjulgående komprimeringsmaskin som är utrustad med frontmonterad kopplingsanordning för lastskopa och med stålhjul (valsar), och som i första hand är avsedd för att komprimera, förflytta, hyvla och lasta jord, schaktmassor eller avfall.

32.   gräsklippare:

gångmanövrerad eller åkmanövrerad gräsklippare eller en maskin med en eller flera gräsklippningstillsatser där skäranordningen rör sig i ett plan som är ungefär parallellt med marken och där klipphöjden bestäms med utgångspunkt från marknivån med hjälp av hjul, luftkudde, medar etc., och som använder sig av en förbränningsmotor eller elmotor som kraftkälla. Skäranordningen består av

Kan även vara en gångmanövrerad eller åkmanövrerad gräsklippare eller en maskin med en eller flera gräsklippningstillsatser där skäranordningen roterar kring en vågrät axel för att åstadkomma en skärverkan mot en stationär skärstång eller kniv (cylinderklippare).

33.   gräsmattstrimmare/gräsmattskantskärare:

eldriven gångmanövrerad eller handhållen grässkärningsanordning som har ett eller flera skärelement av icke-metalliska trådar eller ett eller flera ledbara icke-metalliska skärelement med en rörelseenergi på högst 10 J vardera, och som är avsedd för klippning av gräs eller liknande mjuk vegetation. Skärelementen rör sig i ett plan som är ungefär parallellt med marken (gräsmattstrimmare) eller vinkelrätt mot marken (gräsmattskantskärare). Rörelseenergin bestäms med hjälp av EN 786:1997, bilaga B.

34.   lövblåsare:

motordriven maskin avsedd för att städa bort löv och annat material från gräsmattor, gångstigar, vägar, gator etc. med hjälp av en stark luftström. Den kan vara bärbar (handhållen) eller ej bärbar men mobil.

35.   lövuppsamlare:

motordriven maskin avsedd för att samla upp löv och annat skräp med hjälp av en suganordning bestående av en kraftkälla som alstrar vakuum inuti maskinen, ett sugmunstycke samt en behållare för det uppsamlade materialet. Den kan vara bärbar (handhållen) eller ej bärbar men mobil.

36.   motviktstruck med förbränningsmotor:

hjulgående lyfttruck som drivs av en förbränningsmotor och som är försedd med motvikt och lyftanordning (mast, teleskoparm eller vikbom). Här ingår

37.   lastmaskin:

självgående maskin som är utrustad med hjul eller larvfötter, har integrerad frontmonterad bärkonstruktion och koppling för lastskopa och som lastar eller gräver genom en framåtgående rörelse hos maskinen och som lyfter, transporterar och tippar material.

38.   mobilkran

armkran med egen kraftkälla som kan förflytta sig, med eller utan last, utan fast åkbana och som hålls stabil genom tyngdkraften. Den är försedd med däck, larvfötter eller andra rörliga anordningar för att kunna förflyttas. I fast läge kan den stöttas av utliggande stöd eller andra tillbehör för att öka stabiliteten. Mobilkranens överbyggnad kan ha full, begränsad eller ingen svängcirkel. Den är normalt försedd med en eller flera lyftanordningar och/eller hydrauliska cylindrar för höjning och sänkning av armen och lasten. Mobilkranar är utrustade med teleskoparmar, vikbommar eller fackverksarmar eller en kombination av dessa, av en konstruktion som gör att de lätt kan sänkas. Lasten som hänger från armen kan hanteras med krokblock eller andra lyftanordningar för speciella användningsområden.

39.   flyttbar avfallsbehållare:

hjulförsedd behållare i lämplig utformning som är avsedd för tillfällig sopförvaring och försedd med lock.

40.   jordfräs:

gångmanövrerad självgående maskin

41.   vägbeläggningsmaskin:

mobil vägbyggnadsmaskin som används för att lägga lager av vägbeläggningsmaterial såsom asfalt, betong och grus på vägytor. Vägbeläggningsmaskiner kan vara utrustade med högkomprimerande avdragare.

42.   pålningsutrustning:

utrustning för pålning och påluppdragning, t.ex. slaghammare, påluppdragare, vibratorer eller statiska påldrivnings- och påluppdragningsanordningar i maskiner och komponenter som används för att sätta ner eller dra upp pålar, däribland

43.   rörläggare:

självgående maskin försedd med larvfötter eller hjul och särskilt konstruerad för att hantera och lägga rör och transportera rörutrustning. Maskinen, vars grundkonstruktion liknar traktorns, har särskilt utformade element såsom underrede och ram, motvikt, lastarm och lastanordning samt en sidoarm som svänger kring en vertikal axel.

44.   pistmaskin:

självgående maskin på larvfötter som används för att utöva en skjutande eller dragande kraft på snö och is med hjälp av påmonterad utrustning.

45.   kraftgenerator:

varje anordning som består av en förbränningsmotor som driver en elektrisk rotationsgenerator för kontinuerlig alstring av elektrisk ström.

46.   motordriven sopmaskin:

kombinerad sopnings- och uppsamlingsmaskin med utrustning för att sopa in skräp i banan av ett sugintag. Skräpet samlas sedan upp i en behållare med hjälp av en luftström med hög hastighet eller med ett mekaniskt uppsamlingssystem. Sop- och uppsamlingsmaskinen kan antingen vara monterad på ett lastbilschassi eller vara inbyggd i ett eget chassi. Utrustningen kan vara fast eller avtagbar; det senare är fallet med system som har utbytbara överbyggnader.

47.   sophämtningsfordon:

fordon som är avsett för hämtning och transport av hushållsavfall och grovsopor baserat på lastning med hjälp av behållare eller för hand. Fordonet kan vara utrustat med en kompakteringsmekanism. Ett sophämtningsfordon består av ett chassi med förarhytt på vilket överbyggnaden är monterad. Den kan vara försedd med en lyftanordning för behållarna.

48.   fräsmaskin:

mobil maskin som används för att avlägsna material från belagda vägbanor med hjälp av en motordriven cylinder på vilken fräsverktygen är monterade. Fräsvalsarna roterar under fräsningen.

49.   rivare:

gångmanövrerad eller åkmanövrerad motordriven maskin där avståndet till markytan avgör skärdjupet och som är utrustad med en anordning avsedd att vertikalskära eller riva upp gräsytan i trädgårdar, parker och andra liknande områden.

50.   flismaskin:

motordriven maskin avsedd för användning i stationärt läge med en eller flera skäranordningar för sönderdelning av grovt organiskt material. Maskinen består i allmänhet av en inmatningsöppning där materialet (som eventuellt kan hållas fast med en anordning) matas in, en anordning som sönderdelar materialet på valfritt sätt (skärning, hackning, krossning eller annat) och en utmatningsöppning där det sönderdelade materialet matas ut. En uppsamlingsanordning kan vara tillkopplad.

51.   snöslunga med roterande verktyg:

maskin som används till att avlägsna snö från trafikerade områden med hjälp av en roterande mekanism, varpå snön accelereras och slungas i väg med hjälp av en utblåsningsmekanism.

52.   slamsugningsfordon:

fordon utrustat med en anordning för uppsamling av vatten, lera, slam, avfall och liknande material från avlopp och liknande installationer med hjälp av vakuum. Anordningen kan vara monterad på ett lastbilschassi eller inbyggd i ett eget chassi. Utrustningen kan vara fast eller avtagbar; det senare är fallet med system som har utbytbara överbyggnader.

53.   tornkran:

svängarmskran med armen monterad överst på ett torn som förblir i huvudsak vertikalt under arbetet. Denna motordrivna anordning är utrustad med anordningar för att höja och sänka hängande laster och för att förflytta sådana laster genom ändring av svängradien eller genom vridning eller förflyttning av hela lyftanordningen. Vissa kranar utför flera men inte nödvändigtvis alla dessa rörelser. Kranen kan vara installerad i fast läge eller vara utrustad med anordningar för förflyttning i sid- eller höjdled.

54.   dikningsmaskin:

gång- eller åkmanövrerad självgående maskin försedd med hjul eller larvfötter och med front- eller bakmonterad koppling och tillsats för grävskopa, i huvudsak avsedd för grävning av diken som en kontinuerlig process genom maskinens rörelse.

55.   rotertransportbil:

fordon utrustat med en trumma för transport av färdigblandad betong från en betongblandningsanläggning till arbetsplatsen. Trumman kan rotera både när fordonet kör och när det står stilla. Trumman töms på arbetsplatsen genom att den svängs upp. Trumman kan drivas av fordonets motor eller av en separat motor.

56.   vattenpumpaggregat:

maskin som består av en vattenpump och det tillhörande drivsystemet. Det används för att pumpa vatten från en lägre till en högre höjd.

57.   svetsgenerator:

varje roterande generatorenhet avsedd att alstra svetsström.

---

BILAGA II

EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE

En EG-försäkran om överensstämmelse skall innehålla följande uppgifter:

---

BILAGA III

METODER FÖR MÄTNING AV LUFTBURET BULLER FRÅN UTRUSTNING SOM ÄR AVSEDD ATT ANVÄNDAS UTOMHUS

Inledning

Denna bilaga innehåller de metoder för mätning av luftburet buller som ska användas för att bestämma ljudeffektnivån hos utrustning som är avsedd att användas utomhus.

I del A i denna bilaga fastställs en grundläggande bullermätningsstandard och allmänna tillägg till den grundläggande bullermätningsstandarden för mätning av ljudtrycksnivån på en mätyta som omsluter ljudkällan och för beräkning av den ljudeffektnivå källan alstrar.

I del B i denna bilaga fastställs utrustningsspecifika bullerprovningsföreskrifter som anges antingen som en hänvisning till en viss standard eller som en beskrivning av tillämpliga provnings- och driftsförhållanden, inbegripet

Vid provning av en viss typ av utrustning ska tillverkarna eller deras ombud i unionen använda den grundläggande bullermätningsstandarden och de allmänna tilläggen till del A i denna bilaga, och de utrustningsspecifika bullerprovningsföreskrifterna i del B. Bullerprovningsföreskrifterna i del B är avsedda att komplettera specifikationerna i del A med beaktande av de olika utrustningskategoriernas egenskaper. Om bullerprovningsföreskrifterna i del B ger möjlighet att välja mellan olika alternativa tekniska lösningar, ska tillverkarna eller deras ombud i unionen använda de tekniska lösningar som överensstämmer med specifikationerna i del A. I händelse av konflikt mellan del A och del B ska bestämmelserna i del B ha företräde.

Om bullerprovningsföreskrifterna i del B, eller i de standarder som avses i del B, inte är tillämpliga på vissa modeller av utrustning inom utrustningskategorin, ska tillverkarna eller deras ombud i unionen fastställa den garanterade ljudeffektnivån i enlighet med den grundläggande bullermätningsstandarden och de tillämpliga tillägg som anges i del A.

När det gäller den utrustning som förtecknas i artikel 12, om användningen av de bullermätningsmetoder som anges i denna bilaga eller de som anges i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025 skulle leda till två olika situationer av överensstämmelse för produkten, det vill säga att utrustningens garanterade ljudeffektnivå beräknad med hjälp av en metod överstiger respektive tillåten ljudeffektnivå i artikel 12, men inte när den andra metoden används, ska tillverkarna eller deras ombud i unionen fastställa den uppmätta ljudeffektnivån och den garanterade ljudeffektnivån i enlighet med metoderna i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025 tills de tillåtna ljudeffektnivåerna i artikel 12 har ändrats. I en sådan situation ska de anmälda organen och marknadskontrollmyndigheterna också använda metoden i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025 för att genomföra bullerprovningarna när så krävs i det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse.

DEL A

GRUNDLÄGGANDE BULLERMÄTNINGSSTANDARDER

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska använda den grundläggande bullermätningsstandarden EN ISO 3744:2010 för att fastställa ljudeffektnivån LWA, med förbehåll för de allmänna tillägg som fastställs i denna del A. Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska tillämpa alla bestämmelser i EN ISO 3744:2010 om inte annat anges i denna del A, eller i de tillämpliga bullerprovningsföreskrifterna i del B i denna bilaga.

1.   DRIFT AV BULLERKÄLLAN UNDER PROVNINGEN

1.1    Fläktvarvtal

Om utrustningens motor eller hydraulsystem har fläktar ska dessa vara i gång under provningen. Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska fastställa fläktvarvtalet i enlighet med kraven i leden a–d, beroende på vad som är tillämpligt, ange fläktvarvtalet i provningsrapporten och använda det vid påföljande mätningar. Fläktarna får inte läggas i omvänt läge under provningarna.

1.2    Provning av motordriven utrustning utan belastning

Före mätning av buller från motordriven utrustning utan belastning ska tillverkarna eller deras ombud i unionen varmköra utrustningens motor och hydraulsystem i enlighet med bruksanvisningen och uppfylla säkerhetsbestämmelserna.

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska mäta bullret med utrustningen i stationärt läge utan att använda arbetsredskapet eller transportmekanismen. Vid mätningen ska motorns tomgångsvarvtal ( 6 ) inte underskrida det nominella varvtal som motsvarar nettoeffekten ( 7 ).

Om maskinen drivs av en generator eller från elnätet ska frekvensen för den matningsström som tillverkaren uppgett för motorn vara stabil inom ± 1 Hz (vid induktionsmotor), och matningsspänningen hålla sig inom ± 1 % från märkspänningen (vid kommutatormotor). Matningsspänningen ska mätas vid stickproppen till en fast ansluten kabel eller sladd på maskinen, eller vid maskinens strömingång om kabeln är borttagbar. Vågformen i strömmen från en generator ska vara likvärdig med vågformen i nätet.

Om maskinens märkning indikerar flera olika spänningsområden ska tillverkarna eller deras ombud i unionen utföra mätningarna vid det högsta märkta spänningsområdet. Om spänningsområdet är 220–240 V ska provningen utföras vid 230 V.

Om maskinen drivs med ett eller flera batterier ska batterierna vara laddade till minst 70 % av kapaciteten.

Det använda nominella varvtalet och motsvarande nettoeffekt ska uppges i provningsrapporten av tillverkarna eller deras ombud i unionen.

Om maskinen är utrustad med flera motorer ska de köras samtidigt under mätningarna, utom när detta inte är möjligt, i vilket fall bullret från samtliga möjliga kombinationer av motorer ska mätas.

1.3    Provning av motordriven utrustning under belastning

Före mätning av buller från motordriven utrustning under belastning ska tillverkarna eller deras ombud i unionen varmköra utrustningens motor (drivanordning) och hydraulsystem i enlighet med bruksanvisningen och uppfylla säkerhetsbestämmelserna. Tillverkarna eller deras ombud i unionen får inte använda någon varningsanordning, såsom signalhorn eller backvarnare, under mätningen.

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska anteckna utrustningens varvtal eller hastighet under mätningen och ange varvtalet eller hastigheten i provningsrapporten.

Om maskinen är utrustad med flera motorer eller drivaggregat ska de köras samtidigt under mätningarna, utom när detta inte är möjligt, i vilket fall tillverkarna ska mäta bullret från samtliga möjliga kombinationer av motorer eller drivaggregat.

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska fastställa särskilda driftsförhållanden för varje typ av utrustning under belastning. De särskilda driftsförhållandena ska så långt det är möjligt ge upphov till effekter och påkänningar som liknar dem som uppstår under verkliga driftsförhållanden.

1.4    Provning av handmanövrerad utrustning

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska fastställa konventionella driftsförhållanden för varje typ av handmanövrerad utrustning, så att liknande effekter och påkänningar uppnås som under verkliga driftsförhållanden.

2.   FASTSTÄLLANDE AV YTLJUDTRYCKSNIVÅ

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska fastställa ytljudtrycksnivån minst tre gånger. Om minst två av de erhållna värdena inte skiljer sig åt med mer än 1 dB, krävs ingen ytterligare mätning. I annat fall ska tillverkarna eller deras ombud i unionen fortsätta att mäta tills de erhåller två värden som inte skiljer sig åt med mer än 1 dB. Den A-viktade ytljudtrycksnivå som tillverkarna eller deras ombud i unionen ska använda vid beräkning av ljudeffektnivån är det aritmetiska medelvärdet av de två högsta värden som inte skiljer sig åt med mer än 1 dB.

När så är möjligt ska tillverkarna eller deras ombud i unionen mäta bullret i alla mikrofonlägen samtidigt. Detta är särskilt viktigt för dynamiska provningar. Om det inte är möjligt ska tillverkarna eller deras ombud i unionen vara särskilt noga med att säkerställa stabila förhållanden i provningsmiljön och minimera riskerna för oönskade variationer i bullret från maskinen eller från andra faktorer, inbegripet bakgrundsbuller och vindhastighet.

3.   INFORMATION SOM SKA ANGES I RAPPORTEN

Den provningsrapport som krävs i den tekniska dokumentation som föreskrivs i punkt 3 i bilaga V, punkt 3 i bilaga VI, punkt 2 i bilaga VII och punkt 3.1 och 3.3 i bilaga VIII, ska innehålla de tekniska data som behövs för att identifiera den provade bullerkällan, bullerprovningsföreskrifterna och de akustiska data som använts och erhållits under provningen.

Den A-viktade ljudeffektnivån för den provade bullerkällan som ska rapporteras ska avrundas till närmaste heltal (om decimalen är under 5 avrundas den nedåt, om den är större än eller lika med 5 avrundas den uppåt).

Om tillverkarna eller deras ombud i unionen, av de skäl och under de förhållanden som anges i sista stycket i inledningen till denna bilaga, använder metoderna i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025 för att fastställa ljudeffektnivån ska tillverkarna eller deras ombud i unionen i provningsrapporten dokumentera uppgifter om de mätningar som utförts i enlighet med båda metoderna: metoderna i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025 och metoderna i den här bilagan.

De berörda nationella myndigheterna och de anmälda organen ska godta de utrustningsmodeller vars första exemplar släpptes ut på marknaden eller togs i bruk före den 22 maj 2025, de tekniska rapporterna om bullermätningar som utförts i enlighet med metoderna i den version av bilaga III som var tillämplig före den 22 maj 2025, för bedömning av överensstämmelse enligt de förfaranden som avses i artikel 14.1 i detta direktiv och för kraven på teknisk dokumentation för sådana produkter i enlighet med punkt 3 i bilaga V, punkt 3 i bilaga VI, punkt 2 i bilaga VII och punkt 3.1 och 3.3 i bilaga VIII till detta direktiv till och med den 22 maj 2028.

4.   MILJÖKORREKTION K2A

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska fastställa miljökorrektionen K2A i enlighet med avsnitt 4.3 i EN ISO 3744:2010.

Om K2A ≤ 0,5 dB kan den försummas.

Om K2A > 4 dB uppfyller provningsmiljön inte kraven i detta direktiv, och provningsmiljön ska då ändras.

Tillverkarna eller deras ombud i unionen ska använda de specifikationer för miljökorrektion som fastställs i bullerprovningsföreskrifterna för särskild utrustning som avses i del B i denna bilaga, om sådana specifikationer finns.

DEL B

BULLERPROVNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÄRSKILD UTRUSTNING

0.   UTRUSTNING SOM PROVAS UTAN BELASTNING

Provplats

Reflekterande yta av betong eller icke-porös asfalt.

Miljökorrektion K2A

K2A = 0

Mätyta/antal mikrofonlägen/mätavstånd

Provning utan belastning

Bullerprovningen ska utföras i enlighet med punkt 1.2 i del A i denna bilaga.

Observationstidens längd/hur ljudeffektnivån ska fastställas om fler än en uppsättning driftsförhållanden används

Observationstiden ska vara minst 15 s eller minst 3 arbetscykler av maskinen.

1.   SKYLIFTAR MED FÖRBRÄNNINGSMOTOR

EN 280-1:2022, punkt 4.12.2.

2.   RÖJSÅGAR

EN ISO 22868:2021

3.   BYGGHISSAR FÖR VARUTRANSPORT

Se nummer 0.

Motorns geometriska centrum ska vara belägen ovanför halvsfärens mittpunkt. Hissen ska röra sig utan belastning och, vid behov, lämna halvsfären i riktning mot punkt 1.

4.   BANDSÅGAR FÖR BYGGARBETSPLATSER

EN ISO 19085-16:2021, punkt 6.2.2

Mätmetoden i denna standard baserad på EN ISO 3744:2010 ska användas.

5.   BÄNKMONTERADE CIRKELSÅGAR FÖR BYGGARBETSPLATSER

Mätyta/antal mikrofonlägen/mätavstånd

ISO 7960:1995, bilaga A, mätavstånd d = 1 m

Provning under belastning

ISO 7960:1995, bilaga A (endast punkt A2b)

Observationstidens längd

ISO 7960:1995, bilaga A

6.   KEDJESÅGAR, BÄRBARA

a)    Utrustning med förbränningsmotor

EN ISO 22868:2021

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN 62841-4-1:2020, bilaga I

7.   KOMBINATIONSFORDON FÖR HÖGTRYCKSSPOLNING OCH SLAMSUGNING

Om båda anordningarna kan köras samtidigt ska de köras i enlighet med nummer 26 och 52 i denna del B. Annars ska bullret från båda anordningarna mätas separat och de högre värdena anges.

8.   KOMPAKTORER

a)    Vibrationsplattor och vibrationsstampar

EN 500-4: 2011, punkt 5.10.1

b)    Vältar

EN 474-13:2022, punkt 4.6

9.   KOMPRESSORER

EN ISO 2151:2008

Observationstiden ska vara minst 15 s.

10.   BETONGSPETT OCH MEJSELHAMMARE, HANDHÅLLNA

a)    Utrustning med förbränningsmotor

Mätyta/antal mikrofonlägen/mätavstånd

Halvsfär/sex mikrofonlägen i enlighet med EN ISO 3744:2010 bilaga F och följande tabell beroende på utrustningens massa enligt följande tabell:

Montering av utrustningen

Varje anordning ska provas i vertikalt läge.

Om den provade anordningen har ett luftutsläpp ska dess centrumlinje vara lika långt från två mikrofonlägen. Bullret från kraftkällan får inte påverka mätningen av bullret från den provade anordningen.

Stöd för anordningen

Anordningen ska under provningen vara kopplad till ett verktyg monterat i ett kubformat betongblock placerat i en betonggrop nedsänkt i marken.

Ett mellanstycke av stål kan under provningen föras in mellan anordningen och det stödjande verktyget. Detta mellanstycke ska utgöra en stabil struktur mellan anordningen och stödverktyget. Dessa bestämmelser ingår i figur 10.1.

Blockets egenskaper

Blocket ska vara kubformat med en kant på 0,60 m ± 2 mm och så regelbundet som möjligt. Det ska vara tillverkat av armerad betong och noggrant vibrerat i lager på upp till 0,20 m för undvikande av onödig sedimentering.

Betongens kvalitet

Betongens kvalitet ska motsvara C 50/60 i EN 206:2013+A2:2021.

Betongblocket ska vara armerat med 8 mm tjocka armeringsjärn utan förankringar, med samtliga armeringsjärn oberoende av varandra. Utformningen illustreras i figur 10.2.

Stödverktyg

Verktyget ska vara fast monterat i blocket och bestå av en stamp som är 178–220 mm i diameter och en fastspänningsanordning motsvarande den som vanligtvis används med den provade anordningen och som överensstämmer med ISO 1180:1983/Add 1:1985, men som är tillräckligt lång för att det praktiska provet ska kunna utföras.

Lämplig behandling ska utföras för integrering av de båda komponenterna. Verktyget ska vara fastsatt i blocket på sådant sätt att den nedre delen av stampen är 0,30 m från den övre delen av blocket (se figur 10.2).

Blocket ska förbli mekaniskt oskadat i synnerhet vid den punkt där det stödjande verktyget och betongen möts. Före och efter varje provning ska det kontrolleras att det ingjutna verktyget är integrerat i blocket.

Placering av blocket

Blocket ska vara placerat i en fullständigt betongklädd grop täckt av en avskärmningsplatta på minst 100 kg/m2, i enlighet med figur 10.3, så att avskärmningsplattans övre yta befinner sig jäms med marken. För undvikande av parasitbuller ska blocket vara isolerat mot bottnen och sidorna av gropen med elastiska block med en avskärmningsfrekvens som inte får överstiga halva den provade utrustningens slaghastighet, uttryckt i slag per sekund.

Öppningen i avskärmningsplattan genom vilken fastspänningsanordningen passerar ska vara så liten som möjligt och tätad med en mjuk ljudisolerande packning.

Provning under belastning

Den provade anordningen ska vara ansluten till det stödjande verktyget.

Den provade anordningen ska köras under stabila förhållanden och arbeta med samma stadigvarande bulleralstring som vid normal användning.

Den provade anordningen ska köras på den högsta effekt som anges i informationen till köparen.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

Figur 10.1

Schematiskt diagram över mellanstycket

Figur 10.2

Provningsblock

Figur 10.3

Provningsanordning

Värdet för A ska vara sådant att avskärmningsplattan, som vilar på den elastiska packningen J, är jäms med marken.

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN IEC 62841-2-6:2020, EN IEC 62841-2-6:2020/A11:2020, bilaga I, punkt I.2

c)    Pneumatisk eller hydraulisk utrustning

Samma som för utrustning med förbränningsmotor.

11.   BETONG- ELLER MURBRUKSBLANDARE

Provning under belastning

Blandningsanordningen (trumman) ska vara fylld, till nominell kapacitet, med sand av kornstorlek 0–3 mm och fuktighet på 4–10 %.

Blandningsanordningen ska köras vid lägst nominellt varvtal.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

12.   BYGGVINSCHAR

a)    Utrustning med förbränningsmotor

Se nummer 0.

Motorns geometriska mittpunkt ska vara belägen ovanför halvsfärens mittpunkt. Vinschen ska vara ansluten men ingen belastning ska vara pålagd.

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN 14492-2:2019, bilaga M

13.   MASKINER FÖR RÖRTRANSPORT OCH SPRUTNING AV BETONG OCH MURBRUK

EN 12001:2012, bilaga C

14.   BANDTRANSPORTÖRER

Se nummer 0.

Motorns geometriska centrum ska vara belägen ovanför halvsfärens mittpunkt. Bandet ska röra sig utan belastning och vid behov lämna halvsfären i riktning mot punkt 1.

15.   KYLUTRUSTNING PÅ FORDON

Provning under belastning

Kylutrustningen ska installeras i ett verkligt eller simulerat lastutrymme och ljudnivån ska mätas i stationärt läge där kylutrustningens höjd är typisk för de avsedda installationskraven enligt informationen till köparen. Kraftkällan till kylutrustningen ska köras vid ett varvtal som ger det högsta varvtal för kylkompressorn och fläkten som anges i informationen. Om kylutrustningen är avsedd att drivas av fordonets framdrivningsmotor ska motorn inte användas under mätningen och kylutrustningen ska vara kopplad till lämplig elektrisk kraftkälla. Löstagbara dragenheter ska vara avlägsnade under mätningen.

Ljudnivån hos kylutrustning som är installerad i kyllastenheter som har alternativa kraftkällor ska mätas separat för varje kraftkälla. Det mätresultat som rapporteras ska åtminstone återge det driftsätt som medför mest buller.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

16.   SCHAKTMASKINER

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga C till den standarden.

17.   BORRIGGAR

a)    Mobila borriggar

EN 16228-2:2014+A1:2021, punkt 5.12

b)    Styrd horisontell borrutrustning

EN 16228-3:2014+A1:2021, punkt 5.15

c)    Utbytbar hjälputrustning för borrning

EN 16228-7:2014+A1:2021, punkt 5.3

d)    Övrig utrustning för borrning

EN 16228-1:2014+A1:2021, punkt 5.27.2.2

18.   DUMPRAR

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga F till den standarden.

19.   UTRUSTNING FÖR AV- OCH PÅLASTNING AV TANKAR ELLER SILOR PÅ LASTBILAR

Se nummer 9 för kompressorer eller vakuumpumpar.

Se nummer 56 för vätskepumpar.

20.   GRÄVMASKINER

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga B till den standarden.

21.   GRÄVLASTARE

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga E till den standarden.

22.   BEHÅLLARE FÖR ÅTERVINNINGSGLAS

För dessa bullerprovningsföreskrifter ska det tidsintegrerade engångsljudtrycket LE enligt EN ISO 3744:2010 punkt 3.4 användas för att mäta ljudtrycket vid mikrofonlägena.

Miljökorrektion K2A

Mätning utomhus

K2A = 0

Mätning inomhus

Värdet för konstanten K2A, som fastställs i enlighet med bilaga A i EN ISO 3744:2010, ska vara ≤ 2,0 dB, i vilket fall K2A ska bortses från.

Driftsförhållanden under provning

Bullermätningen ska utföras under en fullständig cykel, som inleds med en tom behållare och avslutas när 120 glasflaskor har kastats in i behållaren.

Glasflaskorna ska definieras på följande sätt:

Den person som utför provningen ska hålla varje glasflaska i halsen med botten mot behållarens öppning och sedan försiktigt föra in den genom öppningen mot mitten av behållaren, och om möjligt undvika att flaskan stöter mot väggen. Endast öppningen närmast mikrofonläge 12 ska användas för att kasta in flaskorna.

Observationstidens längd/hur ljudeffektnivån ska fastställas om fler än en uppsättning driftsförhållanden används

Det A-viktade tidsintegrerade engångsljudtrycket ska mätas samtidigt vid alla sex mikrofonlägena för varje glasflaska som kastas in i behållaren.

Det A-viktade engångsljudeffektens medelvärde över mätytan ska beräknas i enlighet med EN ISO 3744:2010, punkt 8.2.2.

Det A-viktade tidsintegrerade engångsljudeffektens medelvärde för alla 120 glasflaskor som kastas in ska beräknas som genomsnittet av det logaritmiska medelvärdet av det A-viktade tidsintegrerade engångsljudtrycket över mätytan.

23.   VÄGHYVLAR

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga G till den standarden.

24.   GRÄSTRIMMARE/KANTSKÄRARE

Se nummer 2.

25.   HÄCKKLIPPARE

a)    Utrustning med förbränningsmotor

EN ISO 22868:2021

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN IEC 62841-4-2:2019, bilaga I, punkt I.2

26.   HÖGTRYCKSSPOLARE

Provning under belastning

Högtrycksspolaren ska provas i stationärt läge. Motorn och hjälpenheterna ska köras vid det varvtal som tillverkaren anger för användning av utrustningen. Högtryckspumparna ska köras vid det högsta varvtal och högsta arbetstryck som anges av tillverkaren. Ett anpassat munstycke ska användas så att trycket hålls precis under tryckreduceringsventilens reaktionströskel. Ljudet från munstycket får inte påverka mätningsresultaten.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 30 s.

27.   HÖGTRYCKSTVÄTTAGGREGAT

a)    Utrustning med en tryckklassificering ≤ 35 MPa

EN 60335-2-79:2012, bilaga CC

b)    Utrustning med en tryckklassificering > 35 MPa

EN 1829-1:2010, punkt 6.8

28.   HYDRAULHAMMARE

Mätyta/antal mikrofonlägen/mätavstånd

Halvsfär/sex mikrofonlägen i enlighet med EN ISO 3744:2010, bilaga F /r = 10 m.

Montering av utrustningen

För provningen anbringas hammaren i en bäranordning, och ett särskilt provningsblock ska användas. I figur 28.1 anges karakteristika för provningsblocket och i figur 28.2 visas bäranordningens läge.

Bäranordning

Bäranordningen för provningshammaren ska uppfylla kraven i de tekniska specifikationerna för provningshammaren särskilt för viktområde, hydraulisk uteffekt, oljeflöde och returledningsmottryck.

Montering

Den mekaniska installationen och anslutningarna (slangar, rör osv.) ska överensstämma med specifikationerna i tekniska data för hammaren. Signifikant buller som orsakas av rör och olika mekaniska komponenter som behövs för installationen ska elimineras. Alla anslutningar till komponenter ska vara väl åtdragna.

Hammarens stabilitet och statiska hållkraft

Hammaren ska hållas fast ordentligt av bäranordningen så att stabiliteten blir densamma som under normala driftsförhållanden. Hammaren ska användas i upprätt läge.

Verktyg

Ett trubbigt verktyg ska användas vid mätningarna. Längden på verktyget ska uppfylla kraven i figur 28.1 (provningsblock).

Provning under belastning

Hydraulisk ineffekt och oljeflöde

Hydraulhammarens driftsförhållanden ska på lämpligt sätt regleras, mätas och anges i rapporten i enlighet med motsvarande tekniska värden i specifikationen. Den provade hammaren ska användas på ett sådant sätt att minst 90 % av hammarens högsta hydrauliska ineffekt och oljeflöde kan uppnås.

Man ska se till att osäkerheten totalt ligger inom ± 5 % för mätkedjorna för ps och Q för att säkerställa att den hydrauliska ineffekten fastställs med en noggrannhet av ± 10 %. Vid ett lineärt förhållande mellan den hydrauliska ineffekten och den avgivna ljudeffekten innebär detta en variation på mindre än ± 0,4 dB vid fastställandet av ljudeffektnivån.

Inställbara komponenter som inverkar på hammareffekten

Alla ackumulatorer, centrala ventiler för tryck och andra eventuella inställbara komponenter ska vara förinställda enligt de värden som anges i tekniska data. Om det finns möjlighet till mer än en fast slaghastighet ska mätningarna göras med användning av samtliga inställningar. Lägsta och högsta värden ska anges.

Storheter som ska mätas

Parametrar som ska beräknas genom de uppmätta driftsparametrarna

PIN Brytarens hydrauliska ineffekt PIN = ps Q

Mätning av trycket i hydraultillförselledningen, ps:

Oljeflöde vid brytarinloppet, Q:

Mätpunkt för oljetemperaturen, T:

Observationstidens längd/hur ljudeffektnivån fastställs

Observationstiden ska vara minst 15 s.

Mätningarna ska upprepas tre gånger, eller fler vid behov. Slutresultatet ska beräknas som medeltalet av de två högsta värdena med en differens på högst 1 dB.

Figur 28.1

Figur 28.2

Definitioner

Om den kvadratiska formen av provningsblockskonstruktion används, ska den största längden vara lika med 0,89 × motsvarande diameter.

Det tomma utrymmet mellan plattan och städet får fyllas med elastiskt skumgummi eller annat absorptionsmaterial, täthet < 220 kg/m3.

29.   HYDRAULAGGREGAT

Montering av utrustningen

Hydraulaggregatet ska installeras på det reflekterande planet. Hydraulaggregat på medar ska placeras på en 0,40 m hög sockel, om inget annat anges i tillverkarens installationsanvisningar.

Provning under belastning

Under provningen får inga verktyg vara kopplade till hydraulaggregatet.

Hydraulaggregatet ska iordningställas för användning inom de gränsvärden som anges av tillverkaren. Det ska köras på nominellt varvtal och vid nominellt tryck. Det nominella varvtalet och trycket ska vara de som anges i anvisningarna till köparen.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

30.   FOGSKÄRNINGSMASKINER

a)    Gångmanövrerade golvsågar

EN 13862:2021, punkt 4.10.2

b)    Bärbar, handhållen utrustning med förbränningsmotor, monterad på mobil sockel, avsedd att användas som golvsåg

EN ISO 19432-1:2020, punkt 4.19.2

c)    Övriga fogskärningsmaskiner

Provning under belastning

Fogskärningsmaskinen ska utrustas med största möjliga blad enligt tillverkarens anvisningar till köparen. Motorn ska köras på högsta varvtal med bladet i tomgång.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

31.   KOMPAKTORER

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga H till den standarden.

32.   GRÄSKLIPPARE

a)    Rotor- och cylindergräsklippare med förbränningsmotor

EN ISO 5395-1:2013, EN ISO 5395-1:2013/A1:2018, punkt 4.3, andra strecksatsen.

Miljökorrektion K2A

Om K2A ≤ 0,5 dB kan den försummas.

b)    Eldrivna förarledda gräsklippare med rotor eller cylinder samt stå- och åkgräsklippare med rotor eller cylinder

EN IEC 62841-4-3:2021, EN IEC 62841-4-3:2021/A11:2021, bilaga I, punkt I.2

33.   GRÄSMATTSTRIMMARE/GRÄSMATTSKANTSKÄRARE

EN 50636-2-91:2014, bilaga CC

34.   LÖVBLÅSARE

a)    Utrustning med förbränningsmotor

EN ISO 22868:2021

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN 50636-2-100:2014, bilaga CC

35.   LÖVUPPSAMLARE

Se nummer 34.

36.   LYFTTRUCKAR

EN 12053:2001+A1:2008

37.   LASTMASKINER

ISO 6395:2008 med de drifts- och provningsförhållanden som anges i bilaga D till den standarden.

38.   MOBILKRANAR

EN 13000:2010+A1:2014, punkt 5.3

39.   FLYTTBARA AVFALLSBEHÅLLARE

Provplats

Miljökorrektion K2A

Mätning utomhus:

K2A = 0

Mätning inomhus:

Värdet för konstanten K2A, som fastställs i enlighet med bilaga A i EN ISO 3744:2010, ska vara ≤ 2,0 dB, i vilket fall K2A ska bortses från.

Mätyta/antal mikrofonlägen/mätavstånd

Halvsfär/sex mikrofonlägen i enlighet med EN ISO 3744:2010, bilaga F/r = 3 m.

Driftsförhållanden under provning

Alla mätningar ska genomföras med en tom behållare.

Provning nr 1: Nedsläpp av locket längs behållaren

För att minimera operatörens inverkan på mätningen ska operatören stå på behållarens baksida (gångjärnssidan). Locket ska släppas på mitten för att förhindra att det faller snett.

Mätningen ska genomföras i följande cykel, som upprepas 20 gånger:

Provning nr 2: Locket öppnas helt

För att minimera operatörens inverkan på mätningen ska operatören stå på behållarens baksida (gångjärnssidan) i fråga om behållare på fyra hjul, eller på högra sidan av behållaren (mellan mikrofonläge 10 och mikrofonläge 12) i fråga om behållare med två hjul. Locket ska släppas på mitten eller så nära mitten som möjligt.

För att förhindra att behållaren rör sig ska hjulen vara låsta under provet. I fråga om behållare med två hjul får operatören, för att förhindra att behållaren studsar, hålla den i läge genom att placera handen på överkanten.

Mätningen ska genomföras i följande cykel:

Provning nr 3: Rullning av behållaren över en konstgjord oregelbunden bana

För detta prov används en konstgjord provbana som simulerar ett oregelbundet underlag. Denna provbana består av två parallella remsor av stålmaskor (6 m långa och 400 mm breda) som är fästa på den reflekterande ytan ungefär var tjugonde centimeter. Avståndet mellan de två remsorna ska vara anpassad efter typen av behållare så att hjulen kan rulla över banans hela längd. Monteringen ska ske så att ytan blir plan. Vid behov ska banan fästas på marken med fjädrande material för att undvika parasitbuller.

Ett exempel på en lämplig bana ges i figurerna 39.1 och 39.2. Operatören ska befinna sig på lockets gångjärnssida.

Mätningen ska genomföras medan operatören drar behållaren längs den konstgjorda banan, med en konstant hastighet av ungefär 1 m/s, mellan punkterna A och B (4,24 m avstånd – se figur 39.3) när hjulaxeln, för en behållare med två hjul, eller den första hjulaxeln för en behållare med fyra hjul, når punkt A eller punkt B. Proceduren ska upprepas tre gånger i varje riktning.

Under provet ska vinkeln mellan behållaren och banan vara 45 ° för en behållare med två hjul. För en behållare med fyra hjul ska operatören se till att samtliga hjul har lämplig kontakt med banan.

Observationstidens längd/hur ljudeffektnivån ska fastställas om fler än en uppsättning driftsförhållanden används

Provning nr 1 och 2: Locket släpps ned helt längs behållaren och locket öppnas helt

Om möjligt ska mätningen utföras samtidigt vid de sex mikrofonlägena. I annat fall ska de ljudnivåer som mäts vid varje mikrofonläge klassificeras i stigande ordning och ljudeffektnivåerna beräknas genom att värdena vid varje mikrofonläge sammanförs i storleksordning.

Det A-viktade tidsintegrerade engångsljudtrycket ska mätas för vart och ett av de 20 tillfällen då locket stängs och de 20 tillfällen då locket öppnas vid varje mätpunkt. Ljudeffektnivåerna LWAstängning och LWAöppning ska beräknas utifrån kvadraten på medelvärdet av de fem högsta värden som erhållits.

Provning nr 3: Rullning av behållaren över en konstgjord oregelbunden bana

Observationstiden T ska vara lika med den tid som behövs för att tillryggalägga avståndet mellan punkterna A och B på banan.

Ljudeffektnivån LWArullning ska vara lika med medelvärdet av sex värden som skiljer sig åt med mindre än 2 dB. Om detta kriterium inte uppfylls med sex mätningar, ska cykeln upprepas så många gånger som det behövs.

Ljudeffektnivån ska beräknas enligt följande:

LWA = 10 log 1/3 (100,1 LWAstängning + 100,1 LWAöppning + 100,1 LWArullning)

Figur 39.1

Ritning av rullbanan

Figur 39.2

Detalj av rullbanans konstruktion och montering

Figur 39.3

Mätavstånd

40.   JORDFRÄSAR

Se nummer 32.

Verktyget ska vara frånkopplat eller avlägsnat under mätningen.

41.   VÄGBELÄGGNINGSMASKINER

EN 500-6:2006+A1:2008, punkt 5.17

42.   PÅLNINGSUTRUSTNING

a)    Grundläggningsutrustning

EN 16228-4:2014+A1:2021, punkt 5.8

b)    Utbytbar hjälputrustning för pålning

EN 16228-7:2014+A1:2021, punkt 5.3

c)    Övrig utrustning för pålning

EN 16228-1:2014+A1:2021, punkt 5.27.2.2

43.   RÖRLÄGGARE

ISO 6393:2008

44.   PISTMASKINER

ISO 6393:2008, med samma förfaranden och driftsförhållanden som beskrivs för schaktmaskiner. Provytan ska vara en hård reflekterande yta (5.3.2 i ISO 6393:2008).

45.   KRAFTGENERATORER

EN ISO 8528-10:2022

Mätmetoden i denna standard baserad på EN ISO 3744:2010 ska användas.

46.   MOTORDRIVNA SOPMASKINER

a)    Gatsopningsmaskiner

EN 17106-2:2021, punkt 4.3

b)    Övriga motordrivna sopmaskiner för användning utomhus

EN 60335-2-72:2012, bilaga DD

47.   SOPHÄMTNINGSFORDON

EN 1501-4:2023

48.   FRÄSMASKINER

EN 500-2:2006+A1:2008, punkt 5.17

49.   RIVARE

a)    Utrustning med förbränningsmotor

EN 13684:2018, punkt 5.16.2

b)    Utrustning med elektrisk motor

EN IEC 62841-4-7:2022, EN IEC 62841-4-7:2022/A11:2022, bilaga I, punkt I.2

50.   FLISMASKINER

a)    Manuellt matade flismaskiner för trädgårdsbruk

b)    Vågrätt manuellt matade flishuggar för skogsbruk

EN 13525:2020, punkt 5.5

c)    Lodrätt manuellt matade flishuggar för skogsbruk, mekaniskt (lodrätt och vågrätt) lastade flishuggar och övriga flismaskiner för skogsbruk

Provning under belastning

Flismaskinen ska provas under sönderdelning av ett eller flera trästycken.

Arbetscykeln ska bestå av sönderdelning av ett runt trästycke (torr furu eller plywood) med en längd på minst 1,5 m, som är spetsigt i ena änden och har en diameter som är ungefär lika med den största diameter som flismaskinen är konstruerad för enligt instruktionen till köparen.

Observationstidens längd/hur ljudeffektnivån fastställs

Observationstiden ska upphöra när det inte finns något mer material i hackningsområdet, men ska inte överstiga 20 sekunder. Om båda driftsförhållandena är möjliga ska den högre ljudeffektnivån anges.

51.   SNÖSLUNGOR MED ROTERANDE VERKTYG

a)    Snöröjningsmaskiner för vägunderhåll

EN 17106-3-1:2021, punkt 4.2

b)    Gång- eller åkmanövrerade snöslungor

52.   SLAMSUGNINGSFORDON

Provning under belastning

Slamsugningsfordonet ska provas i stationärt läge. Motorn och hjälpenheterna ska köras vid det varvtal som tillverkaren anger för användning av utrustningen. Vakuumpumparna ska köras vid maximalt varvtal enligt tillverkarens anvisningar. Sugutrustningen ska köras på så sätt att det inre trycket är lika med atmosfärstrycket (”0 % vakuum”). Ljudet från sugmunstycket får inte påverka mätningarnas resultat.

Observationstidens längd

Observationstiden ska vara minst 15 s.

53.   TORNKRANAR

EN 14439:2006+A2:2009, punkt 6.4.1

54.   DIKNINGSMASKINER

ISO 6393:2008

55.   ROTERTRANSPORTBILAR

EN 12609:2021, bilaga B

56.   VATTENPUMPAGGREGAT

EN ISO 20361:2019, EN ISO 20361:2019/A11:2020

Mätmetoden i denna standard baserad på EN ISO 3744:2010 ska användas.

Observationstiden ska vara minst 15 s.

57.   SVETSGENERATORER

EN ISO 8528-10:2022

Mätmetoden i denna standard baserad på EN ISO 3744:2010 ska användas.

---

BILAGA IV

FÖRLAGOR FÖR CE-MÄRKNINGEN OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH FÖR UPPGIFTEN OM GARANTERAD LJUDEFFEKTNIVÅ

CE-märkningen om överensstämmelse skall bestå av initialerna ”CE” och ha följande utformning:

Om CE-märkningen förminskas eller förstoras i överensstämmelse med utrustningens storlek, måste de proportioner som anges på ovanstående ritning iakttas. CE-märkningens olika delar skall i allt väsentlig ha samma vertikala dimension, som inte får vara mindre än 5 mm.

Uppgiften om den garanterade ljudeffektnivån skall bestå av ett enda tal för den garanterade ljudeffektnivån i dB, tecknet ” LWA ” och ett piktogram med följande utformning:

Om uppgiften förminskas eller förstoras i överensstämmelse med utrustningens storlek skall de proportioner som anges i ritningen ovan respekteras. Det vertikala måttet på uppgiften bör dock om möjligt inte vara mindre än 40 mm.

---

BILAGA V

INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL

---

BILAGA VI

INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL MED BEDÖMNING AV TEKNISK DOKUMENTATION OCH ÅTERKOMMANDE KONTROLLER

1.

I denna bilaga beskrivs det förfarande som skall följas av tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud som fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 5 och 6 för att säkerställa och intyga att den berörda utrustningen uppfyller kraven i detta direktiv. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall på all utrustning anbringa CE-märkningen om överensstämmelse och uppgiften om den garanterade ljudeffektnivån enligt artikel 11 samt upprätta en skriftlig EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 8.

2.

Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3 och under minst tio år räknat från och med den sista produktens tillverkningsdatum hålla denna tillgänglig för berörda nationella myndigheter för kontrolländamål. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud får överlåta ansvaret att bevara den tekniska dokumentationen till en annan person. I så fall måste han ta med den personens namn och adress i sin EG-försäkran om överensstämmelse.

3.

Den tekniska dokumentationen skall möjliggöra en bedömning av huruvida utrustningen överensstämmer med kraven i detta direktiv. Den skall innehålla åtminstone följande information: —  Namn på och adress till tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud. —  En beskrivning av utrustningen. —  Fabrikat. —  Varunamn. —  Typ, serie och nummer. —  De tekniska data som är relevanta för identifieringen av utrustningen och bedömningen av det buller den åstadkommer, i förekommande fall även schematiska ritningar samt sådana beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för att förstå dessa. —  En hänvisning till detta direktiv. —  Den tekniska rapporten om de bullermätningar som utförts i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. —  De tekniska instrument som använts och resultaten av utvärderingen av de osäkerhetsfaktorer som beror på variation i tillverkningen och deras samband med den garanterade ljudeffektnivån.

4.	Tillverkaren skall vidta alla de åtgärder som behövs för att tillverkningsprocessen skall garantera att den tillverkade utrustningen överensstämmer med den tekniska dokumentationen som avses i punkterna 2 och 3 och med kraven i detta direktiv.

5.

Utvärdering vid det anmälda organet innan produkten släpps ut på marknaden Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall lägga fram en kopia av den tekniska dokumentationen till ett valfritt anmält organ innan det första exemplaret av utrustningen släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om det finns tvivel om den tekniska dokumentationens tillförlitlighet skall det anmälda organet informera tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud om detta och vid behov utföra eller låta utföra ändringar av den tekniska dokumentationen eller eventuellt prov som bedöms nödvändiga. Sedan det anmälda organet har lagt fram en rapport som bekräftar att den tekniska dokumentationen uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, får tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud anbringa CE-märkningen på utrustningen och på eget ansvar utfärda en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artiklarna 11 och 8.

6.

Utvärdering vid det anmälda organet under tillverkningen Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall dessutom låta det anmälda organet medverka under tillverkningsskedet i enlighet med ett av följande förfaranden som tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud kan välja: —  Det anmälda organet skall utföra återkommande kontroller för att se till att den tillverkade utrustningen fortsätter att överensstämma med den tekniska dokumentationen och med kraven i detta direktiv. Det anmälda organet skall särskilt inrikta sig på —  korrekt och fullständig märkning av utrustningen i enlighet med artikel 11, —  utfärdande av EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 8, —  de tekniska instrument som använts och resultaten av utvärderingen av de osäkerhetsfaktorer som beror på variationer i produktionen och deras samband med den garanterade ljudeffektnivån. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall ge det anmälda organet fritt tillträde till all intern dokumentation som stöder dessa förfaranden, de faktiska resultaten av interna granskningar samt eventuella korrigeringsåtgärder som vidtagits. Endast om ovan angivna kontroller ger ett otillfredsställande resultat skall det anmälda organet utföra bullermätningar, som i enlighet med dess egen bedömning och erfarenhet kan förenklas eller utföras fullt ut enligt bestämmelserna i bilaga III för det slag av utrustning det gäller. —  Det anmälda organet skall utföra eller låta utföra produktkontroller med slumpvis valda mellanrum. Ett lämpligt antal provenheter av slutprodukten, som valts ut av det anmälda organet, skall undersökas, och lämpliga bullerprovningar enligt bilaga III eller likvärdiga prov skall utföras för att kontrollera att produkten överensstämmer med motsvarande bestämmelser i direktivet. Produktkontrollen skall inbegripa följande: —  Korrekt och fullständig märkning av utrustningen enligt artikel 11. —  Utfärdande av EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 8. Enligt båda förfarandena skall kontrollfrekvensen fastställas av det anmälda organet i enlighet med resultaten från de föregående utvärderingarna, behovet av att övervaka korrigeringsåtgärder och de ytterligare riktlinjer för kontrollfrekvensen som kan följa av den årliga tillverkningen och tillverkarens allmänna tillförlitlighet i fråga om att behålla de garanterade värdena. En kontroll bör emellertid utföras minst vart tredje år. Om det föreligger tveksamhet beträffande den tekniska dokumentationens tillförlitlighet eller överensstämmelsen vid produktionen skall det anmälda organet informera tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud om detta. I de fall då den kontrollerade utrustningen inte överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv skall det anmälda organet informera den anmälande medlemsstaten.

---

BILAGA VII

VERIFIKATION AV ENSTAKA OBJEKT

1.

I denna bilaga beskrivs det förfarande som tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall följa för att säkerställa och försäkra att den utrustning som försetts med det intyg som aveses i punkt 4 uppfyller kraven i detta direktiv. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall på utrustningen anbringa CE-märkningen åtföljd av uppgifterna enligt artikel 11 samt upprätta en skriftlig EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 8.

2.

Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall lämna in ansökan om verifikation av enstaka objekt till ett valfritt anmält organ. Ansökan skall innehålla följande uppgifter: —  Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens ombud, även dennes namn och adress. —  En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats in till något annat anmält organ. —  En teknisk dokumentation i enlighet med nedanstående krav: —  En beskrivning av utrustningen. —  Varunamn. —  Typ, serie och nummer. —  De tekniska data som är relevanta för identifieringen av utrustningen och bedömningen av det buller den åstadkommer, i förekommande fall även schematiska ritningar samt sådana beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för att förstå dessa. —  En hänvisning till detta direktiv.

3.

Det anmälda organet skall —  undersöka om utrustningen har tillverkats enligt den tekniska dokumentationen, —  komma överens med sökanden om var bullerprovningarna skall utföras, i enlighet med detta direktiv, och —  i enlighet med detta direktiv utföra eller låta utföra de nödvändiga bullerprovningarna.

4.	Om utrustningen uppfyller bestämmelserna i detta direktiv skall det anmälda organet utfärda ett intyg om överensstämmelse till sökanden enligt beskrivningen i bilaga X. Om det anmälda organet vägrar att utfärda ett intyg om överensstämmelse skall det i detalj motivera avslaget.

5.	Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall under minst tio år efter det datum då utrustningen släpps ut på marknaden bevara kopior av intyget om överensstämmelse tillsammans med den tekniska dokumentationen.

---

BILAGA VIII

FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING

1.

I denna bilaga beskrivs det förfarande enligt vilket den tillverkare som fullgör skyldigheterna i punkt 2 säkerställer och försäkrar att den berörda utrustningen uppfyller kraven i detta direktiv. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall anbringa CE-märkningen åtföljd av de uppgifter som anges i artikel 11 på varje produkt och upprätta en skriftlig EG-försäkran om överensstämmelse enligt artikel 8.

2.	Tillverkaren skall använda ett godkänt kvalitetssäkringssystem för konstruktion, tillverkning, slutlig produktkontroll och provning enligt vad som anges i punkt 3 och skall övervakas i enlighet med punkt 4.

3.

Kvalitetssäkringssystem 3.1 Tillverkaren skall lämna in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssäkringssystem till ett valfritt anmält organ. Ansökan skall omfatta —  Alla upplysningar av betydelse för den aktuella produktkategorin, inbegripet teknisk dokumentation om all utrustning som redan befinner sig på konstruktions- eller tillverkningsstadiet, med åtminstone följande uppgifter: —  Namn på och adress till tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud. —  En beskrivning av utrustningen. —  Fabrikat. —  Varunamn. —  Typ, serie och nummer. —  De tekniska data som är relevanta för identifieringen av utrustningen och bedömningen av det buller den åstadkommer, i förekommande fall även schematiska ritningar samt sådana beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för att förstå dessa. —  En hänvisning till detta direktiv. —  Den tekniska rapporten om de bullermätningar som utförts i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. —  De tekniska instrument som använts och resultaten av utvärderingen av de osäkerhetsfaktorer som beror på variation i tillverkningen och deras samband med den garanterade ljudeffektnivån. —  En kopia av EG-försäkran om överensstämmelse. —  dokumentation om kvalitetssäkringssystemet. 3.2 Kvalitetssäkringssystemet skall säkerställa att produkten överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillämpas av tillverkaren skall dokumenteras systematiskt och överskådligt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssäkringssystemet skall möjliggöra en enhetlig tolkning av riktlinjerna och förfarandena för kvalitet, till exempel kvalitetsprogram, planer, handböcker och dokument. 3.3 Dokumentation skall särskilt omfatta en adekvat beskrivning av —  kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande konstruktions- och produktkvalitet, —  den tekniska dokumentation som skall utarbetas för varje produkt, omfattande åtminstone den information som anges i punkt 3.1 för den tekniska dokumentation som anges där, —  de tekniker, processer och systematiska förfaranden för konstruktionskontroll och konstruktionsverifikation som kommer att användas vid konstruktionen av produkter inom den berörda produktkategorin, —  de motsvarande tekniker, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som kommer att användas, —  de undersökningar och provningar som kommer att genomföras före, under och efter tillverkningen och hur ofta de kommer att genomföras, —  kvalitetsdokumenten, till exempel kontrollrapporter, provningsuppgifter, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer osv., —  medel för övervakning av att den åsyftade konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssäkringssystemet fungerar effektivt. Det anmälda organet skall bedöma kvalitetssäkringssystemet för att avgöra om det motsvarar de krav som avses i punkt 3.2. Organet skall förutsätta att kvalitetssäkringssystem som uppfyller EN ISO 9001 motsvarar kraven. Bland bedömarna skall minst en ha erfarenhet av bedömning inom den berörda produkttekniken. I bedömningsförfarandet skall ingå ett bedömningsbesök vid tillverkarens anläggning. Tillverkaren skall meddelas beslutet. Meddelandet skall innehålla slutsatserna av undersökningen och det motiverade bedömningsbeslutet. 3.4 Tillverkaren skall åta sig att uppfylla de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssäkringssystemet och säkerställa att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren eller hans i gemenskapen etablerade ombud skall underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssäkringssystemet om alla planerade ändringar av systemet. Det anmälda organet skall utvärdera de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssäkringssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet skall innehålla slutsatserna av undersökningen och det motiverade bedömningsbeslutet.

4.

Övervakning på det anmälda organets ansvar 4.1 Syftet med övervakningen är att se till att tillverkaren på ett riktigt sätt uppfyller de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetssäkringssystemet. 4.2 Tillverkaren skall för kontroll ge det anmälda organet tillträde till lokalerna för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och lagring samt tillhandahålla all nödvändig information, särskilt —  dokumentation om kvalitetssäkringssystemet, —  kvalitetsdokument avseende kvalitetssäkringssystemets konstruktionsdel, till exempel resultat av analyser, beräkningar, provningar etc., —  kvalitetsdokument avseende kvalitetssäkringssystemets tillverkningsdel, till exempel kontrollrapporter, provningsuppgiftern, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer osv. 4.3 Det anmälda organet skall regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren behåller och tillämpar kvalitetssystemet samt lämna en revisionsrapport till tillverkaren. 4.4 Det anmälda organet kan dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Vid sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssäkringssystemet fungerar korrekt. Det skall ge tillverkaren en besöksrapport och, om provning har utförts, en provningsrapport.

5.

Tillverkaren skall, under minst tio år efter det att tillverkningen av en utrustning har upphört, kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna: —  Den dokumentation som avses i punkt 3.1, andra strecksatsen, i denna bilaga. —  De ändringar som avses i punkt 3.4, andra stycket. —  De beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.4, sista stycket, samt i punkterna 4.3 och 4.4.

6.	Varje anmält organ skall ge övriga anmälda organ upplysningar av betydelse om utfärdade och återkallade godkännanden av kvalitetssäkringssystem.

---

BILAGA IX

MINIMIKRAV SOM SKALL BEAKTAS AV MEDLEMSSTATERNA VID ANMÄLAN AV ORGAN

---

BILAGA X