|
+Artikel 7 3. |
Artikel 7 3.När det gäller andra enheter och koncerner än dem som avses i punkt 2 ska de nationella resolutionsmyndigheterna, utan att det påverkar nämndens ansvar för de uppgifter den getts genom denna förordning, utföra och vara ansvariga förföljande uppgifter:
a)
Anta resolutionsplaner och göra en bedömning av resolutionsmöjligheterna i enlighet med artiklarna 8 och 10 och det förfarande som fastställs i artikel 9.
b)
Anta åtgärder under ett tidigt ingripande i enlighet med artikel 13.3.
c)
Tillämpa förenklade krav eller bevilja undantag från kravet att utarbeta en resolutionsplan, i enlighet med artikel 11.
d)
Fastställa nivån på minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, i enlighet med artiklarna 12–12k.
e)
Anta de resolutionsbeslut och tillämpa de resolutionsverktyg som avses i denna förordning, i enlighet med relevanta förfaranden och skyddsåtgärder, förutsatt att resolutionsåtgärden inte kräver något utnyttjande av fonden och uteslutande finansieras med de verktyg som avses i artiklarna 21 och 24–27 och/eller insättningsgarantisystemet, i enlighet medartikel 79, och med det förfarande som föreskrivs i artikel 31.
f)
Skriva ned eller konvertera relevanta kapitalinstrument enligt artikel 21, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 31. Om resolutionsåtgärden kräver utnyttjande av fonden ska nämnden anta resolutionsordningen. De nationella resolutionsmyndigheterna ska när de antar resolutionsbeslutet beakta och följa den resolutionsplan som avses i artikel 9, såvida de inte med beaktande av omständigheterna i fallet gör bedömningen att resolutionsmålen kommer att uppnås effektivare med hjälp av åtgärder som inte föreskrivs i resolutionsplanen. De nationella resolutionsmyndigheterna ska när de utför de uppgifter som avses i denna punkt tillämpa de relevanta bestämmelserna i denna förordning. Alla hänvisningar till nämnden i artiklarna 5.2, 6.5, 8.6 och 8.8, artikel 8.10 tredje stycket, artiklarna 8.11a, 8.12, 8.13, 10.1–10.10, 10a, 11–14, 15.1, 15.2, 15.3, 16, 18.1, 18.1a, 18.2, 18.5, 18.6, 20 och 21.1–21.7, artikel 21.8 andra stycket, artiklarna 21.9, 21.10, 22.1, 22.3, 22.5, 22.6, 23, 24, 25.3 och 27.1–27.15, artikel 27.16 andra stycket andra meningen, tredje stycket, och fjärde stycket första, tredje och fjärde meningen samt artiklarna 30.2b, 30.2c, 30a.1, 30a.2, 32, 79.1, 79.2, 79.7 och 79.8 ska läsas som hänvisningar till de nationella resolutionsmyndigheterna när det gäller koncerner eller enheter som avses i första stycket i denna punkt. De nationella resolutionsmyndigheterna ska därför utöva de befogenheter de tilldelats enligt nationell rätt som införlivar direktiv 2014/59/EU i enlighet med de villkor som fastställs i nationell rätt. De nationella resolutionsmyndigheterna ska informera nämnden om de åtgärder som avses i denna punkt som ska vidtas och nära samordna med nämnden vid vidtagandet av avar de åtgärderna. Nationella resolutionsmyndigheten ska till nämnden överlämna de resolutionsplaner som avses i artikel 9, liksom alla uppdateringar, åtföljda av en motiverad bedömning av möjligheten till resolution av den berörda enheten eller koncernen i enlighet med artikel 10. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|