Nedanstående tröskelvärden hänför sig vanligen till produktionskapacitet eller produktionsresultat. Om flera verksamheter som bedrivs i en och samma anläggning omfattas av samma verksamhetsbeskrivning och den innehåller en tröskel, adderas produktionskapaciteten för dessa verksamheter. För avfallshanteringsverksamhet ska denna beräkning gälla vid verksamhetsnivåerna 5.1 och 5.3 a och 5.3 b.

Kommissionen ska fastställa riktlinjer för

förhållandet mellan sådan avfallshanteringsverksamhet som beskrivs i denna bilaga och den som beskrivs i bilagorna I och II till direktiv 2008/98/EG, och

tolkningen av begreppet industriell skala vid beskrivningen av sådan verksamhet inom den kemiska industrin som beskrivs i denna bilaga.

1. Industrier inom energisektorn

1.1	Förbränning av bränsle i anläggningar med en total installerad tillförd effekt på minst 50 MW.

1.2	Raffinering av olja och gas.

1.3	Produktion av koks.

▼M1

1.4	Förgasning, förvätskning eller pyrolys av a) kol, b) andra bränslen i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 20 MW.

▼B

2. Produktion och omvandling av metaller

2.1	Rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet sulfidmalm.

2.2	Produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som överstiger 2,5 ton per timme.

▼M1

2.3

Behandling av järnbaserade metaller

genom varmvalsning, med en kapacitet som överstiger 20 ton råstål per timme,

aa)

genom kallvalsning, med en kapacitet som överstiger 10 ton råstål per timme,

genom hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kJ,

ba)

genom smide med smidespress, om tryckkraften per smidespress överstiger 30 meganewton (MN),

genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 2 ton råstål per timme.

▼B

2.4	Drift av järn- och stålgjuterier med en produktionskapacitet som överstiger 20 ton per dygn.

2.5

Behandling av icke-järnmetaller:

Produktion av icke-järnmetaller av malm, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer.

Smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av icke-järnmetaller inklusive återvinningsprodukter och drift av gjuterier för icke-järnmetaller, med en smältningskapacitet som överstiger 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller.

2.6	Ytbehandling av metaller eller plaster genom en elektrolytisk eller kemisk process där behandlingsbaden har en volym som överstiger 30 m3.

▼M1

2.7	Tillverkning av batterier, annat än enbart montering, med en produktionskapacitet på 15 000 ton battericeller (katod, anod, elektrolyt, separator, hölje) eller mer per år.

▼B

3. Mineralindustri

3.1

Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid:

Tillverkning av klinker (cement) i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn, eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn.

Tillverkning av kalk i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn.

Tillverkning av magnesiumoxid i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn.

3.2	Tillverkning av asbest eller tillverkning av asbestbaserade produkter.

3.3	Tillverkning av glas inklusive glasfibrer, med en smältningskapacitet som överstiger 20 ton per dygn.

3.4	Smältning av mineraler, inklusive tillverkning av mineralull, med en smältningskapacitet som överstiger 20 ton per dygn.

▼M1

3.5	Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin med a) en produktionskapacitet som överstiger 75 ton per dygn, och/eller b) en ugnskapacitet som överstiger 4 m3 och en satsningstäthet på mer än 300 kg per m3.

▼M1

3.6	Utvinning som inbegriper bearbetning vid anläggningen, såsom finfördelning, storlekskontroll, anrikning och uppgradering, av följande malmer i industriell skala: bauxit, krom, kobolt, koppar, guld, järn, bly, litium, mangan, nickel, palladium, platina, tenn, volfram och zink.

▼B

4. Kemisk industri

Produktion enligt verksamhetskategorierna i denna punkt avser, vid tillämpning av denna punkt, tillverkning av de ämnen eller grupper av ämnen som anges i punkterna 4.1–4.6 där tillverkningen omfattar kemiska eller biologiska reaktioner och sker i industriell skala.

4.1

Tillverkning av organiska kemikalier såsom

enkla kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska),

syreinnehållande organiska föreningar, särskilt alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar och blandningar av estrar, acetater, etrar, peroxider och epoxihartser,

svavelinnehållande organiska föreningar,

kväveinnehållande organiska föreningar, särskilt aminer, amider, nitronyl- och nitroföreningar, nitratföreningar, nitriler, cyanater, isocyanater,

fosfor innehållande organiska föreningar,

halogenerade kolväten,

metallorganiska föreningar,

plaster (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa),

syntetgummi,

färgämnen och pigment,

ytaktiva ämnen och tensider.

4.2

Tillverkning av oorganiska kemikalier såsom

▼M1

gaser, såsom ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, vätgas som inte är producerad genom elektrolys av vatten, svaveldioxid, karbonylklorid.

▼B

syror, som t.ex. kromtrioxid, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet,

baser, som t.ex. ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid,

salter, som t.ex. ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat, silvernitrat,

icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar som t.ex. kalciumkarbid, kisel, kiselkarbid.

4.3	Tillverkning av gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium (enkla eller sammansatta gödselmedel).

4.4	Tillverkning av växtskyddsmedel eller biocider.

4.5	Tillverkning av läkemedel, även mellanprodukter.

4.6	Tillverkning av sprängämnen.

5. Avfallshantering

5.1

Bortskaffande eller återvinning av farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter:

Biologisk behandling.

Fysikalisk-kemisk behandling.

Sammansmältning eller blandning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i punkterna 5.1 och 5.2 inleds.

Omförpackning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i punkterna 5.1 och 5.2 inleds.

Återvinning/regenerering av lösningsmedel.

Återvinning/regenerering av oorganiska material utom metaller och metallföreningar.

Regenerering av syror eller baser.

Återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar.

Återvinning av komponenter från katalysatorer.

Omraffinering av olja eller annan återanvändning av olja.

Invallning.

5.2	Bortskaffande eller återvinning av avfall i avfallsförbränningsanläggningar eller i samförbränningsanläggningar a) för icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 3 ton per timme, b) för farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn.

▼M1

5.3.

Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG ( 23 ):

Biologisk behandling, såsom anaerob nedbrytning eller samrötning.

ii)

Fysikalisk-kemisk behandling.

iii)

Förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning.

iv)

Behandling av slagg och aska.

Behandling i anläggningar för fragmentering av metallavfall, inbegripet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) samt uttjänta fordon och därtill hörande komponenter.

Återvinning, eller en kombination av återvinning och bortskaffande, av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 75 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter, och med undantag för verksamheter som omfattas av direktiv 91/271/EEG:

Biologisk behandling, såsom anaerob nedbrytning.

ii)

Förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning.

iii)

Behandling av slagg och aska.

iv)

När den enda avfallshanteringsverksamhet som bedrivs är anaerob nedbrytning, ska tröskelvärdet för kapacitet för denna verksamhet vara 100 ton per dygn.

▼B

5.4	Avfallsdeponier enligt definitionen i artikel 2 g i direktiv rådets 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall ( 24 ) som tar emot mer än 10 ton avfall per dygn eller med en totalkapacitet på mer än 25 000 ton, med undantag för avfallsdeponier för inert avfall.

5.5	Tillfällig lagring av farligt avfall som inte omfattas av punkt 5.4 i avvaktan på någon av de verksamheter som förtecknas i punkterna 5.1, 5.2, 5.4 och 5.6 med en totalkapacitet på mer än 50 ton med undantag för tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet uppkommer.

5.6	Lagring under markytan av farligt avfall med en totalkapacitet på mer än 50 ton.

6. Annan verksamhet

6.1

Framställning i industriella anläggningar av

▼C3

massa av trä eller andra fibrösa material,

▼B

papper, papp eller kartong där produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dygn,

en eller flera av följande: OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor, där produktionskapaciteten överstiger 600 m3 per dygn.

▼M1

6.2	Förbehandling (tvättning, blekning och mercerisering), färgning eller slutbehandling av textilfibrer eller textilier där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn.

▼B

6.3	Garvning av hudar och skinn med en behandlingskapacitet på mer än 12 ton produkter per dygn.

6.4

Drift av slakterier för en produktionskapacitet baserad på en slaktvikt som överstiger 50 ton per dygn.

Framställning av livsmedel eller foder med beredning och behandling, utom ren paketering, av följande råvaror, oavsett om de är tidigare behandlade eller obehandlade:

Enbart animaliska råvaror (andra än enbart mjölk) för en produktionskapacitet på mer än 75 ton produkter per dygn.

ii)

Enbart vegetabiliska råvaror för en produktionskapacitet på mer än 300 ton produkter per dygn eller 600 ton per dygn om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett år.

iii)

Animaliska och vegetabiliska råvaror, både i kombinerade och separata produkter, där produktionskapaciteten för färdiga produkter i ton per dygn överstiger

—

75 om A är minst 10, eller

—

[300 - (22,5 × A)] i alla andra fall,

där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av produktionskapaciteten för färdiga produkter.

Förpackningen ska inte inkluderas i produktens slutliga vikt.

Denna underpunkt ska inte tillämpas då råvaran är endast mjölk.

Behandling och bearbetning av endast mjölk baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn (årsmedelvärde).

▼M1

6.5	Bortskaffande eller återvinning av djurkroppar eller animaliska biprodukter där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn.

6.6	Elektrolys av vatten för produktion av vätgas om produktionskapaciteten överstiger 50 ton per dygn.

▼B

6.7

Ytbehandling av material, föremål eller produkter med användning av organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsimpregnering, limning, målning, rengöring eller impregnering med en förbrukning av organiskt lösningsmedel som överstiger 150 kg per timme eller mer än 200 ton/år.

▼C3

6.8	Framställning av kol (hårt kol) eller av elektrografit genom bränning eller grafitisering.

▼B

6.9	Avskiljning av koldioxidströmmar från anläggningar som omfattas av detta direktiv för geologisk lagring enligt direktiv 2009/31/EG.

6.10	►C1 Behandling av trä och träprodukter med kemikalier där produktionskapaciteten överstiger 75 m3 per dygn av annat slag än behandling uteslutande mot blånadssvampar. ◄

▼C2

6.11	Oberoende utförd rening av avloppsvatten som inte omfattas av direktiv 91/271/EEG och som släpps ut av en anläggning som omfattas av kapitel II.

BILAGA Ia Verksamheter som avses i artikel 70a

BILAGA Ia

Verksamheter som avses i artikel 70a

Anläggningar omfattas av tillämpningsområdet för denna bilaga om de ingår i en eller flera av följande verksamhetskategorier:

Uppfödning av svin med 350 djurenheter eller fler, med undantag för uppfödningsverksamhet som utförs inom ramen för ekologiska produktionssystem i enlighet med förordning (EU) 2018/848, eller där djurtätheten är mindre än 2 djurenheter/hektar som endast används för bete eller odling av foder eller grovfoder som används för utfodring av djuren och djuren föds upp utomhus under en stor del av tiden under ett år respektive säsongsvis.

Uppfödning av endast värphöns med 300 djurenheter eller fler, eller uppfödning av endast andra fjäderfäkategorier med 280 djurenheter eller fler. I anläggningar med uppfödning av en blandning av fjäderfä, inklusive värphöns, ska tröskelvärdet vara 280 djurenheter och kapaciteten ska beräknas med hjälp av 0,93 som viktningsfaktor ( 25 ) för värphöns.

Uppfödning av alla blandningar av svin och fjäderfä, med 380 djurenheter eller fler, med undantag för uppfödning av svin i anläggningar inom ramen för ekologiska produktionssystem i enlighet med förordning (EU) 2018/848, eller där djurtätheten är mindre än 2 djurenheter/hektar som endast används för bete eller odling av foder eller grovfoder som används för utfodring av djuren och djuren föds upp utomhus under en stor del av tiden under ett år respektive säsongsvis.

Djurtätheten för en anläggning beräknas med hjälp av följande omräkningsfaktorer:

Svin:

Avelssuggor ≥ 50 kg … 0,500

Smågrisar ≤ 20 kg … 0,027

Andra svin … 0,300

Fjäderfä:

Slaktkycklingar … 0,007

Värphöns … 0,014

Kalkoner … 0,030

Ankor … 0,010

Gäss … 0,020

Strutsar … 0,350

Övriga fjäderfän … 0,001

BILAGA II Principer som ska följas när ett undantag enligt artikel 15.5 beviljas

BILAGA II

Principer som ska följas när ett undantag enligt artikel 15.5 beviljas

Undantag som beviljas enligt artikel 15.5 ska följa följande principer:

1. Kostnader

1.1 De kostnader som avses i artikel 15.5 ska vara kostnaderna för att inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (Best Available Technique, BAT), och omfattar både kapitalkostnader och driftskostnader. Andra sociala eller ekonomiska kostnader får inte inkluderas.

1.2 Utvärderingen av kostnaderna ska vara kvantitativ och stödjas av en kvalitativ bedömning.

1.3 De kostnader som beaktas vid utvärderingen ska

utgöra nettokostnaderna, efter avdrag för eventuella ekonomiska fördelar av att tillämpa bästa tillgängliga teknik,

inkludera kostnaderna för att få det kapital som krävs för att finansiera bästa tillgängliga teknik,

beräknas med hjälp av en diskonteringsränta för att ta hänsyn till skillnader i monetärt värde över tid.

1.4 I ansökan om undantag ska källan till kostnaderna och de metoder som använts för att beräkna dem tydligt anges, inklusive den diskonteringsränta som nämns i punkt 1.3 c och uppskattningen av osäkerheter i samband med kostnadsutvärderingen.

1.5 De kostnader som verksamhetsutövaren utvärderar ska bedömas av den behöriga myndigheten på grundval av information från andra källor, såsom teknikleverantörer, inbördes granskad forskning, expertutlåtanden eller uppgifter från andra anläggningar där bästa tillgängliga teknik nyligen installerats.

2. Miljövinster

2.1 De miljövinster som avses i artikel 15.6 ska vara miljövinsterna av att inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik.

2.2 Utvärderingen av miljövinsterna ska vara kvantitativ (i monetära termer) och stödjas av en kvalitativ bedömning. Fastställda kostnader för skador som orsakas av föroreningar ska användas om sådana finns tillgängliga.

2.3 Vid utvärderingen av miljövinster ska hänsyn tas till en diskonteringsränta som tillämpas på eventuella ekonomiska fördelar och som tar hänsyn till skillnader i värden för samhället över tid.

2.4 I ansökan om undantag ska källan till informationen om miljövinsterna och de metoder som använts för att beräkna miljövinsterna tydligt anges, inklusive den diskonteringsränta som nämns i punkt 1.3 c och uppskattningen av osäkerheter i samband med utvärderingen av miljövinster.

2.5 De miljövinster som verksamhetsutövaren utvärderar ska bedömas av den behöriga myndigheten på grundval av expertutlåtanden eller uppgifter från andra anläggningar där bästa tillgängliga teknik nyligen installerats.

3. Oproportionella kostnader i förhållande till miljövinsterna

3.1 För att fastställa om kostnaderna för att inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik är oproportionella ska de jämföras med fördelarna med att inte överskrida dessa.

3.2 Jämförelsemekanismen ska omfatta

en metod för att hantera osäkerheter i utvärderingen av kostnader och miljövinster,

en specifikation av den marginal med vilken kostnaderna bör överstiga miljövinsterna.

BILAGA III Kriterier för fastställande av bästa tillgängliga teknik

BILAGA III

Kriterier för fastställande av bästa tillgängliga teknik

1.	Användning av avfallssnål teknik

▼M1

2.	Användningen av ämnen som är mindre farliga, inklusive mindre omfattande användning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter

▼B

3.	Främjande av återvinning och materialåtervinning av utsläppta ämnen som används i processen och, i förekommande fall, av avfall

4.	Jämförbara processer, utrustning eller driftssätt som med framgång har provats ut i industriell skala

▼M1

5.	Tekniska framsteg, inklusive digitala verktyg, och utvecklingen av vetenskapliga kunskaper

▼B

6.	Beskaffenhet, effekt och mängd av berörda utsläpp

7.	Datum för nya eller befintliga anläggningars igångsättning

8.	Erforderlig tid för att installera bästa tillgängliga teknik

▼M1

9.	Förbrukningen och arten av råvaror, inklusive vatten, som används i processen, resurseffektivitet, återanvändning av resurser och utfasning av fossila bränslen

10.	Behovet att förebygga eller minimera den samlade miljöpåverkan som utsläppen innebär, inbegripet för den biologiska mångfalden, och riskerna för miljön

11.	Behovet att förebygga olyckor och att minska deras konsekvenser för miljön och människors hälsa

▼B

12.	Information som offentliggörs av offentliga internationella organisationer

BILAGA IV Allmänhetens deltagande i beslutsprocesser

BILAGA IV

Allmänhetens deltagande i beslutsprocesser

▼M1

Allmänheten ska, genom offentliga underrättelser och på en webbplats, i ett tidigt skede av beslutsprocessen eller senast så snart informationen rimligtvis kan ges, informeras om följande:

▼B

Ansökan om tillstånd eller, i förekommande fall, ett eventuellt förslag om uppdatering av tillstånd eller tillståndsvillkor i enlighet med artikel 21, inbegripet de uppgifter som anges i artikel 12.1.

I förekommande fall, uppgift om att beslutet föregåtts av en nationell eller gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning eller av samråd mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.

Uppgifter om vilka myndigheter som är behöriga att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas och till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.

Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.

I förekommande fall, uppgifter om förslaget om uppdatering av tillstånd eller tillståndsvillkor.

Uppgift om när och var eller på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.

Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande och om samråd i enlighet med punkt 5.

Medlemsstaterna ska, inom lämpliga tidsramar, se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:

I enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de behöriga myndigheterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informerades i enlighet med punkt 1.

I enlighet med direktiv 2003/4/EG, annan information än den som avses i punkt 1 i den här bilagan, som är relevant för beslutet i enlighet med artikel 5 i det här direktivet och som blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med punkt 1.

▼M1

3.	Medlemmar av den berörda allmänheten ska i ett tidigt skede och på ett ändamålsenligt sätt ges möjlighet att yttra sig till den behöriga myndigheten innan beslut fattas.

▼B

4.	Resultatet av de samråd som har hållits i enlighet med denna bilaga ska beaktas på vederbörligt sätt vid beslutsfattandet.

▼M1

5.	För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för att informera allmänheten så att medlemmar av den berörda allmänheten kan förbereda sig och effektivt delta under beslutsprocessen på miljöområdet i enlighet med denna bilaga.

▼B

BILAGA V Tekniska bestämmelser för förbränningsanläggningar

BILAGA V

Tekniska bestämmelser för förbränningsanläggningar

DEL 1

Gränsvärden för utsläpp för förbränningsanläggningar som avses i artikel 30.2

Alla gränsvärden för utsläpp ska beräknas vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna och vid en standardsyrehalt på 6 % för fasta bränslen, 3 % för andra förbränningsanläggningar än gasturbiner och gasmotorer, som använder flytande och gasformiga bränslen samt 15 % för gasturbiner och gasmotorer.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av SO2 från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Stenkol och brunkol och andra fasta bränslen	Biomassa	Torv	Flytande bränslen
50–100	400	200	300	350
100–300	250	200	300	250
> 300	200	200	200	200

För förbränningsanläggningar som använder fasta bränslen och som fick tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, och som inte är i drift mer än 1 500 timmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för SO2 på 800 mg/Nm3.

För förbränningsanläggningar som använder flytande bränslen, som fick tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för SO2 på 850 mg/Nm3, när det gäller anläggningar med en installerad tillförd effekt av högst 300 MW, och 400 mg/Nm3, när det gäller anläggningar med en total installerad tillförd effekt som är större än 300 MW.

En del av en förbränningsanläggning där rökgaserna leds ut genom en eller flera separata pipor i en gemensam skorsten och som inte är i drift i mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år får omfattas av de gränsvärden för utsläpp som fastställs i de båda föregående styckena, när det gäller hela anläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt. I sådana fall ska utsläppen genom var och en av dessa pipor kontrolleras separat.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av SO2 från förbränningsanläggningar som använder gasformiga bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

I allmänhet	35
Flytande gas	5
Gaser med lågt värmevärde från koksugn	400
Gaser med lågt värmevärde från masugn	200

För förbränningsanläggningar som använder gaser med lågt värmevärde från förgasning av raffinaderirestprodukter och som fått tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, ska gälla ett gränsvärde för utsläpp av SO2 på 800 mg/Nm3.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av NOx från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Stenkol och brunkol och andra fasta bränslen	Biomassa och torv	Flytande bränslen
50–100	300 450 vid pulvereldning av brunkol	300	450
100–300	200	250	200 (1)
> 300	200	200	150 (1)
(1) Gränsvärdet för utsläpp är 450 mg/Nm3 för användning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på högst 500 MW som meddelats tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003.

För förbränningsanläggningar i kemiska anläggningar som för egen förbrukning använder flytande produktionsrester som ett icke-kommersiellt bränsle med en sammanlagd installerad tillförd effekt på högst 500 MW som meddelats tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, ska gälla ett gränsvärde för utsläpp av NOx på 450 mg/Nm3.

För förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt på högst 500 MW som fick tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för NOx på 450 mg/Nm3.

För förbränningsanläggningar som använder fasta bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mer än 500 MW, som fick tillstånd före den 1 juli 1987 och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för NOx på 450 mg/Nm3.

För förbränningsanläggningar som använder flytande bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mer än 500 MW, som fick tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för NOx på 400 mg/Nm3.

En del av en förbränningsanläggning där rökgaserna leds ut genom en eller flera separata pipor i en gemensam skorsten och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år får omfattas av de gränsvärden för utsläpp som fastställs i de tre föregående styckena, när det gäller hela anläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt. I sådana fall ska utsläppen genom var och en av dessa pipor kontrolleras separat.

För gasturbiner (inklusive gaskombiverk) som använder lätta och medeltunga destillat som flytande bränslen ska gälla ett gränsvärde för utsläpp på 90 mg/Nm3 för NOx och 100 mg/Nm3 för CO.

Gasturbiner för reservdrift som inte är i drift mer än 500 drifttimmar per år ska inte omfattas av de utsläppsgränsvärden som anges i denna punkt. Verksamhetsutövaren vid sådana anläggningar ska registrera driftstiden.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av NOx och CO från gaseldade förbränningsanläggningar

	NOx	CO
Förbränningsanläggningar som drivs med naturgas med undantag för gasturbiner och gasmotorer	100	100
Förbränningsanläggningar som drivs med masugnsgas, gas från koksugn eller gaser med lågt värmevärde från förgasning av raffinaderirestprodukter, med undantag för gasturbiner och gasmotorer	200 (4)	—
Förbränningsanläggningar som drivs med andra gaser med undantag för gasturbiner och gasmotorer	200 (4)	—
Gasturbiner (inkl. gaskombiverk) som använder naturgas (1)som bränsle	50 (2) (3)	100
Gasturbiner (inkl. gaskombiverk) som använder andra gaser som bränsle	120	—
Gasmotorer	100	100
(1) Med naturgas avses naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar. (2) 75 mg/Nm3 i följande fall, där gasturbinens verkningsgrad är fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO: i) Gasturbiner som används i kraftvärmesystem med en total verkningsgrad på mer än 75 %. ii) Gasturbiner som används i gaskombiverk med i genomsnitt en total årlig elektrisk verkningsgrad på mer än 55 %. iii) Gasturbiner för mekaniska drivanordningar. (3) För gasturbiner med enkel process som inte tillhör någon av de kategorier som nämns i anmärkning 2, men som har en verkningsgrad på mer än 35 % – fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO – ska utsläppsgränsvärdet för NOx vara 50xη/35, där η är gasturbinens verkningsgrad vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO uttryckt i procent. (4) 300 mg/Nm3 för förbränningsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på högst 500 MW och som fått tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003.

För gasturbiner (inklusive gaskombiverk), gäller de gränsvärden för utsläpp för NOx och CO som anges i tabellen i denna punkt endast över 70 % belastning.

För gasturbiner (inklusive gaskombiverk) som fick tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003, och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år, ska gälla ett utsläppsgränsvärde för NOx på 150 mg/Nm3, när de drivs med naturgas, och 200 mg/Nm3, när de drivs med andra gaser eller flytande bränslen.

En del av en förbränningsanläggning där rökgaserna leds ut genom en eller flera separata pipor i en gemensam skorsten och som inte är i drift mer än 1 500 drifttimmar per år som ett rullande medelvärde över en period på fem år får omfattas av de gränsvärden för utsläpp som fastställs i föregående stycke, när det gäller hela förbränningsanläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt. I sådana fall ska utsläppen genom var och en av dessa pipor kontrolleras separat.

Gasturbiner och gasmotorer för reservdrift som inte är i drift mer än 500 drifttimmar per år ska inte omfattas av de gränsvärden för utsläpp som anges i denna punkt. Verksamhetsutövaren vid sådana anläggningar ska registrera driftstiden.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av stoft från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Installerad tillförd effekt (MW)	Stenkol och brunkol och andra fasta bränslen	Biomassa och torv	Flytande bränslen (1)
50–100	30	30	30
100–300	25	20	25
> 300	20	20	20
(1) Gränsvärdet för utsläpp är 50 mg/Nm3 för användning av destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning i förbränningsanläggningar som meddelats tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av stoft från förbränningsanläggningar som använder gasformiga bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Generellt	5
Masugnsgas	10
Gaser från stålindustrin som kan användas på annat ställe	30

DEL 2

Gränsvärden för utsläpp för förbränningsanläggningar som avses i artikel 30.3

Alla gränsvärden för utsläpp ska beräknas vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna och vid en standardsyrehalt på 6 % för fasta bränslen, 3 % för andra förbränningsanläggningar än gasturbiner och gasmotorer som använder flytande och gasformiga bränslen samt 15 % för gasturbiner och gasmotorer.

För gaskombiverk med tillsatseldning får den behöriga myndigheten fastställa standardsyrehalt, med beaktande av den aktuella anläggningens särskilda egenskaper.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av SO2 från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Stenkol och brunkol och andra fasta bränslen	Biomassa	Torv	Flytande bränslen
50–100	400	200	300	350
100–300	200	200	300 250 vid förbränning i fluidiserad bädd	200
> 300	150 200 vid förbränning i cirkulerande eller trycksatt fluidiserad bädd	150	150 200 vid förbränning i fluidiserad bädd	150

Gränsvärden för utsläpp mg/Nm3 av SO2 från förbränningsanläggningar som använder gasformiga bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Generellt	35
Flytande gas	5
Gaser med lågt värmevärde från koksugn	400
Gaser med lågt värmevärde från masugn	200

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av NOx från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Stenkol och brunkol och andra fasta bränslen	Biomassa och torv	Flytande bränslen
50–100	300 400 vid pulvereldning av brunkol	250	300
100–300	200	200	150
> 300	150 200 vid pulvereldning av brunkol	150	100

För gasturbiner (inklusive gaskombiverk) som använder lätta och medeltunga destillat som flytande bränslen ska gälla ett gränsvärde för utsläpp på 50 mg/Nm3 för NOx och 100 mg/Nm3 för CO.

Gasturbiner för reservdrift som drivs mindre än 500 timmar per år ska inte omfattas av de utsläppsgränsvärden som anges i denna punkt. Verksamhetsutövaren vid sådana anläggningar ska registrera driftstiden.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av NOx och CO från gaseldade förbränningsanläggningar

	NOx	CO
Andra förbränningsanläggningar än gasturbiner och gasmotorer	100	100
Gasturbiner (inklusive gaskombiverk)	50 (1)	100
Gasmotorer	75	100
(1) För gasturbiner med enkel process och en verkningsgrad på mer än 35 % – fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO – ska gränsvärdet vara 50xη/35, där η är gasturbinens verkningsgrad vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO uttryckt i procent.

För gasturbiner (inklusive gaskombiverk) gäller de gränsvärden för NOx och CO som anges i denna punkt endast över 70 % belastning.

Gasturbiner och gasmotorer för reservdrift som drivs mindre än 500 drifttimmar per år omfattas inte av de gränsvärden för utsläpp som anges i denna punkt. Verksamhetsutövaren vid sådana anläggningar ska registrera driftstiden.

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av stoft från förbränningsanläggningar som använder fasta eller flytande bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MWth)

50–300

> 300

20 för biomassa och torv

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) av stoft från förbränningsanläggningar som använder gasformiga bränslen med undantag för gasturbiner och gasmotorer

Generellt	5
Masugnsgas	10
Gaser från stålindustrin som kan användas på annat ställe	30

DEL 3

Kontroll av utsläpp

Koncentrationerna av SO2, NOx och stoft i rökgaserna från alla förbränningsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 100 MW ska mätas kontinuerligt.

Koncentrationen av CO i rökgaserna från varje förbränningsanläggning som drivs med gasformiga bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 100 MW ska mätas kontinuerligt.

Den behöriga myndigheten får besluta att det inte ska krävas kontinuerliga mätningar enligt punkt 1 i följande fall:

För förbränningsanläggningar med en livstid på mindre än 10 000 drifttimmar.

För SO2 och stoft från förbränningsanläggningar som drivs med naturgas.

För SO2 från förbränningsanläggningar som drivs med olja med känt svavelinnehåll som inte har någon utrustning för avsvavling av rökgaser.

För SO2 från förbränningsanläggningar som drivs med biomassa, om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av SO2 under inga omständigheter kan överstiga de föreskrivna gränsvärdena för utsläpp.

3.	Om kontinuerliga mätningar inte krävs, ska mätningar av SO2, NOx, stoft och, för gaseldade anläggningar, även av CO göras åtminstone var sjätte månad.

4.	För förbränningsanläggningar som använder stenkol eller brunkol ska utsläppen av totalkvicksilver mätas minst en gång per år.

Som ett alternativ till de mätningar av SO2 och NOx som avses i punkt 3 kan andra förfaranden, efter prövning och godkännande av den behöriga myndigheten, användas för att fastställa utsläppen av SO2 och NOx. För sådana förfaranden ska användas tillämpliga CEN-standarder eller, om CEN-standarder inte är tillgängliga, ISO och nationella eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

6.	Den behöriga myndigheten ska underrättas om betydande förändringar som avser den typ av bränsle som används och anläggningens driftsätt. Den behöriga myndigheten ska besluta om kontrollkraven enligt punkterna 1–4 fortfarande är tillräckliga eller om de måste ändras.

De kontinuerliga mätningar som genomförs i enlighet med punkt 1 ska omfatta mätning av syreinnehåll, temperatur och tryck och innehållet av vattenånga i rökgaserna. Kontinuerliga mätningar av innehållet av vattenånga i rökgaserna är inte nödvändiga, under förutsättning att den insamlade rökgasen torkas innan utsläppen analyseras.

Provtagning och analys av relevanta förorenande ämnen och mätning av driftsparametrar samt kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och metoder för referensmätningar för att kalibrera dessa system ska genomföras i enlighet med CEN-standarder. Om CEN-standarder inte är tillgängliga, ska ISO och nationella eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet tillämpas.

Automatiska mätsystem ska minst en gång per år kontrolleras genom parallella mätningar med referensmätmetoderna.

▼M1

Verksamhetsutövaren ska underrätta den behöriga myndigheten om resultaten från kontrollerna av automatiska mätsystem utan onödigt dröjsmål.

▼B

Vid gränsvärdenivån för utsläpp får värdena på de 95-procentiga konfidensintervallen för ett enskilt uppmätt resultat inte överstiga följande procentuella andelar av gränsvärdena:

Kolmonoxid	10 %
Svaveldioxid	20 %
Kväveoxider	20 %
Stoft	30 %

10.

De validerade tim- och dygnsmedelvärdena ska fastställas med utgångspunkt från de uppmätta giltiga timmedelvärdena, efter att värdet på det konfidensintervall som specificeras i punkt 9 har dragits ifrån.

▼M1

Varje dygn under vilket mer än tre timmedelvärden är ogiltiga, på grund av att det automatiska mätsystemet inte fungerar eller genomgår underhåll, ska ogiltigförklaras. Om mer än tio dygn under ett år ogiltigförklaras av sådana skäl ska den behöriga myndigheten kräva att verksamhetsutövaren vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra det automatiska mätsystemets tillförlitlighet utan onödigt dröjsmål.

▼B

11.	För anläggningar som ska uppfylla kraven på avsvavlingsgrad enligt artikel 31 ska också svavelhalten i det bränsle som tillförs förbränningsanläggningen kontrolleras regelbundet. De behöriga myndigheterna ska underrättas om väsentliga förändringar avseende den typ av bränsle som används.

DEL 4

Bedömning av efterlevnad av gränsvärden för utsläpp

När kontinuerliga mätningar utförs ska gränsvärdena för utsläpp i delarna 1 och 2 anses vara uppfyllda om bedömningen av de resultat som avser den faktiska drifttiden under ett kalenderår visar att

inga validerade månadsmedelvärden överstiger de relevanta gränsvärden för utsläpp som anges i delarna 1 och 2,

inga validerade dygnsmedelvärden överstiger 110 % av de relevanta gränsvärden för utsläpp som anges i delarna 1 och 2,

i fall där förbränningsanläggningarna består endast av pannor som använder kol med en sammanlagd installerad tillförd effekt under 50 MW, inga validerade dygnsmedelvärden överstiger 150 % av de relevanta gränsvärden för utsläpp som anges i delarna 1 och 2,

95 % av alla validerade timmedelvärden under året inte överstiger 200 % av de relevanta gränsvärden för utsläpp som anges i delarna 1 och 2.

Validerade medelvärden ska fastställas på det sätt som anges i punkt 10 i del 3.

Vid beräkningen av de genomsnittliga gränsvärdena för utsläpp ska de värden som uppmätts under de perioder som avses i artikel 30.5 och 30.6 och artikel 37 samt under idriftsättning och urdrifttagning inte beaktas.

Om kontinuerliga mätningar inte krävs, ska de gränsvärden för utsläpp som anges i delarna 1 och 2 anses vara uppfyllda om mätresultaten från varje serie mätningar eller från de andra förfaranden som definierats och beslutats enligt regler som fastställts av de behöriga myndigheterna inte överstiger gränsvärdena.

DEL 5

Minimikrav för avsvavling

Minimikrav för avsvavling för förbränningsanläggningar enligt artikel 30.2

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Minimikrav för avsvavling
Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Anläggningar som meddelats tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, förutsatt att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003	Övriga anläggningar
50-100	80 %	92 %
100-300	90 %	92 %
> 300	96 % (1)	96 %
(1) För förbränningsanläggningar som använder oljeskiffer ska minimikravet för avsvavling vara 95 %.

Minimikrav för avsvavling för förbränningsanläggningar enligt artikel 30.3

Sammanlagd installerad tillförd effekt (MW)	Minimikrav för avsvavling
50-100	93 %
100-300	93 %
> 300	97 %

DEL 6

Iakttagande av avsvavlingsgrad

De minimikrav för avsvavling som fastställs i del 5 i denna bilaga ska gälla som månadsmedelvärden.

DEL 7

Genomsnittliga utsläppsgränsvärden för flerbränsleanläggningar i raffinaderier

Genomsnittliga utsläppsgränsvärden (mg/Nm3) avseende SO2 för flerbränsleanläggningar i raffinaderier som använder destillations- och omvandlingsrester från råoljeraffinering för egen förbrukning, separat eller tillsammans med andra bränslen, utom för gasturbiner och gasmotorer:

För förbränningsanläggningar som fått tillstånd före den 27 november 2002 eller vars verksamhetsutövare hade lämnat in en fullständig ansökan om tillstånd före den dagen, under förutsättning att anläggningen togs i drift senast den 27 november 2003: 1 000 mg/Nm3.

För övriga förbränningsanläggningar: 600 mg/Nm3.

Dessa gränsvärden ska beräknas vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna och vid en standardsyrehalt på 6 % för fasta bränslen och 3 % för flytande och gasformiga bränslen.

BILAGA VI Tekniska bestämmelser om avfallsförbrännings- och samförbränningsanläggningar

BILAGA VI

Tekniska bestämmelser om avfallsförbrännings- och samförbränningsanläggningar

DEL 1

Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

befintlig avfallsförbränningsanläggning: en av följande avfallsförbränningsanläggningar

som var i drift och hade tillstånd i enlighet med gällande unionslagstiftning före den 28 december 2002,

ii)

som har fått tillstånd eller registrerats för avfallsförbränning och hade tillstånd som meddelats före den 28 december 2002 i enlighet med gällande unionslagstiftning, under förutsättning att anläggningen togs i drift senast den 28 december 2003,

iii)

som enligt den behöriga myndighetens uppfattning hade lämnat in en fullständig ansökan om godkännande vilken var under behandling före den 28 december 2002, under förutsättning att anläggningen togs i drift senast den 28 december 2004.

ny avfallsförbränningsanläggning: varje avfallsförbränningsanläggning som inte omfattas av led a.

DEL 2

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Vid bestämningen av totalkoncentrationen av dioxiner och furaner ska koncentrationerna av följande dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner multipliceras med följande ekvivalensfaktorer innan de summeras:

	Toxisk ekvivalensfaktor
2,3,7,8 - Tetraklordibensodioxin (TCDD)	1
1,2,3,7,8 - Pentaklordibensodioxin (PeCDD)	0,5
1,2,3,4,7,8 - Hexaklordibensodioxin (HxCDD)	0,1
1,2,3,6,7,8 - Hexaklordibensodioxin (HxCDD)	0,1
1,2,3,7,8,9 - Hexaklordibensodioxin (HxCDD)	0,1
1,2,3,4,6,7,8 - Heptaklordibensodioxin (HpCDD)	0,01
Oktaklordibensodioxin (OCDD)	0,001
2,3,7,8 - Tetraklordibensofuran (TCDF)	0,1
2,3,4,7,8 - Pentaklordibensofuran (PeCDF)	0,5
1,2,3,7,8 - Pentaklordibensofuran (PeCDF)	0,05
1,2,3,4,7,8 - Hexaklordibensofuran (HxCDF)	0,1
1,2,3,6,7,8 - Hexaklordibensofuran (HxCDF)	0,1
1,2,3,7,8,9 - Hexaklordibensofuran (HxCDF)	0,1
2,3,4,6,7,8 - Hexaklordibensofuran (HxCDF)	0,1
1,2,3,4,6,7,8 - Heptaklordibensofuran (HpCDF)	0,01
1,2,3,4,7,8,9 - Heptaklordibensofuran (HpCDF)	0,01
Oktaklordibensofuran (OCDF)	0,001

DEL 3

Gränsvärden för utsläpp till luft från avfallsförbränningsanläggningar

Alla gränsvärden för utsläpp ska beräknas vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna.

De räknas om till 11 % syre i rökgasen utom vid förbränning av spillolja såsom den definieras i artikel 3.3 i direktiv 2008/98/EG, då de räknas om till 3 % syre, och i de fall som anges i punkt 2.7 i del 6.

1.1

Gränsvärden för utsläpp som dygnsmedelvärden av följande förorenande ämnen (mg/Nm3)

Totalstoft	10
Organiska ämnen i gas- och ångform uttryckt som totalt organiskt kol (TOC)	10
Väteklorid (HCl)	10
Vätefluorid (HF)	1
Svaveldioxid (SO2)	50
Kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) uttryckt som NO2. Gäller befintliga avfallsförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet på över 6 ton/h samt nya avfallsförbränningsanläggningar	200
Kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) uttryckt som NO2. Gäller befintliga avfallsförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet på högst 6 ton/h	400

1.2

Gränsvärden för utsläpp som halvtimmesmedelvärden av följande förorenande ämnen (mg/Nm3)

	(100 %) A	(97 %) B
Totalstoft	30	10
Organiska ämnen i gas- och ångform uttryckt som totalt organiskt kol (TOC)	20	10
Väteklorid (HCl)	60	10
Vätefluorid (HF)	4	2
Svaveldioxid (SO2)	200	50
Kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) uttryckt som NO2. Gäller befintliga avfallsförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet på över 6 ton/h samt nya avfallsförbränningsanläggningar	400	200

1.3

Gränsvärden för utsläpp som medelvärden (mg/Nm3) för följande tungmetaller med en provtagningsperiod på minst 30 minuter och högst åtta timmar

Kadmium och kadmiumföreningar uttryckt som kadmium (Cd)	Totalt: 0,05
Tallium och talliumföreningar uttryckt som tallium (Tl)	Totalt: 0,05
Kvicksilver och kvicksilverföreningar uttryckt som kvicksilver (Hg)	0,05
Antimon och antimonföreningar uttryckt som antimon (Sb)	Totalt: 0,5
Arsenik och arsenikföreningar uttryckt som arsenik (As)
Bly och blyföreningar uttryckt som bly (Pb)
Krom- och kromföreningar uttryckt som krom (Cr)
Kobolt och koboltföroreningar uttryckt som kobolt (Co)
Koppar och kopparföreningar uttryckt som koppar (Cu)
Mangan och manganföreningar uttryckt som mangan (Mn)
Nickel och nickelföreningar uttryckt som nickel (Ni)
Vanadin och vanadinföreningar uttryckt som vanadin (V)

Dessa gränsvärden omfattar även de gas- och ångformiga förekomsterna av de aktuella tungmetallerna och deras föreningar.

1.4

Gränsvärden för utsläpp som medelvärden (ng/Nm3) av dioxiner och furaner under en provtagningsperiod på minst sex och högst åtta timmar. Gränsvärdet avser den totala koncentrationen av dioxiner och furaner beräknad enligt del 2.

Dioxiner och furaner

0,1

1.5

Gränsvärden för utsläpp (mg/Nm3) för kolmonoxid i rökgaserna:

50 som dygnsmedelvärde.

100 som halvtimmesmedelvärde.

150 som tiominutersmedelvärde.

Den behöriga myndigheten får medge undantag från de gränsvärden som anges i denna punkt för avfallsförbränningsanläggningar med fluidiserad bäddteknik, förutsatt att det gränsvärde för utsläpp av kolmonoxid som fastställs i tillståndet är högst 100 mg/Nm3 angivet som timmedelvärde.

Gränsvärden för utsläpp som är tillämpliga under de omständigheter som anges i artikel 46.6 och artikel 47.

Den totala stofthalten i utsläppen till luft från en avfallsförbränningsanläggning får under inga omständigheter överskrida 150 mg/Nm3 uttryckt som halvtimmesmedelvärde. De gränsvärden för utsläpp till luft av totalt organiskt kol och kolmonoxid som anges i punkterna 1.2 och 1.5 b får inte överskridas.

3.	Medlemsstaterna får fastställa regler för de undantag som anges i denna del.

DEL 4

Bestämning av gränsvärden för utsläpp till luft från samförbränning av avfall

Följande formel (blandningsregel) ska alltid tillämpas när ett särskilt gränsvärde för de totala utsläppen ”K” inte har angivits i en tabell i denna del.

Gränsvärdena för utsläpp av respektive förorenande ämne och av CO i rökgaserna från samförbränning av avfall ska beräknas på följande sätt:

Vavfall

är rökgasvolymen från förbränning av enbart avfall. Den fastställs på grundval av avfallet med det lägsta värmevärdet enligt uppgift i tillståndet och omräknad till de standardförhållanden som anges i detta direktiv.

Om den alstrade värmen från förbränning av farligt avfall motsvarar mindre än 10 % av den sammanlagda alstrade värmen i anläggningen, måste Vavfall beräknas med utgångspunkt från en (fiktiv) mängd avfall som vid förbränningen skulle motsvara 10 % alstrad värme vid en fast total värmealstring.

Kwaste

Gränsvärden för utsläpp från avfallsförbränningsanläggningar som fastställs i del 3.

Vproc

är rökgasvolymen från anläggningens process, inbegripet förbränningen av de godkända bränslen som normalt används i anläggningen (avfall undantaget), beräknad på grundval av de syrehalter till vilka utsläppen ska omräknas enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning. Om det saknas lagstiftning för detta slags anläggningar, ska rökgasernas verkliga syrehalt användas, utan spädning genom tillförsel av luft som inte behövs för processen.

Kproc

representerar gränsvärden för utsläpp som fastställs i denna del för vissa industriella verksamheter, eller – i avsaknad av sådana värden – gränsvärden för utsläpp från anläggningar som uppfyller nationella lagar och bestämmelser för sådana anläggningar när de förbränner bränslen som normalt är godkända (avfall undantaget). I avsaknad av sådana lagar och bestämmelser ska de gränsvärden som fastställs i tillståndet användas. Om sådana gränsvärden saknas i tillståndet ska de verkliga koncentrationerna användas.

representerar gränsvärden för totala utsläpp vid en syrehalt för vissa industriella verksamheter och vissa förorenande ämnen enligt denna del, eller – i avsaknad av sådana värden – gränsvärden för totala utsläpp vilka ersätter gränsvärdena enligt särskilda bilagor till detta direktiv. Den totala syrehalten bestäms utifrån förhållandet mellan delgasvolymerna från process- respektive avfallsförbränning.

Alla gränsvärden för utsläpp ska beräknas vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna.

Medlemsstaterna får fastställa regler för de undantag som anges i denna del.

Särskilda bestämmelser för cementugnar som samförbränner avfall

2.1

De gränsvärden för utsläpp som anges i punkterna 2.2 och 2.3 gäller som dygnsmedelvärden för totalstoft, HCl, HF, NOx, SO2 och TOC (för kontinuerliga mätningar), som medelvärden under provtagningsperioden på minst 30 minuter och högst åtta timmar för tungmetaller och som medelvärden under provtagningsperioden på minst sex timmar och högst åtta timmar för dioxiner och furaner.

Alla värden omräknas till 10 % syre.

Halvtimmesmedelvärden behövs endast för beräkning av dygnsmedelvärdena.

2.2

K – Gränsvärden för totala utsläpp (mg/Nm3 utom för dioxiner och furaner) för följande förorenande ämnen

Förorenande ämne	K
Totalstoft	30
HCl	10
HF	1
NOx	500 (1)
Cd + Tl	0,05
Hg	0,05
Sb + As + Pb + Cr + Co + Cu + Mn + Ni + V	0,5
Dioxiner och furaner (ng/Nm3)	0,1
(1) Fram till den 1 januari 2016 får de behöriga myndigheterna medge undantag från gränsvärdena för NOx för Lepolugnar och långa roterugnar, förutsatt att det i tillståndet föreskrivs ett totalt utsläppsgränsvärde för NOx på högst 800 mg/Nm3.

2.3

K – Gränsvärden för totala utsläpp (mg/Nm3) av svaveldioxid och totalt organiskt kol (TOC):

Förorening	K
SO2	50
TOC	10

Den behöriga myndigheten får medge undantag från de gränsvärden för utsläpp som anges i denna punkt i fall då totalt organiskt kol och svaveldioxid inte härrör från samförbränning av avfall.

2.4	K - Gränsvärden för totala utsläpp av kolmonoxid. Den behöriga myndigheten får fastställa gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid.

Särskilda bestämmelser för förbränningsanläggningar som samförbränner avfall

3.1

Kproc uttryckt som dygnsmedelvärden (mg/Nm3) giltiga till och med det datum som föreskrivs i artikel 82.5.

Vid fastställande av förbränningsanläggningarnas totala installerade tillförda effekt gäller de regler om sammanlagda utsläpp som anges i artikel 29. Halvtimmesmedelvärden behövs endast för beräkning av dygnsmedelvärdena.

Kproc för fasta bränslen utom biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	850	200	200
NOx	—	400	200	200
Stoft	50	50	30	30

Kproc för biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	200	200	200
NOx	—	350	300	200
Stoft	50	50	30	30

Kproc för flytande bränslen (syrehalt 3 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	850	400 till 200 (linjär minskning från 100 till 300 MWth)	200
NOx	—	400	200	200
Stoft	50	50	30	30

3.2

Kproc uttryckt som dygnsmedelvärden (mg/Nm3) giltiga från och med det datum som föreskrivs i artikel 82.6.

3.2.1

Kproc för förbränningsanläggningar som avses i artikel 30.2, utom gasturbiner och gasmotorer

Kproc för fasta bränslen utom biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	400för torv: 300	200	200
NOx	—	300 för brunkolspulver: 400	200	200
Stoft	50	30	25 för torv: 20	20

Kproc för biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	200	200	200
NOx	—	300	250	200
Stoft	50	30	20	20

Kproc för flytande bränslen (syrehalt 3 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	350	250	200
NOx	—	400	200	150
Stoft	50	30	25	20

3.2.2

Kproc för förbränningsanläggningar som avses i artikel 30.3, utom gasturbiner och gasmotorer

Kproc för fasta bränslen utom biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	400 för torv: 300	200 för torv: 300, utom vid förbränning i fluidiserad bädd: 250	150 för förbränning i cirkulerande eller trycksatt bädd eller, vid torveldning, för all förbränning i fluidiserad bädd: 200
NOx	—	300 för torv: 250	200	150 för pulvereldning av brunkol: 200
Stoft	50	20	20	10 för torv: 20

Kproc för biomassa (syrehalt 6 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	200	200	150
NOx	—	250	200	150
Stoft	50	20	20	20

Kproc för flytande bränslen (syrehalt 3 %):

Förorenande ämne	< 50 MWth	50–100 MWth	100–300 MWth	> 300 MWth
SO2	—	350	200	150
NOx	—	300	150	100
Stoft	50	20	20	10

3.3

K – Gränsvärden för totala utsläpp för tungmetaller (mg/Nm3) uttryckta som medelvärden under en provtagningsperiod på minst 30 minuter och högst åtta timmar (syrehalt 6 % för fasta bränslen och 3 % för flytande bränslen).

Förorenande ämne	K
Cd + Tl	0,05
Hg	0,05
Sb + As + Pb + Cr + Co + Cu + Mn + Ni + V	0,5

3.4

K – Gränsvärde för totala utsläpp (ng/Nm3) för dioxiner och furaner uttryckt som medelvärden under en provtagningsperiod på minst sex timmar och högst åtta timmar (syrehalt 6 % för fasta bränslen och 3 % för flytande bränslen).

Förorenande ämne	K
Dioxiner och furaner	0,1

Särskilda bestämmelser för samförbränningsanläggningar för avfall i industrisektorer som inte omfattas av punkterna 2 och 3 i denna del

4.1

K – Gränsvärde för totala utsläpp (mg/Nm3) för dioxiner och furaner uttryckt som medelvärden under en provtagningsperiod på minst sex timmar och högst åtta timmar:

Förorenande ämne	K
Dioxiner och furaner	0,1

4.2

K – Gränsvärden för totala utsläpp (mg/Nm3) för tungmetaller (mg/Nm3) uttryckt som medelvärden under en provtagningsperiod på minst 30 minuter och högst åtta timmar:

Förorenande ämne	K
Cd + Tl	0,05
Hg	0,05

DEL 5

Gränsvärden för utsläpp av avloppsvatten från rökgasrening

Förorenande ämnen	Gränsvärden för ofiltrerade stickprov(mg/l utom för dioxiner och furaner)
1. Totalt suspenderat material enligt definitionen i bilaga I till direktiv 91/271/EEG	(95 %)	(100 %)
	30	45
2. Kvicksilver och kvicksilverföreningar uttryckt som kvicksilver (Hg)	0,03
3. Kadmium och kadmiumföreningar uttryckt som kadmium (Cd)	0,05
4. Tallium och talliumföreningar uttryckt som tallium (Tl)	0,05
5. Arsenik och arsenikföreningar uttryckt som arsenik (As)	0,15
6. Bly och blyföreningar uttryckt som bly (Pb)	0,2
7. Krom- och kromföreningar uttryckt som krom (Cr)	0,5
8. Koppar och kopparföreningar uttryckt som koppar (Cu)	0,5
9. Nickel och nickelföreningar uttryckt som nickel (Ni)	0,5
10. Zink och zinkföreningar uttryckt som zink (Zn)	1,5
11. Dioxiner och furaner	0,3 ng/l

DEL 6

Kontroll av utsläpp

1. Mätmetoder

1.1	Mätningar för att bestämma koncentrationer av förorenande ämnen i luft och vatten ska genomföras på ett sådant sätt att de blir representativa.

▼M1

1.2

För samtliga förorenande ämnen, inbegripet dioxiner och furaner, gäller att provtagning och analys, liksom kvalitetssäkringen av automatiska mätsystem och referensmätmetoderna för kalibrering av dessa, ska utföras i enlighet med CEN-standarder. Om CEN-standarder saknas ska ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som kan säkerställa data av likvärdig vetenskaplig kvalitet tillämpas. Detta gäller även kvalitetssäkringssystemet för det laboratorium som utför provtagningen och analysen. Automatiska mätsystem ska minst en gång per år kontrolleras genom parallella mätningar med referensmätmetoderna.

▼B

1.3

Vid gränsvärdesnivån för dygnsmedelvärden av utsläpp får värdena på de 95-procentiga konfidensintervallen i de enskilda mätvärdena inte överskrida följande procentandelar av gränsvärdena för utsläpp:

Kolmonoxid:	10 %
Svaveldioxid:	20 %
Kvävedioxid:	20 %
Totalstoft:	30 %
Totalt organiskt kol:	30 %
Väteklorid:	40 %
Vätefluorid:	40 %

Periodiska mätningar av utsläpp till luft och vatten ska göras i enlighet med punkterna 1.1 och 1.2.

2. Mätningar av luftförorenande ämnen

2.1

Följande mätningar av luftförorenande ämnen ska utföras:

Kontinuerliga mätningar av följande ämnen: Kväveoxider, förutsatt att gränsvärdena för utsläpp är fastställda, kolmonoxid, totalstoft, totalt organiskt kol, väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid.

Kontinuerliga mätningar av följande driftparametrar: Temperatur nära förbränningskammarens innervägg, eller en annan representativ punkt i förbränningskammaren efter tillstånd från behörig myndighet samt rökgasernas syrehalt, tryck, temperatur och halt av vattenånga.

Minst två mätningar årligen av tungmetaller och dioxiner och furaner; dock ska under de första tolv driftmånaderna en mätning göras minst var tredje månad.

2.2	Rökgasernas uppehållstid, minimitemperatur och syrehalt ska kontrolleras på lämpligt sätt minst en gång i samband med att avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggningen tas i bruk samt under de mest ogynnsamma driftsförhållanden som kan förutses.

2.3	Kontinuerlig mätning av vätefluorid är inte nödvändig om behandlingssteg för väteklorid används som säkerställer att gränsvärdet för utsläpp av väteklorid inte överskrids. I det fallet ska utsläppen av vätefluorid omfattas av periodiska mätningar enligt punkt 2.1 c.

2.4	Kontinuerlig mätning av halten av vattenånga är inte nödvändig om rökgasprovet torkas innan utsläppen analyseras.

2.5

Den behöriga myndigheten får besluta att det inte ska krävas kontinuerliga mätningar av väteklorid, vätefluorid och svaveldioxid i avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggningar, och att det ska krävas periodiska mätningar enligt punkt 2.1 c eller inga mätningar om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av dessa föroreningar under inga omständigheter kan överskrida de fastställda gränsvärdena för utsläpp.

Den behöriga myndigheten får besluta att det inte ska krävas kontinuerliga mätningar av NOx och att det ska krävas periodiska mätningar enligt punkt 2.1 c i befintliga avfallsförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet på mindre än sex ton per timme eller i befintliga samförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet på mindre än sex ton per timme om verksamhetsutövaren, på grundval av information om kvaliteten på avfallet i fråga, den använda tekniken och resultaten av utsläppskontrollen, kan visa att utsläppen av NOx under inga omständigheter kan överstiga det föreskrivna gränsvärdet för utsläpp.

2.6

Den behöriga myndigheten får besluta att det ska krävas en mätning vartannat år av tungmetaller samt en mätning per år av dioxiner och furaner i följande fall:

Utsläppen från samförbränning eller förbränning av avfall under alla omständigheter är lägre än 50 % av gränsvärdena för utsläpp.

Det avfall som ska samförbrännas eller förbrännas enbart består av vissa sorterade brännbara fraktioner av icke-farligt avfall, som inte lämpar sig för materialåtervinning och uppvisar vissa egenskaper och som närmare specificeras på grundval av den bedömning som avses i c.

Verksamhetsutövaren kan, på grundval av information om kvaliteten hos det avfall som avses och kontrollen av utsläppen, visa att utsläppen under alla omständigheter är betydligt lägre än gränsvärdena för utsläpp av tungmetaller och dioxiner och furaner.

2.7

Resultaten av mätningarna ska räknas om med hjälp av de standardsyrehalter som anges i del 3 eller beräknas enligt del 4 och med användning av den formel som anges i del 7.

Om avfall förbränns eller samförbränns i syreanrikad atmosfär får mätvärdena räknas om till en syrehalt som fastställs av den behöriga myndigheten och som avspeglar de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet.

Om utsläppen av förorenande ämnen minskas genom rökgasrening i en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns ska omräkningen vad avser syrehalten enligt första stycket utföras endast om den syrehalt som mäts upp under den period då mätningen av det aktuella förorenande ämnet sker överskrider relevant standardsyrehalt.

3. Mätningar av vattenförorenande ämnen

3.1

Följande mätningar ska göras vid utsläppspunkten för avloppsvatten:

Kontinuerliga mätningar av pH, temperatur och flöde.

Dagliga stickprovsmätningar av totalt suspenderat material eller mätningar av ett flödesproportionellt representativt prov under 24 timmar.

Mätning minst en gång i månaden av ett flödesproportionellt representativt prov av utsläppet under 24 timmar med avseende på Hg, Cd, TI, As, Pb, Cr, Cu, Ni och Zn.

Mätning minst en gång per halvår av dioxiner och furaner; dock ska en mätning göras minst var tredje månad under de första tolv driftmånaderna.

3.2

Om avloppsvattnet från reningen av rökgaser behandlas på platsen tillsammans med avloppsvatten från andra källor i anläggningen, ska verksamhetsutövaren göra mätningar

på avloppsflödet från rökgasreningsprocesserna innan det leds vidare till den gemensamma anläggningen för rening av avloppsvatten,

på övriga avloppsflöden innan de leds till den gemensamma anläggningen för rening av avloppsvatten,

vid den punkt där avloppsvatten släpps ut från avfallsförbränningsanläggningen eller samförbränningsanläggningen efter slutförd rening.

DEL 7

Formel för beräkning av utsläppskoncentration vid procentuell standardsyrekoncentration

beräknad utsläppskoncentration vid procentuell standardsyrekoncentration

uppmätt utsläppskoncentration

standardsyrekoncentration

uppmätt syrekoncentration

DEL 8

Bedömning av efterlevnad av gränsvärden för utsläpp

1. Gränsvärden för utsläpp till luft

1.1

Gränsvärdena för utsläpp till luft ska anses vara uppfyllda om

inget dygnsmedelvärde överskrider något av de gränsvärden för utsläpp som anges i punkt 1.1 i del 3 eller i del 4 eller som beräknats i enlighet med del 4,

antingen inget halvtimmesmedelvärde överskrider något av de gränsvärden som anges i kolumn A i tabellen i punkt 1.2 i del 3 eller i förekommande fall 97 % av halvtimmesmedelvärdena under ett års tid inte överskrider något av de gränsvärden för utsläpp som anges i kolumn B i tabellen i punkt 1.2 i del 3,

inget av medelvärdena från de provtagningsperioder som anges för tungmetaller samt dioxiner och furaner överskrider gränsvärdena för utsläpp i punkterna 1.3 och 1.4 i del 3 eller i del 4 eller som beräknats i enlighet med del 4,

för kolmonoxid (CO)

i fråga om avfallsförbränningsanläggningar:

—

minst 97 % av dygnsmedelvärdena under året inte överskrider det gränsvärde för utsläpp som anges i punkt 1.5 a i del 3, och

—

minst 95 % av alla tiominutersmedelvärden under varje 24-timmarsperiod eller alla halvtimmesmedelvärden under samma period inte överskrider de gränsvärden för utsläpp som anges i punkt 1.5 b och c i del 3. När det gäller avfallsförbränningsanläggningar i vilka den gas som uppstår genom förbränningsprocessen upphettas till en temperatur av 1 100 °C under minst två sekunder, får medlemsstaterna tillämpa en utvärderingsperiod på sju dygn när det gäller tiominutersmedelvärdena,

ii)

i fråga om samförbränningsanläggningar: bestämmelserna i del 4 följs.

1.2

Halvtimmesmedelvärdena och tiominutersmedelvärdena ska bestämmas inom den effektiva drifttiden (exklusive idriftsättning och urdrifttagning om inget avfall förbränns) på grundval av de uppmätta värdena efter det att värdena vid konfidensintervallet enligt punkt 1.3 i del 6 har dragits ifrån. Dygnsmedelvärdena ska bestämmas med utgångspunkt från dessa validerade medelvärden.

För att ett dygnsmedelvärde ska vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet eller underhåll av detta. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet eller underhåll av detta.

1.3	Medelvärdena under provtagningsperioden och medelvärdena när det gäller periodiska mätningar av vätefluorid, väteklorid och svaveldioxid ska bestämmas i enlighet med kraven i artiklarna 45.1 e, 48.3 och punkt 1 i del 6.

2. Gränsvärden för utsläpp till vatten

Gränsvärdena för utsläpp till vatten ska anses vara uppfyllda om

för totalt suspenderat material 95 % och 100 % av de uppmätta värdena inte överskrider gränsvärdena i del 5,

för tungmetaller (Hg, Cd, TI, As, Pb, Cr, Cu, Ni och Zn) inte fler än en mätning per år överskrider gränsvärdena för utsläpp i del 5, eller, om medlemsstaterna beslutar om fler än 20 prov per år, inte mer än 5 % av dessa stickprov överskrider gränsvärdena i del 5,

mätresultaten för dioxiner och furaner, inte överskrider gränsvärdet i del 5.

BILAGA VII Tekniska bestämmelser för anläggningar och verksamhet som använder organiska lösningsmedel

BILAGA VII

Tekniska bestämmelser för anläggningar och verksamhet som använder organiska lösningsmedel

DEL 1

Verksamheter

1.	I var och en av följande punkter ingår rengöring av utrustningen i verksamheten men inte, såvida inte annat anges, rengöring av produkterna.

2.	Limbeläggning All verksamhet som innebär att lim anbringas på en yta, med undantag av limbeläggning och laminering i samband med tryckverksamheter.

Ytbeläggningsverksamhet

All verksamhet som innebär att ett enkelt eller flera sammanhängande beläggningsskikt anbringas på följande:

Fordon enligt något av nedanstående alternativ:

Nya bilar, definierade som fordon i kategori M1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon ( 26 ), och kategori N1, förutsatt att de lackeras i samma anläggning som fordon i kategori M1.

ii)

Lastbilshytter, definierade som förarhytter, och alla integrerade höljen för teknisk utrustning i fordon i kategorierna N2 och N3 i direktiv 2007/46/EG.

iii)

Skåpbilar och lastbilar, definierade som fordon i kategorierna N1, N2 och N3 i direktiv 2007/46/EG, dock inte lastbilshytter.

iv)

Bussar, definierade som fordon i kategorierna M2 och M3 i direktiv 2007/46/EG.

Släpvagnar, definierade i kategorierna O1, O2, O3 och O4 i direktiv 2007/46/EG.

Metall- eller plastytor, inbegripet ytor på flygplan, fartyg, tåg osv.

Träytor.

Textil-, väv-, folie- och pappersytor.

Läder.

Till ytbeläggningsverksamhet räknas inte beläggning av substrat med metall genom elektrofores och kemisk sprutteknik. Om samma artikel under beläggningen också trycks genom någon teknik, anses tryckningen som en del av beläggningsverksamheten. Tryckning som genomförs som en separat verksamhet ska dock inte ingå, men kan omfattas av kapitel V i det här direktivet om verksamheten ligger inom tillämpningsområdet för detta.

4.	Bandlackering All verksamhet där bandstål, rostfritt stål, belagt stål, kopparlegeringar eller aluminiumband beläggs med ett filmbildande skikt eller laminat i en kontinuerlig process.

5.	Kemtvätt All industriell eller kommersiell verksamhet som innebär att flyktiga organiska föreningar används i en anläggning för att rengöra kläder, inredning och liknande konsumtionsvaror med undantag för manuellt borttagande av fläckar i textil- och beklädnadsindustrin.

6.	Skotillverkning All verksamhet som innebär tillverkning av kompletta skor eller delar av sådana.

Framställning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim

Framställning av ovanstående slut- och mellanprodukter, om de senare framställs på samma plats, genom att blanda pigment, hartser och lim med organiska lösningsmedel eller annat bärarmaterial, inbegripet dispergering och predispergering, justering av viskositet och färgton och emballering av slutprodukten.

8.	Framställning av farmaceutiska produkter Kemisk syntes, fermentering, extrahering, formulering och färdigställande av farmaceutiska produkter och tillverkning av mellanprodukter, om den utförs på samma plats.

Tryckning

All reproduktionsverksamhet för text och/eller bild där tryckfärg med hjälp av en bildbärare överförs till en yta av något slag. I verksamheten ingår tillhörande lackerings-, beläggnings- och lamineringsteknik. Endast följande underprocesser omfattas av kapitel V:

Flexografi – en tryckverksamhet i vilken det används en bildbärare av gummi eller elastiska polymerer på vilken tryckområdena på bildbäraren är upphöjda, varvid används flytande tryckfärger som torkar genom avdunstning.

Rulloffset med heatsetfärg – en rulltryckverksamhet i vilken det används en bildbärare där tryckområdena och icke-tryckområdena är på samma nivå, och rulltryckning innebär att materialet som ska tryckas matas in i maskinen från en rulle och inte som separata ark. Icke-tryckområdet är så behandlat att det absorberar vatten och alltså är färgavvisande. Tryckområdet är så behandlat att det tar upp och överför färg till den yta som ska tryckas. Avdunstning sker i en ugn där varmluft används för att hetta upp det tryckta materialet.

Laminering i samband med tryckverksamhet – vidhäftning av två eller flera flexibla material för framställning av laminat.

Djuptryck av publikationer – rotogravyrtryckverksamhet för tryckning av tidskrifter, broschyrer, kataloger och liknande produkter med hjälp av toluenbaserade tryckfärger.

Rotogravyr – en tryckverksamhet i vilken det används en cylindrisk bildbärare där tryckområdet är nedsänkt under icke-tryckområdet, varvid används flytande tryckfärger som torkar genom avdunstning. Fördjupningarna fylls med färg och överskottsfärgen avlägsnas från icke-tryckområdet innan tryckytan kommer i kontakt med cylindern och färgen i fördjupningarna avsätts på den.

Rotationsscreentryck – en rulltryckverksamhet i vilken färgen överförs till tryckytan genom att den pressas genom en porös bildbärare, där tryckområdet är öppet och icke-tryckområdet är täckt, varvid används flytande färger som torkar endast genom avdunstning. Rulltryckning innebär att materialet som ska tryckas matas in i maskinen från en rulle och inte som separata ark.

Lackering – en verksamhet i vilken lack eller ett limskikt anbringas på ett flexibelt material för senare förslutning av emballaget.

10.	Förädling av gummi All verksamhet som innebär blandning, malning, kalandrering, extrudering och vulkanisering av naturgummi eller syntetiskt gummi och kompletterande förfaranden genom vilka naturgummi eller syntetiskt gummi omvandlas till en färdig produkt.

11.

Ytrengöring

All verksamhet, med undantag av kemtvätt, men inbegripet avfettning, där föroreningar på materialytor avlägsnas med hjälp av organiska lösningsmedel. En rengöringsverksamhet i vilken det ingår ett eller flera rengöringssteg före eller efter en annan verksamhet ska betraktas som en enda ytrengöringsverksamhet. Denna verksamhet avser inte rengöring av utrustningen utan rengöring av produktytor.

12.

Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska oljor

All verksamhet som gäller utvinning av vegetabiliska oljor från fröer och andra vegetabiliska ämnen, beredning av torra återstoder för framställning av djurfoder, rening av fetter och vegetabiliska oljor utvunna ur fröer, vegetabiliskt material och/eller animaliskt material.

13.

Fordonsreparationslackering

All industriell eller kommersiell beläggningsverksamhet och därtill hörande avfettningsverksamhet som utför något av följande:

Ursprunglig lackering av vägfordon, såsom de definieras i direktiv 2007/46/EG eller en del av dessa, med material som är avsedda för reparationslackering om detta sker på annan plats än den ursprungliga produktionslinjen.

Lackering av släpvagnar (inbegripet påhängsvagnar) (kategori O i direktiv 2007/46/EG).

14.	Beläggning av lindningstråd All beläggningsverksamhet som avser metalledare som används för lindning av spolar till transformatorer och motorer osv.

15.	Träimpregnering All verksamhet som innebär att virke konserveras.

16.	Trä- och plastlaminering All verksamhet som innebär vidhäftning av trä och/eller plast för framställning av laminatprodukter.

DEL 2

Tröskelvärden och gränsvärden för utsläpp

Gränsvärdena för utsläpp i avgaser ska beräknas vid en temperatur av 273,15 K och ett tryck av 101,3 kPa

	Aktivitet (Tröskelvärde för lösningsmedelsförbrukning i ton/år)	Tröskelvärde (Tröskelvärde för lösningsmedelsförbrukning i ton/år)	Gränsvärde för utsläpp i avgaser(mg C/Nm3)	Gränsvärde för flyktiga utsläpp(i % av tillförda lösningsmedel)		Gränsvärden för totala utsläpp		Särskilda bestämmelser
			Gränsvärde för utsläpp i avgaser(mg C/Nm3)	Nya anläggningar	Befintliga anläggningar	Nya anläggningar	Befintliga anläggningar	Särskilda bestämmelser
1	Rulloffset med heatsetfärg (> 15)	15–25 > 25	100 20	30 (1) 30 (1)				1 Återstoder av lösningsmedel i den färdiga produkten ska inte anses som en del av de flyktiga utsläppen.
2	Djuptryck av publikationer (> 25)		75	10	15
3	Annan rotogravyr, flexografi, rotationsscreentryck, laminering eller lackering (> 15) rotationsscreentryck på textil/papp (> 30)	15–25 > 25 > 30 (1)	100 100 100	25 20 20				1 Gränsvärde för rotationsscreentryck på textil och på papp.
4	Ytrengöring med användning av de föreningar som anges i artikel 59.5. (> 1)	1–5 > 5	20 (1) 20 (1)	15 10				1 Gränsvärdet gäller föreningarnas massa i mg/Nm3, inte den totala kolhalten.
5	Annan ytrengöring (> 2)	2–10 > 10	75 (1) 75 (1)	20 (1) 15 (1)				1 I anläggningar för vilka det kan påvisas för den behöriga myndigheten att genomsnittshalten av organiskt lösningsmedel i alla rengöringsmaterial inte överstiger 30 viktprocent behöver dessa värden inte tillämpas.
6	Fordonslackering (< 15) och fordonsreparationslackering	> 0,5	50 (1)	25				1 Överensstämmelse med del 8 punkt 2 ska kunna visas på grundval av mätningar under i genomsnitt 15 minuter.
7	Bandlackering (> 25)		50 (1)	5	10			1 För anläggningar i vilka det används teknik som möjliggör användning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 150.
8	Annan beläggning, inbegripet metall-, plast-, textil5, väv, folie- och pappersbeläggning (> 5)	5–15 > 15	100 (1) (4) 50/75 (2) (3) (4)	25 (4) 20 (4)				1 Gränsvärdet för utsläpp gäller inneslutna beläggnings- och torkningsprocesser. 2 Det första gränsvärdet för utsläpp gäller för torkningsprocesser, det andra för beläggningsprocesser.
								3 För textilbeläggningsanläggningar i vilka det används teknik som möjliggör användning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp från beläggnings- och torkningsprocesser sammantaget vara 150. 4 Beläggningsverksamheter som inte kan utövas med inneslutning (såsom skeppsbyggnad, flygplanslackering) får undantas från dessa värden, enligt artikel 59.3. 5 Rotationsscreentryck på textil omfattas av verksamhet nr 3.
9	Beläggning av lindningstråd (> 5)					10 g/kg (1) 5 g/kg (2)		1 Gäller för anläggningar där den genomsnittliga tråddiametern är ≤ 0,1 mm. 2 Gäller för alla andra anläggningar.
10	Beläggning av träytor (> 15)	15–25 > 25	100 (1) 50/75 (2)	25 20				1 Gränsvärdet för utsläpp gäller inneslutna beläggnings-, och torkningsprocesser. 2 Det första värdet gäller för torkningsprocesser, det andra för beläggningsprocesser.
11	Kemtvätt					20 g/kg (1) (2)		1 Uttryckt i massa av utsläppt lösningsmedel per kilogram av den rengjorda och torkade produkten. 2 Gränsvärdet för utsläpp i del 4 punkt 2 gäller inte för denna verksamhet.
12	Träimpregnering (> 25)		100 (1)	45		11 kg/m3		1 Gränsvärdet för utsläpp gäller inte för impregnering med kreosot.
13	Läderbeläggning (> 10)	10–25 > 25 > 10 (1)				85 g/m2 75 g/m2 150 g/m2		Gränsvärdena för utsläpp uttrycks i gram utsläppta lösningsmedel för varje m2 av den tillverkade produkten. 1 För läderbeläggningsverksamhet som rör inredning och särskilt lädervaror som används som mindre konsumtionsvaror såsom väskor, skärp, plånböcker etc.
14	Skotillverkning (> 5)					25 g per par		Gränsvärdet för totala utsläpp uttrycks i gram utsläppta lösningsmedel för varje tillverkat par av kompletta skor.
15	Trä- och plastlaminering (> 5)					30 g/m2
16	Limbeläggning (> 5)	5–15 > 15	50 (1) 50 (1)	25 20				1 Vid användning av teknik som möjliggör återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 150.
17	Tillverkning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim (> 100)	100–1 000 > 1 000	150 150	5 3		5 % av tillförda lösningsmedel 3 % av tillförda lösningsmedel		Gränsvärdet för flyktiga utsläpp gäller inte för lösningsmedel som säljs som en del av en beläggningsblandning i en sluten behållare.
18	Omvandling av gummi (> 15)		20 (1)	25 (2)		25 % av tillförda lösningsmedel		1 Vid användning av teknik som möjliggör återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 150. 2 Gränsvärdet för flyktiga utsläpp gäller inte för lösningsmedel som säljs som en del av en produkt eller en blandning i en sluten behållare.
19	Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska oljor (> 10)					Animaliskt fett: 1,5 kg/ton Ricinfrön: 3 kg/ton Rapsfrön: 1 kg/ton Solrosfrön: 1 kg/ton Sojabönor (normal krossning): 0,8 kg/ton Sojabönor (vita flingor): 1,2 kg/ton Andra fröer och annat vegetabiliskt material: 3 kg/ton (1) 1,5 kg/ton (2) 4 kg/ton (3)		1 Gränsvärden för totala utsläpp för anläggningar som bearbetar enskilda partier av frön och annat vegetabiliskt material bör fastställas av den behöriga myndigheten från fall till fall med tillämpning av bästa tillgängliga teknik. 2 Gäller för alla fraktioneringsprocesser med undantag av degummering (avlägsnande av gummi ur oljor). 3 Gäller för degummering.
20	Tillverkning av farmaceutiska produkter (> 50)		20 (1)	5 (2)	15 (2)	5 %av tillförda lösningsmedel	15 % av tillförda lösningsmedel	1 Vid användning av teknik som möjliggör återanvändning av återvunna lösningsmedel ska gränsvärdet för utsläpp vara 150. 2 Gränsvärdet för flyktiga utsläpp gäller inte för lösningsmedel som säljs som en del av en produkt eller en blandning i en sluten behållare.

DEL 3

Gränsvärden för utsläpp för anläggningar inom fordonslackeringsindustrin

1.	Gränsvärdena för totala utsläpp uttrycks i gram utsläppta organiska lösningsmedel i förhållande till produktens kvadratmeteryta och i kilogram utsläppta organiska lösningsmedel i förhållande till karosseriet.

Ytan på en produkt i nedanstående tabell i punkt 3 definieras som den yta som beräknas på den totala genom elektrofores behandlade ytan och ytan på delar som eventuellt tillkommer i senare skeden av beläggningsprocessen och som beläggs med samma material som används för den berörda produkten, eller den totala ytan på den produkt som ytbehandlas i anläggningen.

Ytan på den genom elektrofores behandlade ytan beräknas med hjälp av följande formel:

Denna metod ska också användas för andra ytbehandlade plåtdelar.

Datorstödd konstruktion eller andra motsvarande metoder ska användas för beräkning av ytan på tillkommande delar eller den totala yta som beläggs i anläggningen.

Gränsvärdena för totala utsläpp i nedanstående tabell gäller alla processteg som utförs i samma anläggning från beläggning genom elektrofores eller någon annan beläggningsprocess, till den avslutande vaxningen och poleringen av ytskiktet och lösningsmedel som används vid rengöring av processutrustningen, inklusive sprutboxar och annan fast utrustning, både under produktionstiden och vid annan tidpunkt.

Verksamhet (Tröskelvärde för lösningsmedelsförbrukning i ton/år)	Tröskelvärde för produktion (Gäller årsproduktionen av den belagda produkten)	Gränsvärde för totala utsläpp
		Nya anläggningar	Befintliga anläggningar
Lackering av nya bilar (> 15)	> 5 000	45 g/m2 eller 1,3 kg/kaross + 33 g/m2	60 g/m2 eller 1,9 kg/kaross + 41 g/m2
Lackering av nya bilar (> 15)	≤ 5 000 skalbyggda eller > 3 500 chassibyggda	90 g/m2 eller 1,5 kg/kaross + 70 g/m2	90 g/m2 eller 1,5 kg/kaross + 70 g/m2
		Gränsvärde för totala utsläpp (g/m2)
Lackering av nya lastbilshytter (> 15)	≤ 5 000	65	85
Lackering av nya lastbilshytter (> 15)	> 5 000	55	75
Lackering av nya lastbilar, skåpbilar och släpvagnar (> 15)	≤ 2 500	90	120
Lackering av nya lastbilar, skåpbilar och släpvagnar (> 15)	> 2 500	70	90
Lackering av nya bussar (> 15)	≤ 2 000	210	290
Lackering av nya bussar (> 15)	> 2 000	150	225

4.	Anläggningar för fordonslackering i vilka lösningsmedelsförbrukningen ligger under de tröskelvärden som anges i tabellen i punkt 3 ska uppfylla kraven för fordonsreparationslackering som anges i del 2.

DEL 4

Gränsvärden för utsläpp av flyktiga organiska föreningar med specifika riskfraser

För utsläpp av de flyktiga organiska föreningar som avses i artikel 58, där massflödet av summan av de föreningar som föranleder märkning enligt den artikeln är större än eller lika med 10 g/h, ska ett gränsvärde för utsläpp på 2 mg/Nm3 gälla. Gränsvärdet för utsläpp ska avse den sammanlagda massan av de enskilda föreningarna.

När det gäller utsläpp av halogenerade flyktiga organiska föreningar som tilldelas eller behöver vara försedda med faroangivelserna H341 eller H351 ska ett gränsvärde för utsläpp på 20 mg/Nm3 gälla, förutsatt att massflödet av summan av de föreningar som föranleder faroangivelserna H341 eller H351 är större än eller lika med 100 g/h. Gränsvärdet för utsläpp ska avse den sammanlagda massan av de enskilda föreningarna.

DEL 5

Minskningsplan

1.	Verksamhetsutövaren får använda en valfri minskningsplan som är särskilt utformad för hans anläggning.

Följande plan kan tillämpas vid användning av beläggningar, lack, lim eller tryckfärg. Om följande metod är olämplig kan den behöriga myndigheten tillåta en verksamhetsutövare att tillämpa en alternativ plan som leder till utsläppsminskningar motsvarande dem som uppnås om gränsvärdena för utsläpp i delarna 2 och 3 skulle tillämpas. Genom planens utformning ska det tas hänsyn till följande fakta:

Om ersättningsämnen som endast innehåller en liten mängd eller inget lösningsmedel alls fortfarande håller på att utvecklas, ska verksamhetsutövaren ges en förlängd frist för att genomföra sina minskningsplaner.

Referenspunkten för minskade utsläpp bör i så stor utsträckning som möjligt motsvara de utsläpp som skulle ha skett om ingen åtgärd för minskning hade vidtagits.

Följande plan ska användas för anläggningar för vilka en konstant halt av fasta ämnen kan förutsättas.

Det årliga referensutsläppet ska beräknas på följande sätt:

Den totala massan av fasta ämnen i den årligen konsumerade mängden beläggning och/eller tryckfärg, lack eller lim bestäms. Fasta ämnen är alla ämnen i beläggningar, tryckfärg, lack och lim som blir fasta då vattnet eller de flyktiga organiska föreningarna har avdunstat.

ii)

De årliga referensutsläppen beräknas genom att den massa som bestämts i led i multipliceras med motsvarande faktor i nedanstående tabell. De behöriga myndigheterna får justera dessa faktorer för enskilda anläggningar för att återspegla en påvisad effektivitetsökning vid användning av fasta ämnen.

Verksamhet	Multiplikationsfaktor för led a ii
Rotogravyr; flexografi; laminering ingående i en tryckverksamhet; lackering ingående i en tryckverksamhet; träbeläggning; beläggning av textil-, väv-, folie- eller pappersytor; limbeläggning	4
Bandlackering, fordonsreparationslackering	3
Beläggning som kommer i kontakt med livsmedel, beläggningar för rymdteknik	2,33
Andra beläggningar och rotationsscreentryck	1,5

Utsläppsmålet är lika med det årliga referensutsläppet multiplicerat med en procentsats motsvarande

(gränsvärdet för flyktiga utsläpp + 15) för anläggningar som omfattas av punkt 6 och det lägre tröskelvärdet för punkterna 8 och 10 i del 2,

ii)

(gränsvärdet för flyktiga utsläpp + 5) för alla andra anläggningar.

Kraven är uppfyllda om det faktiska utsläppet av lösningsmedel som fastställs enligt planen för hantering av lösningsmedel är mindre än eller lika med utsläppsmålet.

DEL 6

Kontroll av utsläpp

1.	Efterlevnaden i fråga om kanaler som är försedda med reningsutrustning och som vid det slutliga utsläppsstället släpper ut sammanlagt mer än i medeltal 10 kg/h av organiskt kol ska fortlöpande övervakas.

2.	I de andra fallen ska medlemsstaterna säkerställa att antingen kontinuerliga eller periodiska mätningar utförs. Vid periodiska mätningar ska minst tre mätvärden erhållas vid varje mättillfälle.

3.	Mätningar ska inte krävas om en reningsutrustning vid slutet av installationen inte är nödvändig för att uppfylla kraven i detta direktiv.

DEL 7

Plan för hantering av lösningsmedel

1. Principer

Planen för hantering av lösningsmedel ska användas för att

kontrollera överensstämmelse med kraven enligt artikel 62,

fastställa framtida minskningsalternativ,

göra uppgifter om lösningsmedelsförbrukning, utsläppen av lösningsmedel och överensstämmelsen med kraven i kapitel V tillgängliga för allmänheten.

2. Definitioner

Följande definitioner utgör ramen för bestämning av massbalans.

Tillförda organiska lösningsmedel (input) (I):

I1	Mängden organiska lösningsmedel eller mängden av dem i inköpta blandningar som tillförs processen under den tidsperiod för vilken massbalansen beräknas.

I2	Mängden organiska lösningsmedel eller mängden av dem i återvunna och återanvända blandningar som tillförs processen. Det återvunna lösningsmedlet räknas varje gång det används i verksamheten.

Utsläppta organiska lösningsmedel (output) (O):

O1	Utsläpp i avgaser.

O2	Förlust av organiska lösningsmedel i vatten, med hänsyn till behandlingen av spillvatten vid beräkning av O5.

O3	Mängden organiska lösningsmedel som blir kvar som förorening eller återstod i produkter som framställs i processen..

O4	Utsläpp av ouppsamlade organiska lösningsmedel i luften. I dessa utsläpp ingår vanlig rumsventilation där luft släpps ut i utomhusmiljön genom fönster, dörrar, ventilationskanaler och liknande öppningar.

O5	Förlust av organiska lösningsmedel och/eller organiska föreningar på grund av kemiska eller fysiska reaktioner (inklusive sådana som destrueras genom förbränning eller annan behandling av avgaser eller spillvatten eller samlas upp, förutsatt att de inte omfattas av O6, O7 eller O8).

O6	Organiska lösningsmedel som ingår i uppsamlat avfall.

O7	Organiska lösningsmedel eller organiska lösningsmedel ingående i blandningar som säljs eller är avsedda att säljas som en produkt med kommersiellt värde.

O8	Organiska lösningsmedel som ingår i blandningar som återvunnits för återanvändning, men inte som input i processen, förutsatt att de inte omfattas av O7.

O9	Organiska lösningsmedel som släpps ut på annat sätt.

Användning av planen för hantering av lösningsmedel för kontroll av överensstämmelse.

Det sätt på vilket planen för hantering av lösningsmedel kommer att användas ska bero på det särskilda krav som ska verifieras enligt följande:

Verifikation av överensstämmelse med den minskningsplan som avses i del 5, med ett gränsvärde för totala utsläpp uttryckt i utsläpp av lösningsmedel per produktenhet, eller angivet på annat sätt i delarna 2 och 3.

För alla verksamheter för vilka den minskningsplan som avses i del 5 ska tillämpas, ska planen för hantering av lösningsmedel utarbetas årligen för att fastställa förbrukningen (C). Förbrukningen ska beräknas enligt följande ekvation:

C = I1 - O8

Parallellt ska även fasta ämnen som används vid beläggning beräknas för att få fram det årliga referensutsläppet och utsläppsmålet.

ii)

För bedömning av överensstämmelse med ett gränsvärde för totala utsläpp uttryckt i utsläpp av lösningsmedel per produktenhet eller angivet på annat sätt i delarna 2 och 3 ska planen för hantering av lösningsmedel utarbetas årligen för bestämning av utsläppen (E). Utsläppen ska beräknas enligt följande ekvation:

E = F + O1

där F är de flyktiga utsläppen enligt definitionen i b i nedan. Utsläppssiffran ska sedan delas med motsvarande produktparameter.

iii)

För bedömning av överensstämmelse med kraven i artikel 59.6 b ii ska planen för hantering av lösningsmedel utarbetas årligen för bestämning av de totala utsläppen från alla berörda verksamheter, varefter den siffran ska jämföras med de totala utsläpp som skulle ha blivit följden om kraven i delarna 2, 3 och 5 hade uppfyllts individuellt för varje verksamhet.

Bestämning av flyktiga utsläpp för jämförelse med gränsvärdena för flyktiga utsläpp i del 2:

De flyktiga utsläppen ska beräknas enligt en av följande ekvationer:

F = I1 - O1 - O5 - O6 - O7 - O8

eller

F = O2 + O3 + O4 + O9

F ska bestämmas antingen genom direkt mätning av mängderna eller genom en motsvarande metod eller beräkning, t.ex. med hjälp av processens uppsamlingskapacitet.

Gränsvärdet för flyktiga utsläpp uttrycks som en del av de tillförda organiska lösningsmedlen som ska beräknas enligt följande ekvation:

I = I1 + I2

ii)

De flyktiga utsläppen ska bestämmas genom en kort men omfattande serie mätningar, och bestämningen behöver inte upprepas förrän utrustningen ändras.

DEL 8

Bedömning av efterlevnad av gränsvärden för utsläpp i avgaser

Vid kontinuerliga mätningar ska gränsvärdena för utsläpp anses vara uppfyllda om

inget av de aritmetiska medelvärdena av alla giltiga avläsningar som gjorts under en 24-timmarsperiod med drift av en anläggning eller verksamhet, med undantag för idriftsättning och urdrifttagning och underhåll av utrustningen, överskrider gränsvärdena för utsläpp,

inget av timmedelvärdena överskrider gränsvärdena för utsläpp med mer än en faktor 1,5.

2.	Vid periodiska mätningar ska gränsvärdena för utsläpp anses vara uppfyllda om vid ett mättillfälle a) medelvärdet av alla mätvärden inte överskrider gränsvärdena för utsläpp, b) inget av timmedelvärdena överskrider gränsvärdena för utsläpp med mer än en faktor på 1,5.

3.	Överensstämmelse med del 4 ska kontrolleras utifrån den sammanlagda masskoncentrationen av de enskilda flyktiga organiska föreningarna i fråga. I alla övriga fall ska efterlevnaden bedömas utifrån den totala massan av utsläppt organiskt kol, såvida inte något annat anges i del 2.

4.	Gasmängder får tillsättas avgaserna för att kyla eller förtunna om det är motiverat av tekniska skäl, men ska inte beaktas vid bestämning av masskoncentrationen av det förorenande ämnet i avgaserna.

BILAGA VIII Särskilda bestämmelser för anläggningar som producerar titandioxid

BILAGA VIII

Särskilda bestämmelser för anläggningar som producerar titandioxid

DEL 1

Gränsvärden för utsläpp till vatten

1.	För anläggningar som använder sulfatprocessen (som årsmedelvärde): 550 kg sulfat per ton producerad titandioxid.

För anläggningar som använder kloridprocessen (som årsmedelvärde):

130 kg klorid per ton producerad titandioxid när naturligt rutil används.

228 kg klorid per ton producerad titandioxid när syntetiskt rutil används.

330 kg klorid per ton producerad titandioxid när slagg används. För anläggningar med utsläpp i saltvatten (vid flodmynningar och kuster samt i öppet hav) får gälla ett utsläppsgränsvärde på 450 kg klorid per ton per ton producerad titandioxid när slagg används.

3.	För anläggningar som använder kloridprocessen och använder flera typer av malm, gäller gränsvärdena för utsläpp i punkt 2 i förhållande till mängden av de använda malmtyperna.

DEL 2

Gränsvärden för utsläpp till luft

1.	De gränsvärden för utsläpp till luft som uttrycks som koncentrationer i massa per kubikmeter (Nm3) ska vara beräknade vid en temperatur av 273,15 K och ett tryck av 101,3 kPa.

2.	För stoft: 50 mg/Nm3 som ett timmedelvärde från större källor och 150 mg/Nm3 som ett timmedelvärde från andra källor.

För gasformig svaveldioxid och svaveltrioxid som släpps ut från förbränning och kalcinering, inklusive syradroppar, omräknat till svaveldioxidekvivalenter:

6 kg per ton producerad titandioxid som årsmedelvärde.

500 mg/Nm3 som timmedelvärde för anläggningar för koncentration av avfallssyror.

4.	För klor i fråga om anläggningar som använder kloridprocessen: a) 5 mg/Nm3 som ett dygnsmedelvärde. b) 40 mg/Nm3 vid någon tidpunkt.

DEL 3

Kontroll av utsläpp

Kontrollen av utsläpp till luft ska åtminstone omfatta kontinuerlig mätning av

gasformig svaveldioxid och svaveltrioxid som släpps ut från förbränning och kalcinering från koncentration av avfallssyror i anläggningar som använder sulfatprocessen,

klor från större källor i anläggningar som använder kloridprocessen,

stoft från större utsläppskällor.

BILAGA IX

DEL A

Upphävda direktiv med efterföljande ändringar

(som det hänvisas till i artikel 81)

Rådets direktiv 78/176/EEG (EGT L 54, 25.2.1978, s. 19)
Rådets direktiv 83/29/EEG (EGT L 32, 3.2.1983, s. 28)
Rådets direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48)	Endast bilaga I led b
Rådets direktiv 82/883/EEG (EGT L 378, 31.12.1982, s. 1)
1985 års anslutningsakt	Endast bilaga I, punkt X.1 o
1994 års anslutningsakt	Endast bilaga I, punkt VIII.A.6
Rådets förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36)	Endast bilaga III punkt 34
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 (EUT L 87, 31.3.2009, s. 109)	Endast bilaga, punkt 3.1
Rådets direktiv 92/112/EEG (EGT L 409, 31.12.1992, s. 11)
Rådets direktiv 1999/13/EG (EGT L 85, 29.3.1999, s. 1)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)	Endast bilaga I punkt 17
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87)	Endast artikel 13.1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/112/EG (EUT L 345, 23.12.2008, s. 68)	Endast artikel 3
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG (EGT L 332, 28.12.2000, s. 91)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008 (EUT L 311, 21.11.2008, s. 1)	Endast bilagan, punkt 4.8
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1)
Rådets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368)	Endast bilagan, del B punkt 2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114)	Endast artikel 33
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG (EUT L 24, 29.1.2008, s. 8)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114)	Endast artikel 37

DEL B

Förteckning över tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning

(som det hänvisas till i artikel 81)

Direktiv	Tidsfrist för införlivande	Tidsfrist för tillämpning
78/176/EEG	25 februari 1979
82/883/EEG	31 december 1984
92/112/EEG	15 juni 1993
1999/13/EG	1 april 2001
2000/76/EG	28 december 2000	28 december 2002 28 december 2005
2001/80/EG	27 november 2002	27 november 2004
2003/35/EG	25 juni 2005
2003/87/EG	31 december 2003
2008/1/EG	30 oktober 1999 (1)	30 oktober 1999 30 oktober 2007
(1) Direktiv 2008/1/EG är en kodifierad version av rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26) och tidsfristerna för införlivande och tillämpning förblir gällande.

BILAGA X Jämförelsetabell

BILAGA X

Jämförelsetabell

Direktiv 78/176/EEG	Direktiv 82/883/EEG	Direktiv 92/112/EEG	Direktiv 2008/1/EG	Direktiv 1999/13/EG	Direktiv 2000/76/EG	Direktiv 2001/80/EG	Detta direktiv
Artikel 1.1	Artikel 1	Artikel 1					Artikel 66
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 2
Artikel 1.2 led a			Artikel 2.2				Artikel 3.2
Artikel 1.2 led b					Artikel 3.1		Artikel 3.37
Artikel 1.2 leden c, d och e							—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 66
Artikel 2							Artikel 67
Artikel 3							Artikel 11 leden d och e
Artikel 4			Artikel 4	Artikel 3, inledningsfrasen och punkt 1	Artikel 4.1		Artikel 4.1, första stycket
Artikel 5							Artikel 11leden d och e
Artikel 6							Artikel 11 leden d och e
Artikel 7.1		Artikel 10					Artikel70.1 och 70.2, första meningen
Artikel 7.2 och 7.3							—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 70.2, andra meningen och artikel 70.3
Artikel 8.1							—
Artikel 8.2							Artikel 26.1, andra stycket
Artikel 9							—
Artikel 10							—
Artikel 11							Artikel 12
Artikel 12							—
Artikel 13.1			Artikel 17.1, första stycket och 17.3, första stycket, första meningen	Artikel 11.1, första meningen och 11.2			Artikel 72, första meningen
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 72.1, andra meningen
Artikel 13.2, 13.3 och 13.4							—
Artikel 14							—
Artikel 15	Artikel 14	Artikel 12	Artikel 21	Artikel 15	Artikel 21	Artikel18.1 och 18.3	Artikel 80
Artikel 16	Artikel 15	Artikel 13	Artikel 23	Artikel 17	Artikel 23	Artikel 20	Artikel 84
Bilaga I							—
Bilaga II avsnitt A inledningsfrasen och punkt 1							—
Bilaga II avsnitt A punkt 2							—
Bilaga II avsnitt B							—
	Artikel 2						—
	Artikel 3						—
	Artikel 4.1 och 4.2, första stycket						—
	Artikel 4.2, andra stycket						—
	Artikel 4.3 och 4.4						—
	Artikel 5						—
	Artikel 6						—
	Artikel 7						—
	Artikel 8						—
	Artikel 9						—
	Artikel 10						—
	Artikel 11.1			Artikel 13.1	Artikel 17.1		Artikel 75.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 75.2
	Artikel 11.2				Artikel 17.2		—
	Artikel 11.3						—
	Artikel 12						—
	Artikel 13						—
	Bilaga I						—
	Bilaga II						—
	Bilaga III						—
	Bilaga IV						—
	Bilaga V						—
		Artikel 2.1, inledningsfrasen					—
		Artikel 2.1 led a, inledningsfrasen					—
		Artikel 2.1 led a, första strecksatsen					Artikel 67 led a
		Artikel 2.1 led a, andra strecksatsen					Artikel 67 led b
		Artikel 2.1 led a, tredje strecksatsen och 2.1 led b, tredje strecksatsen					Artikel 67 led d
		Artikel 2.1 led a, fjärde, femte, sjätte och sjunde strecksatserna					—
		Artikel 2.1 led b, inledningsfrasen och första, fjärde, femte, sjätte och sjunde strecksatserna					—
		Artikel 2.1 led b, andra strecksatsen					Artikel 67 led c
		Artikel 2.1led c					—
		Artikel 2.2					—
		Artikel 3					Artikel 67
		Artikel 4					Artikel 67
		Artikel 5					—
		Artikel 6, första stycket, inledningsfrasen					Artikel 68
		Artikel 6, första stycket, led a					Bilaga VIII, del 1, punkt 1
		Artikel 6, första stycket, led b					Bilaga VIII, del 1, punkt 2
		Artikel 6, andra stycket					Bilaga VIII, del 1, punkt 3
		Artikel 7					—
		Artikel 8					—
		Artikel 9.1 inledningsfrasen					Artikel 69.2
		Artikel 9.1 a, inledningsfrasen					—
		Artikel 9.1 led a i					Bilaga VIII, del 2, punkt 2
		Artikel 9.1 led a ii					Bilaga VIII, del 2, punkt 3, inledningsfrasen, och punkt 3 led a
		Artikel 9.1 led a iii					Artikel 69.1
		Artikel 9.1 led a iv					Bilaga VIII, del 2, punkt 3 led b
		Artikel 9.1 led a v					—
		Artikel 9.1 b					Bilaga VIII, del 2, punkt 4
		Artikel 9.2 och 9.3					—
		Artikel 11					Artikel 11 leden d och e
		Bilaga					—
			Artikel 1				Artikel 1
			Artikel 2, inledningsfrasen				Artikel 3, inledningsfrasen
			Artikel 2.1	Artikel 2.14			Artikel 3.1
			Artikel 2.3	Artikel 2.1			Artikel 3.3
			Artikel 2.4				—
			Artikel 2.5	Artikel 2.9	Artikel 3.8	Artikel 2.1	Artikel 3.4
			Artikel 2.6, första meningen	Artikel 2.13	Artikel 3.9	Artikel 2.3, första delen	Artikel 3.5
			Artikel 2.6, andra meningen				Artikel 15.1
			Artikel 2.7				Artikel 3.6
			Artikel 2.8	Artikel 2.5			Artikel 71
			Artikel 2.9, första meningen	Artikel 2.7	Artikel 3.12		Artikel 3.7
			Artikel 2.9, andra meningen				Artikel 4.2, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 4.2, andra stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 4.3
			Artikel 2.10				—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 3.8
			Artikel 2.11, första meningen				Artikel 3.9
			Artikel 2.11, andra meningen				Artikel 20.3
			Artikel 2.12, första stycket och bilaga IV, inledningen				Artikel 3.10
			Artikel 2.12, andra stycket				Artiklarna 14.5 a och 14.6
			Artikel 2.13	Artikel 2.6	Artikel 3.11	Artikel 2.5	Artikel 3.15
			Artikel 2.14				Artikel 3.16
			Artikel 2.15				Artikel 3.17
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 3.11-3.14, 3.18-3.23, 3.26-3.30 och 3.34-3.36
			Artikel 3.1, inledningsfrasen				Artikel 11, inledningsfrasen
			Artikel 3.1 led a				Artikel 11 leden a och b
			Artikel 3.1led b				Artikel 11 led c
			Artikel 3.1 led c				Artikel 11 leden d och e
			Artikel 3.1 led d				Artikel, 11 led f
			Artikel 3.1 led e				Artikel 11 led g
			Artikel 3.1 led f				Artikel 11 led h
			Artikel 3.2				—
			Artikel 5.1				—
			Artikel 5.2				Artikel 80.1, andra stycket
			Artikel 6.1, inledningsfrasen				Artikel 12.1, första stycket, inledningsfrasen
			Artikel 6.1, första stycket, leden a-d				Artikel 12.1, första stycket, leden a-d
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 12.1, första stycket led e
			Artikel 6.1, första stycket, led e				Artikel 12.1, första stycket, led f
			Artikel 6.1, första stycket, led f				Artikel 12.1, första stycket, led g
			Artikel 6.1, första stycket, led g				Artikel 12.1, första stycket, led h
			Artikel 6.1, första stycket, led h				Artikel 12.1, första stycket, led i
			Artikel 6.1, första stycket, led i				Artikel 12.1, första stycket, led j
			Artikel 6.1, första stycket, led j				Artikel 12.1, första stycket, led k
			Artikel 6.1, andra stycket				Artikel 12.1, andra stycket
			Artikel 6.2				Artikel 12.2
			Artikel 7				Artikel 5.2
			Artikel 8, första stycket		Artikel 4.3		Artikel 5.1
			Artikel 8, andra stycket				—
			Artikel 9.1, första delen av meningen				Artikel 14.1, första stycket
			Artikel 9.1, andra delen av meningen				—
			Artikel 9.2				Artikel 5.3
			Artikel 9.3, första stycket, första och andra meningen				Artikel 14.1, andra stycket, inledningsfrasen och leden a och b
			Artikel 9.3, första stycket, tredje meningen				Artikel 14.2
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.3, 14.4 och 14.7
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.5, första stycket, inledningen och led b och artikel 14.5, andra stycket
			Artikel 9.3, andra stycket				—
			Artikel 9.3, tredje stycket				Artikel 9.1
			Artikel 9.3, fjärde stycket				Artikel 9.2
			Artikel 9.3, femte stycket				Artikel 9.3
			Artikel 9.3, sjätte stycket				Artikel 9.4
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 10
			Artikel 9.4, första delen av första meningen				Artikel 15.2
			Artikel 9.4, andra delen av första meningen				Artikel 15.4, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 15.4, andra-femte stycket och artikel 15.5
			Artikel 9.4, andra meningen				Artikel 14.1, andra stycket, led g
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.1, andra stycket, led h
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 15.3
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 16
			Artikel 9.5, första stycket				Artikel 14.1, andra stycket, led c i
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.1, andra stycket, led c ii
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.1, andra stycket, led d
			Artikel 9.5, andra stycket				—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.1, andra stycket, led e
			Artikel 9.6, första stycket				Artikel 14.1, andra stycket, led f
			Artikel 9.6, andra stycket				—
			Artikel 9.7				—
			Artikel 9.8				Artikel 6 och artikel 17.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 17.2, 17.3 och 17.4
			Artikel 10				Artikel 18
			Artikel 11				Artikel 19
			Artikel 12.1				Artikel 20.1
			Artikel 12.2, första meningen				Artikel 20.2, första stycket
			Artikel 12.2, andra meningen				Artikel 20.2, andra stycket
			Artikel 12.2, tredje meningen				—
			Artikel 13.1				Artikel 21.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 21.2, 21.3 och.21.4
			Artikel 13.2, inledningsfrasen				Artikel 21.5, inledningsfrasen
			Artikel 13.2 led a				Artikel 21.5 led a
			Artikel 13.2 led b				—
			Artikel 13.2 led c				Artikel 21.5 led b
			Artikel 13.2 led d				—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 21.5 led c
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 22
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 23.1, första stycket
			Artikel 14, inledningsfrasen och led a				Artikel 8.1
			Artikel 14 led b				Artikel 7 led a och artikel 14.1 led d i
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 7, inledningen och leden b och c
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 14.1 led d ii
			Artikel 14 led c				Artikel 23.1, andra stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 23.2-23.6
			Artikel 15.1, första stycket, inledningsfrasen och leden a och b	Artikel 12.1, första stycket			Artikel 24.1, första stycket, inledningsfrasen och leden a och b
			Artikel 15.1, första stycket, led c				Artikel 24.1, första stycket, led c
			Artikel 15.1, andra stycket				Artikel 24.1, andra stycket
			Artikel 15.2				Artikel 24.3 led b
			Artikel 15.3				Artikel 24.4
			Artikel 15.4				Artikel 24.2, inledningsfrasen och leden a och b
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 24.2 leden c-f och artikel 24.3, inledningsfrasen och led a
			Artikel 16				Artikel 25
			Artikel 17.1, andra stycket				—
			Artikel 17.2, första stycket				Artikel 13.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 13.2-13.7
			Artikel 17.2, andra stycket				—
			Artikel 17.3, första stycket, andra och tredje meningen	Artikel 11.1, andra meningen			Artikel 72.2
			Artikel 17.3, första stycket, fjärde meningen				—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 72.3 och 72.4
			Artikel 17.3, andra stycket				—
			Artikel 17.3, tredje stycket	Artikel 11.3			Artikel 73.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 73.2
			Artikel 17.4				—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 74
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 27
			Artikel 18			Artikel 11	Artikel 26
			Artikel 19				—
			Artikel 20				—
			Artikel 21				Artikel 80.2
			Artikel 22		Artikel 18	Artikel 17	Artikel 81
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 82
			Artikel 23	Artikel 16	Artikel 22	Artikel 19	Artikel 83
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 2.1
			Bilaga I, punkt 1 i inledningsfrasen				Artikel 2.2
			Bilaga I, punkt 2 i inledningsfrasen				Bilaga I, första stycket i inledningsfrasen, första meningen
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, inledningsfrasen, första stycket, andra meningen
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga inledningsfrasen, andra stycket,
			Bilaga I, punkterna 1.1-1.3				Bilaga I, punkterna 1.1-1.3
			Bilaga I, punkt 1.4				Bilaga I, punkt 1.4 led a
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkt 1.4 led b
			Bilaga I, punkt 2				Bilaga I, punkt 2
			Bilaga I, punkt 3.1				Bilaga I, punkterna 3.1 led a och 3.1 led b
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkt 3.1 led c
			Bilaga I, punkterna 3.2-3.5				Bilaga I, punkterna 3.2-3.5
			Bilaga I, punkt 4				Bilaga I, punkt 4
			Bilaga I, punkt 5, inledningsfrasen				—
			Bilaga I, punkt 5.1				Bilaga I, punkterna 5.1 led b, 5.1 led f, 5.1 led g, 5.1 led i, 5.1 led j och 5.2 led b
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkterna 5.1 led a, 5.1 led c, 5.1 led d, 5.1 led e, 5.1 led h, 5.1 led k
			Bilaga I, punkt 5.2				Bilaga I, punkt 5.2 led a
			Bilaga I, punkt 5.3				Bilaga I, punkt 5.3 led a i och ii
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkt 5.3 led a iii-v och 5.3 led b
			Bilaga I, punkt 5.4				Bilaga I, punkt 5.4
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkterna 5.5 och 5.6
			Bilaga I, punkterna 6.1 led a och 6.1 led b				Bilaga I, punkterna 6.1 led a och 6.1 led b
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkt 6.1 led c
			Bilaga I, punkterna 6.2-6.4 led b				Bilaga I, punkterna 6.2-6.4 led b ii
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkt 6.4 led b iii
			Bilaga I, punkterna 6.4 led c-6.9				Bilaga I, punkterna 6.4 led c-6.9
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga I, punkterna 6.10 och 6.11
			Bilaga II				—
			Bilaga III				Bilaga II, ”Luft”, och ”Vatten”, punkterna 1-12
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga II, ”Vatten”, punkt 13
			Bilaga IV				Bilaga III
			Bilaga V				Bilaga IV
				Artikel 1			Artikel 56
				Artikel 2.2			Artikel 57.1
				Artikel 2.3			—
				Artikel 2.4			Artikel 63.1
				Artikel 2.8			Artikel 4.1, tredje stycket
				Artikel 2.10			Artikel 57.3
				Artikel 2.11			Artikel 57.2
				Artikel 2.12			Artikel 57.4
				Artikel 2.15			Artikel 57.5
				Artikel 2.16			Artikel 3.44
				Artikel 2.17			Artikel 3.45
				Artikel 2.18			Artikel 3.46
				Artikel 2.19			—
				Artikel 2.20			Artikel 3.47
				Artikel 2.21			Artikel 57.6
				Artikel 2.22			Artikel 57.7
				Artikel 2.23			Artikel 57.8
				Artikel 2.24			Artikel 57.9
				Artikel 2.25			Artikel 57.10
				Artikel 2.26			Artikel 57.11
				Artikel 2.27			—
				Artikel 2.28			Artikel 63.1
				Artikel 2.29			—
				Artikel 2.30			Artikel 57.12
				Artikel 2.31			Bilaga VII, del 2, första meningen Bilaga VIII, del 2, punkt 1
				Artikel 2.32			—
				Artikel 2.33			Artikel 57.13
				Artikel 3.2			Artikel 4.1, andra stycket
				Artikel 4.1, 4.2 och 4..3			Artikel 4.1, första och andra stycket
				Artikel 4.4			Artikel 63.2
				Artikel 5.1			Artikel 59.1, första stycket, inledningsfrasen
				Artikel 5.2			Artikel 59.1 första stycket, leden a och b
				Artikel 5.3, första stycket, led a			Artikel 59.2
				Artikel 5.3, första stycket, led b			Artikel 59.3
				Artikel 5.3, andra stycket			Artikel 59.4
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 59.5
				Artikel 5.4			—
				Artikel 5.5			Artikel 59.6
				Artikel 5.6			Artikel 58
				Artikel 5.7			Bilaga VII, del 4, punkt 1
				Artikel 5.8 första stycket			Bilaga VII, del 4, punkt 2
				Artikel 5.8 andra stycket			—
				Artikel 5.9			—
				Artikel 5.10			Artikel 59.7
				Artikel 5.11, 5.12 och 5.13			—
				Artikel 6			—
				Artikel 7.1, inledningsfrasen och första, andra, tredje och fjärde strecksatserna			Artikel 64
				Artikel 7.1, avslutningsfraserna			—
				Artikel 7.2			—
				Artikel 8.1			Artikel 14.1 d, artikel 60
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 61
				Artikel 8.2			Bilaga VII, del 6, punkt 1
				Artikel 8.3			Bilaga VII, del 6, punkt 2
				Artikel 8.4			Bilaga VII del 6, punkt 3
				Artikel 8.5			—
				Artikel 9.1, första stycket, inledningsfrasen			Artikel 62.1, första stycket, inledningsfrasen
				Artikel 9.1, första stycket, första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 62, första stycket, leden a, b och c
				Artikel 9.1, andra stycket			Artikel 62, andra stycket
				Artikel 9.1, tredje stycket			Bilaga VII, del 8, punkt 4
				Artikel 9.2			Artikel 63.3
				Artikel 9.3			Bilaga VII, del 8, punkt 1
				Artikel 9.4			Bilaga VII, del 8, punkt 2
				Artikel 9.5			Bilaga VII, del 8, punkt 3
				Artikel 10	Artikel 4.9		Artikel 8.2
				Artikel 11.1, tredje-sjätte meningarna			—
				Artikel 12.1, andra stycket			Artikel 65.1, första stycket
				Artikel 12.1, tredje stycket			Artikel 65.1, andra stycket
				Artikel 12.2			Artikel 65.2
				Artikel 12.3			Artikel 65.3
				Artikel 13.2 och 13.3			—
				Artikel 14	Artikel 19	Artikel 16	Artikel 79
				Bilaga I, första och andra meningen i inledningsfrasen			Artikel 56
				Bilaga I, tredje meningen i inledningsfrasen och förteckningen över verksamheter			Bilaga VII, del 1
				Bilaga IIA			Bilaga VII, del 2 och 3
				Bilaga IIA, del II, sista meningen i punkt 6			—
				Bilaga IIB, 1, första och andra meningen			Artikel 59.1, första stycket, led b
				Bilaga IIB, 1, tredje meningen			Artikel 59.1, andra stycket
				Bilaga IIB, punkt 2			Bilaga VII, del 5
				Bilaga IIB, punkt 2, andra stycket, led i och tabellen			—
				Bilaga III, punkt 1			—
				Bilaga III, punkt 2			Bilaga VII, del 7, punkt 1
				Bilaga III, punkt 3			Bilaga VII, del 7, punkt 2
				Bilaga III, punkt 4			Bilaga VII, del 7, punkt 3
					Artikel 1, första stycket		Artikel 42
					Artikel 1, andra stycket		—
					Artikel 2.1		Artikel 42.1, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 42.1 andra till femte stycket
					Artikel 2.2, inledningsfrasen		Artikel 42.2, inledningsfrasen
					Artikel 2.2 a, inledningsfrasen		Artikel 42.2 led a, inledningsfrasen
					Artikel 2.2 led a i-v		Artikel 42.2 led a i
					Artikel 2.2 led a vi		Artikel 42.2 led a ii
					Artikel 2.2 led a vii		Artikel 42.2 led a iii
					Artikel 2.2 led a viii		Artikel 42.2 led a iv
					Artikel 2.2 led b		Artikel 42.2 led b
					Artikel 3.2, första stycket		Artikel 3.38
					Artikel 3.2, andra stycket		—
					Artikel 3.3		Artikel 3.39
					Artikel 3.4, första stycket		Artikel 3.40
					Artikel 3.4, andra stycket		Artikel 42.1, tredje stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 42.1 fjärde stycket
					Artikel 3.5, första stycket		Artikel 3.41
					Artikel 3.5, andra stycket		Artikel 42.1, femte stycket
					Artikel 3.5, tredje stycket		Artikel 42.1, tredje stycket
					Artikel 3.6		Bilaga VI, del 1, led a
					Artikel 3.7		Artikel 3.42
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga VI, del 1, led b
					Artikel 3.10		Artikel 3.43
					Artikel 3.13		Artikel 43
					Artikel 4.2		Artikel 44
					Artikel 4.4, inledningsfrasen och leden a och b		Artikel 45.1, inledningsfrasen och leden a och b
					Artikel 4.4 led c		Artikel 45.1 led e
					Artikel 4.5		Artikel 45.2
					Artikel 4.6		Artikel 45.3
					Artikel 4.7		Artikel 45.4
					Artikel 4.8		Artikel 54
					Artikel 5		Artikel 52
					Artikel 6.1, första stycket		Artikel 50.1
					Artikel 6.1, andra stycket och 6.2		Artikel 50.2
					Artikel 6.1, tredje stycket		Artikel 50.3, första stycket
					Artikel 6.1, första delen av fjärde stycket		—
					Artikel 6.1, andra delen av fjärde stycket		Artikel 50.3, andra stycket
					Artikel 6.3		Artikel 50.4
					Artikel 6.4, första och andra meningarna i första stycket och artikel 6.4, första och andra meningarna i andra stycket		Artikel 51.1
					Artikel 6.4, tredje meningen i första stycket		Artikel 51.2
—	—	—	—	—	Artikel 6.4, tredje meningen i andra stycket	—	Artikel 51.3 första stycket
					Artikel 6.4, tredje stycket		Artikel 51.3, andra stycket
					Artikel 6.4, fjärde stycket		Artikel 51.4
					Artikel 6.5, första delen av meningen		—
					Artikel 6.5, andra delen av meningen		Artikel 46.1
					Artikel 6.6		Artikel 50.5
					Artikel 6.7		Artikel 50.6
					Artikel 6.8		Artikel 50.7
					Artikel 7.1 och artikel 7.2, första stycket		Artikel 46.2, första stycket
					Artikel 7.2, andra stycket		Artikel 46.2, andra stycket
					Artikel 7.3 och artikel 11.8, första stycket, inledningsfrasen		Bilaga VI, del 6, första delen av punkt 2.7
					Artikel 7.4		Artikel 46.2, andra stycket
					Artikel 7.5		—
					Artikel 8.1		Artikel 45.1, led c
					Artikel 8.2		Artikel 46.3
					Artikel 8.3		—
					Artikel 8.4, första stycket		Artikel 46.4, första stycket
					Artikel 8.4, andra stycket		Bilaga VI, del 6, punkt 3.2
					Artikel 8.4, tredje stycket		—
					Artikel 8.4, fjärde stycket		—
					Artikel 8.5		Artikel 46.4, andra och tredje stycket
					Artikel 8.6		Artikel 45.1, leden c och d
					Artikel 8.7		Artikel 46.5
					Artikel 8.8		—
					Artikel 9, första stycket		Artikel 53.1
					Artikel 9, andra stycket		Artikel 53.2
					Artikel 9, tredje stycket		Artikel 53.3
					Artikel 10.1 och 10.2		—
					Artikel 10.3, första meningen		Artikel 48.2
					Artikel 10.3, andra meningen		—
					Artikel 10.4		Artikel 48.3
					Artikel 10.5		Bilaga VI, del 6, andra delen av punkt 1.3
					Artikel 11.1		Artikel 48.1
					Artikel 11.2		Bilaga VI, del 6, punkt 2.1
					Artikel 11.3		Bilaga VI, del 6, punkt 2.2
					Artikel 11.4		Bilaga VI, del 6, punkt 2.3
					Artikel 11.5		Bilaga VI, del 6, punkt 2.4
					Artikel 11.6		Bilaga VI, del 6, punkt 2.5, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga VI, del 6, punkt 2.5, andra stycket
					Artikel 11.7, första delen av första meningen i första stycket		Bilaga VI, del 6, punkt 2.6, inledningen
					Artikel 11.7, andra delen av första meningen i första stycket		Bilaga VI, del 6, punkt 2.6 led a
					Artikel 11.7, andra meningen i första stycket		—
					Artikel 11.7, andra stycket		—
					Artikel 11.7 a		Bilaga VI, del 6, punkt 2.6 led b
					Artikel 11.7 leden b och c		—
					Artikel 11.7 led d		Bilaga VI, del 6, punkt 2.6 led c
					Artikel 11.7 leden e och f		—
					Artikel 11.8, första stycket, leden a och b		Bilaga VI, del 3, punkt 1
					Artikel 11.8, första stycket, led c och andra stycket		Bilaga VI, del 6, andra stycket i punkt 2.7
					Artikel 11.8, första stycket, led d		Bilaga VI, del 4, punkt 2.1, andra stycket
					Artikel 11.9		Artikel 48.4
					Artikel 11.10		Bilaga VI, del 8, punkt 1.1
					Artikel 11.11		Bilaga VI, del 8, punkt 1.2
					Artikel 11.12		Bilaga VI, del 8, punkt 1.3
					Artikel 11.13		Artikel 48.5
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 49
					Artikel 11.14		Bilaga VI, del 6, punkt 3.1
					Artikel 11.15		Artikel 45.1, led e
					Artikel 11.16		Bilaga VI, del 8, punkt 2
					Artikel 11.17		Artikel 8.2, led a
					Artikel 12.1		Artikel 55.1
					Artikel 12.2, första och andra meningen		Artikel 55.2
					Artikel 12.2, tredje meningen		Artikel 55.3
					Artikel 13.1		Artikel 45.1 led f
					Artikel 13.2		Artikel 47
					Artikel 13.3		Artikel 46.6
					Artikel 13.4		Bilaga VI, del 3, punkt 2
					Artikel 14		—
					Artikel 15		—
					Artikel 16		—
					Artikel 20		—
					Bilaga I		Bilaga VI, del 2
					Bilaga II, första delen, (utan numrering)		Bilaga VI, del punkt 4, punkt 1
					Bilaga II, punkt 1, inledningsfrasen		Bilaga VI, del 4, punkt 2.1
					Bilaga II, punkterna 1.1 och 1.2		Bilaga VI, del 4, punkterna 2.2 och 2.3
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga VI, del 4, punkt 2.4
					Bilaga II, punkt 1.3		—
					Bilaga II, punkt 2.1		Bilaga VI, del 4, punkt 3.1
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga VI, del 4, punkt 3.2
					Bilaga II, punkt 2.2		Bilaga VI, del 4, punkterna 3.3 och 3.4
					Bilaga II, punkt 3		Bilaga VI, del 4, punkt 4
					Bilaga III		Bilaga VI, del 6, punkt 1
					Bilaga IV, tabellen		Bilaga VI, del 5
					Bilaga IV, sista meningen		—
					Bilaga V, led a, tabellen		Bilaga VI, del 3, punkt 1.1
					Bilaga V, led a, sista meningarna		—
					Bilaga V, led b, tabellen		Bilaga VI, del 3, punkt 1.2
					Bilaga V, led b, sista meningen		—
					Bilaga V, led c		Bilaga VI, del 3, punkt 1.3
					Bilaga V, led d		Bilaga VI, del 3, punkt 1.4
					Bilaga V, led e		Bilaga VI, del 3, punkt 1.5
					Bilaga V, led f		Bilaga VI, del 3, punkt 3
					Bilaga VI		Bilaga VI, del 7
						Artikel 1	Artikel 28, första stycket
						Artikel 2.2	Bilaga V, del 1, punkt 1 och del 2, punkt 1, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 1, punkt 1 och del 2, punkt 1, andra stycket
						Artikel 2.3 andra delen	Bilaga V, del 1, punkt 1 och del 2, punkt 1, första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 1, punkt 1 och del 2, punkt 1, andra stycket
						Artikel 2.4	—
						Artikel 2.6, första delen	Artikel 3.24
						Artikel 2.6, andra delen	Artikel 28, andra stycket, led j
						Artikel 2.7, första stycket	Artikel 3.25
						Artikel 2.7, andra stycket, första meningen	—
						Artikel 2.7, andra stycket, andra meningen och leden a-i	Artikel 28, andra stycket och leden a-i
						Artikel 2.7, andra stycket, led j	—
						Artikel 2.7, tredje stycket	—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 29.1
						Artikel 2.7, fjärde stycket	Artikel 29.2
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 29.3
						Artikel 2.8	Artikel 3.32
						Artikel 2.9	—
						Artikel 2.10	—
						Artikel 2.11	Artikel 3.31
						Artikel 2.12	Artikel 3.33
						Artikel 2.13	—
						Artikel 3	—
						Artikel 4.1	—
						Artikel 4.2	—
						Artikel 4.3-4.8
						Artikel 5.1	Bilaga V, del 1, punkt 2, andra stycket
							Bilaga V, del 1, punkt 2, första, tredje och fjärde stycket
						Artikel 5.2	—
						Artikel 6	—
						Artikel 7.1	Artikel 37
						Artikel 7.2	Artikel 30.5
						Artikel 7.3	Artikel 30.6
						Artikel 8.1	Artikel 40.1
						Artikel 8.2, första delen av första stycket	Artikel 40.2, första delen av första stycket
						Artikel 8.2, andra delen av första stycket	—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 40.2, andra delen av första stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 40.2, andra stycket
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 40.3
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 41
						Artikel 8.2, andra stycket	—
						Artikel 8.3 och 8.4	—
						Artikel 9	Artikel 30.1
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 30.2, 30.3 och 30.4
						Artikel 9a	Artikel 36
						Artikel 10, första stycket, första meningen	Artikel 30.7, första meningen
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 30.7, andra meningen
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 30.8 och 30.9
—	—	—	—	—	—	—	Artiklarna 31-35
						Artikel 10, första stycket, andra meningen	—
						Artikel 10, andra stycket	—
						Artikel 12, första meningen	Artikel 38.1
						Artikel 12, andra meningen	—
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 38.2, 38.3 och 38.4
—	—	—	—	—	—	—	Artikel 39
						Artikel 13	Bilaga V, del 3, tredje delen av punkt 8
						Artikel 14	Bilaga V, del 4
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 5, 6 och 7
						Artikel 15	—
						Artikel 18.2	—
						Bilaga I	—
						Bilaga II	—
						Bilagorna III och IV	Bilaga V, punkt 2 i del 1 och del 2
						Bilaga V A	Bilaga V, del 1, punkt 3
						Bilaga V B	Bilaga V, del 2, punkt 3
						Bilaga VI A	Bilaga V, del 1, punkterna 4 och 6
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 1, punkt 5
						Bilaga VI B	Bilaga V, del 2, punkterna 4 och 6
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 2, punkt 5
						Bilaga VII A	Bilaga V, del 1, punkterna 7 och 8
						Bilaga VII B	Bilaga V, del 2, punkterna 7 och 8
						Bilaga VIII A punkt 1	—
						Bilaga VIII A punkt 2	Bilaga V, del 3, första delen av punkterna 1,2, 3 och 5
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 3, andra delen av punkt 1
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 3, punkt 4
						Bilaga VIII A punkt 3	—
						Bilaga VIII A punkt 4	Bilaga V, del 3, punkt 6
						Bilaga VIII A punkt 5	Bilaga V, del 3, punkterna 7 och 8
						Bilaga VIII A punkt 6	Bilaga V, del 3, punkterna 9 och 10
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 3, punkt 11
—	—	—	—	—	—	—	Bilaga V, del 4
						Bilaga VIII B	—
						Bilaga VIII C	—
			Bilaga VI			Bilaga IX	Bilaga IX
			Bilaga VII			Bilaga X	Bilaga X

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa	Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa	Krav

Builddate: 04.08.2024 00:00:00 -Doknr: CELEX:32010L0075
EULAW -
EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.