Artikel 15 Gränsvärden för utsläpp, gränsvärden för miljöprestanda, likvärdiga parametrar och tekniska åtgärder

För indirekta utsläpp av förorenande ämnen till vatten får effekten av ett avloppsreningsverk utanför anläggningen beaktas när gränsvärden för utsläpp fastställs för anläggningen i fråga, under förutsättning att detta inte leder till en högre föroreningsbelastning på miljön, att en likvärdig skyddsnivå för miljön som helhet garanteras och att verksamhetsutövaren, i samråd med verksamhetsutövaren för avloppsreningsverket, säkerställer att de indirekta utsläppen inte äventyrar efterlevnaden av bestämmelserna i tillståndet för avloppsreningsverket enligt detta direktiv eller det särskilda tillståndet enligt direktiv 91/271/EEG och att samtliga följande krav är uppfyllda:

Den behöriga myndigheten ska i en bilaga till tillståndsvillkoren fastställa skälen för tillämpningen av andra stycket, inklusive resultatet av verksamhetsutövarens bedömning av om de villkor som krävs är uppfyllda.

Verksamhetsutövaren ska tillhandahålla en uppdaterad bedömning i fall där tillståndsvillkoren bör ändras för att säkerställa att kraven som fastställs i andra stycket a–d är uppfyllda.

Om gränsvärdena för utsläpp fastställs i enlighet med led b ska den behöriga myndigheten åtminstone en gång om året bedöma resultaten av utsläppskontrollen för att säkerställa att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än BAT-AEL.

De generella bindande regler som avses i artikel 6 får tillämpas när relevanta gränsvärden för utsläpp fastställs i enlighet med den här artikeln.

Om generella bindande regler antas ska de strängaste gränsvärden för utsläpp som går att uppnå genom att tillämpa BAT fastställas för kategorier av anläggningar med liknande egenskaper som är relevanta för att fastställa de lägsta utsläppsnivåer som kan uppnås, med hänsyn till hela BAT-AEL-intervallet. De generella bindande reglerna ska fastställas av medlemsstaten, på grundval av informationen i BAT-slutsatserna, med en analys av om det är genomförbart att uppfylla den strängaste delen av BAT-AEL-intervallet och en demonstration av den bästa prestanda som dessa kategorier av anläggningar kan uppnå genom att tillämpa BAT enligt beskrivningen i BAT-slutsatser.

Dessutom ska den behöriga myndigheten

Den behöriga myndigheten ska i en bilaga till tillståndsvillkoren dokumentera skälen för undantaget från punkt 3, och resultatet av den bedömning som avses i första stycket i den här punkten och en motivering till de villkor som åläggs.

De gränsvärden för utsläpp som fastställts i enlighet med första stycket får dock inte vara högre än de som anges i bilagorna till detta direktiv, i tillämpliga fall.

Undantag som beviljas i enlighet med detta stycke ska respektera de principer som fastställs i bilaga II. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att verksamhetsutövaren tillhandahåller en bedömning av undantagets inverkan på koncentrationen av de berörda föroreningarna i den mottagande miljön och under alla omständigheter säkerställa att ingen betydande förorening förorsakas och att en hög skyddsnivå för miljön som helhet uppnås. Undantag får inte beviljas när de kan medföra risk för efterlevnaden av de miljökvalitetsnormer som avses i artikel 18.

Den behöriga myndigheten ska på nytt bedöma huruvida undantag som beviljats i enlighet med detta stycke är motiverade, vart fjärde år eller som en del av varje förnyad bedömning av tillståndsvillkoren enligt artikel 21, om sådan förnyad bedömning äger rum tidigare än fyra år efter att undantaget beviljades.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa en standardiserad metodik för att bedöma om de kostnader för att genomföra BAT-slutsatserna som avses i första stycket är oproportionella i förhållande till de potentiella miljövinster som avses i det stycket. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

Den behöriga myndigheten ska i en bilaga till tillståndsvillkoren dokumentera skälen för undantaget från punkt 4, och resultatet av den bedömning som avses i första stycket i den här punkten samt motiveringen till de villkor som åläggs.

Den behöriga myndigheten ska säkerställa att drift enligt mindre stränga bindande intervall för miljöprestanda eller gränsvärden för miljöprestanda inte orsakar någon betydande miljöpåverkan, inklusive en utarmning av vattenresurser, och att en hög skyddsnivå för miljön som helhet uppnås.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa en standardiserad metodik för att genomföra den bedömning som avses i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

Undantaget får inte beviljas för längre tid än tre månader. Om de skäl som motiverar beviljandet av ett undantag kvarstår får undantaget förlängas med högst tre månader.

Så snart försörjningsvillkoren har återställts eller om det finns ett alternativ till energiförsörjningen, resurserna, materialen eller utrustningen ska medlemsstaten se till att beslutet att fastställa mindre stränga gränsvärden för utsläpp eller gränsvärden för miljöprestanda upphör att gälla, och anläggningen ska uppfylla de tillståndsvillkor som fastställs i enlighet med punkterna 3 och 4.

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att utsläpp till följd av det undantag som avses i första stycket övervakas.

Den behöriga myndigheten ska offentliggöra information om undantaget och de villkor som införts i enlighet med artikel 24.2.

Kommissionen får vid behov bedöma och genom riktlinjer ytterligare klargöra de kriterier som ska beaktas vid tillämpningen av denna punkt.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla undantag som beviljas enligt denna punkt, inbegripet skälen till varför undantaget beviljades och de villkor som införts.

Kommissionen ska bedöma huruvida det undantag som beviljats är motiverat, med vederbörlig hänsyn till kriterierna i denna punkt. Om kommissionen gör invändningar inom två månader efter medlemsstatens underrättelse, ska medlemsstaterna utan dröjsmål se över undantaget i enlighet med detta.