81. Instituten bör övervaka olika bakåtblickande och framåtblickande mått och indikatorer för …

Instituten bör övervaka olika bakåtblickande och framåtblickande mått och indikatorer för ESG-risker. Stora institut bör åtminstone övervaka följande indikatorer:

• a) Belopp och andel av exponeringar mot, och intäkter (ränta, avgifter och provision) som härrör från, affärsförbindelser med motparter som är verksamma i sektorer som i hög grad bidrar till klimatförändringarna i enlighet med skäl 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, dvs. de sektorer som förtecknas i avsnitten A–H och avsnitt L i bilaga I till förordning (EG) nr 1893/2006.

Instituten bör använda en differentiering mellan sektorerna som är så detaljerad som möjligt. Framför allt bör detaljnivån göra det möjligt för instituten att övervaka beloppen och andelen av exponeringar mot, och intäkter som härrör från, förbindelser med specifika motparter, till exempel företag i sektorn för fossila bränslen och/eller företag som är undantagna från EU:s referensvärden för anpassning till Parisavtalet¹⁷ .

• b) Mått för portföljanpassning på sektorsnivå som visar i vilken utsträckning kundernas exponeringar och produktionskapacitet är, eller beräknas vara, anpassade till en strategi som är förenlig med det tillämpliga lagstadgade klimatmålet, till exempel att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, baserat på anpassningsmått som är relevanta för de utvalda sektorerna och med användning av de metoder som beskrivs i avsnitt 4.2.3 b. Instituten bör komplettera dessa indikatorer med information om bedömningen av potentiella finansiella riskeffekter till följd av bristande anpassning.
• c) Finansierade växthusgasutsläpp uppdelade i scope 1, 2 och 3 i absoluta tal och, i förekommande fall, intensitet i förhållande till produktions- eller intäktsenheter, uppdelade i sektorer med användning av en differentiering mellan sektorerna som är så detaljerad som möjligt och som åtminstone för utvalda sektorer har fastställts med utgångspunkt i väsentlighetsbedömningen.

Instituten bör komplettera dessa mått med kvalitativa eller kvantitativa uppgifter och kriterier som stöder tolkningen av deras utveckling över tid, däribland till exempel en tillfällig ökning på grund av tillhandahållandet av omställningsfinansiering till växthusgasintensiva motparter, och som identifierar de underliggande drivkrafterna bakom utsläppens förändringar.

Exempel på metoder eller databaser som kan hjälpa instituten att beräkna dessa mått är den globala redovisnings- och rapporteringsstandarden om växthusgaser för finanssektorn (Global GHG Accounting and Reporting Standard for the Financial Industry), som tagits fram av Partnerskapet för redovisning av koldioxidutsläpp (Partnership for Carbon Accounting Financials, och projektet för redovisning av koldioxid (Carbon Disclosure Project).

• d) Vilka framsteg som uppnåtts i genomförandet av de viktiga finansieringsstrategier som fastställts av institutet för att säkerställa dess motståndskraft mot ESG-risker och dess beredskap inför omställningen mot en mer hållbar ekonomi, till exempel genom att övervaka finansiella flöden mot finansiella tillgångar eller motparter som delar en gemensam uppsättning egenskaper som är relevanta för institutets mål eller riskaptit när det gäller ESG-risker.
• e) Mått på kundkontakt som ger information om
• i. andelen motparter för vilka en bedömning av ESG-risker har utförts, även vad gäller deras omställningsstrategier och, i förekommande fall, omställningsplaner och deras efterlevnad av institutets mål, med uppgifter om utvalda sektorer, produkter och affärsområden som omfattas av dessa bedömningar,
• ii. resultaten av dessa kontakter, till exempel positiva (eller någon underklass inom den kategorin) eller negativa (eller någon underklass inom den kategorin) bedömningar av motparternas anpassningsförmåga och motståndskraft i omställningen till en hållbar ekonomi, framstegen i anpassningen till institutets mål och syften samt de uppföljningsåtgärder som institutet vidtagit.
• f) En uppdelning av portföljer säkrade genom fastigheter enligt säkerhetens energieffektivitetsnivå.
• g) Andelen finansiering av teknik för koldioxidsnål energiförsörjning i förhållande till finansieringen av teknik för energiförsörjning med fossila bränslen.
• h) Andelen miljömässigt hållbara exponeringar som finansierar verksamheter som bidrar till eller möjliggör det miljömål avseende begränsning av klimatförändringar som avses i artikel 9 a i förordning (EU) 2020/852¹⁸ jämfört med växthusgasintensiva exponeringar.
• i) Nivåerna av fysiska risker som institutet är exponerat för och deras inverkan på de finansiella riskerna, med beaktande av flera olika scenarier och alla faror som är relevanta för institutets verksamhet, kompletterade med information om vilka framsteg som gjorts i genomförandet av riskbegränsande åtgärder.
• j) Mått på koncentrationsrisk kopplade till faktorer bakom fysiska risker (t.ex. mätning av exponeringar och/eller säkerheter i områden med hög översvämningsrisk, vattenstress eller risk för skogsbränder) och faktorer bakom omställningsrisker (t.ex. exponeringar mot sektorer med förhöjda omställningsrisker) med en tillräckligt detaljerad geografisk uppdelning av exponeringarna.
• k) Storleken på historiska förluster med anknytning till ESG-risker och, baserat på metoder med olika typer av scenarier, framåtblickande uppskattningar av exponeringar i riskzonen och potentiella framtida ekonomiska förluster på grund av ESG-risker.
• l) Ett mått på ESG-relaterad anseenderisk som visar hur reglering, kommunikation, åtaganden eller offentliga kontroverser om befintlig och framtida affärsrelaterad verksamhet påverkar institutet direkt eller indirekt, med hänsyn till samverkan med operativa risker, strategiska risker och affärsmodellrisker, till exempel förlust av affärsmöjligheter eller strategiska partnerskap.
• m) ESG-relaterade rättstvister som institutet har varit, är eller kan komma att bli inblandat i, baserat på tillgänglig information.
• n) Status för kapacitetsuppbyggnaden avseende ESG-risker, däribland andelen anställda som har fått särskild utbildning.
• o) Mått som rör icke-klimatrelaterade faktorer som beroenden på portföljnivå och effekter på ekosystemtjänster, eller exponeringar mot motparter med väsentliga beroenden eller negativa effekter på den biologiska mångfalden, med beaktande av både sektorsspecifik och geografisk information.
• p) Framsteg mot alla institutets målsättningar som fastställts med avseende på ESG-risker och ESG-mål, däribland som en del av institutets plan enligt avsnitt 6 eller andra av institutets hållbarhetsåtaganden.

¹⁷ I enlighet med artikel 12.1 d–g och artikel 12.2 i förordningen om EU-referensvärden för klimatomställning.

¹⁸ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

1. Översikt

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

3. Relaterade standarder

• EBA - Published by the European Banking Authority at https://www.eba.europa.eu/