KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2024/856 av den 1 december 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar tillsynsrelaterade chockscenarier, gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden och vad som utgör en ”stor minskning” (Text av betydelse för EES)

(1)

De tillsynsrelaterade chockscenarierna har specificerats av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) (2) och återspeglas i Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för hantering av ränterisker i samband med verksamhet utanför handelslagret (3) som gäller sedan den 30 juni 2019. Det är lämpligt att de tillsynsrelaterade chockscenarier som fastställs i denna förordning bygger på den specifikationen och metoden.

(2)

För beräkningen av nettoränteintäkter och det ekonomiska värdet på eget kapital är det nödvändigt att specificera gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden som instituten bör använda. För att beräkna nettoränteintäkter bör ett antagande om konstant balansräkning över en ettårsperiod användas, och för att beräkna det ekonomiska värdet på eget kapital bör ett antagande om avvecklingsbalansräkning användas, där positioner som förfaller inte ersätts. Dessa antaganden ger en god balans mellan exakthet i beräkningarna, tillförlitlighet i skattningarna och operativ komplexitet.

(3)

För att uppnå rätt balans mellan att säkerställa jämförbara resultat och att ge nödvändig flexibilitet på grund av den långsiktiga tidshorisonten samt den inneboende operativa komplexiteten, bör handelsmarginaler och spreadkomponenter inkluderas i beräkningen av nettoränteintäkter, men för beräkningen av det ekonomiska värdet på eget kapital bör instituten följa sin interna hanterings- och mätmetod för ränterisk utanför handelslagret.

(4)

Enligt Baselkommitténs standarder bör alla extremvärdestester som föreskrivs utöver testet av det ekonomiska värdet på eget kapital använda ett tröskelvärde för att identifiera avvikande banker, vilket är minst lika strikt som det som tillämpas vid testet av det ekonomiska värdet på eget kapital (15 % av primärkapitalet). Detta tröskelvärde bör i själva verket återspegla de befintliga förhållandena på ett tillsynsmässigt sunt och proportionerligt sätt och därigenom bidra till rättssäkerhet och harmonisering i hela unionen, även med beaktande av det faktum att överskridande av tröskelvärdena för extremvärdestester av det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter inte nödvändigtvis kommer att kräva att instituten omkalibrerar sina interna arrangemang, processer eller mekanismer och motsvarande modeller och metoder, eller innebära automatiskt utövande av tillsynsbefogenheter, om institutets hantering av den ränterisk som uppstår till följd av verksamhet utanför handelslagret är lämplig och står i proportion till affärsmodellen, och institutet inte är alltför exponerat för en sådan risk.

(5)

För att säkerställa harmoniserade metoder för det tillsynsrelaterade extremvärdestestet av vad som utgör en stor minskning av nettoränteintäkterna till följd av en plötslig och oväntad förändring av räntenivåerna bör det införas ett referenströskelvärde som är minst lika strikt som tröskelvärdet för det tillsynsrelaterade extremvärdestestet av det ekonomiska värdet på eget kapital, samt en specificering av beräkningen av nettoränteintäkterna.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(7)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört ett öppet offentligt samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat potentiella kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).