EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper (Text av betydelse för EES)

Artikel 1 Innehåll

Artikel 1

Innehåll

Genom den här förordningen fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper, i syfte att upprätta miljöräkenskaper som satelliträkenskaper till det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 ( 1 ), genom att tillhandahålla metoder, gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler avsedda att användas för att sammanställa miljöräkenskaper.

Den här förordningen bidrar också till att korrekt information om viktiga trender, påtryckningar och drivkrafter för miljöförändringar tillhandahålls och stöder därigenom övervakningen och utvärderingen av unionens framsteg i arbetet med att uppnå sina i unionsrätten fastställda miljömål och sina internationella miljöåtaganden.

Artikel 2 Definitioner

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.	utsläpp till luft : det fysiska flöde av gasformiga ämnen eller partiklar från den nationella ekonomin (produktions- eller konsumtionsprocesser) till atmosfären (som en del av miljösystemet),

2.	miljörelaterad skatt : skatt vars skatteunderlag är en fysisk enhet (eller en uppskattning av en fysisk enhet) av något som har en bevisad och specifik negativ inverkan på miljön och som identifieras som en skatt i ►M3 ENS 2010 ◄ ,

3.	materialflödesräkenskaper för ekonomin (EW-MFA) : konsistenta sammanställningar av materialinflödet till de nationella ekonomierna, förändringarna i materialstocken inom ekonomin och materialutflödet till andra ekonomier eller till miljön,

▼M1

4.

kostnader för miljöskydd : ekonomiska resurser som av inhemska enheter ägnas åt miljöskydd. Miljöskydd omfattar alla aktiviteter och verksamheter som till huvudsyfte har att förebygga, minska och undanröja föroreningar och andra försämringar av miljön. De aktiviteterna och verksamheterna inbegriper alla åtgärder som vidtas för att återställa miljön efter det att den har försämrats. Aktiviteter som i och för sig har miljönytta men främst tillgodoser tekniska behov eller interna krav på hygien eller säkerhet och trygghet vid ett företag eller annan inrättning ingår inte i denna definition,

5.

sektorn för miljövänliga varor och tjänster : sådan produktionsverksamhet i en nationell ekonomi som alstrar miljövänliga produkter (miljövänliga varor och tjänster). Miljövänliga produkter är produkter som framställts för miljöskydd, enligt vad som avses i led 4, och resurshantering. Resurshantering inbegriper bevarande, underhåll och förbättring av beståndet av naturresurser och således skydd mot utarmning,

6.	räkenskaper över fysiska energiflöden : konsekventa sammanställningar av fysiska energiflöden till nationella ekonomier, flöden som cirkulerar inom ekonomin och utflöden till andra ekonomier eller till miljön,

▼M3

7.	skogsräkenskaper : räkenskaper över tillgångar för skogsresurser, som omfattar trädbevuxen mark och timmer på trädbevuxen mark, och räkenskaper över ekonomisk verksamhet för skogsbruk och skogsavverkning,

8.	miljösubventioner och liknande transfereringar : löpande transfereringar och kapitaltransfereringar i den mening som avses i ENS 2010, avsedda att stödja verksamhet som skyddar miljön och tryggar naturresurser och relaterade produkter,

9.	ekosystemräkenskaper : räkenskaper som är utformade för att ge enhetlig information om ekosystemens omfattning och tillstånd och om flödena av tjänster från dessa ekosystem till det socioekonomiska systemet.

▼B

Artikel 3 Moduler

Artikel 4 Pilot- och genomförbarhetsstudier

Artikel 5 Uppgiftsinsamling

Artikel 6 Överföring till kommissionen (Eurostat)

Artikel 7 Kvalitetsbedömning

Artikel 8 Undantag

Artikel 8a Finansiering

Artikel 9 Utövande av delegeringen

Artikel 9a Portalen för statistiska data för miljöräkenskaper (resultattavlan)

Artikel 10 Rapportering och översyn

Artikel 10

Rapportering och översyn

Senast den 31 december 2013 och därefter vart tredje år ska kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska innehålla en utvärdering av framför allt kvaliteten hos de uppgifter som har överförts, de metoder som använts vid uppgiftsinsamlingen, den administrativa bördan för medlemsstaterna och de deltagande enheterna samt statistikens användbarhet och effektivitet.

Rapporten ska vid behov och med beaktande av de resultat som avses i artikel 4.2 åtföljas av förslag

▼M3

—

om införande av nya moduler för miljöräkenskaper, t.ex. vattenräkenskaper (kvantitativa och kvalitativa), räkenskaper över resursförvaltningskostnader, subventioner eller stödåtgärder som kan vara skadliga för miljön och avfallsräkenskaper,

▼B

—

avsedda att ytterligare förbättra kvaliteten hos uppgifterna och metoderna för uppgiftsinsamling, så att uppgifterna blir mer heltäckande och jämförbara och den administrativa bördan för företag och förvaltning minskar.

▼M3

Senast den 31 december 2024 och åtminstone vartannat år därefter ska kommissionen (Eurostat) offentliggöra en digital publikation med uppgifter och statistik om begränsning av klimatförändringar, inbegripet investeringar, som sammanställts från relevanta uppgifter som finns tillgängliga i modulerna för miljöräkenskaper och, om så är lämpligt, från andra uppgiftskällor.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 9 i syfte att när så är lämpligt ändra avsnitt 3 i bilaga V så att den omfattar variabler avseende andra investeringar för begränsning av klimatförändringar. De uppgifter som ingår i den digitala publikation som avses i tredje stycket i den här artikeln ska innehålla en uppdelning av dessa uppgifter per medlemsstat, även för investeringar, och ska omfatta alla sektorer i ekonomin och alla verksamheter.

Senast den 27 december 2026 ska kommissionen göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om energisubventioner, inklusive subventioner för fossila bränslen, om klimatanpassning och om vatten och, vid behov, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om införande av nya moduler för miljöräkenskaper för energisubventioner, inklusive subventioner till fossila bränslen, för klimatanpassning, inklusive utgifter för den, och för vattenräkenskaper.

▼B

Artikel 11 Kommittéförfarande

Artikel 12 Ikraftträdande

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER UTSLÄPP TILL LUFT

Avsnitt 1

MÅL

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras och presenteras uppgifter om utsläpp till luft på ett sätt som är förenligt med systemet för nationalräkenskaper. De nationella ekonomiernas utsläpp till luft registreras uppdelat på ekonomisk aktivitet i enlighet med ►M3 ENS 2010 ◄ . Med ekonomisk aktivitet avses både produktion och konsumtion.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för räkenskaperna över utsläpp till luft. Dessa uppgifter kommer att bearbetas på ett sätt som kopplar utsläpp till industrins och hushållens produktion och konsumtion. De uppgifter om direkta utsläpp som rapporteras i enlighet med denna förordning kommer att kombineras med de ekonomiska input-output-tabeller, tillgångs- och användningstabeller samt uppgifter om hushållens konsumtion som redan har rapporterats in till kommissionen (Eurostat) som ett led i ►M3 ENS 2010 ◄ .

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaperna över utsläpp till luft använder samma systemavgränsningar som ►M3 ENS 2010 ◄ och bygger också på hemvistprincipen.

I enlighet med ►M3 ENS 2010 ◄ bygger hemvistbegreppet på följande princip: En enhet sägs vara en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse inom landets ekonomiska territorium – vilket innebär att den under en längre tid (ett år eller mer) utövar ekonomisk aktivitet inom det territoriet.

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras utsläpp från alla inhemska enheters aktiviteter, oberoende av var dessa utsläpp sker rent geografiskt.

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras flöden av restprodukter i form av gaser och partiklar som härrör från den nationella ekonomin och släpps ut i atmosfären. I denna förordning avses med atmosfär en komponent i miljösystemet. Systemavgränsningen avser gränsen mellan den nationella ekonomin (som en del av det ekonomiska systemet) och atmosfären (som en del av miljösystemet). Efter att ha passerat denna systemavgränsning är de ämnen som släppts ut utom räckhåll för mänsklig kontroll och blir en del av kretsloppet, vilket kan få flera slags konsekvenser för miljön.

▼M2

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera statistik över utsläppen av följande luftföroreningar:

Benämning	Kemisk formel	Rapporteringsenhet
Koldioxid exklusive utsläpp från biomassa	CO2	1 000 ton (Gg)
Koldioxid från biomassa	CO2 från biomassa	1 000 ton (Gg)
Dikväveoxid	N2O	ton (Mg)
Metan	CH4	ton (Mg)
Perfluorkarboner	PFC	ton (Mg) CO2-ekvivalenter
Fluorkolväten	HFC	ton (Mg) CO2-ekvivalenter
Svavelhexafluorid och kvävetrifluorid	SF6 NF3	ton (Mg) CO2-ekvivalenter
Kväveoxider	NOX	ton (Mg) NO2-ekvivalenter
Flyktiga organiska föreningar utom metan	NMVOC	ton (Mg)
Kolmonoxid	CO	ton (Mg)
Partiklar < 10 μm	PM10	ton (Mg)
Partiklar < 2,5 μm	PM2,5	ton (Mg)
Svaveloxider	SOX	ton (Mg) SO2-ekvivalenter
Ammoniak	NH3	ton (Mg)

Alla uppgifter ska anges med en decimal.

▼B

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 21 månader efter referensårets slut.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU-27 för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom de tidsfrister som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är det år som denna förordning träder i kraft.

5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2008 till det första referensåret.

6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-4, n-3, n-2, n-1 och n, där n är referensåret.

▼M2

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. För varje variabel som avses i avsnitt 3 ska uppgifter tas fram genom en hierarkisk näringsgrensindelning, Nace rev. 2 (aggregeringsnivå A*64), som är helt förenlig med ►M3 ENS 2010 ◄ . Dessutom ska uppgifter tas fram för följande:

—

Hushållens utsläpp till luft.

—

Avstämningsposter, med vilket avses poster som tydligt överbryggar skillnaderna mellan räkenskaperna över utsläpp till luft i enlighet med denna förordning och uppgifterna från officiella nationella inventeringar av utsläpp till luft.

2. Den hierarkiska indelning som avses i punkt 1 är följande:

Utsläpp till luft per bransch – Nace rev. 2 (A*64)

Hushållens utsläpp till luft

—

Transporter

—

Uppvärmning/kylning

—

Övrigt

Avstämningsposter

Räkenskaper över utsläpp till luft totalt (produktiv verksamhet + hushåll) för varje variabel som avses i avsnitt 3

Minus inhemska enheter utomlands

—

Inhemska fiskebåtar i drift utomlands

—

Landtransport

—

Sjötransport

—

Lufttransport

Plus utländska enheter inom landet

+

Landtransport

+

Sjötransport

+

Lufttransport

(+ eller –)

Övriga justeringar och statistisk avvikelse

=

Totala utsläpp av förorening X enligt rapport till UNFCCC ( 4 )/CLRTAP ( 5 )

▼B

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA II

MODUL FÖR MILJÖRELATERADE SKATTER EFTER EKONOMISK AKTIVITET

Avsnitt 1

MÅL

I statistiken om miljörelaterade skatter registreras och presenteras uppgifter med utgångspunkt i de enheter som betalar skatterna, på ett sätt som är helt förenligt med de uppgifter som rapporteras enligt ►M3 ENS 2010 ◄ . Där registreras de nationella ekonomiernas intäkter av miljörelaterade skatter uppdelat på ekonomisk aktivitet. Med ekonomisk aktivitet avses både produktion och konsumtion.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för intäkter av miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet.

Vid statistiken om miljörelaterade skatter kan man direkt använda skattestatistik och statistik över de offentliga finanserna, men det finns vissa fördelar med att om möjligt använda skatteuppgifter som rapporterats enligt ►M3 ENS 2010 ◄ .

Statistik över miljörelaterade skatter bygger på belopp som styrks av taxeringar och deklarationer eller diskonterade betalningar, för att säkerställa överensstämmelse med ►M3 ENS 2010 ◄ och förbättra den internationella jämförbarheten.

►M3 ENS 2010 ◄ innehåller också information om vilka branscher och sektorer som betalar skatterna. Information om skatter som rapporterats enligt ►M3 ENS 2010 ◄ finns i räkenskaperna för de institutionella sektorerna och tillgångs- och användningstabeller.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Miljörelaterade skatter har samma systemavgränsningar som ►M3 ENS 2010 ◄ och består av obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av unionens institutioner.

Miljörelaterade skatter ingår i följande kategorier i ►M3 ENS 2010 ◄ :

—

Skatter på produktion och import (D.2).

—

Löpande skatter på inkomst, förmögenhet osv. (D.5).

—

Kapitalskatter (D.91).

▼M2

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera statistik om miljörelaterade skatter enligt följande variabler:

—

Skatt på energi.

—

Skatt på transport.

—

Skatt på föroreningar.

—

Skatt på naturresurser.

Medlemsstaterna ska också rapportera, som en särskild variabel, de offentliga skatteintäkter som bokförs i det europeiska nationalräkenskapssystemet med koppling till deras deltagande i EU:s utsläppshandelssystem.

Medlemsstaterna ska också rapportera, som en särskild variabel, övriga miljörelaterade skatter som ingår i de totala energi-, transport-, förorenings- eller resursskatterna och som tas ut på kolinnehåll i bränslen (övriga koldioxidskatter).

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 16 månader efter referensårets slut. Detta gäller från och med referensåret 2020.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU-27 för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2020.

5. Vid varje dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-4, n-3, n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2016.

▼B

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

För varje variabel som avses i avsnitt 3 ska uppgifter rapporteras med utgångspunkt i de enheter som betalar skatterna.

För producenter ska rapporteringen av uppgifter ske enligt den hierarkiska näringsgrensindelningen, Nace rev. 2 (aggregeringsnivå A*64 enligt ►M3 ENS 2010 ◄ ).

För konsumenter ska uppgifter rapporteras för

—

hushåll, och

—

utomlands bosatta.

Om skatten inte kan hänföras till en av de ovan nämnda grupperna, ska uppgiften rapporteras som ”ej allokerad”.

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA III

MODUL FÖR MATERIALFLÖDESRÄKENSKAPER FÖR EKONOMIN (EW-MFA)

Avsnitt 1

MÅL

EW-MFA omfattar alla fasta, gasformiga och flytande material, utom flöden av luft och vatten, och mäts i massenheter per år. I likhet med nationalräkenskapssystemet har EW-MFA två huvudsyften. De detaljerade materialflödena ger ett omfattande empiriskt dataunderlag för flera analytiska studier. De används också för att sammanställa olika materialflödesindikatorer för ekonomin för de nationella ekonomierna.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för EW-MFA.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Skillnaden mellan flöden och stockar är en grundläggande princip i materialflödessystem. Ett flöde är i allmänhet en variabel som mäter en kvantitet under en tidsperiod, medan en stock är en variabel som mäter en kvantitet vid en viss tidpunkt. EW-MFA är ett flödesbegrepp. Det mäter in- och utflöden av material och lagerförändringar inom ekonomin i massenheter per år.

EW-MFA överensstämmer med principerna i nationalräkenskapssystemet, t.ex. hemvistprincipen. Det omfattar materialflöden i samband med alla inhemska enheters verksamhet i en nationell ekonomi oavsett var de befinner sig geografiskt.

Två typer av materialflöden över systemavgränsningar är relevanta i EW-MFA:

1.

Materialflöden mellan den nationella ekonomin och dess naturliga miljö. Detta består av utvinning av material (dvs. råvaror, råmaterial eller jungfruliga material) från och utsläpp av material (ofta benämnt restprodukter) i den naturliga miljön.

2.

Materialflöden mellan den nationella ekonomin och utlandets ekonomi. Detta omfattar import och export.

Alla flöden som passerar dessa systemavgränsningar ingår i EW-MFA, vilket också gäller ökningar av stockar producerade av människor. Alla övriga materialflöden inom ekonomin ingår inte i EW-MFA. Detta innebär att den nationella ekonomin behandlas i sin helhet i EW-MFA och att t.ex. branschinterna produktleveranser inte beskrivs. Naturliga flöden inom den naturliga miljön ingår inte heller.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall producera statistik över de variabler som förtecknas i avsnitt 5 för EW-MFA.

1. Inhemsk utvinning omfattar den årliga mängden fasta, flytande och gasformiga material (utom luft och vatten) som utvinns ur den naturliga miljön för att användas som insats i ekonomin.

2. Fysisk import och export omfattar alla importerade eller exporterade varor i massenheter. Handelsvaror omfattar varor i alla bearbetningsstadier, från råvaror till färdigvaror.

▼M2

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 16 månader efter referensårets slut. Detta gäller från och med referensåret 2021.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU-27 för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2021.

5. Vid varje dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-4, n-3, n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2017.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

Uppgifter uttryckta i massenheter ska tas fram för variablerna i följande tabeller:

Tabell A – Inhemsk utvinning efter materialflöde

1

Biomassa

1.1

Grödor (utom fodergrödor)

1.1.1

Spannmål

1.1.2

Rötter och rotknölar

1.1.3

Sockergrödor

1.1.4

Baljväxter

1.1.5

Nötter

1.1.6

Oljeväxter

1.1.7

Grönsaker

1.1.8

Frukter

1.1.9

Fibrer

1.1.A

Övriga grödor (utom fodergrödor)

1.2

Skörderester (använda), fodergrödor och betad biomassa

1.2.1

Skörderester (använda)

1.2.1.1

Halm

1.2.1.2

Övriga skörderester (blast från socker- och foderbetor, övrigt)

1.2.2

Foderväxter och betad biomassa

1.2.2.1

Foderväxter (inklusive skörd av biomassa från gräsmark)

1.2.2.2

Betad biomassa

1.3

Trä

1.3.1

Timmer (industriellt rundvirke)

1.3.2

Träbränsle och annan utvinning

1.4

Fångst av vildlevande fisk, vattenväxter och vattenlevande djur, jakt och skörd

1.4.1

Fångst av vildlevande fisk

1.4.2

Övriga vattenlevande djur och vattenväxter

1.4.3

Jakt och skörd

2

Metallmalm (råmalm)

2.1

Järn

2.2

Andra metaller än järn

2.2.1

Koppar

2.2.2

Nickel

2.2.3

Bly

2.2.4

Zink

2.2.5

Tenn

2.2.6

Guld, silver, platina och andra ädla metaller

2.2.7

Bauxit och andra typer av aluminium

2.2.8

Uran och torium

2.2.9

Övriga andra metaller än järn

3

Icke-metalliska mineraliska produkter

3.1

Marmor, granit, sandsten, porfyr, basalt och annan natur- eller byggnadssten (utom skiffer)

3.2

Krita och dolomit

3.3

Skiffer

3.4

Mineral för framställning av kemikalier och gödselmedel

3.5

Salt

3.6

Kalksten och gipssten

3.7

Leror och kaolin

3.8

Sand och grus

3.9

Övriga icke-metalliska mineraliska produkter

3.A

Utvunna markmaterial (inklusive jord), endast om använda (frivillig rapportering)

4

Fossila bränslen/bärare

4.1

Kol och andra fasta bränslen/bärare

4.1.1

Lignit (brunkol)

4.1.2

Stenkol

4.1.3

Oljeskiffer och oljesand

4.1.4

Torv

4.2

Flytande och gasformiga bränslen/bärare

4.2.1

Råolja, kondensat och naturgasvätskor (NGL)

4.2.2

Naturgas

Tabell B (Import – total handel) och D (Export – total handel)

1

Biomassa

1.1

Grödor (utom fodergrödor)

1.1.1

Spannmål

1.1.2

Rötter och rotknölar

1.1.3

Sockergrödor

1.1.4

Baljväxter

1.1.5

Nötter

1.1.6

Oljeväxter

1.1.7

Grönsaker

1.1.8

Frukter

1.1.9

Fibrer

1.1.A

Övriga grödor (utom fodergrödor)

1.2

Skörderester (använda), fodergrödor och betad biomassa

1.2.1

Skörderester (använda)

1.2.1.1

Halm

1.2.1.2

Övriga skörderester (blast från socker- och foderbetor, övrigt)

1.2.2

Foderväxter och betad biomassa

1.2.2.1

Foderväxter (inklusive skörd av biomassa från gräsmark)

1.3

Trä

1.3.1

Timmer (industriellt rundvirke)

1.3.2

Träbränsle och annan utvinning

1.4

Fångst av vildlevande fisk, vattenväxter och vattenlevande djur, jakt och skörd

1.4.1

Fångst av vildlevande fisk

1.4.2

Övriga vattenlevande djur och vattenväxter

1.5

Levande djur och animaliska produkter (utom vildlevande fisk, vattenväxter och vattenlevande djur, jagade och skördade djur)

1.5.1

Levande djur (utom vildlevande fisk, vattenväxter och vattenlevande djur, jagade och skördade djur)

1.5.2

Kött och köttberedningar

1.5.3

Mejerivaror, fåglar, ägg och honung

1.5.4

Andra animaliska produkter (fibrer, skinn, pälsar, läder m.m.)

1.6

Produkter framställda huvudsakligen ur biomassa

2

Metallmalm (råmalm)

2.1

Järn

2.2

Andra metaller än järn

2.2.1

Koppar

2.2.2

Nickel

2.2.3

Bly

2.2.4

Zink

2.2.5

Tenn

2.2.6

Guld, silver, platina och andra ädla metaller

2.2.7

Bauxit och andra typer av aluminium

2.2.8

Uran och torium

2.2.9

Övriga andra metaller än järn

2.3

Produkter huvudsakligen av metall

3

Icke-metalliska mineraliska produkter

3.1

Marmor, granit, sandsten, porfyr, basalt och annan natur- eller byggnadssten (utom skiffer)

3.2

Krita och dolomit

3.3

Skiffer

3.4

Mineral för framställning av kemikalier och gödselmedel

3.5

Salt

3.6

Kalksten och gipssten

3.7

Leror och kaolin

3.8

Sand och grus

3.9

Övriga icke-metalliska mineraliska produkter

3.B

Produkter huvudsakligen av icke metallisk mineral

4

Fossila bränslen/bärare

4.1

Kol och andra fasta bränslen/bärare

4.1.1

Lignit (brunkol)

4.1.2

Stenkol

4.1.3

Oljeskiffer och oljesand

4.1.4

Torv

4.2

Flytande och gasformiga bränslen/bärare

4.2.1

Råolja, kondensat och naturgasvätskor (NGL)

4.2.2

Naturgas

4.2.3

Bränsle som bunkras (import: av inhemska enheter utomlands, export: av utländska enheter på inhemsk nivå)

4.2.3.1

Bränsle för landtransport

4.2.3.2

Bränsle för sjötransport

4.2.3.3

Bränsle för lufttransport

4.3

Produkter framställda huvudsakligen ur fossil energi

5

Andra produkter

6

Avfall för slutbehandling och bortskaffande

▼B

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA IV MODUL FÖR RÄKENSKAPER FÖR MILJÖSKYDDSKOSTNADER

BILAGA IV

MODUL FÖR RÄKENSKAPER FÖR MILJÖSKYDDSKOSTNADER

Avsnitt 1

MÅL

Räkenskaper för miljöskyddskostnader visar uppgifter på ett sätt som är förenligt med uppgifter som lämnas enligt ENS, och avser utgifter för miljöskydd, dvs. ekonomiska resurser som av inhemska enheter avsätts till miljöskydd. Tack vare sådana räkenskaper kan nationella utgifter för miljöskydd sammanställas, vilket definieras som summan av inhemska enheters användning av miljöskyddstjänster, fasta bruttoinvesteringar för miljöskyddsaktiviteter samt transfereringar för miljöskydd som inte motsvarar tidigare poster minus finansiering från övriga världen.

Räkenskaperna för miljöskyddskostnader bör bygga på befintlig information från nationalräkenskaperna (produktion och sammanställning av inkomstkonton, fasta bruttoinvesteringar enligt Nace, tillgångs- och användningstabeller, uppgifter grundade på ändamålsklassifikationen av den offentliga sektorns slutliga användning), statistiken över företagsstrukturer, företagsregister och andra källor.

I denna bilaga anges vilka uppgifter avseende räkenskaper för miljöskyddskostnader som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaper för miljöskyddskostnader har samma systemgränser som ENS och visar utgifter för miljöskydd för primära aktiviteter, sekundära aktiviteter och hjälpaktiviteter. Följande sektorer omfattas:

—

Den offentliga sektorn (inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer) och företag som institutionella sektorer som producerar miljöskyddstjänster. Specialiserade producenter producerar miljöskyddstjänster som huvudaktivitet.

—

Hushållen, den offentliga sektorn och företag i egenskap av konsumenter av miljöskyddstjänster.

—

Resten av världen som mottagare eller ursprung av transfereringar för miljöskydd.

▼M2

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska sammanställa räkenskaper för miljöskyddskostnader enligt följande variabler som definieras i enlighet med ENS:

—

Produktion av miljöskyddstjänster. Åtskillnad görs mellan marknadsproduktion, icke-marknadsproduktion och produktion inom hjälpaktiviteter.

—

Insatsförbrukning av miljöskyddstjänster.

—

Insatsförbrukning av miljöskyddstjänster för produktion av miljöskyddstjänster.

—

Import och export av miljöskyddstjänster.

—

Mervärdesskatt (moms) och andra skatter minus produktsubventioner på miljöskyddstjänster.

—

Fasta bruttoinvesteringar samt anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke-producerade tillgångar för produktion av miljöskyddstjänster.

—

Slutlig användning av miljöskyddstjänster.

▼M3 —————

▼M2

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut. Detta gäller från och med referensåret 2020.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för ►M3 EU-27 ◄ för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2020.

5. Vid varje dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2018.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. För de variabler som avses i avsnitt 3 ska uppgifter rapporteras uppdelade enligt följande:

—

Typer av producenter/konsumenter av miljöskyddstjänster enligt avsnitt 2.

▼M5

—

Grupper i klassifikationen av miljöändamål (CEP) indelade enligt följande:

—

CEP 01 – Luft och klimat

—

CEP 0301 – Avloppshantering

—

CEP 0401 – Avfallshantering

—

CEP 0501 – Skydd av mark, ytvatten och grundvatten

—

CEP 0502 – Skydd av biologisk mångfald och landskap

—

CEP 06 – Buller och strålning

—

Summan av CEP 0701, CEP 0703, CEP 0705, CEP 0707 och CEP 0709 – Forskning och utveckling för minskning och kontroll av utsläpp till luft, avloppshantering, avfallshantering, mark, ytvatten, grundvatten och biologisk mångfald samt buller och strålning

▼M2

—

►M4 Följande uppdelningar enligt Nace för produktion av miljöskyddstjänster inom hjälpaktiviteter: Nace B, C, D, huvudgrupp 36. Uppgifter för avdelning C ska uppdelas enligt följande: ◄

—

Nace C 10–12 – framställning av livsmedel, drycker och tobak

—

Nace C 17 – pappers- och pappersvarutillverkning

—

Nace C 19–20 – tillverkning av stenkolsprodukter, kemikalier, raffinerade petroleumprodukter och kemiska produkter

—

Nace C 21–23 – tillverkning av läkemedel, gummi, plastvaror och andra icke metalliska produkter

—

Nace C 24 – stål- och metallframställning

—

Nace C 25–30 – tillverkning av metallvaror inkl. maskiner och apparater

—

Nace C 13–16, 18, 31–33 – annan tillverkning

Medlemsstater där den totala omsättningen eller det totala antalet anställda inom en eller flera av dessa Nace-uppdelningar utgör mindre än 1 % av totalvärdet för unionen behöver inte samla in uppgifter för dessa Nace-uppdelningar.

▼M5 —————

▼M1

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA V MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER SEKTORN FÖR MILJÖVÄNLIGA VAROR OCH TJÄNSTER

BILAGA V

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER SEKTORN FÖR MILJÖVÄNLIGA VAROR OCH TJÄNSTER

Avsnitt 1

MÅL

Statistiken om miljövänliga varor och tjänster registrerar och visar uppgifter om de nationella ekonomiernas produktionsaktiviteter som alstrar miljövänliga produkter, på ett sätt som är förenligt med de uppgifter som lämnas inom ENS.

Räkenskaperna över miljövänliga varor och tjänster bör använda de redan befintliga uppgifterna från nationalräkenskaper, strukturell företagsstatistik, företagsregister och andra källor.

I denna bilaga anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera i fråga om miljövänliga varor och tjänster.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Sektorn för miljövänliga varor och tjänster har samma systemavgränsningar som ENS och består av alla miljövänliga varor och tjänster som skapas inom produktionsgränsen. I ENS definieras produktion som en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet, som använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för att producera varor och tjänster.

Miljövänliga varor och tjänster indelas i följande kategorier: miljöspecifika tjänster, produkter med enbart miljösyfte (anknytande produkter), anpassade varor samt miljöteknik.

▼M5

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska sammanställa statistik om sektorn för miljövänliga varor och tjänster enligt variablerna

—

produktion inom hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster och av marknadsaktiviteter,

—

export inom hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster,

—

förädlingsvärde inom hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster och av marknadsaktiviteter,

—

sysselsättning inom hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster och inom marknadsaktiviteter,

—

fasta bruttoinvesteringar avseende verksamhet som bidrar till begränsning av klimatförändringarna, uppdelade efter företag, offentlig förvaltning och hushåll tillsammans med hushållens icke-vinstdrivande organisationer,

—

fasta bruttoinvesteringar avseende produkter som bidrar till begränsning av klimatförändringarna, som inte redan tagits upp under fasta bruttoinvesteringar avseende verksamhet som bidrar till begränsning av klimatförändringarna, uppdelade efter företag, offentlig förvaltning och hushåll tillsammans med hushållens icke-vinstdrivande organisationer,

—

konsumtion av produkter som bidrar till begränsning av klimatförändringarna, uppdelad efter offentlig förvaltning och hushåll tillsammans med hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter, utom variabeln ”sysselsättning” som ska anges i ”heltidsekvivalenter”.

▼M2

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 22 månader efter referensårets slut. Detta gäller från och med referensåret 2020.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för ►M3 EU-27 ◄ för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2020.

5. Vid varje dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2018.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. För de variabler som avses i avsnitt 3 ska uppgifter rapporteras korsklassificerade efter

▼M4

—

näringsgrensindelningen Nace enligt följande:

—

Nace A

—

Nace B

—

Nace C

—

Nace D

—

Nace E

—

Nace F

—

Nace J + Nace K

—

Nace N

—

Nace P

—

Nace Q

—

Summan av Nace G + Nace H + Nace I + Nace L + Nace M + Nace O + Nace R + Nace S + Nace T + Nace U + Nace V

▼M5

—

grupper i klassifikationen av miljöändamål (CEP) indelade enligt följande:

—

CEP 01 – Luft och klimat

—

CEP 0201 – Energi från förnybara energikällor

—

CEP 0202 – Energibesparingar och -hantering

—

CEP 0301 – Avloppshantering

—

CEP 0302 – Vattenbesparingar och förvaltning av naturliga vattenresurser

—

CEP 0401 – Avfallshantering

—

CEP 0402 – Materialåtervinning och -besparingar

—

CEP 0501 – Skydd av mark, ytvatten och grundvatten

—

CEP 0502 – Skydd av biologisk mångfald och landskap

—

CEP 0503 – Förvaltning av skogsresurser

—

CEP 06 – Buller och strålning

—

Summan av CEP 0701, CEP 0703, CEP 0705, CEP 0707 och CEP 0709 – Forskning och utveckling för minskning och kontroll av utsläpp till luft, avloppshantering, avfallshantering, mark, ytvatten, grundvatten och biologisk mångfald samt buller och strålning

—

Summan av CEP 0702, CEP 0704, CEP 0706, CEP 0708 – Forskning och utveckling för energi, vattenresurser, materialåtervinning och -besparingar samt skogsförvaltning

—

CEP 08 – Övergripande och andra miljöändamål

▼M5 —————

▼M1

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA VI MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER FYSISKA ENERGIFLÖDEN

BILAGA VI

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER FYSISKA ENERGIFLÖDEN

Avsnitt 1

MÅL

Räkenskaperna över fysiska energiflöden visar uppgifter om fysiska flöden av energi, uttryckt i terajoule, på ett sätt som är helt förenligt med ENS. Räkenskaperna över fysiska energiflöden registrerar energiuppgifter i förhållande till de nationella ekonomiernas inhemska enheters ekonomiska aktiviteter, uppdelat efter ekonomisk aktivitet. De visar försörjning och användning av primära energibärare, energiprodukter och energiresidualer. Som ekonomiska aktiviteter räknas produktion, förbrukning, anskaffning och förändringar i lagerhållning.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för räkenskaperna över fysiska energiflöden.

Avsnitt 2

OMFATTNING

Räkenskaperna över fysiska energiflöden har samma systemavgränsningar som ENS och bygger också på hemvistprincipen.

I enlighet med ENS bygger hemvistbegreppet på följande princip: En enhet sägs vara en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse inom det landets ekonomiska territorium – vilket innebär att den under en längre tid (ett år eller mer) utövar ekonomisk aktivitet inom det territoriet.

I räkenskaperna över fysiska energiflöden registreras fysiska flöden av energi som uppstår vid ekonomiska aktiviteter vid alla inhemska enheter, oberoende av var dessa flöden faktiskt sker geografiskt.

Räkenskaper över fysiska energiflöden registrerar fysiska flöden av energi från miljön till ekonomin, inom ekonomin och från ekonomin tillbaka till miljön.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska producera räkenskaper över fysiska energiflöden enligt följande variabler:

—

Fysiskt energiflöde efter tre allmänna kategorier:

i)

Tillförsel av primära energibärare.

ii)

Energiprodukter.

iii)

Energiresidualer.

—

De fysiska energiflödenas ursprung, uppdelat i fem kategorier: produktion, förbrukning, anskaffning och förändringar i lagerhållning, resten av världen och miljön.

—

De fysiska flödenas destination, uppdelat i samma fem kategorier som de fysiska energiflödenas ursprung.

Alla uppgifter ska anges i terajoule.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 21 månader efter referensårets slut.

3. För att uppfylla användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för ►M3 EU-27 ◄ för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2015.

5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2014 till det första referensåret.

6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n – 2, n – 1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2014.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. För de variabler som avses i avsnitt 3 ska följande uppgifter i fysiska enheter överlämnas:

—

Tillgångstabell för energiflöden. I denna tabell redovisas tillförsel av primära energibärare, energiprodukter och energiresidualer (per rad) efter ursprung, dvs. ”leverantör” (per kolumn).

—

Användningstabell för energiflöden. I denna tabell redovisas användning av de primära energibärarna, energiprodukter och energiresidualer (per rad) efter destination, dvs. ”användare” (per kolumn).

—

Tabell över energiflöden av betydelse för utsläppen. I denna tabell redovisas användning av betydelse för utsläppen av primära energibärare och energiprodukter (per rad) av den användande och utsläppande enheten (per kolumn).

—

Avstämningstabell som visar de olika element som utgör skillnaden mellan energiräkenskaperna och energibalanserna.

2. Tillgångstabellerna och användningstabellerna för energiflöden (även över flöden av betydelse för utsläppen) har gemensam uppställning av rader och kolumner.

3. Kolumnerna visar ursprung (tillförsel) eller destination (användning) för de fysiska flödena. Kolumnerna är indelade i fem kategorier:

—

”Produktion” avser produktion av varor och tjänster. Produktionsaktiviteter klassificeras enligt Nace Rev. 2 och uppgifterna rapporteras på aggregationsnivå A*64.

—

”Konsumtion”: aktiviteterna presenteras som en helhet men också uppdelade på tre undergrupper (transport, uppvärmning/kylning, annat) för privata hushålls slutliga användning.

—

”Anskaffning och förändringar i lagerhållning” avser förändringar i stockar av energiprodukter i ekonomin.

—

”Resten av världen” visar flöden av importerade och exporterade produkter.

—

”Miljön” visar de primära energibärarnas ursprung och energiresidualernas destination.

4. Raderna visar typ av fysiskt flöde enligt klassificeringen i avsnitt 3 första strecksatsen.

5. De primära energibärarnas, energiprodukter och energiresidualerna klassificeras enligt följande:

—

Primära energibärare indelas i icke-förnybara och förnybara primära energibärare.

—

Energiprodukter indelas enligt den klassifikation som används i den europeiska energistatistiken.

—

Energiresidualer omfattar avfall (utan monetärt värde), förluster vid utvinning och förädling, distribution och transport, transformation och omvandling samt lagring och dessutom balansposter så att tillgångs- och användningstabellerna går jämnt upp.

6. Avstämningen från indikatorn enligt hemvistprincipen till den territoriellt baserade indikatorn presenteras för hela den nationella ekonomin (ingen uppdelning efter bransch) och är följande:

inhemska enheters totala energiförbrukning

–

energianvändning av inhemska enheter utomlands

+

energianvändning av icke-inhemska enheter på territoriet

+

statistiska differenser

=

inhemsk bruttoenergiförbrukning (territoriellt baserad)

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA VII MODUL FÖR SKOGSRÄKENSKAPER

BILAGA VII

MODUL FÖR SKOGSRÄKENSKAPER

Avsnitt 1

MÅL

I skogsräkenskaperna registreras och redovisas uppgifter om skogsresurser och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin på ett sätt som till fullo är förenligt med de uppgifter som rapporteras enligt ENS 2010. I skogsräkenskaperna finns kompletterande information och begrepp som är anpassade till skogarnas och skogs- och avverkningsindustrins särskilda karaktär.

I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för skogsräkenskaperna.

Avsnitt 2

OMFATTNING

I skogsräkenskaperna registreras stockar och flöden av skogsresurser (trädbevuxen mark och timmer) och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin, inbegripet produktion av rundvirke och uttag och insamling av vildväxande skogsbaserade produkter som inte är träbaserade.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska upprätta skogsräkenskaper i enlighet med de variabler som beskrivs i detta avsnitt.

1. Tillgångsräkenskaper för trädbevuxen mark och timmer. Trädbevuxen mark definieras som summan av de tre följande punkterna:

a)

Skog tillgänglig för träförsörjning: skogar där miljömässiga, sociala eller ekonomiska begränsningar inte har någon betydande inverkan på den nuvarande eller potentiella träförsörjningen. Dessa begränsningar kan fastställas genom rättsliga regler, ledningens/ägarens beslut eller av andra skäl.

b)

Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning: alla skogar som inte anses vara tillgängliga för träförsörjningen i enlighet med led a. Det rör sig om skogar där miljömässiga, sociala, ekonomiska eller rättsliga begränsningar hindrar betydande träförsörjning. Detta omfattar i) skogar med rättsliga begränsningar eller restriktioner till följd av andra politiska beslut som helt utesluter eller kraftigt begränsar träförsörjning av skäl som miljöskydd eller bevarande av den biologiska mångfalden (skyddsskog, nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden, t.ex. områden av särskilt miljömässigt, vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse), ii) skogar där den fysiska produktiviteten eller träkvaliteten är för låg eller avverknings- och transportkostnaderna är för höga för att motivera avverkning, med undantag för tillfällig avverkning för egen slutlig användning.

c)

Annan trädbevuxen mark.

Skog: mark som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och en krontäckning på mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ. Detta omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i urbana områden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar.

Annan trädbevuxen mark: mark som inte klassificeras som skog, och som omfattar mer än 0,5 hektar, med träd som är högre än fem meter och en krontäckning på 5–10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ, eller med en sammanlagd täckning av buskage, buskar och träd på mer än 10 %. Detta omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i urbana områden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar.

Årlig nettoökning av timmer: den genomsnittliga årliga volymökningen av levande träd minus den genomsnittliga årliga dödligheten.

Uttag: volymen av alla levande eller döda träd som avverkas och avlägsnas från skog, annan trädbevuxen mark eller andra avverkningsplatser. Detta omfattar osålt rundvirke som lagras längs skogsvägar. Detta omfattar också naturliga förluster som ersätts, uttag av avverkat trä under året som fällts under en tidigare period, uttag av annat trä än stamvirke (t.ex. stubbar och grenar) och uttag av träd som dött eller skadats av naturliga orsaker (så kallade naturliga förluster), t.ex. brand, vind, insekter och sjukdomar. Detta omfattar inte icke-vedartad biomassa eller trä som lämnas kvar i skogen och inte avlägsnas under året, t.ex. stubbar, grenar, trädtoppar och avverkningsrester (avverkningsavfall).

Oåterkalleliga förluster: alla rester och allt avfall från vindfälle som inte kan tas ut från skogen, samt timmer som förloras genom skogsbränder.

2. Räkenskaper över ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin. Skogs- och avverkningsindustrin definieras som alla lokala verksamhetsenheter som bedriver verksamhet som klassificeras enligt huvudgrupp A02 i Nace rev. 2.

Följande variabler ska anges enligt ENS 2010-definitionerna:

—

Produktion;

—

varav: produktion för egen slutlig användning.

—

Insatsförbrukning.

—

Bruttoförädlingsvärde.

—

Kapitalförslitning.

—

Övriga produktionsskatter.

—

Övriga produktionssubventioner.

—

Ersättningar till anställda.

—

Fasta bruttoinvesteringar samt anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke-producerade tillgångar.

—

Förändringar i lagerinvestering.

—

Kapitaltransfereringar.

Medlemsstaterna ska rapportera sysselsättning inom skogs- och avverkningsindustrin i tusental årsverken enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 ( 6 ).

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 21 månader efter referensårets slut.

3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2023.

5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.

6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2022.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

För de variabler som fastställs i avsnitt 3 ska följande uppgifter anges:

1.

Trädbevuxen mark, uppdelad efter

—

skog som är tillgänglig för träförsörjning,

—

skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,

—

annan trädbevuxen mark.

Var och en av dessa kategorier ska delas upp ytterligare efter

—

ingående areal i början av referensåret,

—

nybeskogning och andra ökningar,

—

avskogning och andra minskningar,

—

statistisk omklassificering,

—

utgående areal i slutet av referensåret.

Uppgifterna ska anges i tusen hektar.

2.

Timmervolym, fördelad på

—

skog som är tillgänglig för träförsörjning,

—

skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,

—

annan trädbevuxen mark.

Skog som är tillgänglig för träförsörjning ska delas upp ytterligare efter

—

ingående bestånd i början av referensåret,

—

nettoökning,

—

uttag,

—

oåterkalleliga förluster,

—

statistisk omklassificering,

—

balansposter,

—

utgående bestånd i slutet av referensåret.

Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning och annan trädbevuxen mark ska delas upp ytterligare efter

—

ingående bestånd i början av referensåret,

—

uttag,

—

andra förändringar (mellan ingående och utgående bestånd),

—

utgående bestånd i slutet av referensåret.

Uppgifterna ska anges i virkesvolymer, med bark, i tusen kubikmeter.

3.

Timrets värde, uppdelat efter

—

skog som är tillgänglig för träförsörjning,

—

skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,

—

annan trädbevuxen mark.

Skog som är tillgänglig för träförsörjning ska delas upp ytterligare efter

—

ingående bestånd i början av referensåret,

—

nettoökning,

—

uttag,

—

oåterkalleliga förluster,

—

omvärderingar,

—

statistisk omklassificering,

—

balansposter,

—

utgående bestånd i slutet av referensåret.

Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning och annan trädbevuxen mark ska delas upp ytterligare efter

—

ingående bestånd i början av referensåret,

—

uttag,

—

andra förändringar (mellan ingående och utgående bestånd),

—

utgående bestånd i slutet av referensåret.

Uppgifterna ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

4.

I räkenskaperna ska den produktion som avses i avsnitt 3 anges enligt följande uppdelning, med produkter definierade enligt indelningen av produkter enligt aktivitetsversion 2.1:

—

Levande plantor av skogsträd (produkt 02.10.11) och frön av skogsträd (produkt 02.10.12).

—

Skogsträd, definierat som nettoökningen av timmer i odlad skog (produkt 02.10.30).

—

Obearbetat virke (produkt 02.20.1), inbegripet försäljning av timmer från icke odlad skog som omfattar följande poster som ska anges på två separata rader:

i)

Brännved (produkterna 02.20.14 och 02.20.15).

ii)

Massaved, dvs. summan av massaved och sågtimmer av barrträ (produkt 02.20.11), massaved och sågtimmer av lövträ, utom tropiska träslag (produkt 02.20.12) och massaved och sågtimmer av tropiska träslag (produkt 02.20.13).

—

Annat vilt växande skogsmaterial än trä (produkt 02.30).

—

Tjänster som är karakteristiska för skogsbruk och avverkning, definierade som skogsodlingsmaterial (produkt 02.10.2), stödtjänster till skogsbruk (produkt 02.4) och alla andra tjänster som tillhandahålls av en lokal verksamhetsenhet inom skogsindustrin.

—

Andra produkter från relaterad sekundär verksamhet inom den lokala verksamhetsenheten, såsom svampar och tryffel (01.13.8), andra bär och övriga bär av släktet Vaccinium (01.25.19), naturgummi (01.29.10), annat obearbetat virke inklusive kluvna störar och pålar (16.10.39), träkol (20.14.72), naturreservattjänster, inklusive naturvårdstjänster (91.04.12) och alla andra produkter som produceras av en lokal verksamhetsenhet.

Den insatsförbrukning inom skogs- och avverkningsindustrin som avses i avsnitt 3 ska anges enligt följande uppdelning, så att produkterna definieras enligt produktindelningen enligt aktivitetsversion 2.1:

—

Summan av levande plantor av skogsträd (produkt 02.10.11), frön av skogsträd (produkt 02.10.12) och skogsträd (produkt 02.10.3) som används för att producera timmer.

—

Summan av energi och smörjmedel, inklusive elektricitet (produkt 35.11.10), motorbensin (produkt 19.20.21), naturgas, förtätad till vätska eller i gasform (produkt 06.20.10), smörjoljor; övriga tungoljor (produkt 19.20.29), och andra liknande produkter.

—

Summan av variablerna för skogsbruk och avverkning, däribland skogsodlingsmaterial (produkt 02.10.2), stödtjänster till skogsbruk (produkt 02.4) och alla andra tjänster som tillhandahålls av en lokal verksamhetsenhet inom skogs- och avverkningsindustrin.

—

Andra varor och tjänster som inte omfattas av någon av variablerna för insatsförbrukning.

De förändringar i lagerinvesteringar inom skogs- och avverkningsindustrin som avses i avsnitt 3 ska anges enligt följande uppdelning:

—

Förändringar i det pågående arbetet angående odlade biologiska tillgångar.

—

Andra förändringar i lagerinvesteringar.

Alla variabler ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

5.

Uppgifter om annan trädbevuxen mark ska anges på frivillig basis.

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA VIII MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER MILJÖSUBVENTIONER OCH LIKNANDE TRANSFERERINGAR

BILAGA VIII

MODUL FÖR RÄKENSKAPER ÖVER MILJÖSUBVENTIONER OCH LIKNANDE TRANSFERERINGAR

Avsnitt 1

MÅL

I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar insamlas och redovisas uppgifter om löpande transfereringar och kapitaltransfereringar avsedda att stödja verksamheter som skyddar miljön och naturresurserna, däribland produktion och användning av miljöprodukter, på ett sätt som är förenligt med begreppen och definitionerna i ENS 2010.

I denna bilaga anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera i fråga om räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar. Dessa uppgifter används också för att sammanställa nationella miljöskyddskostnader i enlighet med bilaga IV.

Avsnitt 2

OMFATTNING

I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar registreras ensidiga betalningar från den offentliga sektorn till institutionella sektorer (inom den inhemska ekonomin och till utlandet) och från utländska aktörer (utlandet) i syfte att skydda miljön eller minska användningen och utvinningen av naturresurser.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska upprätta räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar enligt följande variabler:

—

Subventioner (ENS 2010-kod D.3).

—

Andra löpande transfereringar (ENS 2010-koderna D.6 och D.7).

—

Kapitaltransfereringar (ENS 2010-kod D.9).

Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.

2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.

3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2023.

5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.

6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2022.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. För de variabler som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges enligt följande:

—

Betalande institutionell sektor, uppdelade efter

—

den offentliga sektorn,

—

utlandet.

—

Mottagande institutionell sektor, uppdelade efter

—

den offentliga sektorn,

—

företag,

—

hushåll,

—

hushållens icke-vinstdrivande organisationer,

—

utlandet.

▼M5

2. För var och en av de rapporteringskategorier som avses i punkt 1 ska uppgifter anges per grupp i klassifikationen av miljöändamål (CEP) indelade enligt följande:

—

CEP 01 – Luft och klimat

—

CEP 0201 – Energi från förnybara energikällor

—

CEP 0202 – Energibesparingar och -hantering

—

CEP 0301 – Avloppshantering

—

CEP 0302 – Vattenbesparingar och förvaltning av naturliga vattenresurser

—

CEP 0401 – Avfallshantering

—

CEP 0402 – Materialåtervinning och -besparingar

—

CEP 0501 – Skydd av mark, ytvatten och grundvatten

—

CEP 0502 – Skydd av biologisk mångfald och landskap

—

CEP 0503 – Förvaltning av skogsresurser

—

CEP 06 – Buller och strålning

—

Summan av CEP 0701, CEP 0703, CEP 0705, CEP 0707 och CEP 0709 – Forskning och utveckling för minskning och kontroll av utsläpp till luft, avloppshantering, avfallshantering, mark, ytvatten, grundvatten och biologisk mångfald samt buller och strålning

—

Summan av CEP 0702, CEP 0704, CEP 0706, CEP 0708 – Forskning och utveckling för energi, vattenresurser, materialåtervinning och -besparingar samt skogsförvaltning

—

CEP 08 – Övergripande och andra miljöändamål

▼M3

3. ►M5 Transfereringar från den offentliga sektorn till företag, grupperade efter summan av alla CEP-huvudgrupper (CEP 01–08), ska grupperas ytterligare enligt näringsgrensindelningen Nace rev. 2 enligt följande: ◄

—

Nace A – Jordbruk, skogsbruk och fiske.

—

Nace B – Utvinning av mineral.

—

Nace C – Tillverkning.

—

Nace D – El-, gas- och ångförsörjning samt luftkonditionering.

—

Nace E – Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering.

—

Nace F – Byggverksamhet.

—

Nace G – Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar.

—

Nace H – Transport och magasinering.

—

Nace I–U – Övriga Nace-avdelningar.

▼M5 —————

▼M3

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

BILAGA IX MODUL FÖR EKOSYSTEMRÄKENSKAPER

BILAGA IX

MODUL FÖR EKOSYSTEMRÄKENSKAPER

Avsnitt 1

MÅL

I ekosystemräkenskaperna redovisas uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångar och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin. Uppgifterna är i linje med SEEA EA och förenliga med de uppgifter som rapporteras inom ramen för ENS 2010.

I ekosystemräkenskaperna används om möjligt befintlig information, bland annat från jordobservation, miljörapportering och andra uppgiftskällor.

Avsnitt 2

OMFATTNING

I ekosystemräkenskaperna registreras ekosystemens omfattning, ekosystemens tillstånd och flödet av ekosystemtjänster.

Ekosystemens omfattning är storleken på ekosystemen i ett område. I räkenskaperna över ekosystemens omfattning omfattas landbaserade (inklusive sötvatten) och marina ekosystem på det nationella territoriet.

Ekosystemens tillstånd är ett ekosystems kvalitet mätt i dess abiotiska egenskaper, biotiska egenskaper och landskapsegenskaper, enligt ekosystemtyper.

Ekosystemtjänster är de fördelar som ekosystemen tillhandahåller för ekonomisk och annan mänsklig verksamhet. De omfattar i) försörjande, ii) reglerande och underhållande och iii) kulturella tjänster. I räkenskaperna över ekosystemtjänster registreras den faktiska tillgången till och användningen av ekosystemtjänster som tillhandahålls av ekosystemen på det nationella territoriet.

Tematiska räkenskaper är räkenskaper som organiserar uppgifter i enlighet med specifika politiska teman såsom biologisk mångfald, klimatförändringar, hav och urbana områden.

Avsnitt 3

VARIABELFÖRTECKNING

Medlemsstaterna ska upprätta ekosystemräkenskaperna enligt följande variabler:

1.

Räkenskaper över ekosystemens omfattning, som registrerar arean och förändringar i arean för varje ekosystemtyp inom det nationella territoriet. Medlemsstaterna ska rapportera räkenskaper över ekosystemens omfattning i tusen hektar.

2.

Som en del av räkenskaperna över ekosystemens omfattning används en omvandlingsmatris, som registrerar ändringar mellan olika typer av ekosystem (i hektar) mellan två tidpunkter.

3.

Räkenskaper över ekosystemens tillstånd, som registrerar ekosystemens egenskaper enligt följande:

a)

För bebyggda områden och andra anlagda områden:

—

Grönområden i storstäder och i angränsande mindre städer och förorter ska anges i procent av den totala arealen, beräknat för hela området av storstäder och angränsande mindre städer och förorter, inklusive alla typer av ekosystem i det området.

—

Koncentrationen av partiklar med en diameter på upp till 2,5 μm i städer ska rapporteras i μg/m3 som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

b)

För åkermark:

—

Markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

c)

För gräsmark:

—

Markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

d)

För åkermark och gräsmark tillsammans:

—

Indexet för fågelarter i odlingslandskapet ska rapporteras som ett nationellt samlat index för rapporteringsperioden.

e)

För skog och skogsmark:

—

Död ved ska anges i m3/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

—

Krontäckning ska rapporteras i procent, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

—

Index för vanliga skogsfåglar: indexet för skogsfåglar beskriver trenderna i förekomsten av vanliga skogsfåglar i hela deras europeiska utbredningsområde över tiden. Det är ett sammansatt index som tagits fram utifrån observationsdata om fågelarter som är karakteristiska för skogshabitat i Europa. Indexet baseras på en särskild förteckning över arter i varje medlemsstat.

f)

För havsstränder, sanddyner och våtmarker:

—

Andelen anlagda ogenomträngliga områden i ett kustområde som omfattar ekosystemtyperna havsstränder, sanddyner och våtmarker ska rapporteras i procent som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.

Storstäder, mindre städer och förorter är lokala administrativa enheter som kategoriseras enligt typindelningen för graden av urbanisering i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2391 ( 7 ).

4.

Räkenskaper över ekosystemtjänster som registrerar tillgång till och användning av ekosystemtjänster i tillgångs- och användningstabeller. I tillgångstabellen ska tillgången på ekosystemtjänster från ekosystem till socioekonomiska system registreras. I användningstabellen ska användningen av ekosystemtjänster registreras efter typ av användning enligt definitionen i avsnitt 5.

Tillgångs- och användningstabellerna ska rapporteras i följande fysiska enheter:

a)

Försörjande tjänster

—

Försörjning med grödor definieras som ekosystemets bidrag till växtodling beräknad enligt mängden skördade grödor för olika användningsområden. Detta omfattar livsmedels- och fiberproduktion, foder och energi samt betad biomassa i tabell A avsnitten 1.1 och 1.2 i bilaga III.

—

Pollinering definieras som vilda pollinatörers bidrag till produktionen av de grödor som avses i första strecksatsen. Bidragen ska anges i ton skörd av grödor som är beroende av pollinatörer, som kan hänföras till vilda pollinatörer, enligt typ av gröda för de viktigaste typerna av grödor som är beroende av pollinatörer, däribland fruktträd, bär, tomater, oljeväxter och ”övrigt”.

—

Träförsörjning definieras som ekosystemets bidrag till tillväxten av träd och annan biomassa från skog och ska anges som nettoökning, med bark i tusen m3, enligt definitionen i bilaga VII.

b)

Reglerande och underhållande tjänster

—

Luftfiltrering definieras som ekosystemets bidrag till filtrering av luftburna föroreningar genom deposition, upptag, fixering och lagring av föroreningar genom ekosystemkomponenter (särskilt träd). Detta minskar föroreningarnas skadliga effekter. Bidragen ska rapporteras som ton adsorberade partiklar.

—

Global klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till minskade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären genom upptag (nettobindning) av kol från atmosfären och bindning (lagring) av kol i ekosystem. Bidragen ska anges som ton nettobindning av kol och ton organiskt kol lagrat i landbaserade ekosystem, inklusive lager ovan jord och under jord.

—

Lokal klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till reglering av de omgivande atmosfäriska förhållandena i urbana områden genom växtlighet, vilket förbättrar människors levnadsvillkor och stöder ekonomisk produktion. Detta ska uttryckas och anges som temperaturminskningen i städer till följd av effekterna av urban växtlighet i grader Celsius, under dagar då temperaturen överstiger 25 grader Celsius.

c)

Kulturella tjänster

—

Naturbaserade turismrelaterade tjänster definieras som ekosystembidrag, särskilt genom ekosystemens biofysiska karaktär och egenskaper, som möjliggör för människor att använda och njuta av miljön genom direkt, lokal, fysisk och upplevelsebaserad växelverkan med miljön. Dessa bidrag ska anges som antalet övernattningar på hotell, vandrarhem, campingplatser osv., som kan hänföras till besök i ekosystem.

5.

I ekosystemräkenskaperna ska följande tabell över ekosystemtyper användas:

Kategori	Ekosystemtyp
1	Bebyggda områden och andra anlagda områden
2	Åkermark
3	Gräsmark (betesmark, delvis naturlig och naturlig gräsmark)
4	Skog och skogsmark
5	Hedmark och buskmark
6	Glest bevuxna ekosystem
7	Inlandsvåtmarker
8	Floder och kanaler
9	Sjöar och reservoarer
10	Marina vikar och vatten i övergångszon
11	Havsstränder, sanddyner och våtmarker
12	Marina ekosystem (kustvatten, kontinentalsockeln och öppna hav)

Avsnitt 4

FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING

1. Statistik ska sammanställas och överföras enligt följande:

—

Vart tredje år för räkenskaperna över ekosystemens omfattning och ekosystemens tillstånd. Uppgifterna ska hänvisa till ett representativt genomsnitt för referensåret och till omvandlingsmatrisen om förändringen under de tre åren mellan två referensår.

—

Årligen, förutsatt att kommissionen (Eurostat) tillhandahåller modelleringsverktyg för beräkning av ekosystemtjänster för räkenskaperna över ekosystemtjänster. Om sådana verktyg inte finns, vart tredje år för räkenskaper över ekosystemtjänster.

2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.

3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.

4. Det första referensåret är 2024. För omvandlingsmatrisen är det första referensåret 2027.

5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna infoga uppgifter från 2024 om räkenskaperna över omfattning och tillstånd, och om tabeller över tillgång till och användning av ekosystemtjänster i fysiska enheter. För omvandlingsmatrisen ska uppgifterna visa förändringarna mellan 2024 och 2027.

6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna uppgifter om räkenskaper över ekosystemtjänster, omfattning och tillstånd för åren n-3 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna uppgifter på nytt från och med 2024 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2024.

Avsnitt 5

RAPPORTERINGSTABELLER

1. Räkenskaper över ekosystemens omfattning: för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 ska uppgifter i den första överföringen anges för det första referensåret. För alla efterföljande dataöverföringar ska uppgifterna rapporteras enligt följande:

—

Omfattning under föregående referensår.

—

Ökningar.

—

Minskningar.

—

Omfattning under innevarande referensår.

Omvandlingsmatrisen ska ange omvandlingarna mellan alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 mellan föregående och innevarande referensår.

2. Räkenskaper över ekosystemtjänster: För de ekosystemtjänster som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges i tillgångs- och användningstabeller enligt följande:

a)

Tillgångstabell, som registrerar den årliga försörjningen av de tjänster som avses i avsnitt 3 för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3, utom kategorierna 10 och 12.

b)

Användningstabell, som registrerar användningen av ekosystemtjänster enligt följande uppdelning:

—

Branschernas insatsförbrukning.

—

Den offentliga sektorns slutliga konsumtion.

—

Hushållens slutliga konsumtion.

—

Bruttoinvestering.

—

Export.

3. En medlemsstat ska inte vara skyldig att rapportera uppgifter om dess totala landareal inte överstiger 0,3 % av unionens totala landareal.

Avsnitt 6

MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper (Text av betydelse för EES)

1. Översikt

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

3. Relaterade standarder