|
+BILAGA IX MODUL FÖR EKOSYSTEMRÄKENSKAPER |
BILAGA IX MODUL FÖR EKOSYSTEMRÄKENSKAPER
BILAGA IX MODUL FÖR EKOSYSTEMRÄKENSKAPER Avsnitt 1 MÅL I ekosystemräkenskaperna redovisas uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångar och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin. Uppgifterna är i linje med SEEA EA och förenliga med de uppgifter som rapporteras inom ramen för ENS 2010. I ekosystemräkenskaperna används om möjligt befintlig information, bland annat från jordobservation, miljörapportering och andra uppgiftskällor. Avsnitt 2 OMFATTNING I ekosystemräkenskaperna registreras ekosystemens omfattning, ekosystemens tillstånd och flödet av ekosystemtjänster. Ekosystemens omfattning är storleken på ekosystemen i ett område. I räkenskaperna över ekosystemens omfattning omfattas landbaserade (inklusive sötvatten) och marina ekosystem på det nationella territoriet. Ekosystemens tillstånd är ett ekosystems kvalitet mätt i dess abiotiska egenskaper, biotiska egenskaper och landskapsegenskaper, enligt ekosystemtyper. Ekosystemtjänster är de fördelar som ekosystemen tillhandahåller för ekonomisk och annan mänsklig verksamhet. De omfattar i) försörjande, ii) reglerande och underhållande och iii) kulturella tjänster. I räkenskaperna över ekosystemtjänster registreras den faktiska tillgången till och användningen av ekosystemtjänster som tillhandahålls av ekosystemen på det nationella territoriet. Tematiska räkenskaper är räkenskaper som organiserar uppgifter i enlighet med specifika politiska teman såsom biologisk mångfald, klimatförändringar, hav och urbana områden. Avsnitt 3 VARIABELFÖRTECKNING Medlemsstaterna ska upprätta ekosystemräkenskaperna enligt följande variabler:
1.
Räkenskaper över ekosystemens omfattning, som registrerar arean och förändringar i arean för varje ekosystemtyp inom det nationella territoriet. Medlemsstaterna ska rapportera räkenskaper över ekosystemens omfattning i tusen hektar.
2.
Som en del av räkenskaperna över ekosystemens omfattning används en omvandlingsmatris, som registrerar ändringar mellan olika typer av ekosystem (i hektar) mellan två tidpunkter.
3.
Räkenskaper över ekosystemens tillstånd, som registrerar ekosystemens egenskaper enligt följande:
a)
För bebyggda områden och andra anlagda områden:
—
Grönområden i storstäder och i angränsande mindre städer och förorter ska anges i procent av den totala arealen, beräknat för hela området av storstäder och angränsande mindre städer och förorter, inklusive alla typer av ekosystem i det området.
—
Koncentrationen av partiklar med en diameter på upp till 2,5 μm i städer ska rapporteras i μg/m3 som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
b)
För åkermark:
—
Markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
c)
För gräsmark:
—
Markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
d)
För åkermark och gräsmark tillsammans:
—
Indexet för fågelarter i odlingslandskapet ska rapporteras som ett nationellt samlat index för rapporteringsperioden.
e)
För skog och skogsmark:
—
Död ved ska anges i m3/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
—
Krontäckning ska rapporteras i procent, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
—
Index för vanliga skogsfåglar: indexet för skogsfåglar beskriver trenderna i förekomsten av vanliga skogsfåglar i hela deras europeiska utbredningsområde över tiden. Det är ett sammansatt index som tagits fram utifrån observationsdata om fågelarter som är karakteristiska för skogshabitat i Europa. Indexet baseras på en särskild förteckning över arter i varje medlemsstat.
f)
För havsstränder, sanddyner och våtmarker:
—
Andelen anlagda ogenomträngliga områden i ett kustområde som omfattar ekosystemtyperna havsstränder, sanddyner och våtmarker ska rapporteras i procent som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
Storstäder, mindre städer och förorter är lokala administrativa enheter som kategoriseras enligt typindelningen för graden av urbanisering i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2391 ( 7 ).
4.
Räkenskaper över ekosystemtjänster som registrerar tillgång till och användning av ekosystemtjänster i tillgångs- och användningstabeller. I tillgångstabellen ska tillgången på ekosystemtjänster från ekosystem till socioekonomiska system registreras. I användningstabellen ska användningen av ekosystemtjänster registreras efter typ av användning enligt definitionen i avsnitt 5. Tillgångs- och användningstabellerna ska rapporteras i följande fysiska enheter:
a)
Försörjande tjänster
—
Försörjning med grödor definieras som ekosystemets bidrag till växtodling beräknad enligt mängden skördade grödor för olika användningsområden. Detta omfattar livsmedels- och fiberproduktion, foder och energi samt betad biomassa i tabell A avsnitten 1.1 och 1.2 i bilaga III.
—
Pollinering definieras som vilda pollinatörers bidrag till produktionen av de grödor som avses i första strecksatsen. Bidragen ska anges i ton skörd av grödor som är beroende av pollinatörer, som kan hänföras till vilda pollinatörer, enligt typ av gröda för de viktigaste typerna av grödor som är beroende av pollinatörer, däribland fruktträd, bär, tomater, oljeväxter och ”övrigt”.
—
Träförsörjning definieras som ekosystemets bidrag till tillväxten av träd och annan biomassa från skog och ska anges som nettoökning, med bark i tusen m3, enligt definitionen i bilaga VII.
b)
Reglerande och underhållande tjänster
—
Luftfiltrering definieras som ekosystemets bidrag till filtrering av luftburna föroreningar genom deposition, upptag, fixering och lagring av föroreningar genom ekosystemkomponenter (särskilt träd). Detta minskar föroreningarnas skadliga effekter. Bidragen ska rapporteras som ton adsorberade partiklar.
—
Global klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till minskade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären genom upptag (nettobindning) av kol från atmosfären och bindning (lagring) av kol i ekosystem. Bidragen ska anges som ton nettobindning av kol och ton organiskt kol lagrat i landbaserade ekosystem, inklusive lager ovan jord och under jord.
—
Lokal klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till reglering av de omgivande atmosfäriska förhållandena i urbana områden genom växtlighet, vilket förbättrar människors levnadsvillkor och stöder ekonomisk produktion. Detta ska uttryckas och anges som temperaturminskningen i städer till följd av effekterna av urban växtlighet i grader Celsius, under dagar då temperaturen överstiger 25 grader Celsius.
c)
Kulturella tjänster
—
Naturbaserade turismrelaterade tjänster definieras som ekosystembidrag, särskilt genom ekosystemens biofysiska karaktär och egenskaper, som möjliggör för människor att använda och njuta av miljön genom direkt, lokal, fysisk och upplevelsebaserad växelverkan med miljön. Dessa bidrag ska anges som antalet övernattningar på hotell, vandrarhem, campingplatser osv., som kan hänföras till besök i ekosystem.
5.
I ekosystemräkenskaperna ska följande tabell över ekosystemtyper användas:
Avsnitt 4 FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING 1. Statistik ska sammanställas och överföras enligt följande:
—
Vart tredje år för räkenskaperna över ekosystemens omfattning och ekosystemens tillstånd. Uppgifterna ska hänvisa till ett representativt genomsnitt för referensåret och till omvandlingsmatrisen om förändringen under de tre åren mellan två referensår.
—
Årligen, förutsatt att kommissionen (Eurostat) tillhandahåller modelleringsverktyg för beräkning av ekosystemtjänster för räkenskaperna över ekosystemtjänster. Om sådana verktyg inte finns, vart tredje år för räkenskaper över ekosystemtjänster.
2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut. 3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2. 4. Det första referensåret är 2024. För omvandlingsmatrisen är det första referensåret 2027. 5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna infoga uppgifter från 2024 om räkenskaperna över omfattning och tillstånd, och om tabeller över tillgång till och användning av ekosystemtjänster i fysiska enheter. För omvandlingsmatrisen ska uppgifterna visa förändringarna mellan 2024 och 2027. 6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna uppgifter om räkenskaper över ekosystemtjänster, omfattning och tillstånd för åren n-3 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna uppgifter på nytt från och med 2024 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2024. Avsnitt 5 RAPPORTERINGSTABELLER 1. Räkenskaper över ekosystemens omfattning: för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 ska uppgifter i den första överföringen anges för det första referensåret. För alla efterföljande dataöverföringar ska uppgifterna rapporteras enligt följande:
—
Omfattning under föregående referensår.
—
Ökningar.
—
Minskningar.
—
Omfattning under innevarande referensår.
Omvandlingsmatrisen ska ange omvandlingarna mellan alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 mellan föregående och innevarande referensår. 2. Räkenskaper över ekosystemtjänster: För de ekosystemtjänster som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges i tillgångs- och användningstabeller enligt följande:
a)
Tillgångstabell, som registrerar den årliga försörjningen av de tjänster som avses i avsnitt 3 för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3, utom kategorierna 10 och 12.
b)
Användningstabell, som registrerar användningen av ekosystemtjänster enligt följande uppdelning:
—
Branschernas insatsförbrukning.
—
Den offentliga sektorns slutliga konsumtion.
—
Hushållens slutliga konsumtion.
—
Bruttoinvestering.
—
Export.
3. En medlemsstat ska inte vara skyldig att rapportera uppgifter om dess totala landareal inte överstiger 0,3 % av unionens totala landareal. Avsnitt 6 MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|