Preamble: 1

(1)

Artikel 18.3 i förordning (EU) nr 575/2013 omfattar fall av konsoliderad tillsyn av företagsgrupper som är närstående i den mening som avses i artikel 22.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (2) där det inte finns något förhållande mellan moder- och dotterföretaget. I sådana fall är det nödvändigt att fastställa den enhet på vilken nivå kraven i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas på gruppnivå. I dessa fall bör dessutom den lämpligaste metoden för konsoliderad tillsyn vara den metod som anges i artikel 22.8 och 22.9 i direktiv 2013/34/EU (sammanläggningsmetoden) i linje med reglerna i det direktivet.

(2)

När det gäller ägarintressen i institut eller finansiella institut som förvaltas av ett företag som ingår i konsolideringen tillsammans med ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen, där proportionell konsolidering krävs enligt artikel 18.4 i förordning (EU) nr 575/2013, bör det krävas enhällighet i dessa företag när det gäller beslut om institutets eller det finansiella institutets relevanta verksamhet för tillämpning av den metod för konsoliderad tillsyn som anges i den bestämmelsen i linje med den definition av samarbetsarrangemang som anges i de internationella redovisningsstandarder som är tillämpliga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (3).

(3)

I artikel 18.6 a och b i förordning (EU) nr 575/2013 hänvisas till tillsynskraven för konsoliderad tillsyn vid väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller finansiella institut, men utan ägarintresse eller andra kapitalbindningar, och i de fall dessa institut eller finansiella institut har samma ledning utan att detta följer av avtal, bestämmelser i stiftelseurkund eller bolagsordning. För att avgöra om det föreligger en situation med väsentligt inflytande bör de behöriga myndigheterna beakta flera indikatorer på väsentligt inflytande. Dessutom bör en situation med samma ledning endast fastställas om den behöriga myndigheten har konkreta bevis för att det finns en effektiv samordning av sådana instituts eller finansiella instituts finansiella och operativa strategier.

(4)

Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) har offentliggjort riktlinjer för identifiering och hantering av risk för ansvarsgenombrott (4), som innehåller flera indikatorer som instituten bör använda för att identifiera vilka enheter som kan ge upphov till risk för ansvarsgenombrott. Enligt Baselkommitténs riktlinjer är ”risk för ansvarsgenombrott” risken för att ett institut beslutar att ge finansiellt stöd till en icke-konsoliderad enhet, som inte är en helt eller proportionellt konsoliderad enhet, som utsätts för stress i avsaknad av, eller utöver, avtalsenliga skyldigheter att tillhandahålla sådant stöd. Enligt Baselkommitténs riktlinjer måste ett institut, om det konstaterar att det föreligger en betydande risk för ansvarsgenombrott, fastställa lämpliga åtgärder på grundval av arten och omfattningen av stödet för det förväntade ansvarsgenombrottet i varje enskilt fall. Dessa åtgärder omfattar bland annat att de berörda enheterna omfattas av konsolideringen enligt tillsynskrav. I linje med Baselkommitténs riktlinjer bör instituten och de behöriga myndigheterna beakta flera indikatorer för att avgöra om vissa företag bör omfattas av fullständig eller proportionell konsolidering i enlighet med artikel 18.5, artikel 18.6 a eller artikel 18.8 i förordning (EU) nr 575/2013, beroende på vad som är tillämpligt, med beaktande av den risk risken för ansvarsgenombrott i dessa företag kan utgöra för ett institut. Instituten bör dock också överväga alternativa åtgärder för att hantera risk för ansvarsgenombrott i sina riskhanteringsförfaranden och sin interna process för bedömning av kapitalbehov (ICAAP). Dessutom får de behöriga myndigheterna överväga andra åtgärder för att hantera den potentiella risk som dessa företag utgör i samband med översyns- och utvärderingsprocesserna (SREP). I fråga om för stora exponeringar har Europeiska bankmyndigheten (EBA) också utfärdat riktlinjer om gränser för exponeringar mot skuggbankenheter som bedriver bankliknande verksamhet utanför ett regelverk (5), som specificerar den metod som instituten bör använda för att fastställa gränser, som en del av sina interna processer, för sina individuella och aggregerade exponeringar mot skuggbankenheter.

(5)

I synnerhet för att avgöra om fullständig eller proportionell konsolidering krävs enligt artikel 18.8 i förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller dotterbolag eller företag i vilka ett institut har ägarintresse, om dotterbolaget eller företaget inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster, och om det finns en betydande risk för ansvarsgenombrott och förutsatt att företaget inte är t.ex. ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, eller ett försäkringsholdingföretag, bör behöriga myndigheter åtminstone förväntas granska vissa kategorier av företag såsom specialenheter som inte räknas som specialföretag för värdepapperisering i enlighet med artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (6), för vilka villkoren för överförande av en betydande kreditrisk som fastställs i artikel 244 i förordning (EU) nr 575/2013 är tillämpliga, samt de företag som bedriver någon av de verksamheter som avses i artikel 89.1 b i förordning (EU) nr 575/2013.

(6)

För att säkerställa överensstämmelse med kapitalbasramen enligt förordning (EU) nr 575/2013 och för att undvika att otillbörliga kapitalförmåner erkänns, i de fall där konsolidering krävs enligt artikel 18.3–18.6 eller artikel 18.8 i förordning (EU) nr 575/2013, bör även inbegripande i den konsoliderade kapitalbasen av beloppen för poster i kärnprimärkapitalposter (tier 1) och supplementärkapital (tier 1) och supplementärkapitalinstrument (tier 2) som emitterats av företag som omfattas av konsolideringen under tillsyn och ägs av andra personer än sådana företag, samt tillhörande överkurs vid aktieemission, baseras på artiklarna 81–88 i den förordningen.

(7)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har överlämnat till kommissionen.

(8)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (7) (EU) nr 1093/2010.