Artikel 19 Statligt stöd och stöd från fonden

När unionsinstitutioner utför de uppgifter som de tilldelas genom artikel 18 ska de ha inrättat strukturella arrangemang som säkerställer operativt oberoende och undviker intressekonflikter som kan uppstå mellan de funktioner som anförtrotts i samband med utförandet av dessa uppgifter och andra funktioner, och de ska på lämpligt sätt offentliggöra all relevant information om sin interna organisation i detta avseende.

När kommissionen mottagit den underrättelse som avses i första stycket ska den bedöma huruvida användningen av fonden skulle snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen genom att gynna stödmottagaren eller något annat företag så att, i den utsträckning som handeln mellan medlemsstaterna skulle påverkas, detta skulle vara oförenligt med den inre marknaden. Kommissionen ska för användningen av fonden tillämpa de kriterier som fastställts för tillämpning av reglerna om statligt stöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Nämnden ska förse kommissionen med den information som den förfogar över eller som nämnden har befogenhet att erhålla i enlighet med denna förordning och som kommissionen anser vara nödvändig för att göra denna bedömning.

Kommissionen ska, när den gör sin bedömning, rätta sig efter alla relevanta förordningar som antagits enligt artikel 109 i EUF-fördraget, alla kommissionens relevanta meddelanden och vägledningar och alla åtgärder som kommissionen antagit i samband med tillämpningen av fördragets regler om statligt stöd som är i kraft vid tidpunkten för bedömningen. Dessa åtgärder ska tillämpas som om hänvisningar till den medlemsstat som ansvarar för att anmäla stödet var hänvisningar till nämnden, och med alla andra ändringar som krävs.

Kommissionen ska anta ett beslut om huruvida användningen av fonden är förenlig med den inre marknaden, vilket ska riktas till nämnden och den eller de berörda medlemsstaternas nationella resolutionsmyndigheter. Det beslutet kan vara beroende av villkor, skyldigheter eller åtaganden gentemot stödmottagaren och det ska ta hänsyn till behovet av att nämnden genomför resolutionsåtgärder i tid.

Beslutet får även föreskriva skyldigheter för nämnden, de nationella resolutionsmyndigheterna i den eller de berörda deltagande medlemsstaterna eller den stödmottagande enheten, för att underlätta övervakningen av efterlevnaden av beslutet. Detta får inbegripa krav på att utse en förvaltare eller annan oberoende person med uppgift att bistå vid övervakningen. En förvaltare eller annan oberoende person får utföra sådana uppgifter som specificeras i kommissionens beslut.

Alla beslut som fattas enligt denna punkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Kommissionen får utfärda ett negativt beslut, riktat till nämnden, om den beslutat att det föreslagna utnyttjandet av fonden skulle vara oförenligt med den inre marknaden och inte kan genomföras i den av nämnden föreslagna formen. Efter att ha mottagit ett sådant beslut ska nämnden ompröva sin resolutionsordning och förbereda en reviderad resolutionsordning.

Nämnden ska till fonden betala in alla de belopp som erhållits enligt första stycket och ska ta sådana belopp i beaktande när bidrag fastställs i enlighet med artiklarna 70 och 71.

Det återkravsförfarande som avses i första stycket ska respektera de stödmottagandes rätt till god förvaltning och tillgång till handlingar, som föreskrivs i artiklarna 41 och 42 i stadgan.