BILAGA V Regler för hantering av prover för mikrobiologiska analyser

BILAGA V

Regler för hantering av prover för mikrobiologiska analyser

1.   Provtagningspunkt

Proverna skall om möjligt tas 30 centimeter under vattenytan i vatten som är minst 1 meter djupt.

2.   Sterilisering av provbehållare

Provbehållarna

3.   Provtagning

Provbehållarens volym beror på den mängd vatten som behövs för varje testad parameter. Minimivolymen är i allmänhet 250 ml.

Provbehållarna skall vara genomskinliga och av ofärgat material (glas, polyeten eller polypropen).

För att förhindra oavsiktlig kontaminering av proverna skall den som tar proverna använda aseptisk teknik så att provbehållarna förblir sterila. Om detta görs på rätt sätt behövs ingen ytterligare steril utrustning (såsom sterila kirurghandskar, tänger eller provtagningssond).

Proverna skall märkas med vattenfast penna både på provbehållaren och i protokollet.

4.   Förvaring och transport av prover före analys

Vattenproverna skall under hela transporten skyddas från ljus, särskilt direkt solljus.

Proverna skall fram till ankomsten till laboratoriet förvaras vid en temperatur på omkring 4 oC, i en kylväska eller i kylskåp (beroende på klimatet). Om transporten till laboratoriet väntas ta mer än 4 timmar skall proverna transporteras i kylskåp.

Tiden mellan provtagning och analys skall vara så kort som möjligt. Det rekommenderas att proverna analyseras samma dag som de tas. Om detta av praktiska skäl inte är möjligt skall proverna bearbetas inom högst 24 timmar. Under tiden skall de förvaras mörkt och vid en temperatur på 4 oC ± 3 oC.

( 1 ) EUT C 45 E, 25.2.2003, s. 127.

( 2 ) EUT C 220, 16.9.2003, s. 39.

( 3 ) EUT C 244, 10.10.2003, s. 31.

( 4 ) Europaparlamentets yttrande av den 21 oktober 2003 (EUT C 82 E, 1.4.2004, s. 115), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 december 2004 (EUT C 111 E, 11.5.2005, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 maj 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 januari 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 december 2005.

( 5 ) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

( 6 ) EGT L 31, 5.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

( 7 ) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

( 8 ) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

( 9 ) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

( 10 ) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

( 11 ) EUT L 156, 25.6.2003, s. 17.

( 12 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

( 13 ) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

( 14 ) Med ”senaste bedömningsperiod” avses de senaste fyra badsäsongerna eller, i förekommande fall, den period som anges i artikel 4.2 eller 4.4.

( 15 ) Med utgångspunkt i en uppskattning av percentilen för tiologaritmen (log10) av den normala sannolikhetstätheten för de mikrobiologiska data som samlats in vid ett visst badvatten erhålls percentilvärdet på följande sätt:

Den övre 90–percentilspunkten för datasannolikhetstätheten erhålls genom följande ekvation: övre 90–percentil = antilog (μ + 1,282 σ).

Den övre 95–percentilspunkten för datasannolikhetstätheten erhålls genom följande ekvation: övre 95–percentil = antilog (μ + 1,65 σ).

( 16 ) ”Sämre” betyder att koncentrationen uttryckt i cfu/100 ml är högre.

( 17 ) ”Bättre” betyder att koncentrationen uttryckt i cfu/100 ml är lägre.