Artikel 4 Licensernas säkerhets- och miljöaspekter

Artikel 4

Licensernas säkerhets- och miljöaspekter

1.  Medlemsstaterna ska se till att beslut om beviljande eller överföring av licenser för att bedriva olje- och gasverksamhet till havs tar hänsyn till att den som ansöker om en sådan licens har förmåga att uppfylla kraven för verksamheter inom ramen för en sådan licens enligt vad som krävs i tillämpliga bestämmelser i unionsrätten, särskilt detta direktiv.

2.  I synnerhet ska vid bedömningen av den tekniska och ekonomiska förmågan hos den som ansöker om en licens vederbörlig hänsyn tas till följande:

Innan licensmyndigheten beviljar eller överför en licens för olje- och gasverksamhet till havs, ska den när så är lämpligt samråda med den behöriga myndigheten.

3.  Medlemsstaterna ska se till att licensmyndigheten inte beviljar någon licens om den inte anser att den sökande har styrkt att lämpliga åtgärder har vidtagits eller kommer att vidtas, på grundval av arrangemang som medlemsstaterna ska besluta om, för att täcka skadeståndsansvar som kan uppstå som en följd av sökandens olje- och gasverksamhet till havs. Sådana åtgärder ska gälla från och med det att olje- och gasverksamhet till havs inleds. Medlemsstaten ska kräva att sökande på lämpligt sätt tillhandahåller bevis på sin tekniska och ekonomiska förmåga och övrig relevant information gällande det område som omfattas av licensen och det specifika stadiet i olje- och gasverksamhet till havs.

Medlemsstaterna ska bedöma om de åtgärder som avses i första stycket är tillfredsställande för att fastställa huruvida sökanden har tillräckliga ekonomiska resurser för att omedelbart inleda och utan avbrott genomföra alla nödvändiga åtgärder för effektiv beredskap och efterföljande sanering och hjälpåtgärder.

Medlemsstaterna ska göra det lättare att sätta in hållbara ekonomiska instrument eller andra arrangemang för att hjälpa licenssökande att påvisa sin ekonomiska förmåga enligt första stycket.

Medlemsstaterna ska som minimikrav fastställa förfaranden för snabb och adekvat handläggning av krav på ersättning, även vad gäller ersättning som ska betalas ut för gränsöverskridande tillbud.

Medlemsstaterna ska kräva att licensinnehavaren upprätthåller tillräcklig förmåga att fullgöra sina ekonomiska skyldigheter till följd av skadeståndsansvar för olje- och gasverksamhet till havs.

4.  Licensmyndigheten eller licensinnehavaren ska utse verksamhetsutövaren. Om verksamhetsutövaren ska utses av licensinnehavaren ska licensmyndigheten meddelas om utnämningen i förväg. I sådana fall får licensmyndigheten, om så krävs i samråd med den behöriga myndigheten, invända mot utnämningen av verksamhetsutövaren. Om en sådan invändning görs ska medlemsstaten begära att licensinnehavaren utser en lämplig alternativ verksamhetsutövare eller ta på sig det ansvar som verksamhetsutövaren har enligt detta direktiv.

5.  Licensieringsförfaranden för olje- och gasverksamhet till havs som gäller ett visst licensområde ska organiseras så att den information som samlats in till följd av prospekteringen kan beaktas av medlemsstaten innan produktionen inleds.

6.  När en licenssökandes tekniska och finansiella kapacitet ska bedömas ska särskild uppmärksamhet ägnas miljömässigt känsliga marina miljöer och kustmiljöer, i synnerhet sådana ekosystem som spelar en viktig roll för mildring av och anpassning till klimatförändringar, exempelvis saltängar och sjögräsängar, samt skyddade marina områden, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( 3 ), särskilda skyddsområden i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar ( 4 ) och marina skyddsområden som erkänts av unionen eller berörda medlemsstater inom ramen för internationella eller regionala avtal som de är parter i.