|
+BILAGA I |
BILAGA I
BILAGA I ALLMÄN RAM FÖR INTEGRERADE NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATPLANER Del 1 Allmän ram AVSNITT A: NATIONELL PLAN 1. ÖVERSIKT OCH FÖRFARANDE FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN 1.1 Sammanfattning
i)
Planens politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala sammanhang
ii)
Strategi rörande energiunionens fem dimensioner
iii)
Översiktstabell med viktiga målsättningar, styrmedel och åtgärder i planen 1.2 Översikt över den rådande politiska situationen
i)
Den nationella planens sammanhang när det gäller energisystem och politik på nationell nivå och unionsnivå
ii)
Nuvarande styrmedel och åtgärder på energi- och klimatområdet rörande energiunionens fem dimensioner
iii)
Viktiga frågor av gränsöverskridande relevans
iv)
Administrativ struktur för genomförande av nationella styrmedel på energi- och klimatområdet 1.3 Samråd med och involvering av nationella organ och unionsorgan samt resultatet av detta
i)
Det nationella parlamentets medverkan
ii)
Lokala och regionala myndigheters medverkan
iii)
Samråd med berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, och engagemang från det civila samhällets och allmänhetens sida
iv)
Samråd med andra medlemsstater
v)
Iterativ process med kommissionen 1.4 Regionalt samarbete vid utarbetandet av planen
i)
Inslag som omfattas av gemensam eller samordnad planering med andra medlemsstater
ii)
Redogörelse för hur det regionala samarbetet beaktas i planen 2. NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR OCH MÅL 2.1 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp 2.1.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser ( 5 )
i)
De uppgifter som anges i artikel 4 a.1
ii)
I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar och mål som är förenliga med Parisavtalet och de befintliga långsiktiga strategierna. I tillämpliga fall för bidragen till unionens övergripande åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, andra målsättningar och mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål, om tillgängliga. 2.1.2 Förnybar energi
i)
De uppgifter som anges i artikel 4 a.2.
ii)
Uppskattade utvecklingsbanor för den sektorsspecifika andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.
iii)
Uppskattade utvecklingsbanor per förnybar energiteknik som medlemsstaten räknar med att använda för att uppnå de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna vad gäller förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den förväntade totala slutliga energianvändningen (brutto) per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet uttryckt i MW (uppdelad på ny kapacitet och uppgradering) per teknik och sektor.
iv)
Uppskattade utvecklingsbanor för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkan.
v)
I tillämpliga fall, andra nationella utvecklingsbanor och mål, inklusive utveckling och mål som är långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, gemenskaper för förnybar energi och egenanvändare av förnybar energi, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening). 2.2 Dimensionen energieffektivitet
i)
De uppgifter som anges i artikel 4 b.
ii)
De vägledande milstolparna för 2030, 2040 och 2050, nationellt fastställda mätbara framstegsindikatorer, en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse och deras bidrag till unionens energieffektivitetsmål enligt de färdplaner som anges i de långsiktiga renoveringsstrategierna för det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.
iii)
I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål samt nationella målsättningar på områden som t.ex. energieffektivitet i transportsektorn och med avseende på värme och kyla. 2.3 Dimensionen energitrygghet
i)
De uppgifter som anges i artikel 4 c.
ii)
Nationella målsättningar när det gäller att öka diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, i syfte att öka regionala och nationella energisystems motståndskraft.
iii)
I tillämpliga fall, nationella målsättningar när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka nationella och regionala energisystems motståndskraft.
iv)
Nationella målsättningar när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom utbyggnad av inhemska energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring. 2.4 Dimensionen den inre energimarknaden 2.4.1 Elsammanlänkning
i)
Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % för 2030, med en strategi där nivån från 2021 och därefter fastställs i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020 och följande indikatorer för hur brådskande åtgärderna är:
1.
Prisskillnad på grossistmarknaden som överstiger ett vägledande tröskelvärde på 2 EUR/MWh mellan medlemsstater, regioner eller elområden.
2.
Nominell överföringskapacitet för sammanlänkningar på mindre än 30 % av topplast.
3.
Nominell överföringskapacitet för sammanlänkningar på mindre än 30 % av den installerade produktionskapaciteten för förnybar energi. Varje ny sammanlänkning ska vara föremål för en socioekonomisk och miljömässig kostnads-nyttoanalys och endast genomföras om de potentiella fördelarna uppväger kostnaderna. 2.4.2 Infrastruktur för energiöverföring
i)
Viktiga infrastrukturprojekt för el- och gasöverföring och, i relevanta fall, moderniseringsprojekt, som behövs för uppnåendet av målsättningar och mål inom energiunionens fem dimensioner.
ii)
I tillämpliga fall, andra planerade viktiga infrastrukturprojekt än projekt av gemensamt intresse ( 6 ). 2.4.3 Marknadsintegration
i)
Nationella målsättningar som avser andra aspekter av den inre energimarknaden som t.ex. ökad systemflexibilitet, särskilt rörande främjande av konkurrensmässigt fastställda elpriser i enlighet med relevant sektorsspecifik lagstiftning, marknadsintegration och marknadskoppling för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
ii)
I tillämpliga fall, nationella målsättningar som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
iii)
I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.
iv)
Nationella målsättningar när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, och när det gäller energisystemets flexibilitet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppnådda.
v)
I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att skydda energikonsumenterna och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet. 2.4.4 Energifattigdom I tillämpliga fall, nationella målsättningar vad gäller energifattigdom, inbegripet en tidsplan för när målen ska vara uppnådda. 2.5 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft
i)
Nationella målsättningar och finansieringsmål för offentlig och, i förekommande fall, privat forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet, när så är lämpligt, en tidsram för när målen ska vara uppnådda.
ii)
Om sådana finns tillgängliga, nationella mål för 2050 vad gäller främjande av ren energiteknik och när så är lämpligt nationella målsättningar inbegripet långsiktiga mål (för 2050) när det gäller införande av koldioxidsnål teknik bl.a. för minskade koldioxidutsläpp i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för därmed förknippad infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.
iii)
I tillämpliga fall, nationella målsättningar vad gäller konkurrenskraft. 3. STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER 3.1 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp 3.1.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser
i)
Styrmedel och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning (EU) 2018/842 och som avses i punkt 2.1.1 i detta avsnitt och styrmedel och åtgärder för att följa förordning (EU) 2018/841, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med sikte på unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.
ii)
I relevanta fall, regionalt samarbete på detta område.
iii)
I tillämpliga fall finansieringsåtgärder inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel på detta område på nationell nivå utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd. 3.1.2 Förnybar energi
i)
Styrmedel och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande målet för 2030 på unionsnivå för förnybar energi och de utvecklingsbanor som anges i artikel 4 a.2 och, i tillämpliga eller förekommande fall, de uppgifter som avses i punkt 2.1.2 i denna bilaga, inklusive sektors- och teknikspecifika åtgärder ( 7 ).
ii)
I relevanta fall, särskilda åtgärder för regionalt samarbete samt, som ett alternativ, den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor som skulle kunna överföras till andra medlemsstater för att uppnå det nationella bidrag och de utvecklingsbanor som avses i punkt 2.1.2.
iii)
Särskilda åtgärder för finansiellt stöd, i tillämpliga fall inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel för att främja produktionen och användningen av energi från förnybara energikällor inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.
iv)
I tillämpliga fall, bedömningen av det stöd för el från förnybara energikällor som medlemsstaterna ska genomföra enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2018/2001.
v)
Särskilda åtgärder för att införa en eller flera kontaktpunkter, effektivisera administrativa förfaranden, tillhandahålla information och utbildning samt underlätta användningen av energiköpsavtal. En sammanfattning av de styrmedel och åtgärder enligt den stödjande ramen som medlemsstaterna måste vidta i enlighet med artiklarna 21.6 och 22.5 i direktiv (EU) 2018/2001 för att främja och underlätta utvecklingen av egenanvändning och gemenskaper för förnybar energi.
vi)
Bedömning av behovet av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla från förnybara energikällor.
vii)
I tillämpliga fall, särskilda åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av
—
tillgången på biomassa, inklusive hållbar biomassa: både inhemsk potential och import från tredjeländer,
—
annan användning av biomassa inom andra sektorer (jordbruks- och skogsbrukssektorer), samt åtgärder för en hållbar produktion och användning av biomassa.
3.1.3 Andra inslag i dimensionen
i)
I tillämpliga fall, nationella styrmedel och åtgärder som påverkar EU ETS-sektorn och bedömning av komplementariteten och konsekvenserna för EU ETS.
ii)
Styrmedel och åtgärder för att nå andra nationella mål, i tillämpliga fall.
iii)
Styrmedel och åtgärder för att uppnå utsläppssnål rörlighet (bl.a. eldrivna transporter).
iv)
I tillämpliga fall, nationella styrmedel, tidsgränser och åtgärder som planeras för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen. 3.2 Dimensionen energieffektivitet Planerade styrmedel, åtgärder och program för att uppnå de vägledande nationella energieffektivitetsbidragen för 2030 samt andra mål som avses i punkt 2.2, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, särskilt vad gäller följande:
i)
Kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder enligt artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU som ska utarbetas i enlighet med bilaga III till denna förordning.
ii)
Långsiktig renoveringsstrategi till stöd för renoveringen av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata ( 8 ), inbegripet styrmedel, åtgärder och insatser som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar samt styrmedel och insatser för att ta itu med de segment av det nationella byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.
iii)
Beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja energitjänster inom den offentliga sektorn och åtgärder för att avlägsna lagstiftningshinder och andra hinder för användning av avtal om energiprestanda och andra modeller för energieffektivitetstjänster ( 9 ).
iv)
Andra planerade styrmedel, åtgärder och program för att uppnå de vägledande nationella energieffektivitetsbidragen för 2030 samt andra mål som avses i punkt 2.2 (t.ex. åtgärder för att främja offentliga byggnaders roll som förebilder och energieffektiv offentlig upphandling, åtgärder för att främja energibesiktningar och energiledningssystem ( 10 ), konsumentinformation och utbildningsåtgärder ( 11 ) samt andra åtgärder för att främja energieffektivitet ( 12 )).
v)
I tillämpliga fall, en beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja den roll som lokala gemenskaper för energi spelar när det gäller att bidra till genomförandet av de styrmedel och åtgärder som beskrivs i leden i, ii, iii och iv.
vi)
Beskrivning av åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur ( 13 ).
vii)
Regionalt samarbete på detta område, i tillämpliga fall.
viii)
Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå. 3.3 Dimensionen energitrygghet ( 14 )
i)
Styrmedel och åtgärder som avser de inslag som anges i punkt 2.3 ( 15 ).
ii)
Regionalt samarbete på detta område.
iii)
I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel. 3.4 Dimensionen den inre energimarknaden ( 16 ) 3.4.1 Elinfrastruktur
i)
Styrmedel och åtgärder för att uppnå den målsatta sammanlänkningsnivå som anges i artikel 4 d.
ii)
Regionalt samarbete på detta område ( 17 ).
iii)
I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel. 3.4.2 Infrastruktur för energiöverföring
i)
Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.2, inbegripet, i tillämpliga fall, specifika åtgärder för att möjliggöra genomförandet av projekt av gemensamt intresse och andra viktiga infrastrukturprojekt.
ii)
Regionalt samarbete på detta område ( 18 ).
iii)
I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel. 3.4.3 Marknadsintegration
i)
Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.3.
ii)
Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi såsom smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader.
iii)
I tillämpliga fall, åtgärder för att säkerställa icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.
iv)
Styrmedel och åtgärder för att skydda konsumenter, särskilt utsatta konsumenter och, i tillämpliga fall, konsumenter som lever i energifattigdom, och för att förbättra konkurrenskraften och öka konkurrensen på detaljhandelsmarknaderna för energi.
v)
Beskrivning av åtgärder för att möjliggöra och utveckla efterfrågeflexibilitet, inklusive åtgärder avseende tariffer som stöder dynamisk prissättning ( 19 ). 3.4.4 Energifattigdom
i)
I tillämpliga fall, styrmedel och åtgärder för att uppnå de mål som anges i punkt 2.4.4. 3.5 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft
i)
Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.5.
ii)
I tillämpliga fall, samarbete med andra medlemsstater inom detta område, inbegripet, där så är lämpligt, information om hur SET-planens mål och styrmedel omsätts i ett nationellt sammanhang.
iii)
I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel. AVSNITT B: ANALYTISK GRUND ( 20 ) 4. NULÄGE VAD GÄLLER BEFINTLIGA STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER OCH PROGNOSER SOM GRUNDAR SIG PÅ DESSA ( 21 ) ( 22 ) 4.1 Beräknad utveckling av viktigaste exogena faktorer som påverkar energisystemens och växthusgasutsläppens utveckling
i)
Makroekonomiska prognoser (BNP och befolkningstillväxt).
ii)
Sektorsspecifika förändringar som förväntas påverka energisystemet och utsläppen av växthusgaser.
iii)
Globala energitrender, internationella priser på fossila bränslen, koldioxidpriset inom EU ETS.
iv)
Teknikkostnadernas utveckling. 4.2 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp 4.2.1 Utsläpp och upptag av växthusgaser
i)
Trender vad gäller nuvarande utsläpp och upptag av växthusgaser i sektorerna i EU ETS, under ansvarsfördelningsförordningen, LULUCF och i olika energisektorer.
ii)
Prognoser för sektorsspecifik utveckling på grundval av medlemsstaternas och unionens befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030). 4.2.2 Förnybar energi
i)
Nuvarande andel förnybar energi i den slutliga bruttoenergianvändningen och inom olika sektorer (värme och kyla, el och transport) samt per teknik inom var och en av dessa sektorer.
ii)
Vägledande prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel för 2030 (med ett perspektiv på 2040). 4.3 Dimensionen energieffektivitet
i)
Nuvarande primär och slutlig energianvändning i ekonomin och per sektor (inbegripet industri, hushåll, tjänster och transport).
ii)
Nuvarande potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla ( 23 ).
iii)
Prognoser som beaktar befintliga styrmedel, åtgärder och program på energieffektivitetsområdet enligt punkt 1.2 ii för primär och slutlig energianvändning för varje sektor åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 24 ).
iv)
Kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda som härrör från nationella beräkningar, i enlighet med artikel 5 i direktiv 2010/31/EU. 4.4 Dimensionen energitrygghet
i)
Nuvarande energimix, inhemska energikällor, importberoende, inbegripet relevanta risker.
ii)
Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030). 4.5 Dimensionen den inre energimarknaden 4.5.1 Elsammanlänkning
i)
Nuvarande sammanlänkningsnivå och viktigaste sammanlänkningar ( 25 ).
ii)
Prognoser för krav på ökad sammanlänkning (inklusive för 2030) ( 26 ). 4.5.2 Infrastruktur för energiöverföring
i)
Viktiga egenskaper hos den befintliga infrastrukturen för el- och gasöverföring ( 27 ).
ii)
Prognoser för krav på nätutbyggnad åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 28 ). 4.5.3 El- och gasmarknader, energipriser
i)
Nuvarande situation för el- och gasmarknaderna, inklusive energipriser.
ii)
Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030). 4.6 Dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft
i)
Nuläget inom sektorn för koldioxidsnål teknik och, i största möjliga utsträckning, dess ställning på den globala marknaden (denna analys bör göras på unionsnivå eller global nivå).
ii)
Offentliga och, om sådana finns tillgängliga, privata utgifter för forskning och innovation till förmån för koldioxidsnål teknik, nuvarande antal patent och nuvarande antal forskare.
iii)
Uppdelning av de nuvarande priskomponenter som utgör de tre huvudsakliga priskomponenterna (energi, nät och skatter/avgifter).
iv)
Beskrivning av energisubventioner, även för fossila bränslen. 5. KONSEKVENSBEDÖMNING AV PLANERADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER ( 29 ) 5.1 Effekter av planerade styrmedel och åtgärder som beskrivs i avsnitt 3 om energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser samt en jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder (enligt beskrivningen i avsnitt 4).
i)
Prognoser för utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser och, i relevanta fall, utsläpp av luftföroreningar i enlighet med direktiv (EU) 2016/2284 enligt de planerade styrmedlen och åtgärderna åtminstone till och med tio år efter den period som omfattas av planen (inklusive för det sista året av den period som omfattas av planen), inklusive relevanta styrmedel och åtgärder på unionsnivå.
ii)
Bedömning av samverkan mellan styrmedel (mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder i olika dimensioner) åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, framför allt för att skapa god förståelse för den inverkan som energieffektivitets- och energibesparingsåtgärder har på energisystemets storlek och för att minska risken för onödiga investeringar i energiförsörjning.
iii)
Bedömning av samverkan mellan befintliga och planerade nationella styrmedel och åtgärder, och mellan de styrmedlen och åtgärderna och unionens policyåtgärder på klimat- och energiområdet. 5.2 De makroekonomiska och, i den utsträckning det är möjligt, de hälso-, miljö-, och utbildningsmässiga, de kompetensmässiga och sociala konsekvenserna, inklusive med avseende på rättvis övergång (i fråga om kostnader och nytta samt kostnadseffektivitet) av de planerade styrmedel och åtgärder som behandlas i avsnitt 3, åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, inklusive jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder. 5.3 Översikt över investeringsbehov
i)
Befintliga investeringsflöden och framtida investeringsantaganden med avseende på planerade styrmedel och åtgärder.
ii)
Sektorsspecifika eller marknadsrelaterade riskfaktorer eller hinder i det nationella eller regionala sammanhanget.
iii)
Analys av kompletterande offentligt finansieringsstöd eller -resurser som kan överbrygga skillnader identifierade i led ii. 5.4 Effekterna av planerade styrmedel och åtgärder som beskrivs i avsnitt 3 på andra medlemsstater och på det regionala samarbetet åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, inklusive jämförelse med prognoser på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder
i)
Konsekvenser för energisystemet i grannländer och andra medlemsstater i regionen, i den mån de går att fastställa.
ii)
Effekter på energipriser, allmännyttiga tjänster och integrering av energimarknaden.
iii)
I relevanta fall, konsekvenser för det regionala samarbetet. 5.5 Planerade styrmedels och åtgärders bidrag till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 + Del 2 Förteckning över parametrar och variabler som ska rapporteras i avsnitt B i nationella planer ( 30 ) ( 31 ) ( 32 ) ( 33 ) Följande parametrar, variabler, energibalanser och indikatorer ska, om de används, rapporteras i avsnitt B ”Analytisk grund” i de nationella planerna: 1. Allmänna parametrar och variabler
1.
Befolkning [i miljoner]
2.
BNP [i miljoner euro]
3.
Sektorsspecifikt bruttoförädlingsvärde (inklusive de viktigaste industri-, byggnads-, tjänste- och jordbrukssektorerna) [i miljoner euro]
4.
Antal hushåll [i tusental]
5.
Hushållens storlek [invånare/hushåll]
6.
Hushållens disponibla inkomst [i euro]
7.
Antal passagerarkilometer: alla transportsätt, uppdelning mellan vägtransporter (bilar och bussar separat om möjligt), järnväg, flyg och inhemsk sjöfart (i förekommande fall) [miljoner passagerarkilometer]
8.
Tonkilometer godstransport: alla transportsätt exklusive internationell sjötransport, uppdelning mellan väg, järnväg, flyg samt inhemsk sjöfart (inre vattenvägar och nationell sjöfart) [miljoner tkm]
9.
Internationella importpriser på olja, gas och kol [EUR/GJ eller euro/toe] baserade på kommissionens rekommendationer
10.
Koldioxidpriset i EU:s utsläppshandelssystem [EUR/EUA] baserat på kommissionens rekommendationer
11.
Antaganden om växelkursen för EUR och USD (i tillämpliga fall) [euro/valuta och USD/valuta]
12.
Antal graddagar för uppvärmning (HDD)
13.
Antal graddagar för kylning (CDD)
14.
Antaganden om teknikkostnader som används i modeller för viktig relevant teknik 2. Energibalanser och indikatorer 2.1 Energiförsörjning
1.
Inhemsk produktion per bränsletyp (alla energiprodukter som produceras i betydande kvantiteter) [ktoe]
2.
Nettoimport per bränsletyp (inklusive el och uppdelat enligt nettoimport inom och utanför EU) [ktoe]
3.
Beroende av import från tredjeländer [%]
4.
Största importkällorna (länder) för primära energibärare (inbegripet gas och el)
5.
Inhemsk bruttoanvändning per bränsletyp (inklusive fasta ämnen, alla energiprodukter: kol, råolja och petroleumprodukter, naturgas, kärnkraft, el, utvunnen värme, förnybara energikällor, avfall) [ktoe] 2.2 El och värme
1.
Bruttoelproduktion [GWh]
2.
Bruttoelproduktion per bränsle (alla energiprodukter) [GWh]
3.
Kraftvärmens andel av den totala el- och värmeproduktionen [%]
4.
Elproduktionskapacitet per energikälla, inklusive återlösen och nyinvesteringar [MW]
5.
Värmeproduktion från värmekraftproduktion.
6.
Värmeproduktion från kraftvärmeverk, inklusive industriell spillvärme.
7.
Gränsöverskridande sammanlänkningskapacitet för gas och el [definition av el i linje med resultatet av de pågående diskussionerna på grundval av sammanlänkningsmålet på 15 %] och beräknad utnyttjandegrad 2.3 Omvandlingssektorn
1.
Bränsletillförsel till värmekraftproduktion (inklusive fasta ämnen, olja, gas) [ktoe]
2.
Bränsle som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser [ktoe] 2.4 Energianvändning
1.
Primär och slutlig energianvändning [ktoe]
2.
Slutlig energianvändning per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn, jordbruk och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter)) [ktoe]
3.
Slutlig energianvändning per bränsle (alla energiprodukter) [ktoe]
4.
Slutlig användning utanför energiområdet [ktoe]
5.
Primär energiintensitet i ekonomin som helhet (användning av primärenergi/BNP) [toe/euro]
6.
Slutlig energiintensitet per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter)) 2.5 Priser
1.
Elpriser per typ av sektor som använder elen (hushåll, industrin, tjänstesektorn)
2.
Nationella detaljhandelspriser på bränsle (inklusive skatter, per källa och sektor) [euro/ktoe] 2.6 Investeringar Investeringskostnader i sektorerna för omvandling, försörjning, överföring och distribution av energi. 2.7 Förnybar energi
1.
Slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor och den förnybara energins andel av den slutliga bruttoenergianvändningen och per sektor (el, värme och kyla, transport) och per teknik.
2.
El- och värmeproduktion från förnybar energi i byggnader. Detta ska, när sådana finns tillgängliga, omfatta uppdelade uppgifter om energi som producerats, använts och matats in i nätet och som utvunnits ur solceller, solvärmesystem, biomassa, värmepumpar, geotermiska system samt övriga decentraliserade system för förnybar energi.
3.
I tillämpliga fall andra nationella utvecklingsbanor, även långsiktiga eller sektorsspecifika, andelen livsmedelsbaserade och avancerade biodrivmedel, andelen förnybar energi inom fjärrvärme samt förnybar energi som produceras av städer och gemenskaper för förnybar energi. 3. Indikatorer som avser utsläpp och upptag av växthusgaser
1.
Utsläpp av växthusgaser per politisk sektor (EU ETS, ansvarsfördelning och LULUCF)
2.
Utsläpp av växthusgaser per IPCC-sektor och gas (i relevanta fall uppdelat på sektorerna för EU ETS och ansvarsfördelningen) [tCO2eq]
3.
Koldioxidintensitet för ekonomin som helhet [tCO2eq/GDP]
4.
Indikatorer som avser koldioxidutsläpp
a)
Växthusgasintensitet för inhemsk kraft- och värmeproduktion [tCO2eq/MWh]
b)
Växthusgasintensitet för slutlig energianvändning per sektor [tCO2eq/toe]
5.
Parametrar som avser annat än koldioxidutsläpp
a)
Boskap: Mjölkboskap [1 000 djur], köttdjur [1 000 djur], får [1 000 djur], svin [1 000 djur], fjäderfä [1 000 djur]
b)
Kvävetillförsel från spridning av konstgödsel [kt kväve]
c)
Kvävetillförsel från spridning av gödsel [kt kväve]
d)
Kväve bundet i kvävebindande grödor [kt kväve]
e)
Kväveinnehåll i skörderestprodukter som förs tillbaka till marken [kt kväve]
f)
Areal brukade organiska jordar [hektar]
g)
Generering av fast hushållsavfall
h)
Fast hushållsavfall för deponi
i)
Andel återvunnen metan av total generering av metan från deponier [%] 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|