(ii) Användning av medel från insättningsgarantisystem för att undvika fallissemang

Om en medlemsstat tillåter att ett insättningsgarantisystem, inbegripet ett institutionellt skyddssystem som officiellt erkänns som ett insättningsgarantisystem, använder tillgängliga finansiella medel för alternativa åtgärder i syfte att förhindra att ett kreditinstitut fallerar, kan detta insättningsgarantisystem inkludera en ytterligare faktor i sin egen riskbaserade beräkning utifrån institutets totala riskvägda exponeringsbelopp. I sådana fall bör insättningsgarantisystemet tillämpa följande ändrade beräkningsformel:

∗∗ Där 𝐶𝐶 𝑖𝑖 = 𝐶𝐶𝐶𝐶∗𝐴𝐴𝐶𝐶𝐴𝐴 𝑖𝑖 ∗ ( 𝐶𝐶𝐶𝐶 𝑖𝑖 + 𝑇𝑇𝐶𝐶𝑇𝑇𝐴𝐴 𝑖𝑖 ) ∗ µ

= det totala riskvägda exponeringsbeloppet för institutet ”i”, och

𝑇𝑇𝐶𝐶𝑇𝑇𝐴𝐴 𝑖𝑖

𝑛𝑛 µ ∗∗ = ∑ 𝑛𝑛 𝑖𝑖=1 ( 𝐴𝐴𝐶𝐶𝐴𝐴 ∑ 𝑖𝑖 𝑖𝑖=1 ∗ ( ( 𝐶𝐶𝐶𝐶 𝐶𝐶𝐶𝐶 𝑖𝑖 𝑖𝑖 + ) 𝑇𝑇𝐶𝐶𝑇𝑇𝐴𝐴 𝑖𝑖 ))

Innan insättningsgarantisystemet får införa den ytterligare faktorn bör den behöriga myndigheten i samarbete med den utsedda myndigheten, som en del av godkännandet av beräkningsmetoden, bedöma om införandet av faktorn står i proportion till risken för att behöva ingripa för att förhindra att institut fallerar, utöver skyddet av garanterade insättningar.