4. Fastställande av ramen för instituts totala återhämtningskapacitet

För att fastställa den totala återhämtningskapaciteten bör instituten definiera följande komponenter i enlighet med avsnitt I i dessa riktlinjer:

• a. En förteckning över trovärdiga och genomförbara återhämtningsalternativ.
• b. Flera olika scenarier med svår makroekonomisk och finansiell stress.

I enlighet med definitionen av de ovannämnda komponenterna bör instituten fastställa den totala återhämtningskapaciteten som ett intervall av den ”scenariospecifika återhämtningskapaciteten” för alla relevanta scenarier med svår makroekonomisk och finansiell stress som beaktas i återhämtningsplanen, där den scenariospecifika återhämtningskapaciteten definieras som summan av de kvantitativa effekterna av varje återhämtningsalternativ som skulle vara tillgängliga och lämpliga inom ramen för varje specifikt scenario, och som kvantifieras vad gäller institutens relevanta indikatorer för återhämtningsplaner som avser kapital (inbegripet bruttosoliditet) och likviditet, vilka förtecknas i punkt 26 (nedan kallade relevanta indikatorer för återhämtningsplaner ).

Avsnitt I. Grundläggande komponenter för den totala återhämtningskapaciteten

Förteckning över trovärdiga och genomförbara återhämtningsalternativ

Flera olika scenarier med svår makroekonomisk och finansiell stress

Avsnitt II: Beräkning av den scenariospecifika återhämtningskapaciteten

Utgång spunkt

Tidsram

Representation

Avsnitt III: Fastställande av den totala återhämtningskapaciteten

Steg 1 – Val av återhämtningsalternativ

Steg 2 – Justering av återhämtningsalternativ: ytterligare begränsande faktorer

Steg 3 – Beräkning av den scenariospecifika återhämtningskapaciteten

Steg 4 – Fastställande av intervallet för den totala återhämtningskapaciteten