Artikel 26e Krav rörande kreditriskskyddsavtalet, tredjepartskontrollant och syntetisk överskottsmarginal

Alla kredithändelser ska dokumenteras.

Sådana anståndsåtgärder i den mening som avses i artikel 47 b i förordning (EU) nr 575/2013 som tillämpas på de underliggande exponeringarna ska inte utesluta att godtagbara kredithändelser utlöses.

En mellanliggande kreditriskskyddsbetalning ska göras senast sex månader efter att en sådan kredithändelse som avses i punkt 1 har inträffat om skulduppgörelsen för förlusterna för den berörda underliggande exponeringen inte har slutförts före den sexmånadersperiodens slut. Den mellanliggande kreditriskskyddsbetalningen ska vara minst det högsta av följande:

Om en mellanliggande kreditriskskyddsbetalning görs ska den slutliga kreditriskskyddsbetalning som avses i första stycket göras för att justera den mellanliggande avräkningen av förluster mot den faktiska realiserade förlusten.

Metoden för beräkning av mellanliggande och slutliga kreditriskskyddsbetalningar ska anges i kreditriskskyddsavtalet.

Kreditriskskyddsbetalningen ska stå i proportion till andelen av det utestående nominella beloppet för den motsvarande underliggande exponering som täcks av kreditriskskyddsavtalet.

Originatorns rätt att erhålla kreditriskskyddsbetalningen ska vara verkställbar. De belopp som ska betalas av investerare enligt kreditriskskyddsavtalet ska vara tydligt fastställda i kreditriskskyddsavtalet och vara begränsade. Det ska under alla omständigheter vara möjligt att beräkna dessa belopp. Kreditriskskyddsavtalet ska tydligt fastställa under vilka omständigheter investerare ska vara skyldiga att göra betalningar. Den tredjepartskontrollant som avses i punkt 4 ska bedöma huruvida sådana omständigheter föreligger.

Beloppet för kreditriskskyddsbetalningen ska beräknas på nivån för den enskilda underliggande exponering för vilken en kredithändelse har inträffat.

I det fall kreditriskskyddsavtalet sägs upp ska skulduppgörelsen fortsätta med avseende på varje utestående kredithändelse som har inträffat före den uppsägningen, på samma sätt som enligt beskrivningen i första stycket.

De kreditriskskyddspremier som ska betalas enligt kreditriskskyddsavtalet ska vara strukturerade så att de är beroende av de presterande värdepapperiserade exponeringarnas utestående nominella belopp vid tidpunkten för betalningen och återspegla den skyddade tranchens risk. Kreditriskskyddsavtalet ska därför inte stipulera garanterade premier, förskottsbetalning av premier, rabattmekanismer eller andra mekanismer som kan leda till att den faktiska fördelningen av förluster på investerarna undviks eller minskas eller att en del av de erlagda premierna till originatorn efter utgången av transaktionens löptid återbetalas.

Genom undantag från tredje stycket i denna punkt ska förskottsbetalningar av premier tillåtas, förutsatt att reglerna för statligt stöd efterlevs, om garantisystemet särskilt föreskrivs i en medlemsstats nationella rätt och omfattas av en motgaranti från någon av de enheter som förtecknas i artikel 214.2 a–d i förordning (EU) nr 575/2013.

Transaktionsdokumentationen ska innehålla en beskrivning av hur kreditriskskyddspremien och eventuella obligationskuponger beräknas med avseende på varje betalningsdag över värdepapperiseringens hela löptid.

Investerarnas rätt att erhålla kreditriskskyddspremier ska vara verkställbar.

Tredjepartskontrollanten ska vara oberoende av originatorn och investerarna och, i tillämpliga fall, av specialföretaget för värdepapperisering och ska ha accepterat uppdraget som tredjepartskontrollant senast på transaktionens avslutsdag.

Tredjepartskontrollanten får utföra kontrollen på urvalsbasis i stället för av varje enskild underliggande exponering för vilken kreditriskskyddsbetalning begärs. Investerare får emellertid begära kontroll av en viss underliggande exponerings godtagbarhet om de inte är nöjda med kontrollen på urvalsbasis.

Originatorn ska inkludera ett åtagande i transaktionsdokumentationen att ge tredjepartskontrollanten tillgång till all den information som krävs för att kontrollera kraven enligt första stycket.

I transaktionsdokumentationen ska det anges om någon av de rättigheter som avses i leden d och e ingår i den berörda transaktionen och hur sådana rättigheter är strukturerade.

Vid tillämpningen av led d får tidsoptionen inte vara utformad för att undvika fördelning av förluster på kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare och inte vara utformad på annat sätt för att tillhandahålla kreditförstärkning.

Vid användning av tidsoptionen ska originatorer underrätta de behöriga myndigheterna om hur de krav som avses i andra och tredje styckena uppfylls, tillsammans med en motivering till användningen av tidsoptionen och en rimlig redogörelse som visar att skälet till användningen av tidsoptionen inte är en försämring av de underliggande tillgångarnas kvalitet.

När det gäller förbetalt kreditriskskydd ska säkerheten vid uppsägning av kreditriskskyddsavtalet återlämnas till investerarna i prioritetsordning för de trancher som omfattas av bestämmelserna i relevant insolvensrätt, beroende på vad som är tillämpligt på originatorn.

I transaktionsdokumentationen ska det anges om investerare är fortsatt exponerade för originatorns kreditrisk.

Originatorn ska inhämta ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att kreditriskskyddet är verkställbart inom alla relevanta territorier.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får endast originatorn, förutsatt att investeraren uttryckligen samtycker i den slutliga transaktionsdokumentationen efter att ha gjort sin due diligence-granskning enligt artikel 5 i denna förordning, inbegripet en bedömning av relevant motpartsriskexponering, ha regressrätt till säkerhet av hög kvalitet i form av kontanta medel som inlåning hos originatorn, eller ett av dess närstående företag, om originatorn eller ett av dess närstående företag minst uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 i linje med den mappning som fastställs i artikel 136 i förordning (EU) nr 575/2013.

De behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 29.5 får, efter samråd med EBA, tillåta säkerheter i form av kontanta medel som inlåning hos originatorn, eller ett av dess närstående företag, om originatorn eller ett av dess närstående företag uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 förutsatt att marknadssvårigheter, objektiva hinder som en följd av det kreditkvalitetssteg som tilldelats institutets medlemsstat eller betydande potentiella koncentrationsproblem i den berörda medlemsstaten som en följd av tillämpningen av det lägsta kreditkvalitetssteg 2 som avses i andra stycket kan dokumenteras.

Om det utomstående kreditinstitutet eller originatorn eller ett av dess närstående företag inte längre uppfyller kraven för det lägsta kreditkvalitetssteget, ska säkerheten överföras inom nio månader till ett utomstående kreditinstitut med kreditkvalitetssteg 3 eller högre eller ska säkerheten placeras i värdepapper som uppfyller kriterierna i första stycket a.

Kraven i denna punkt ska anses vara uppfyllda vid investeringar i kreditlänkade obligationer som emitterats av originatorn, i enlighet med artikel 218 i förordning (EU) nr 575/2013.

EBA ska övervaka hur praxisen med ställande av säkerhet enligt denna artikel tillämpas, med särskild uppmärksamhet på motpartskreditrisken och andra ekonomiska och finansiella risker som bärs av investerare som en följd av sådan praxis.

EBA ska lämna en rapport om sina resultat till kommissionen senast den 10 april 2023.

Senast den 10 oktober 2023 ska kommissionen, på grundval av den rapporten från EBA, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna artikel, särskilt med avseende på risken för alltför stor anhopning av motpartskreditrisker i det finansiella systemet, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av denna artikel, om så är lämpligt.