BILAGA VII UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE OCH PROJEKT AV ÖMSESIDIGT INTRESSE (UNIONSFÖRTECKNINGEN),

Nr

Definition

1.1

Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefría (ES)–Ponte de Lima (PT) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT)

1.2

Sammanlänkning mellan Gatika (ES) och Cubnezais (FR) [nu kallad ”Biscay Gulf”]

1.3

Sammanlänkning mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”]

1.4

1.4.1  Inhemsk förbindelseledning mellan Emden-Ost och Osterath för att öka kapaciteten från norra Tyskland till Rhenlandet [nu kallad ”A-Nord”]

1.5

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Brunsbüttel/Wilster och Großgartach/Grafenrheinfeld för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ”Suedlink”]

1.6

Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ”Ultranet”]

1.7

1.7.1  Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR) [nu kallad ”Pyrenean crossing 1”]

1.7.2  Sammanlänkning mellan Aragonien (ES) och Marsillon (FR) [nu kallad ”Pyrenean crossing 2”]

1.8

Sammanlänkning mellan Lonny (FR) och Gramme (BE)

1.9

Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade ”BRABO II + III”]

1.10

Sammanlänkning mellan det italienska fastlandet och Korsika (FR) och Sardinien (IT) [nu kallad ”SACOI 3”]

1.11

Projekt för lagringsutbyggnad i Kaunertal (AT)

1.12

Vattenrening/pumpkraftverk i Navaleo (ES)

1.13

Pumpkraftverk Silvermines (IE)

1.14

Pumpkraftverk Riedl (DE)

1.16

Green Hydrogen Hub Denmark Compressed Air Energy Storage (DK)

1.17

Pumpkraftverk WSK PULS (DE)

1.18

Pumpkraftverk med reversibelt system Aguayo II (ES)

1.22

Inhemsk förbindelseledning mellan Bordeauxområdet och Nantesområdet (FR) [nu kallad ”GiLA”]

1.23

Inhemsk förbindelseledning mellan Montalto och Avenza (IT) [nu kallad ”HG North Tyrrhenian Corridor”]

1.24

Inhemsk förbindelseledning mellan Ovelgönne/Rastede/Wiefelstede/Westerstede och Bürstadt och Marxheim (Taunus) (DE) [nu kallad ”Rhine-Main-Link”]

1.25

Onlinenätstyrning ”PSKW-Rio” (DE)

1.26

Pumpkraftverk CHR IRENE (ES)

1.27

Pumpkraftverk PSP CONSO II (ES)

1.28

Pumpkraftverk Villarosa (IT)

1.29

Pumpkraftverk Taccu Sa Pruna (IT)

1.30

Pumpkraftverk Favazzina (IT)

1.31

Pumpkraftverk Serra Del Corvo (IT)

1.32

Tryckluftslagring ”CAES Ahaus, Tyskland” (DE)

Nr

Definition

1.19

Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TN) [nu kallad ”ELMED”]

1.20

Sammanlänkning mellan Zeebruggeområdet (BE) och Kemsley, Kent (UK) [nu kallad ”Cronos”]

1.21

Sammanlänkning mellan Emdenområdet (DE) och Corringham, Essex (UK) [nu kallad ”Tarchon”]

1.33

Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad ”North-South interconnector”] (nr 2.13.1 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse)

1.34

Sammanlänkning mellan Maynooth (IE) och Bodelwyddan (UK) [nu kallad ”MaresConnect”]

1.35

Sammanlänkning mellan La Spezia (IT) och Annaba (DZ) och mellan Suvereto (IT) och Marsa Dhib (TN) [nu kallad ”Medlink”]

Nr

Definition

2.1

Klustret Österrike–Tyskland, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.1.1  Sammanlänkning mellan Isar/Altheim/Ottenhofen (DE) och S:t Peter (AT)

2.1.3  Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell/Ziller (AT)

2.1.4  Sammanlänkning mellan Pleinting (DE) och S:t Peter (AT)

2.2

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar [nu kallad ”SuedOstLink”]

2.3

Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.3.2  Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín

2.3.3  Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka

2.4

Sammanlänkning mellan Würmlach (AT) och Somplago (IT)

2.5

Klustret Ungern–Rumänien, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.5.1  Sammanlänkning mellan Józsa (HU) och Oradea (RO)

2.5.2  Inhemsk förbindelseledning mellan Urechești (RO) och Târgu Jiu (RO)

2.5.3  Inhemsk förbindelseledning mellan Târgu Jiu (RO) och Paroșeni (RO)

2.5.4  Inhemsk förbindelseledning mellan Paroșeni (RO) och Baru Mare (RO)

2.5.5  Inhemsk förbindelseledning mellan Baru Mare (RO) och Hășdat (RO)

2.5.6  Uppgradering av understationen Roșiori (RO)

2.5.7  Sammanlänkning mellan Nadab (RO) och Békéscsaba (HU)

2.6

Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”Great Sea Interconnector”], som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.6.1  Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

2.6.2  Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

2.7

Sammanlänkning mellan Otrokovice (CZ) och Ladce (SK)

2.8

Sammanlänkning mellan Lienz (AT) och Venetoregionen (IT)

2.9

Pumpkraftverk i Amfilochía (EL)

2.10

Batterienergilagringssystem Ptolemaida (EL)

2.11

Modernisering av pumpkraftverk i Čierny Váh (SK) [nu kallat ”SE Integrator”]

2.14

Inhemsk förbindelseledning mellan Villanova och Fano (IT) [nu kallad ”Adriatic HVDC link”]

2.15

Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz Malta och Obersielach (AT) (nr 3.28 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse)

2.16

Sammanlänkning mellan Hradec (CZ) och Röhrsdorf (DE)

2.17

Sammanlänkning mellan Galatina (IT) och Thesprotia (EL) [nu kallad ”GRITA 2”]

2.18

Inhemsk förbindelseledning mellan S:t Peter och Dürnrohr (AT)

2.19

Inhemsk förbindelseledning mellan Foggia och Forlì (IT) [nu kallad ”HG Adriatic Corridor”]

2.20

Sammanlänkning mellan Sajóivánka (HU) och Rimavská Sobota (SK) (nr 3.17 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse)

2.21

Pumpkraftverk i Jadenitsa (BG) (nr 3.23 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse)

2.22

Pumpkraftverk i Kozjak (SI)

2.23

Pumpkraftverk i Batak (BG)

2.24

Pumpkraftverk Dospat (BG)

Nr

Definition

2.12

Sammanlänkning mellan Subotica (RS) och Sándorfalva (HU) [nu kallad ”Pannonian Corridor”]

2.13

Sammanlänkning mellan Sidi Barrani (kustområde) (EG) och Mesogeia/S:t Stefanos (EL) [nu kallad ”GREGY Interconnector”]

2.25

Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME)

2.26

Sammanlänkning mellan Bobov Dol (BG) och Leskovac 2 (RS) [nu kallad ”Central Balkan Corridor”]

2.27

Sammanlänkning mellan Anaklia (GE) och Constanța Sud (RO) [nu kallad ”Black Sea interconnection cable”]

2.28

Sammanlänkning mellan Mukatjeve (UA) och Veľké Kapušany (SK)

2.29

Sammanlänkning mellan Artsyz (UA) och Isacca (RO)

Nr

Definition

3.2

Pumpkraftverk i Estland

3.3

Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.3.3  Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE)

3.3.5  Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas system med de kontinentaleuropeiska näten

3.3.6  Sammanlänkning mellan Litauen och Polen [nu kallad ”Harmony Link”]

3.3.11  Inhemsk förbindelseledning mellan Dunowo och Żydowo Kierzkowo (PL)

3.3.12  Inhemsk förbindelseledning mellan Piła Krzewina och Żydowo Kierzkowo (PL)

3.3.13  Inhemsk förbindelseledning Morzyczyn–Dunowo–Słupsk–Żarnowiec (PL)

3.3.14  Inhemsk förbindelseledning Żarnowiec–Gdańsk/Gdańsk Przyjaźń–Gdańsk Błonia (PL)

3.5

Fjärde sammanlänkningen mellan Finland och Sverige [nu kallad ”Aurora line 2”]

3.6

Sammanlänkning mellan Finland och Estland [nu kallad ”Estlink 3”]

3.7

Sammanlänkning mellan Finland och Sverige [nu kallad ”Fenno-Skan 3”]

3.8

Sammanlänkning mellan Sverige och Danmark [nu kallad ”Upgrade to Konti-Skan”]

3.9

Gränsöverskridande förstärkningsprojekt i Lettland och Litauen

3.10

Pumpkraftverk i Finland [nu kallat ”Kemijoki PSP”]

Nr

Definition

4.2

Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Belgien och Danmark [nu kallad ”Triton Link”]

4.3

Understation för högspänd havsbaserad vindkraft och anslutning till Menuel (FR) [nu kallad ”Offshore Wind connection Centre Manche 1”]

4.4

Understation för högspänd för havsbaserad vindkraft och anslutning till Tourbe (FR) [nu kallad ”Offshore Wind connection Centre Manche 2”]

4.7

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Fécamp-Grand Large 1 (FR)

4.8

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Fécamp-Grand Large 2 (FR)

4.9

Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Tyskland och Nederländerna

Nr

Definition

4.5

Hybridsammanlänkning mellan Princess Elisabeth Island (BE) och Kent (UK) [nu kallad ”Nautilus”]

4.6

Hybridsammanlänkning för högspänd likström mellan Storbritannien och Nederländerna [nu kallad ”LionLink”]

4.10

Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Förenade kungariket och Tyskland [nu kallad ”HansaLink – Phase 1”]

Nr

Definition

5.1

Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Lettland och Estland [nu kallad ”Elwind”]

5.2

Havsbaserad hybridsammanlänkning Bornholm Energy Island (BEI) mellan Danmark och Tyskland

Nr

Definition

6.1

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Occitanien (FR)

6.2

Anslutning av havsbaserad vindkraft, PACA (FR)

6.3

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Golfe de Lion Centre (FR)

Nr

Definition

8.1

Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra Bretagne (FR)

8.2

Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra atlantkusten, Oléron 1 (FR)

8.3

Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra atlantkusten, Oléron 2 (FR)

8.4

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Golfe de Gascogne Sud (FR)

8.5

Anslutning av havsbaserad vindkraft, Bretagne Nord-Ouest (FR)

Nr

Definition

9.1

Korridor Portugal–Spanien–Frankrike–Tyskland:

9.1.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Portugal

9.1.2  Sammanlänkning för vätgas Portugal–Spanien

9.1.3  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Spanien

9.1.4  Sammanlänkning för vätgas Spanien–Frankrike [nu kallad ”BarMar”]

9.1.5  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike som ansluter till Tyskland [nu kallad ”HyFen”]

9.1.6  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland som ansluter till Frankrike [nu kallad ”H2Hercules South-West”]

9.2

Gränsöverskridande vätgaskluster mellan Frankrike och Tyskland:

9.2.1  Vätgaskluster i Tyskland, till den franska gränsen [nu kallad ”RHYn”]

9.2.2  Vätgaskluster i Frankrike, till den tyska gränsen [nu kallad ”Mosahyc”]

9.3

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike, till den belgiska gränsen [nu kallad ”Franco-Belgian H2 corridor”]

9.4

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”H2ercules West”]

9.5

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Belgien [nu kallad ”Belgian Hydrogen Backbone”]

9.6

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Nederländerna [nu kallad ”National Hydrogen Backbone”]

9.7

Sammanlänkningar för vätgas mellan National Hydrogen Backbone (NL) och Tyskland:

Den tyska delen:

9.7.1  Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i öst till Oude (NL) [nu kallad ”H2ercules North”]

9.7.2  Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i öst till Vlieghuis (NL)–Vlieghuis–Ochtrup (DE)

9.7.3  Sammanlänkning för vätgas från Nederländerna till Tyskland [nu kallad ”Delta Rhine Corridor H2”]

9.7.4  Sammanlänkning för vätgas Tyskland–Nederländerna 2 [nu kallad ”Hyperlink”]

9.7.5  Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i Winterswijk/Vreden till Tyskland [nu kallad ”H2ercules North-West”]

9.8

Havsbaserad vätgasledning, Tyskland [nu kallad ”AquaDuctus”]

9.9

Sammanlänkning för vätgas, Danmark–Tyskland:

9.9.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”HyperLink III”]

9.9.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Danmark [nu kallad ”DK Hydrogen Pipeline West”]

9.10

Mottagningsanläggningar för ammoniak i Belgien:

9.10.1  Mottagningsanläggning för ammoniak, Antwerpen

9.10.2  Mottagningsanläggning för ammoniak, Amplifhy Antwerpen

9.10.3  Mottagningsanläggning för ammoniak, Zeebrugge New Molecules

9.10.4  Mottagningsanläggning för ammoniak, Antwerpen VEPA

9.11

Mottagningsanläggningar för ammoniak i Tyskland:

9.11.1  Mottagningsanläggning för ammoniak, terminal i Brunsbüttel

9.11.3  Mottagningsanläggning för ammoniak, Wilhelmshaven (Uniper)

9.12

9.12.2  Mottagningsanläggning för ammoniak, Amplifhy Rotterdam

9.13

Mottagningsanläggning för ammoniak, Dunkerque (FR)

9.15

Elektrolysanläggningar i Spanien:

9.15.4  Elektrolysanläggning Valle andaluz del hidrógeno verde – Huelva

9.15.5  Elektrolysanläggning i Asturias vätgaskluster

9.15.6  Elektrolysanläggning Valdo Eume

9.15.7  Elektrolysanläggning Catalina

9.15.8  Elektrolysanläggning ErasmoPower2X

9.16

Elektrolysanläggningar i Frankrike:

9.16.6  Elektrolysanläggning GHYga H2

9.16.7  Elektrolysanläggning H2V 59

9.17

9.17.4  Elektrolysanläggning ScheldeH2 (NL)

9.18

Elektrolysanläggningar i Tyskland:

9.18.3  Elektrolysanläggning Rheinfelden

9.18.4  Elektrolysanläggning GreenRoot

9.20

Dansk vätgaslagring (DK)

9.21

Vätgaslagring Hystock Opslag (NL)

9.22

Vätgaslagring i Tyskland:

9.22.1  SaltHy vätgaslagring Harsefeld

9.22.3  SaltHy vätgaslagring Harsefeld II A+B

9.22.4  EWE vätgaslagring Huntorf

9.22.5  UST vätgaslagring Krummhörn

9.22.6  Vätgaslagring NWKG

9.22.7  EWE vätgaslagring Jemgum

9.22.8  Gasunie SpHyGER Etzel

9.22.9  RWE utbyggnad av vätgaslagring Gronau-Epe (nr 9.22.2 i den första unionsförteckningen)

9.22.10  RWE vätgaslagring Gronau-Epe – andra utbyggnaden

9.22.11  UST vätgaslagring Epe”.

9.24

Vätgaslagring i Spanien:

9.24.1  Vätgaslagring North – 1

9.24.2  Vätgaslagring North – 2

9.26

Sammanlänkningar för vätgas Frankrike–Luxemburg–Belgien:

9.26.1  Sammanlänkning för vätgas Frankrike–Luxemburg [nu kallad ”Hy4link (FR)”]

9.26.2  Inhemsk vätgasledning i Luxemburg till den belgiska gränsen [nu kallad ”Hy4link (LU)”]

9.27

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike från Bordeaux till Medelhavskusten:

9.27.1  MidHY

9.27.2  HySoW Mediterranean

9.27.3  HySoW Atlantic

9.28

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”Hyperlink 4–5”]

9.29

Vätgaskorridor Italien–Schweiz–Tyskland:

9.29.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Italien från Poggio Renatico till den schweiziska gränsen

9.29.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”Alpine HyWay”]

9.30

Elektrolysanläggningar i Danmark:

9.30.1  Elektrolysanläggning HØST PtX Esbjerg (tidigare Jyske Banke Nord PtX) (nr 9.19 i den första unionsförteckningen)

9.30.2  Elektrolysanläggning Hela

9.30.3  Elektrolysanläggning Vidar

9.30.4  Elektrolysanläggning Plus Idomlund

9.30.5  Elektrolysanläggning Esbjerg

9.31

Elektrolysanläggning H2Austria&Bavaria+Store (AT)

9.32

Elektrolysanläggning CHYMIA (BE)

9.33

”Vätgaslagring i Frankrike:

9.33.1  Lagring GeoH2 (nr 9.23 i den första unionsförteckningen)

9.33.2  Lagring HyPSTER_3

9.33.3  Lagring HySoW”.

Nr

Definition

9.34

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Schweiz (del av vätgaskorridoren Italien–Schweiz–Tyskland) [nu kallad ”Alpine H2 corridor”]

9.35

Sammanlänkning för vätgas mellan Belgien och Förenade kungariket

Nr

Definition

10.1

SoutH2-korridoren Tunisien–Italien–Österrike–Tyskland:

10.1.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Italien [nu kallad ”Italian H2 Backbone”]

10.1.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Österrike [nu kallad ”H2 Readiness of the TAG pipeline system”]

10.1.3  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Österrike [nu kallad ”H2 Backbone WAG and Penta West”]

10.1.4  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”HyPipe Bavaria – The Hydrogen Hub”]

10.2

Sammanlänkning för vätgas mellan Tjeckien och Tyskland:

10.2.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tjeckien, mot Tyskland [nu kallad ”Czech H2 Backbone West”]

10.2.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”FLOW East – Making Hydrogen Happen”]

10.2.3  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad ”H2ercules Network South-East”]

10.3

Sammanlänkning för vätgas mellan Grekland och Bulgarien:

10.3.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Grekland, mot den bulgariska gränsen [nu kallad ”H2DRIA pipeline”]

10.3.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Bulgarien, mot den grekiska gränsen

10.5

Centraleuropeisk vätgaskorridor Ukraina–Slovakien–Tjeckien–Tyskland:

10.5.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Slovakien [nu kallad ”Slovak Hydrogen Backbone”]

10.5.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tjeckien [nu kallad ”Czech Hydrogen Backbone North”]

10.6

Sammanlänkning för vätgas mellan Slovakien och Ungern:

10.6.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Slovakien [nu kallad ”SK-HU H2 corridor”]

10.6.2  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Ungern [nu kallad ”HU/SK hydrogen corridor”]

10.7

Vätgaskorridor mellan Grekland och Italien:

10.7.1  Inhemsk vätgasinfrastruktur i Grekland [nu kallad ”Komnina–Florovouni pipeline”]

10.7.2  Havsbaserad vätgasledning mellan Grekland och Italien [nu kallad ”H2 Poseidon pipeline”]

10.8

Mottagningsanläggning för ammoniak, Ionian Energy Terminal (GR)

10.9

Elektrolysanläggning Thalis 1 (GR)

10.10

Vätgaslagring EWE Ruedersdorf (DE)

10.11

Underjordisk vätgaslagring Fiume Treste Livello (IT)

Nr

Definition

10.12

Havsbaserad vätgasledning mellan Tunisien och Italien [nu kallad ”North Africa Hydrogen Corridor”] (del av SoutH2-korridoren)

10.13

Inhemsk vätgasinfrastruktur i Ukraina [nu kallad ”Central European Hydrogen Corridor (UKR part)”]

Nr

Definition

11.1

Sammanlänkning för vätgas mellan Sverige och Finland [nu kallad ”Nordic Hydrogen Route – Bothnian Bay”]

11.2

Sammanlänkning för vätgas mellan Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland [nu kallad ”Nordic-Baltic Hydrogen Corridor”]

11.3

Sammanlänkning för vätgas mellan Finland och Tyskland [nu kallad ”Baltic Sea Hydrogen Collector”]

11.4

Sammanlänkningar för vätgas mellan Tyskland och Polen [nu kallade ”Pomeranian Green Hydrogen cluster”]

11.5

Elektrolysanläggningar i Finland:

11.5.1  Porvoo Phase 2

11.5.2  Project FOX

11.5.3  Plug Power Kristinestad

Nr

Definition

12.2

Carmen (BG, RO), för att stärka gränsöverskridande samarbete och datadelning mellan systemansvariga för överföringssystem, stärka samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, främja nätutbyggnad och öka kapaciteten för integration av nya förnybara energikällor och förbättra nätets stabilitet, säkerhet och flexibilitet

12.3

Danube InGrid (HU, SK), för att effektivt integrera beteenden och åtgärder hos alla marknadsanvändare som är anslutna till elnäten i Ungern och Slovakien

12.4

Gabreta Smart Grids (CZ, DE), för att öka nätets värdkapacitet, möjliggöra fjärrövervakning och fjärrstyrning av mellanspänningsnät och förbättra nätets observerbarhet och nätplanering

12.5

GreenSwitch (AT, HR, SI), för att öka värdkapaciteten för distribuerade förnybara källor och effektiv integration av ny last, förbättra distributionsnätets observerbarhet och öka gränsöverskridande kapacitet

12.6

Selena (CZ, HU, SK), för att förbättra energitryggheten, energieffektiviteten och energiresiliensen i Tjeckien, Ungern och Slovakien genom modernisering och integrering av eldistributionsnäten

12.7

Tune (HU, SI, SK), för att öka kontrollerbarheten och stärka kraftnäten i Slovenien, Slovakien och Ungern.

Nr

Definition

13.1

CO2 TransPorts – kommer att upprätta infrastruktur för att underlätta storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port

13.2

Aramis – gränsöverskridande projekt för transport och lagring av koldioxid, upptag från utsläppskällor i närheten av Rotterdams hamnområde och rörtransport till lagring på den nederländska kontinentalsockeln

13.4

Bifrost – transport- och lagringsprojekt med lagring till havs i DK; utsläpp från källor i Danmark, Tyskland och Polen

13.5

Callisto – utveckling av multimodala koldioxidknutpunkter i Medelhavet som lagrar koldioxidutsläpp från Frankrike och Italien i lagringsanläggningar utanför Ravennas kust

13.6

CCS Baltic Consortium – gränsöverskridande koldioxidtransport via rörledning och järnvägs-/lastbilstransport mellan Lettland och Litauen med en multimodal terminal för flytande koldioxid i Klaipėda

13.7

Delta Rhine Corridor – projekt för transport av koldioxid via rörledningar från utsläppskällor i Ruhrområdet i Tyskland och Rotterdamområdet i Nederländerna, med lagring till havs utanför den nederländska kusten

13.8

EU2NSEA – gränsöverskridande koldioxidnät som utvecklats mellan Belgien, Tyskland och Norge för att även samla in koldioxid från DK, FR, LV, NL, PL och SE, med lagring på den norska kontinentalsockeln

13.10

Norne – transportinfrastruktur i Danmark med lagring på land och eventuellt till havs; utsläpp från källor främst i DK, SE, BE och UK kommer att transporteras till DK med fartyg

13.11

Prinos-Apollo CO2 – lagring till havs vid Prinosfältet för utsläpp från EL via rörledning, och från BG, HR, CY, EL, IT och SI via fartyg

13.12

Pycasso – transport och lagring av koldioxid, med en lagringsplats på land i sydvästra Frankrike, för industriutsläpp från Frankrike och Spanien

13.15

BaltiCO2Net – projektet omfattar 17 initiativ för koldioxidavskiljning vid industriutsläppsanläggningar i fem EU-medlemsstater (DK, DE, LV, PL, SE) med planerad lagring på land i Danmark

13.16

ECO2CEE – terminal för flytande koldioxid i Gdańsk som tar emot koldioxid från industrier i Polen via rörledning samt terminalen i Klaipėda som tar emot koldioxid från litauiska anläggningar via rörledning/tågtransport/lastbilstransport (nr 13.3 i den första unionsförteckningen)

Nr

Definition

13.13

Northern Lights – ett gränsöverskridande projekt för anslutning mellan flera europeiska initiativ för koldioxidavskiljning (i bland annat Belgien, Tyskland, Irland, Frankrike, Sverige), transport med fartyg till lagring på den norska kontinentalsockeln

13.14

Nautilus CCS – utsläpp från områdena Le Havre, Dunkerque, Duisburg och Rogaland ska avskiljas och transporteras med fartyg till olika sänkor i Nordsjön (utvidgning av nr 12.8 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse)

13.17

Atlas – lagring i havsanläggningen Atlas (NO) och transport med skyttelfartyg för koldioxid med kapacitet för direktlossning samt en flytande enhet för insamling, lagring och lossning (FCSO) som alternativ för koldioxid som avskilts vid industrianläggningar i EU

13.18

Carbon Connect – en cirka 200 km gränsöverskridande huvudledning under havet för transport och lagring av antropogen koldioxid från Zeebrugge (Belgien) till den brittiska sektorn i södra Nordsjön

13.19

German Carbon Transport Grid – projektet syftar till att bygga och driva ett omfattande nät av rörledningar för koldioxid i Tyskland, genom vilket utsläpp transporteras till kolsänkor i norra Europa, samt till att ansluta nätet till flera nationella nät

Nr

Definition

14.1

GREENCONNECT (Grid for Renewable gas Enabling Efficient Networks and Cross-border Operation for New Net-zero Energy interConnection and Transmission)

14.2

Kroatiens och Sloveniens projekt för smarta gasnät

14.3

SmartSwitch – ett projekt som syftar till att göra befintliga grekiska och bulgariska gasöverföringssystem för integrering av vätgas och förnybara gaser i nätet smartare

Nr

Definition

15.1

Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela

15.2

Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Cypern och Kreta [nu kallad ”EastMed Pipeline”], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli

1.4.2

1.4.3

1.15

2.1.2

2.3.1

3.1

3.3.1

3.3.2

3.3.4

3.3.7

3.3.8

3.3.9

3.3.10

3.3.15

3.4.1

3.4.2

4.1

9.11.2

9.12.1

9.12.3

9.14

9.15.1

9.15.2

9.15.3

9.16.1

9.16.2

9.16.3

9.16.4

9.16.5

9.17.1

9.17.2

9.17.3

9.18.1

9.18.2

9.19

9.22.2

9.25

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse

Numret på det projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse i vilket projektet nu är integrerat

10.4

10.5 och 10.13

12.1

13.9