EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1252

av den 11 april 2024

om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020

(Text av betydelse för EES)

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

1. Översikt

Rubrik	Reglering
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER	KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
KAPITEL 2 STRATEGISKA OCH KRITISKA RÅMATERIAL	KAPITEL 2 STRATEGISKA OCH KRITISKA RÅMATERIAL
KAPITEL 3 FÖRSTÄRKNING AV UNIONENS VÄRDEKEDJA FÖR RÅMATERIAL	KAPITEL 3 FÖRSTÄRKNING AV UNIONENS VÄRDEKEDJA FÖR RÅMATERIAL
KAPITEL 4 RISKÖVERVAKNING OCH RISKREDUCERING	KAPITEL 4 RISKÖVERVAKNING OCH RISKREDUCERING
KAPITEL 5 HÅLLBARHET	KAPITEL 5 HÅLLBARHET
KAPITEL 6 STYRNING	KAPITEL 6 STYRNING
KAPITEL 7 DELEGERADE BEFOGENHETER OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE	KAPITEL 7 DELEGERADE BEFOGENHETER OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE
KAPITEL 8 ÄNDRINGAR	KAPITEL 8 ÄNDRINGAR
KAPITEL 9 SLUTBESTÄMMELSER	KAPITEL 9 SLUTBESTÄMMELSER
BILAGA I Strategiska råmaterial	BILAGA I Strategiska råmaterial Avsnitt 1 Förteckning över strategiska råmaterial Följande råmaterial ska betraktas som strategiska: a) bauxit/aluminiumoxid/aluminium b) vismut c) bor – metallurgisk kvalitet d) kobolt e) koppar f) gallium g) germanium h) litium – batterikvalitet i) magnesiummetall j) mangan – batterikvalitet k) grafit – batterikvalitet l) nickel – batterikvalitet m) platinagruppens metaller n) sällsynta jordartsmetaller för permanentmagneter (Nd, Pr, Tb, Dy, Gd, Sm och Ce) o) kiselmetall p) titanmetall q) volfram Avsnitt 2 Metod för att välja strategiska råmaterial 1. Den strategiska betydelsen ska fastställas på grundval av ett visst råmaterials relevans för den gröna och den digitala omställningen samt för försvars- och flyg- och rymdtillämpningar, i enlighet med följande kriterier: a) Antalet strategiska tekniker som använder ett råmaterial som insatsvara. b) Mängden råmaterial som behövs för tillverkning av relevant strategisk teknik. c) Förväntad global efterfrågan på relevant strategisk teknik. 2. Förutspådd efterfrågetillväxt (DF/C,τ) ska beräknas på följande sätt: där DFτ är den globala årliga förutspådda efterfrågan på ett råmaterial år τ, GSτο är den globala årsproduktionen av ett råmaterial under en referensperiod τ0. 3. Svårigheten att öka produktionen ska fastställas med beaktande av åtminstone följande: a) Den nuvarande globala årliga produktionsskalan för ett råmaterial. b) Förhållandet mellan reserver och produktion av ett råmaterial, baserat på kända reserver av ekonomiskt utvinningsbara geologiska resurser och aktuell global årsproduktion. c) Ledtider för nya projekt som ökar försörjningskapaciteten, när tillförlitlig information finns.
BILAGA II Kritiska råmaterial	BILAGA II Kritiska råmaterial Avsnitt 1 Förteckning över kritiska råmaterial Följande råmaterial ska betraktas som kritiska: a) antimon b) arsenik c) bauxit/aluminiumoxid/aluminium d) baryt e) beryllium f) vismut g) bor h) kobolt i) kokskol j) koppar k) fältspat l) flusspat m) gallium n) germanium o) hafnium p) helium q) tunga sällsynta jordartsmetaller r) lätta sällsynta jordartsmetaller s) litium t) magnesium u) mangan v) grafit w) nickel – batterikvalitet x) niob y) fosforit z) fosfor aa) platinagruppens metaller ab) skandium ac) kiselmetall ad) strontium ae) tantal af) titanmetall ag) volfram ah) vanadin Avsnitt 2 Beräkning av ekonomisk betydelse och försörjningsrisk 1. Det bedömda råmaterialets ekonomiska betydelse (EI) beräknas enligt följande: där s betecknar ekonomins Nace-sektorer (tvåsiffrig nivå), As är andelen slutanvändning av det bedömda råmaterialet i en Nace-sektor (tvåsiffrig nivå), (med hjälp av unionsvärden om sådana finns tillgängliga, i annat fall globala andelar). Qs är det mervärde som tillförs i den relevanta Nace-sektorn (tvåsiffrig nivå), som en del av den totala ekonomin. SIEI är substitutionsindex för den ekonomiska betydelsen. 2. Det bedömda råmaterialets substitutionsindex för den ekonomiska betydelsen (SIEI) beräknas på grundval av sina mest relevanta industriella användningsområden enligt följande: där i betecknar ett enskilt substitutionsråmaterial a betecknar ett enskilt användningsområde för råmaterialet, SPPi,a; EI är parametern för prestanda av ekonomisk betydelse för varje ersättningsmaterial, i, jämfört med det bedömda råmaterialet, baserat på teknisk prestanda, inklusive funktionalitet, och kostnadsprestanda, för varje tillämpning a, Med sharea (andela ) menas andelen råmaterial i en tillämpning för slutanvändning. Med sub_sharei,a (underandeli,a ) menas underandelen för varje substitutionsråmaterial inom varje tillämpning. 3. Det bedömda råmaterialets försörjningsrisk (SR) beräknas enligt följande: där GS betecknar den globala årliga produktionen av det bedömda råmaterialet, EU_sourcing (EU:s anskaffning) betecknar den faktiska anskaffningen av leveranser till unionen, dvs. unionens inhemska produktion plus import till unionen från tredjeländer eller från utomeuropeiska länder eller territorier. HHI är Herfindahl-Hirschman-indexet (används som mått på försörjningskoncentration mellan länder). WGI är ett index som grundas på Världsbankens uppskalade internationella indikatorer för styrning (som används som mått på ett lands styrformer). tc är en handelsparameter för justering av WGI, som fastställs med beaktande av ett lands, c, eventuella exportavgifter (eventuellt mildrade genom ett gällande handelsavtal), fysiska exportkvoter eller exportförbud. EoLRIR är den ingående materialåtervinningsgraden i slutet av livscykeln, dvs. andelen tillfört sekundärt råmaterial (materialåtervunnet från skrot) i förhållande till allt tillfört råmaterial (primärt och sekundärt). SISR substitutionsindex för försörjningsrisk. IR är importberoende. 4. Ett råmaterials importberoende, IR beräknas enligt följande: 5. Det bedömda råmaterialets Herfindahl-Hirschman Index (HHIWGI) beräknas enligt följande: där c betecknar de länder som levererar det bedömda råmaterialet, Sc är landet c:s andel av försörjningen (GS eller EU:s försörjning) av det bedömda råmaterialet. WGIc är ett index för landet c som grundas på Världsbankens uppskalade internationella indikatorer för styrning. tc är ett lands handelsparameter för justering av WGI, vilket fastställs med hänsyn tagen till landets, c, eventuella exportavgifter (eventuellt mildrade genom ett gällande handelsavtal), fysiska exportkvoter eller exportförbud. 6. Det bedömda råmaterialetsvarans substitutionsindex för försörjningsrisk (SISR) beräknas enligt följande: där i betecknar ett enskilt substitutionsråmaterial a betecknar ett enskilt användningsområde för råmaterialet SPPi; SR är parametern för försörjningsrisk för varje ersättningsmaterial, i, baserat på dess globala produktion, kritikalitet och ekonomiska betydelse (primärprodukt, samprodukt, biprodukt). Med sharea (andela ) menas andelen kandidatmaterial i en tillämpning för slutanvändning. Med sub_sharei,a (underandeli,a ) menas underandelen för varje substitutionsråmaterial inom varje tillämpning. 7. Om strukturella eller statistiska förändringar påverkar mätningen av ekonomisk betydelse och försörjningsrisk för alla bedömda material på ett övergripande sätt, ska motsvarande värden korrigeras för sådana förändringar. Beräkningarna av formlerna i denna del ska baseras på ett medelvärde av de senaste fem år för vilka uppgifter finns tillgängliga. Uppgifternas prioritet, kvalitet och tillgänglighet ska beaktas.
BILAGA III Bedömning av kriterierna för erkännande som strategiskt projekt	BILAGA III Bedömning av kriterierna för erkännande som strategiskt projekt 1. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 a ska följande beaktas: a) Huruvida projektet bidrar till de riktmärken som anges i artikel 5.2 a. b) Huruvida projektet bidrar till att upprätthålla eller stärka unionens kapacitet som en andel av unionens årliga förbrukning av strategiska råmaterial, med beaktande av den förväntade ökningen av förbrukningen i unionen. c) Huruvida projektet bidrar till att stärka unionens kapacitet att producera innovativa råmaterial som kan ersätta strategiska råmaterial i en eller flera strategiska tekniker, samtidigt som åtgärder vidtas för att uppnå ett lika stort eller lägre miljöavtryck jämfört med det strategiska råmaterial som ersätts. Ett projekts bidrag till riktmärket för kapacitet ska bedömas med beaktande av projektets affärsplan och stödjande teknisk information i ansökan och projektets beräknade tid till marknaden. 2. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i ett tredjeland, eller i utomeuropeiska länder och territorier, uppfyller kriteriet i artikel 6.1 a ska följande beaktas: a) Huruvida projektet bidrar till de riktmärken som anges i artikel 5.2 b eller bidrar till att upprätthålla resiliensen i unionens försörjning med strategiska råmaterial. b) Huruvida den tillämpliga rättsliga ramen eller andra villkor ger garantier för att handel och investeringar med anknytning till projektet inte kommer att snedvridas, särskilt med beaktande av huruvida unionen har ingått ett strategiskt partnerskap enligt artikel 37 eller ett handelsavtal med ett råmaterialkapitel med det berörda tredjelandet, eller utomeuropeiska länder och territorier, och huruvida projektet är förenligt med unionens gemensamma handelspolitik. c) I vilken utsträckning det finns företag som har eller är villiga att ingå offtake-avtal med projektägaren i syfte att använda eller förädla de strategiska råmaterial som produceras inom de relevanta projekten i unionen. d) Huruvida projektet är förenligt med unionens mål för utvecklingssamarbete och utrikespolitik. Ett projekts bidrag till de riktmärken som avses i led a ska bedömas med beaktande av projektets affärsplan och stödjande teknisk information i ansökan, projektets beräknade tid till marknaden samt den andel av projektets resultat som omfattas av sådana befintliga eller potentiella offtake-avtal som avses i led c. Underlag som rör led c kan omfatta avtal, avsiktsförklaringar eller samförståndsavtal. 3. Vid bedömningen av huruvida ett projekt uppfyller kriteriet i artikel 6.1 b ska följande beaktas: a) Kvaliteten på de genomförbarhetsstudier som genomförts beträffande projektets utvecklingspotential. b) Huruvida den teknik som är avsedd att användas har demonstrerats i den relevanta miljön. 4. De genomförbarhetsstudier som avses i punkt 3 a ska utformas för att a) bedöma om ett föreslaget projekt sannolikt kommer att bli framgångsrikt genom analys av tekniska och miljömässiga överväganden, b) kartlägga potentiella tekniska frågor och problem som kan uppstå under projektets genomförande. Ytterligare studier kan krävas för att bekräfta projektets genomförbarhet. 5. Bedömningen av huruvida projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 c ska beakta en övergripande bedömning av ett projekts överensstämmelse med relevant unionsrätt eller nationell rätt samt relevanta kompletterande underlag, med beaktande av projektets lokalisering. Bedömningen av huruvida projekt i tredjeländer eller i utomeuropeiska länder och territorier uppfyller kriteriet i artikel 6.1 c ska beakta överensstämmelse med tillämplig nationell rätt om den nationella rätten ger tillräckliga garantier för att kriteriet eller aspekter av det uppfylls och med följande internationella instrument: a) ILO:s trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik. b) OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande, särskilt riktlinjerna för korruptionsbekämpning. c) OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörjningskedjor för mineral från konfliktdrabbade områden och högriskområden d) OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för att få intressenter att engagera sig i utvinningssektorn, inbegripet när det hänvisas till principerna i Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter. e) OECD:s principer för företagsstyrning f) OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. g) FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. h) Prestandastandard 5 från IFC för markförvärv och tvångsförflyttningar. 6. Projektägare får också intyga att kriteriet i artikel 6.1 c är uppfyllt genom att a) styrka att det berörda projektet är individuellt certifierat genom ett eller flera system som erkänts enligt artikel 30.2 och som tillsammans omfattar de krav som förtecknas i punkt 2 i bilaga IV, eller b) åta sig att få projektet certifierat genom ett eller flera erkända system som erkänts enligt artikel 30.2, som gemensamt omfattar de krav som förtecknas i punkt 2 i bilaga IV, och styrka att projektet när det genomförs kommer att uppfylla kriterierna för den certifieringen. 7. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 d ska följande beaktas: a) Huruvida företag från olika medlemsstater deltar i projektet. b) Huruvida potentiella förhandsköpare också är belägna i fler än en medlemsstat. c) Hur tillgången till strategiska råmaterial för användare i senare led i fler än en medlemsstat påverkas. 8. Bedömningen av huruvida ett projekt i ett tredjeland uppfyller kriteriet i artikel 6.1 e ska beakta i vilken utsträckning projektet i det berörda tredjelandet bidrar till a) att stärka fler än ett led i värdekedjan för råmaterial i det landet eller i dess omgivande region, b) att främja privata investeringar i den inhemska värdekedjan för råmaterial, c) att skapa ekonomisk eller social nytta i vidare mening, inbegripet skapande av sysselsättning.
BILAGA IV Krav på certifieringssystem	BILAGA IV Krav på certifieringssystem 1. Ett erkänt certifieringssystem ska uppfylla följande krav: a) Det står öppet enligt transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande villkor för alla ekonomiska aktörer som vill och kan uppfylla systemets krav samt är föremål för flerpartsstyrning. b) Kontroll och övervakning av efterlevnaden är objektiv, bygger på internationella, unions- eller nationella standarder, krav och förfaranden och utförs oberoende av den berörda ekonomiska aktören. c) Det inbegriper tillräckliga krav och förfaranden för att säkerställa de ansvariga kontrollanternas kompetens och oberoende. d) Det inbegriper krav för att säkerställa att en revisionsrapport upprättas på anläggningsnivå. 2. Certifieringskraven ska omfatta åtminstone följande: a) Krav som säkerställer miljömässigt hållbara metoder, inbegripet krav som säkerställer miljöledning och begränsning av effekter i följande miljöriskkategorier: i) Luft, inbegripet luftföroreningar såsom växthusgasutsläpp. ii) Vatten, inbegripet havsbottnen och den marina miljön och vattenföroreningar, vattenanvändning, vattenmängder, med beaktande av översvämning eller torka, och tillgång till vatten. iii) Mark, inbegripet markförorening, markerosion, markanvändning och markförstöring. iv) Biologisk mångfald, inbegripet skador på livsmiljöer, vilda djur, flora och ekosystem, inbegripet ekosystemtjänster. v) Farliga ämnen. vi) Buller och vibrationer. vii) Anläggningssäkerhet. viii) Energianvändning. ix) Avfall och restprodukter. b) Krav som säkerställer socialt ansvarsfulla metoder, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagarnas rättigheter, inbegripet urfolks samhällsliv. c) Krav som säkerställer affärsintegritet och öppenhet, inbegripet krav på sund förvaltning av ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor, samt en politik för bekämpning av korruption och mutor.
BILAGA V Miljöavtryck	BILAGA V Miljöavtryck Del I Definitioner I denna bilaga gäller följande definitioner: a) aktivitetsdata: information kopplad till processer för modellering av livscykelinventeringar (LCI), varvid varje aggregerat LCI-resultat från de processkedjor som motsvarar aktiviteterna för en process multipliceras med motsvarande aktivitetsdata och läggs därefter samman för att få fram processens miljöavtryck. b) materiallista: förteckning över de råmaterial, underenheter, intermediära enheter, delkomponenter, delar och de mängder av varje som behövs för att tillverka den produkt som undersökningen omfattar. c) företagsspecifika uppgifter eller primärdata: direkt uppmätta eller insamlade uppgifter från en eller flera anläggningar (anläggningsspecifika uppgifter) som är representativa för företagets verksamhet. d) konsekvensbedömningsmetod: protokoll för kvantitativ omvandling av livscykelinventeringsdata till bidrag till miljökonsekvenser som ger anledning till oro. e) påverkanskategori: en klass av resursanvändning eller miljökonsekvenser till vilken livscykelinventeringsdata är relaterade. f) livscykel: de på varandra följande och sammanhängande stadierna i ett produktsystem, från anskaffning av råmaterial eller utvinning ur naturresurser till slutligt bortskaffande (ISO 14040:2006). g) livscykelinventering eller LCI: den sammanlagda mängden av data om utbyten mellan elementärflöden, avfallsflöden och produktflöden i ett LCI-dataset. h) dataset för livscykelinventering eller LCI-dataset: ett dokument eller en fil med livscykelinformation för en specificerad produkt eller annan referens (t.ex. webbplats, process) som omfattar beskrivande metadata och kvantitativ livscykelinventering, och det kan vara ett dataset för en enhetsprocess, ett delvis aggregerat dataset eller ett aggregerat dataset. i) sekundära data: data som inte härrör från en specifik process inom försörjningskedjan för det företag som utför en miljöavtrycksanalys. Begreppet avser data som inte samlas in, mäts eller uppskattas av företaget direkt utan hämtas från en tredjeparts LCI-databas eller andra källor, inklusive genomsnittliga industridata – till exempel offentliggjorda produktionsdata, statlig statistik och statistik från branschorganisationer – litteraturstudier, tekniska studier och patent, och kan också baseras på finansiella uppgifter och innehålla indirekta uppgifter och andra generiska data. Primärdata som genomgår ett horisontellt aggregeringssteg betraktas som sekundära data. j) systemgräns: de aspekter som ingår i eller utesluts ur livscykelundersökningen. Beräkningsreglerna för miljöavtrycket för ett kritiskt råmaterial ska omfatta alla ytterligare definitioner som behövs för tolkningen av dem. Del II Tillämpningsområde Denna bilaga innehåller grundläggande uppgifter om hur kritiska råmaterials miljöavtryck ska beräknas. Beräkningsreglerna för ett visst kritiskt råmaterials miljöavtryck ska bygga på de väsentliga delar som ingår i denna bilaga, med beaktande av vetenskapligt välgrundade bedömningsmetoder och relevanta internationella standarder på området livscykelanalys. Beräkningen av ett kritiskt råmaterials miljöavtryck ska baseras på den materialräkning, den energi, de produktionsmetoder och de insatsvaror som används vid de anläggningar som är involverade i produktionen av det kritiska råmaterialet. När kommissionen fastställer beräkningsregler för kritiska råmaterials miljöavtryck ska den sträva efter att säkerställa överensstämmelse med beräkningsreglerna för miljöavtrycket för intermediära produkter och slutprodukter som använder de relevanta kritiska råmaterialen. Del III Deklarerad enhet Den deklarerade enheten ska vara 1 kg av den relevanta typen av kritiskt råmaterial. Beräkningsreglerna för kritiska råmaterials miljöavtryck får innehålla ett högre eller lägre värde på den deklarerade enheten, uttryckt i kilogram, om det är nödvändigt för att ta hänsyn till det relevanta råmaterialets egenskaper eller användningsområde. De kvantitativa inflödes- och utflödesdata som samlas in av tillverkaren för att kvantifiera koldioxidavtrycket ska beräknas i relation till denna deklarerade enhet. Del IV Systemgräns 1. Utvinning, koncentration och raffinering är de tre livscykelfaser som ska ingå i systemgränsen för primära kritiska råmaterial med följande processer, när det är relevant för det specifika råmaterialet: a) Processer i tidigare led, inbegripet utvinning av malm för råmaterialproduktion, produktion och leverans, inklusive transport, av kemikalier, hjälpprocesser, produktion och leverans, inklusive transport, av bränslen, produktion och leverans av el samt transport av material i fordon som inte ägs eller drivs av organisationen. b) Transport av malm, koncentrat och råmaterial i fordon som ägs eller drivs av organisationen. c) Lagring av malm, koncentrat och råmaterial. d) Krossning och rengöring av malm. e) Produktion av koncentrat av råmaterial. f) Metallutvinning, med kemiska, fysikaliska eller biologiska metoder. g) Smältning. h) Metallomvandling. i) Rengöring av slagg. j) Anrikning av metall. k) Metallelektrolys. l) Gjutning eller förpackning av metall. m) Behandling av använt material och slagg. n) Alla relaterade hjälpprocesser såsom behandling på plats av avloppsvatten, även för behandling av processvatten, vatten för direkt kylning och dagvatten, system för gasrening, inbegripet för primära och sekundära avgaser, värmepannor, inklusive för förbehandling av matningsvatten, och intern logistik. 2. Inom systemgränsen för sekundära kritiska råmaterial, som definierar materialåtervinningsskedet i livscykeln, ska följande processer ingå, när de är relevanta för ett visst materialåtervunnet råmaterial: a) Processer i tidigare led, inbegripet produktion av råinsatsmaterial (skrot och jungfruliga koncentrat), produktion och leverans (transport) av kemikalier, hjälpprocesser, produktion och leverans (transport) av bränslen, produktion och leverans av el samt transport av material i fordon som inte ägs av organisationen. b) Transport av koncentrat och skrot i fordon som ägs eller drivs av organisationen. c) Lagring av skrot, koncentrat och råmaterial. d) Förbehandling av sekundära material. e) Smältning. f) Metallomvandling. g) Anrikning av metall. h) Metallelektrolys. i) Gjutning eller förpackning av metall. j) Behandling av använt material. k) Alla relaterade hjälpprocesser såsom behandling på plats av avloppsvatten, även för behandling av processvatten, vatten för direkt kylning och dagvatten, system för gasrening, inbegripet för primära och sekundära avgaser, värmepannor, inklusive för förbehandling av matningsvatten, och intern logistik. 3. Användningsfasen eller fasen i slutet av livscykeln ingår inte i beräkningen av miljöavtryck, eftersom de inte står under direkt inflytande av den ansvariga ekonomiska aktören. Andra processer får undantas om deras bidrag till ett visst kritiskt råmaterials miljöavtryck är obetydligt. Del V Påverkanskategorier I beräkningsreglerna ska de påverkanskategorier som ska ingå i beräkningen av miljöavtrycket anges. Valet ska baseras på en hotspot-analys som utförs i enlighet med vetenskapligt vedertagna metoder som utvecklats på internationell nivå där följande beaktas: a) Den relativa betydelsen av olika former av påverkan, inbegripet deras relativa betydelse för att uppnå unionens mål för klimat- och miljöpåverkan. b) Behoven hos företag i senare led som vill informera om miljöavtrycket för de kritiska råmaterial som de använder. Del VI Användning av företagsspecifika och sekundära dataset I beräkningsreglerna ska användningen av företagsspecifika eller sekundära dataset anges för alla relevanta processer och material. Om beräkningsreglerna möjliggör ett val mellan ett företagsspecifikt dataset och ett sekundärt dataset ska kommissionen överväga att ge incitament till användning av det företagsspecifika datasetet. Användning av företagsspecifika data ska krävas åtminstone för de processer som står under den ansvariga operatörens direkta inflytande och har det största bidraget till de relevanta påverkanskategorierna. Företagsspecifika aktivitetsdata ska användas i kombination med relevanta sekundära dataset avseende miljöavtryck. I beräkningsreglerna ska det anges om provtagning är tillåten, i enlighet med kriterier i vetenskapligt vedertagna metoder som utvecklats på internationell nivå. En ändring av den materialräkning eller energimix som används för att producera en typ av kritiskt råmaterial kräver att miljöavtrycket beräknas på nytt. När kommissionen fastställer beräkningsregler, inbegripet för de växthusgasutsläpp som genereras av el som används för produktion av kritiska råmaterial, ska den säkerställa överensstämmelse med och anpassning till annan relevant unionsrätt, om det inte föreligger motiverade skäl till att inte göra detta. I de beräkningsregler som ska anges i en delegerad akt ska detaljerade modeller av följande livscykelfaser ingå: a) Utvinning, koncentration och anrikning av primära råmaterial. b) Fas för anskaffning och förädling av sekundära råmaterial. Del VII Konsekvensbedömningsmetoder Miljöavtrycket ska beräknas med hjälp av vetenskapligt vedertagna konsekvensbedömningsmetoder som tar hänsyn till utvecklingen på internationell nivå för relevanta påverkanskategorier som rör klimatförändringar, vatten, luft, mark, resurser, markanvändning och toxicitet. Resultaten ska redovisas som karakteriserade resultat, utan normalisering och viktning. Del VIII Prestandaklasser för miljöavtryck Beroende på fördelningen av värdena i de miljöavtrycksdeklarationer som släpps ut på den inre marknaden, ska ett lämpligt antal prestandaklasser fastställas, där kategori A är den bästa klassen med lägst inverkan under livscykeln, för att möjliggöra marknadsdifferentiering. Tröskelvärdet för varje prestandaklass och dess omfattning ska fastställas på grundval av fördelningen av prestanda för de relevanta kritiska råmaterial som släppts ut på marknaden under de senaste tre åren, de förväntade tekniska förbättringarna och andra tekniska faktorer som fastställs senare. Kommissionen ska se över antalet prestandaklasser och tröskelvärdena mellan dem vart tredje år så att de förblir representativa för förhållandena på marknaden och den väntade utvecklingen. Del IX Bedömning av överensstämmelse I beräknings- och verifieringsreglerna ska det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse anges, bland modulerna i bilaga II till beslut 768/2008/EG, med de anpassningar som behövs på grund av det berörda råmaterialets egenskaper. När kommissionen fastställer det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse ska följande kriterier beaktas: a) Huruvida den berörda modulen är lämplig för typen av råmaterial och står i proportion till det allmänintresse som eftersträvas. b) Vilka riskerna med produkten är och i vilken omfattning bedömningen av överensstämmelse motsvarar risktypen och risknivån. c) Tillverkarens behov av att kunna välja mellan modulerna för kvalitetssäkring och produktcertifiering enligt bilaga II till beslut nr 768/2008/EG i de fall en tredje part måste delta.

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa	Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa	Krav

Builddate: 03.05.2024 00:00:00 -Doknr: CELEX:32024R1252
EULAW -
EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.