BILAGA V
|
1.
|
YTVATTENSTATUS
|
|
1.1
|
Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status
|
|
1.1.1
|
Floder
|
|
1.1.2
|
Sjöar
|
|
1.1.3
|
Vatten i övergångszon
|
|
1.1.4
|
Kustvatten
|
|
▼C1
|
|
1.1.5
|
Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster
|
|
▼B
|
|
1.2
|
Normativa definitioner för klassificering av ekologisk status
|
|
1.2.1
|
Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i floder
|
|
1.2.2
|
Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i sjöar
|
|
1.2.3
|
Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i vatten i övergångszon
|
|
1.2.4
|
Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i kustvatten
|
|
1.2.5
|
Definition av maximal, god och måttlig ekologisk potential för konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster
|
|
1.2.6
|
Förfarande för medlemsstaternas fastställande av kemiska miljö-kvalitetsnormer
|
|
1.3
|
Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten
|
|
1.3.1
|
Utformning av den kontrollerande övervakningen
|
|
1.3.2
|
Utformning av den operativa övervakningen
|
|
1.3.3
|
Utformning av den undersökande övervakningen
|
|
1.3.4
|
Övervakningsfrekvens
|
|
1.3.5
|
Tilläggskrav på övervakning av skyddade områden
|
|
1.3.6
|
Standarder för övervakning av kvalitetsfaktorer
|
|
1.4
|
Klassificering och redovisning av ekologisk status
|
|
1.4.1
|
Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat
|
|
1.4.2
|
Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk status och ekologisk potential
|
|
1.4.3
|
Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av kemisk status
|
|
2.
|
GRUNDVATTEN
|
|
2.1
|
Grundvattnets kvantitativa status
|
|
2.1.1
|
Parameter för klassificering av kvantitativ status
|
|
2.1.2
|
Definition av kvantitativ status
|
|
2.2
|
Övervakning av grundvattnets kvantitativa status
|
|
2.2.1
|
Nät för övervakning av grundvattennivån
|
|
2.2.2
|
Täthet mellan övervakningsstationerna
|
|
2.2.3
|
Övervakningsfrekvens
|
|
2.2.4
|
Tolkning och redovisning av grundvattnets kvantitativa status
|
|
2.3
|
Grundvattnets kemiska status
|
|
2.3.1
|
Parametrar för bestämning av grundvattnets kemiska status
|
|
2.3.2
|
Definition av god kemisk status hos grundvattnet
|
|
2.4
|
Övervakning av grundvattnets kemiska status
|
|
2.4.1
|
Nätet för övervakning av grundvattnet
|
|
2.4.2
|
Kontrollerande övervakning
|
|
2.4.3
|
Operativ övervakning
|
|
2.4.4
|
Identifiering av tendenser för förorenande ämnen
|
|
2.4.5
|
Tolkning och redovisning av grundvattnets kemiska status
|
|
2.5
|
Redovisning av grundvattnets status
|
1. YTVATTENSTATUS
1.1 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status
▼M8
1.1.1 Floder
Biologiska faktorer
Sammansättning och förekomst av vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Hydrologisk regim
vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik förbindelser med
grundvattenförekomster
Flodens kontinuitet
Morfologiska förhållanden
variation i floddjup och flodbredd
flodbäddens struktur och substrat
strandzonens struktur
Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Försurningsstatus
Näringsförhållanden
1.1.2 Sjöar
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Hydrologisk regim
vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik
uppehållstid
förbindelser med grundvattenförekomster
Morfologiska förhållanden
variation i sjövattendjup
sjöbäddens volym, struktur och substrat
sjöstrandens struktur
Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Försurningsstatus
Näringsförhållanden
1.1.3 Vatten i övergångszon
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning och förekomst av fiskfauna
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Morfologiska förhållanden
djupvariation
bäddens volym, struktur och substrat
tidvattenzonens struktur
Tidvattenmönster
sötvattenflöde
vågexponering
Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Näringsförhållanden
1.1.4 Kustvatten
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Morfologiska förhållanden
djupvariation
kustbäddens struktur och substrat
tidvattenzonens struktur
Tidvattenmönster
de dominerande strömmarnas riktning
vågexponering
Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Näringsförhållanden
▼C1
1.1.5 Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster
För konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall de kvalitetsfaktorer tillämpas som skall tillämpas för den av de ovan nämnda fyra naturliga ytvattenkategorierna som närmast liknar den konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomsten i fråga.
▼B
1.2 Normativa definitioner för klassificeringen av ekologisk status
Tabell 1.2 Allmän definition för floder, sjöar, vatten i övergångszon och kustvatten
Följande text ger en allmän definition av ekologisk kvalitet. Vid klassificeringen skall de värden för kvalitetsfaktorer när det gäller ekologisk status för varje grundvattenkategori användas som framgår av tabellerna 1.2.1-1.2.4 nedan.
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Allmänt
|
Det finns inga eller endast mycket små av människor framkallade förändringar av ytvattenförekomstens värden för de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, jämfört med de värden som normalt gäller för denna typ av förekomst vid opåverkade förhållanden.
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer avspeglar de värden som normalt är förknippade med denna typ vid opåverkade förhållanden och uppvisar inga eller mycket små tecken på störningar.
Dessa är de typspecifika förhållandena och samhällena.
|
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden.
|
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer avviker i måttlig omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Värdena visar på måttliga av mänsklig verksamhet framkallade störningar och är avsevärt mer påverkade än vid förhållanden med god status.
|
Vatten med status under måttlig skall klassificeras som otillfredsställande eller dåliga.
Vatten som uppvisar tecken på större förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällena avviker väsentligt från dem som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden, skall klassificeras som otillfredsställande.
Vatten som uppvisar tecken på allvarliga förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällen som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden saknas, skall klassificeras som dåliga.
1.2.1 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i floder
Biologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Fytoplankton
|
Artsammansättning av fytoplankton motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton stämmer helt överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av fytoplankton jämfört med de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
|
Artsammansättningen av fytoplankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.
Förekomsten är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på värdena för andra biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.
|
|
Makrofyter och fytobentos
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan upptäckas.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av bakterier.
|
Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som är fallet vid god status.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan påvisas.
Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verksamhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar och mattor av bakterier.
|
|
Bentiska evertebrater
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika samhällena.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar en lätt förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med typspecifika värden.
|
Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer sig måttligt från de typspecifika förhållandena.
Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället saknas.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och väsentligt lägre än vid god status.
|
|
Fiskfauna
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan förekommer.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av människor framkallade störningar och den tyder inte på brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
|
Det finns sådana lätta förändringar i arternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på störningar som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrupper kan saknas.
|
Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken på av människor framkallade störningar i en omfattning som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket begränsad omfattning.
|
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Hydrologisk regim
|
Flödesvolym och flödesdynamik, samt den förbindelse med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Kontinuitet
|
Flodens kontinuitet är inte påverkad av människors verksamhet och den tillåter att vattenlevande organismer obehindrat kan vandra och sedimenttransport ske.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Morfologiska förhållanden
|
Strömningsmönster, variation i djup och bredd, flödeshastigheter, substratförhållanden samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
▼M8
Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer
|
Faktor
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Allmänna förhållanden
|
Värdena för de allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutraliserande förmåga och temperatur uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
|
Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutraliserande förmåga och salthalt ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att det typspecifika ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.
|
▼B
1.2.2 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i sjöar
Biologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Fytoplankton
|
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplanktonbiomassa överensstämmer helt med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av plankton i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
|
Artsammansättning och förekomst av plankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.
Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på andra biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorers värden och på vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.
|
|
Makrofyter och fytobentos
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan upptäckas.
|
Det finns lätta förändringar i sammansättning och förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till typspecifika samhällen. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av bakterier.
|
Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som kan iakttas vid god kvalitet.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan påvisas.
Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verksamhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar och mattor av bakterier.
|
|
Bentiska evertebrater
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar ingen förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika samhällena.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
|
Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer sig måttligt från typspecifika förhållanden.
Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället saknas.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och väsentligt lägre än vid god status.
|
|
Fiskfauna
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan förekommer.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av människor framkallade störningar och den tyder inte på brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
|
Det finns sådana lätta förändringar i artsammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på störningar som kan tillskrivas av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrupper kan saknas.
|
Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken på störningar, som kan tillskrivas av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna av en omfattning som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket begränsad utsträckning.
|
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Hydrologisk regim
|
Flödesvolym, flödesdynamik, nivå och uppehållstid samt den förbindelse med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Morfologiska kvalitetsfaktorer
|
Variationer i sjödjup, substralförhållanden samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
▼M8
Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer
|
Faktor
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Allmänna förhållanden
|
Värdena för de allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutraliserande förmåga, siktdjup och temperatur uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
|
Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutraliserande förmåga, siktdjup och salthalt ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.
|
▼B
1.2.3 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i vatten i övergångszon
Biologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Fytoplankton
|
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton överensstämmer med opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplanktonbiomassa överensstämmer med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av fytoplankton.
Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typspecifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
|
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika förhållanden.
Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på andra biologiska kvalitetsfaktorers värden.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.
|
|
Makroalger
|
Artsammansättning av makroalger överensstämmer med opåverkade förhållanden.
Inga förändringar genom människors verksamhet av mattan av makroalger kan upptäckas.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av makroalger i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet.
|
Artsammansättningen av makroalger skiljer sig måttligt från typspecifika förhållanden och den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makroalger kan påvisas och de kan orsaka oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans.
|
|
Gömfröiga växter
|
Artsammansättning motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Inga förändringar genom människors verksamhet av förekomsten av gömfröiga växter kan upptäckas.
|
Det finns lätta förändringar i artsammansättningen av gömfröiga växter jämfört med de typspecifika samhällena.
Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störningar.
|
Artsammansättningen av gömfröiga växter skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen och den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet.
Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga skevheter.
|
|
Bentiska evertebrater
|
Artsammansättning och förekomst av bentiska evertebrater ligger inom ett intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Alla arter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.
|
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger endast något utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.
De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter förekommer.
|
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.
Arter som tyder på föroreningar förekommer.
Många av de känsliga arterna i de typspecifika samhällena saknas.
|
|
Fiskfauna
|
Artsammansättning och förekomst motsvarar opåverkade förhållanden.
|
Förekomsten av arter som är känsliga för påverkan uppvisar vissa tecken på skevheter jämfört med typspecifika förhållanden som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
|
En måttlig andel av de typspecifika arterna som är känsliga för påverkan beroende på av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.
|
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Tidvattenmönster
|
Mönstret för sötvattenflöde motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Morfologiska förhållanden
|
Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
▼M8
Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer
|
Faktor
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Allmänna förhållanden
|
De allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
|
Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och siktdjup ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.
|
▼B
1.2.4 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i kustvatten
Biologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Fytoplankton
|
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton överensstämmer med opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga biomassan av fytoplankton stämmer överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med en frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.
|
Det finns vissa tecken på störningar i artsammansättningen och förekomsten av fytoplankton.
Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typspecifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
|
Sammansättningen och förekomsten av planktonarter uppvisar tecken på måttlig störning.
Biomassan av alger ligger väsentligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden och är sådan att den kan påverka andra biologiska kvalitetsfaktorer.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.
|
|
Makroalger och gömfröiga växter
|
Alla arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.
Omfattning av mattan av makroalger och förekomst av gömfröiga växter överensstämmer med opåverkade förhållanden.
|
De flesta arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.
Omfattningen av mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störning.
|
Ett måttligt antal av de arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden saknas.
Mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga störningar och kan orsaka en oönskad störning av vattenförekomstens organismbalans.
|
|
Bentiska evertebrater
|
Graden av mångfald och förekomst av bentiska evertebrater ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Alla arter som är känsliga för påverkan och förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.
|
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger endast något utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.
De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter förekommer.
|
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.
Arter som tyder på förorening förekommer.
Många av de typspecifika samhällenas känsliga arter saknas.
|
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
|
Faktorer
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Tidvattenmönster
|
Mönstret för sötvattenflöde och de dominerande strömmarnas riktning och hastighet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Morfologiska förhållanden
|
Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
▼M8
Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer
|
Faktor
|
Hög status
|
God status
|
Måttlig status
|
|
Allmänna förhållanden
|
De allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
|
Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och siktdjup ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.
|
▼B
1.2.5 Definition av maximal, god och måttlig ekologisk potential för kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster
|
Faktorer
|
Maximal ekologisk potential
|
God ekologisk potential
|
Måttlig ekologisk potential
|
|
Biologiska kvalitetsfaktorer
|
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna återspeglar så långt det är möjligt de värden som gäller för den närmast jämförbara typen av ytvattenförekomst, givet de fysikaliska förhållanden som beror på vattenförekomstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteristika.
|
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar lätta förändringar jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential.
|
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar måttliga förändringar jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential.
Dessa värden är väsentligt mer påverkade än de som föreligger vid god kvalitet.
|
|
Hydromorfologiska faktorer
|
De hydromorfologiska förhållandena överensstämmer med att den enda påverkan på ytvattenförekomsten är den som härrör från vattenförekomstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteristika efter det att alla lindrande åtgärder har vidtagits så att det säkerställs att förhållandena i praktiken ligger närmast ett ekologiskt oförändrat tillstånd, särskilt i fråga om migrerande fauna och lämpliga lek- och fortplantningsplatser.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
Fysikalisk-kemiska faktorer
|
|
|
|
|
Allmänna förhållanden
|
De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt de opåverkade förhållanden som råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid sådana opåverkade förhållanden.
Värdena för temperatur, syrebalans och pH motsvarar dem som vid opåverkade förhållanden råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten.
|
Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna ligger inom de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.
Värdena för temperatur och pH ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
►M8
— ◄
|
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.
|
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upprättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
►M8
— ◄
|
Koncentrationerna ligger inom det intervall som vid opåverkade förhållanden normalt råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten (bakgrundsnivåer = bgl).
|
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upprättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i avsnitt 1.2.6 utan att detta påverkar tillämpningen av direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)
|
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
|
|
▼M8 —————
▼B
1.3 Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten
Nätet för ytvattenövervakning skall upprättas i enlighet med kraven i artikel 8. Övervakningsnätet skall utformas så att det ger en sammanhängande och heltäckande översikt över den ekologiska och den kemiska statusen inom varje avrinningsområde, och det skall tillåta en klassificering av vattenförekomster i fem klasser i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2. Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet tillhandahålla en eller flera kartor som visar nätet för ytvattenövervakning.
På grundval av den karakterisering och bedömning av miljöpåverkan som skall göras enligt artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period som en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt gäller för utarbeta ett program för kontrollerande övervakning och ett program för operativ övervakning. I en del fall kan medlemsstaterna också behöva utarbeta program för undersökande övervakning.
Medlemsstaterna skall övervaka parametrar som indikerar statusen för varje relevant kvalitetsfaktor. I valet av parametrar för biologiska kvalitetsfaktorer skall medlemsstaterna fastställa den lämpliga nivå för artsammansättningar som krävs för att uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet i klassificeringen av kvalitetsfaktorerna. Förvaltningsplanen skall innehålla uppskattningar av konfidens- och noggrannhetsnivån för de resultat som erhålls genom övervakningsprogrammen.
▼M8
Om övervakningsnätet omfattar jordobservation och fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska kartan över övervakningsnätet innehålla information om de kvalitetsfaktorer och vattenförekomster eller grupper av vattenförekomster som har övervakats med hjälp av sådana övervakningsmetoder. Hänvisning ska göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagnings- och mätpunkter.
Medlemsstaterna får tillämpa passiva provtagningsmetoder för att övervaka kemiska föroreningar, där så är lämpligt, särskilt för screeningändamål och långsiktig bedömning, under förutsättning att dessa provtagningsmetoder inte underskattar de koncentrationer av förorenande ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormer, och därmed på ett tillförlitligt sätt identifierar vattenförekomster där god status inte har kunnat uppnås, och att kemisk analys av prover av vatten, biota eller sediment, i enlighet med de miljökvalitetsnormer som tillämpas, utförs där sådana misslyckanden observeras. Medlemsstaterna får också tillämpa effektbaserade övervakningsmetoder på samma villkor.
▼B
1.3.1 Utformning av den kontrollerande övervakningen
Mål
Medlemsstaterna skall inrätta program för kontrollerande övervakning för att inhämta uppgifter i syfte att
—
komplettera och bekräfta det förfarande för bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II,
—
kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden,
—
bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden,
—
bedöma de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet.
Resultaten av sådan övervakning skall ses över och utnyttjas, tillsammans med den bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II, för att avgöra vilka krav som bör ställas på övervakningsprogrammen i befintliga och framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.
Val av övervakningspunkter
Kontrollerande övervakning skall användas för ett så stort antal ytvattenförekomster att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen i varje avrinningsområde eller delavrinningsområde inom avrinningsdistriktet. Vid valet av vattenförekomster skall medlemsstaterna där det är lämpligt säkerställa att övervakningen genomförs vid punkter där
—
vattenflödeshastigheten är betydande inom hela avrinningsdistriktet; inbegripet punkter i stora floder där tillrinningsområdet är större än 2 500 km2,
—
där vattenvolymen inom avrinningsdistriktet, även stora sjöar och vattenmagasin, är betydande,
—
betydande vattenförekomster överskrider en medlemsstats gränser,
—
de stationer identifieras enligt beslutet om informationsutbyte (77/795/EEG), och
vid andra stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över medlemsstaternas gränser, och som förs ut i havsmiljön.
▼M8
Val av kvalitetsfaktorer
Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom den period som en förvaltningsplan omfattar. Den kontrollerande övervakningen ska omfatta följande:
a)
Parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer.
b)
Parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.
c)
Parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.
d)
Prioriterade ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet.
e)
Andra förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden.
Om den tidigare kontrollerande övervakningen visat att förekomsten i fråga har uppnått god status och det inte finns något tecken enligt översynen av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i enlighet med bilaga II på att konsekvenserna för vattenförekomsten har förändrats, ska den kontrollerande övervakningen dock utföras en gång under den period som omfattas av tre på varandra följande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.
▼B
1.3.2 Utformning av den operativa övervakningen
▼M8
Operativ övervakning ska utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan i enlighet med bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut eller på annat sätt avsätts eller i vilka förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder. Övervakningspunkter ska, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall ska, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:
▼B
—
fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen,
och
—
bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i.
Programmet kan ändras under den period förvaltningsplanen för avrinningsdistrikten gäller på grundval av uppgifter som har inhämtats som en del av kraven i bilaga II eller i denna bilaga, framför allt om syftet är att minska övervakningsfrekvensen när konsekvenserna inte anses betydande eller den aktuella påverkan har försvunnit.
Val av övervakningsstationer
Operativ övervakning skall utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan enligt bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut. Övervakningspunkter skall, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall skall, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:
—
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från punktkällor: tillräckligt antal övervakningspunkter inom varje vattenförekomst för att kunna bedöma omfattningen och effekterna av påverkan från punktkällorna. Om en vattenförekomst utsätts för påverkan från ett antal punktkällor kan övervakningspunkterna väljas så att den totala omfattningen och de sammanlagda konsekvenserna av denna påverkan kan bedömas.
—
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från en diffus källa: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfattningen och konsekvenserna av påverkan från diffusa källor. De utvalda vattenförekomsterna skall vara representativa för de relativa risker för påverkan från diffusa källor som finns, och för den relativa risken att inte uppnå god ytvattenstatus.
—
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande hydromorfologisk påverkan: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfattningen och konsekvenserna av den hydromorfologiska påverkan. Valet av vattenförekomster skall spegla de totala effekterna av den hydromorfologiska påverkan som samtliga vattenförekomster utsätts för.
Val av kvalitetsfaktorer
För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för skall medlemsstaterna övervaka de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattenförekomsten eller vattenförekomsterna utsätts för. För att bedöma konsekvenserna av denna påverkan skall medlemsstaterna i relevanta delar övervaka
—
parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfaktorerna, som är mest känslig(-a) för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för,
▼M8
—
alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i vattenförekomster och alla förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden som släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder, eller
▼B
—
parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som har konstaterats.
1.3.3 Utformning av den undersökande övervakningen
Mål
Undersökande övervakning skall genomföras
—
när orsaken till överskridandena är okänd,
—
när den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenförekomst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fastställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen, eller
—
för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.
Denna övervakning skall ligga till grund för inrättande av ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljömålen och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsincidenter.
1.3.4 Övervakningsfrekvens
När det gäller perioden med kontrollerande övervakning bör de frekvenser för övervakningen av parametrar för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som anges nedan tillämpas om inte större intervall skulle vara motiverade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande. Övervakning av biologiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer skall ske minst en gång under perioden med kontrollerande övervakning.
När det gäller operativ övervakning skall frekvensen för den övervakning som krävs för en parameter vilken som helst fastställas av medlemsstaten så att tillräckliga data föreligger för en tillförlitlig bedömning av statusen för den relevanta kvalitetsfaktorn. Som en riktlinje gäller att övervakningsintervallen inte bör överstiga dem som anges i tabellen nedan såvida inte större intervall är motiverat på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande.
Övervakningsfrekvenserna skall väljas så att en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet uppnås. Den konfidensnivå och noggrannhet som uppnås med övervakningssystemet skall anges i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.
▼M8
Övervakningsfrekvenserna ska vid behov justeras för att ta hänsyn till parametrarnas föränderlighet på grund av variationer i både mänskliga och naturliga förhållanden.
Tidpunkterna för övervakning ska väljas så att inverkan av årstidsvariationer i användningen av ämnen eller vattennivåer på övervakningsresultaten beaktas, och det på så sätt säkerställs att resultaten faktiskt återspeglar eventuella förändringar i vattenförekomsten som beror på mänsklig påverkan och klimatvariationer. När det gäller prioriterade ämnen vars koncentration sannolikt når sin högsta nivå under korta perioder till följd av årstidsvariationer i deras användning ska övervakningen under dessa högnivåperioder vid behov ske med kortare intervall än för andra ämnen, för att säkerställa att tillräcklig information erhålls om koncentrationen av dessa ämnen.
▼B
|
Kvalitetsfaktor
|
Floder
|
Sjöar
|
Vatten i övergångszon
|
Kustvatten
|
|
Biologiska
|
|
Fytoplankton
|
6 månader
|
6 månader
|
6 månader
|
6 månader
|
|
Andra vattenväxter
|
3 år
|
3 år
|
3 år
|
3 år
|
|
Makroinvertebrater
|
3 år
|
3 år
|
3 år
|
3 år
|
|
Fisk
|
3 år
|
3 år
|
3 år
|
|
|
Hydromorfologiska
|
|
Kontinuitet
|
6 år
|
|
|
|
|
Hydrologi
|
kontinuerligt
|
1 månad
|
|
|
|
Morfologi
|
6 år
|
6 år
|
6 år
|
6 år
|
|
Fysikalisk-kemiska
|
|
Temperaturförhållanden
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
|
Syresättning
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
|
Salthalt
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
|
|
Näringsstatus
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
|
Försurningsstatus
|
3 månader
|
3 månader
|
|
|
|
►M8
Förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden ◄
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
3 månader
|
|
Prioriterade ämnen
|
1 månad
|
1 månad
|
1 månad
|
1 månad
|
1.3.5 Tilläggskrav för övervakningen av skyddade områden
De övervakningsprogram som krävs enligt ovan skall kompletteras för att uppfylla följande kriterier:
Punkter där uttag av dricksvatten sker
De ytvattenförekomster som anges i artikel 7 och som ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt skall väljas ut som övervakningsstationer och skall underställas sådan ytterligare övervakning som är nödvändig för att uppfylla kraven i den artikeln. Dessa vattenförekomster skall övervakas med avseende på alla prioriterade ämnen som släpps ut och alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, vilka kan påverka vattenförekomstens status och vilka regleras enligt bestämmelserna i direktivet om dricksvatten. Övervakning skall ske enligt den frekvens som anges nedan.
|
Antal förbrukare
|
Frekvens
|
|
< 10 000
|
4 ggr/år
|
|
10 000 -30 000
|
8 ggr/år
|
|
> 30 000
|
12 ggr/år
|
Livsmiljöer och artskyddsområden
Vattenförekomster som utgör sådana områden skall omfattas av det program för operativ övervakning som anges ovan, enligt vilket de på grundval av miljökonsekvensbedömningen och den kontrollerande övervakningen skall identifieras som vattenförekomster som riskerar att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4. Övervakning skall genomföras för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av all relevant betydande påverkan på dessa vattenförekomster och, vid behov, för att bedöma vilka förändringar i dessa vattenförekomsters status som åtgärdsprogrammen medför. Övervakningen skall fortsätta till dess att områdena uppfyller de vattenrelaterade kraven i den lagstiftning enligt vilken de identifierats och målen enligt artikel 4.
▼M7
1.3.6
Standarder för övervakning av kvalitetsfaktorer
De metoder som används för övervakningen av typparametrar ska överensstämma med de internationella standarder som anges nedan i den mån de avser övervakning, eller med andra nationella eller internationella standarder varigenom det säkerställs att data av motsvarande vetenskapliga kvalitet och jämförbarhet finns att tillgå.
Standarder för provtagning av biologiska kvalitetsfaktorer
Allmänna metoder för användning tillsammans med de särskilda metoder som anges i standarderna för följande biologiska kvalitetsfaktorer:
|
EN ISO 5667-3:2012
|
Vattenundersökningar – Provtagning – Del 3: Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover
|
Standarder för fytoplankton
|
EN 15204:2006
|
Vattenundersökningar – Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik)
|
|
EN 15972:2011
|
Vattenundersökningar – Vägledning för kvantitativa och kvalitativa undersökningar av marina växtplankton
|
|
ISO 10260:1992
|
Water quality – Measurement of biochemical parameters –Spectrometric determination of the chlorophyll-a concentration
|
Standarder för makrofyter och fytobentos
|
EN 15460:2007
|
Vattenundersökningar – Vägledning för inventering av makrofyter i sjöar
|
|
EN 14184:2014
|
Vattenundersökningar – Vägledning för undersökning av akvatiska makrofyter i vattendrag
|
|
EN 15708:2009
|
Vattenundersökningar – Vägledning för inventering, provtagning och laboratorieanalys av fytobentos i grunda vattendrag
|
|
EN 13946:2014
|
Vattenundersökningar – Vägledning för provtagning och förbehandling av bentiska kiselalger från sjöar och vattendrag
|
|
EN 14407:2014
|
Vattenundersökningar – Vägledning för identifiering och utvärdering av prover av bentiska kiselalger från vattendrag
|
Standarder för bentiska evertebrater
|
EN ISO 10870:2012
|
Vattenundersökningar – Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten
|
|
EN 15196:2006
|
Vattenundersökningar – Vägledning för provtagning av puppskal från fjädermyggor (Chironomidae, ordning Diptera) vid ekologiska undersökningar
|
|
EN 16150:2012
|
Vattenundersökningar – Vägledning för representativ provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i grunda vattendrag med pro-rata-metodik
|
|
EN ISO 19493:2007
|
Vattenundersökningar – Vägledning vid marinbiologiska undersökningar av hårdbottensamhällen
|
|
EN ISO 16665:2013
|
Vattenundersökningar – Vägledning för kvantitativ provtagning och provhantering av makrofauna på marina mjukbottnar
|
Standarder för fisk
|
EN 14962:2006
|
Vattenundersökningar – Vägledning för val och användning av metoder för provtagning av fisk
|
|
EN 14011:2003
|
Vattenundersökningar – Provtagning av fisk med elektricitet
|
|
EN 15910:2014
|
Vattenundersökningar – Vägledning för beståndsskattning av fisk med mobila hydroakustiska metoder
|
|
EN 14757:2005
|
Vattenundersökningar – Provtagning av fisk med översiktsnät
|
Standarder för hydromorfologiska parametrar
|
EN 14614:2004
|
Vattenundersökningar – Vägledning vid hydromorfologisk karakterisering av vattendrag
|
|
EN 16039:2011
|
Vattenundersökningar – Vägledning för hydromorfologisk karakterisering av sjöar
|
Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar
Alla relevanta CEN/ISO-standarder
▼B
1.4 Klassificering och redovisning av ekologisk status
1.4.1 Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat
i)
Medlemsstaterna skall upprätta övervakningssystem i syfte att beräkna värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som fastställts för varje ytvattenkategori eller för kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvattenförekomster. Vid tillämpningen av nedanstående förfarande på kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster bör hänvisningar till ekologisk status tolkas som hänvisningar till ekologisk potential. I sådana system kan man använda sig av särskilda arter eller grupper av arter som är representativa för den totala kvalitetsfaktorn.
ii)
För att säkerställa att dessa övervakningssystem är jämförbara skall resultaten av medlemsstaternas systemverksamhet redovisas i form av ekologiska kvalitetskvoter för klassificering av ekologisk status. Dessa kvoter skall motsvara förhållandet mellan värdena för de biologiska parametrar som har iakttagits för en viss ytvattenförekomst och värdena för dessa parametrar under de referensförhållanden som är tillämpliga på denna vattenförekomst. Kvoten skall uttryckas som ett numeriskt värde mellan 0 och 1, där hög ekologisk status motsvaras av värden nära ett (1) och dålig ekologisk status motsvaras av värden nära noll (0).
iii)
Varje medlemsstat skall för varje ytvattenkategori dela in skalan för de ekologiska kvalitetskvoterna i övervakningssystemet i fem klasser, från hög till dålig ekologisk status, enligt definitionen i avsnitt 1.2, genom att tilldela varje klassgräns ett numeriskt värde. Värdet för gränsen mellan hög och god status, samt värdet för gränsen mellan god och måttlig status, skall fastställas med hjälp av det interkalibreringsförfarande som beskrivs nedan.
iv)
Kommissionen skall underlätta detta interkalibreringsförfarande för att säkerställa att klassgränserna fastställs i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2 och att klasserna är jämförbara medlemsstaterna emellan.
v)
Som en del av detta förfarande skall kommissionen underlätta det informationsutbyte mellan medlemsstaterna som gör det möjligt att identifiera ett antal övervakningsstationer i varje ekoregion i gemenskapen; dessa stationer kommer att bilda ett interkalibreringsnät. Nätet skall utgöras av ett urval av övervakningsstationer som valts bland de typer av ytvattenförekomster som finns inom varje ekoregion. För varje typ av ytvattenförekomst som valts skall det i nätverket finnas minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna hög och god status samt minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna av god och måttlig status. Övervakningsstationerna skall väljas efter ett expertutlåtande som har sin grund i gemensamma inspektioner och annan tillgänglig information.
vi)
Varje övervakningssystem i medlemsstaterna skall tillämpas på de stationer i interkalibreringsnätet som både ligger i ekoregionen och som utgörs av en sådan typ av ytvattenförekomst för vilken systemet skall tillämpas enligt kraven i detta direktiv. Resultatet av denna tillämpning skall användas för att fastställa de numeriska värdena för de klassgränser som är relevanta i varje medlemsstats övervakningssystem.
▼M2
vii)
Kommissionen ska utarbeta ett utkast till register över de stationer som ska utgöra interkalibreringsnätet.
►M8
————— ◄
▼M8 —————
▼M8
ix)
Resultaten av interkalibreringen och de värden som fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem i enlighet med leden i–viii, ska offentliggöras inom sex månader efter antagandet av genomförandeakten i enlighet med artikel 21.
▼B
1.4.2 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk status och ekologisk potential
i)
När det gäller ytvattenkategorier skall klassificeringen av ekologisk status för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorerna vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk statusför varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att visa klassificeringen av vattenförekomstens ekologiska status.
|
Klassificering av ekologisk status
|
Färgkod
|
|
Hög
|
Blå
|
|
God
|
Grön
|
|
Måttlig
|
Gul
|
|
Otillfredsställande
|
Orange
|
|
Dålig
|
Röd
|
ii)
När det gäller kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster skall klassificeringen av ekologisk potential för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorer vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk potential för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell när det gäller konstgjorda vattenförekomster och enligt tredje kolumnen i samma tabell när det gäller kraftigt modifierade vattenförekomster.
|
Klassificering av ekologisk potential
|
Färgkod
|
|
Konstgjorda vattenförekomster
|
Kraftigt modifierade vattenförekomster
|
|
God och däröver
|
Lika breda gröna och ljusgrå ränder
|
Lika breda gröna och mörkgrå ränder
|
|
Måttlig
|
Lika breda gula och ljusgrå ränder
|
Lika breda gula och mörkgrå ränder
|
|
Otillfredsställande
|
Lika breda orange och ljusgrå ränder
|
Lika breda orange och mörkgrå ränder
|
|
Dålig
|
Lika breda röda och ljusgrå ränder
|
Lika breda röda och mörkgrå ränder
|
iii)
Medlemsstaterna skall också ange, med hjälp av en svart prick på kartan, vilka av de vattenförekomster där god status eller god ekologisk potential inte har kunnat uppnås p.g.a. icke-överensstämmelse med en eller flera av de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsten i fråga med avseende på särskilda syntetiska eller icke-syntetiska förorenande ämnen (enligt den ordning för miljökvalitet som har fastställts av medlemsstaten i fråga).
▼M8
iv)
Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare kartor som visar den ekologiska kvalitetsinformationen separat för en eller flera av följande kvalitetsfaktorer:
—
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna.
—
Fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna.
Medlemsstaterna får också tillhandahålla kartor eller tabeller som visar graden av förändring för dessa kvalitetsfaktorer jämfört med föregående planeringscykel.
▼B
1.4.3 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av kemisk status
▼M8
En vattenförekomst ska registreras med klassificeringen god kemisk status om den har god kemisk ytvattenstatus enligt definitionen i artikel 2.24. I annat fall ska det registreras att den inte uppnår god kemisk status.
▼B
Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar den kemiska statusen för varje vattenförekomst; kartan skall vara färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att illustrera klassificeringen av vattenförekomstens kemiska status.
|
Klassificering av kemisk status
|
Färgkod
|
|
God
|
Blå
|
|
Uppnår ej god kemisk status
|
Röd
|
▼M8
Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare kartor som visar information om den kemiska statusen för ett eller flera av följande ämnen separat från informationen för övriga ämnen som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG:
a)
Prioriterade ämnen som i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG identifieras som ämnen som uppträder som allmänt förekommande långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (allmänt förekommande PBT-ämnen).
b)
Nyligen identifierade prioriterade ämnen i kommissionens senaste översyn i enlighet med artikel 16.2 i det här direktivet.
c)
Prioriterade ämnen för vilka reviderade och strängare miljökvalitetsnormer har fastställts i den senaste översynen i enlighet med artikel 16.2 i det här direktivet.
d)
Ämnen som identifierats som förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden enligt artikel 8 d i direktiv 2008/105/EG och på grundval av den bedömning av påverkan på och konsekvenser för ytvattenförekomster som utförts i enlighet med bilaga II till detta direktiv.
Medlemsstaterna får även redovisa omfattningen av eventuella avvikelser från miljökvalitetsnormvärdena för de ämnen som avses i leden a–d i första stycket i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Medlemsstater som tillhandahåller sådana kompletterande kartor ska sträva efter att säkerställa att de är jämförbara mellan olika avrinningsområden och på unionsnivå.
▼B
2. GRUNDVATTEN
2.1 Grundvattnets kvantitativa status
2.1.1 Parameter för klassificering av kvantitativ status
System för grundvattennivån
2.1.2 Definition av kvantitativ status
|
Faktorer
|
God status
|
|
Grundvattennivå
|
Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år.
Grundvattennivån är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till
— att de ekologiska miljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar förbundna ytvattenresurser,
— till någon som helst betydande sänkning av status hos sådana vatten,
— till någon som helst betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten,
och förändringar i strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan uppstå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsvängningar medför inte intrusion av saltvatten eller annan intrusion och utgör inte en indikation på en konsekvent och klar utvecklingstendens till följd av mänsklig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana intrusioner.
|
2.2 Övervakning av grundvattnets kvantitativa status
2.2.1 Nät för övervakning av grundvattennivån
Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Övervakningsnätet skall utformas så att det ger en tillförlitlig bedömning av den kvantitativa statusen för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster inklusive bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen. Medlemsstaterna skall tillhandahålla en karta eller kartor som visar nätet för övervakning av grundvattnet i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.
▼M8
Om övervakningsnätet omfattar jordobservationsmetoder eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.
▼B
2.2.2 Täthet mellan övervakningsstationerna
Nätet skall innehålla tillräckligt representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:
—
I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att övervakningspunkterna ligger tillräckligt tätt för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvattennivån.
—
I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.
2.2.3 Övervakningsfrekvens
Observationsfrekvensen skall vara tillräcklig för bedömningar av den kvantitativa statusen hos varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:
—
I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvattennivån.
—
I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.
2.2.4 Tolkning och redovisning av grundvattnets kvantitativa status
De resultat som kommer fram genom övervakningsnätet för en grundvattenförekomst eller grupp av förekomster skall användas för att bedöma kvantitativ status hos denna förekomst eller de förekomsterna. Om inte annat följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över den bedömning av grundvattnets kvantitativa status detta resulterar i, med följande färgkoder:
God status -grön
Otillfredsställande status -röd
2.3 Grundvattnets kemiska status
2.3.1 Parametrar för bestämning av grundvattnets kemiska status
Konduktivitet
Koncentrationer av förorenande ämnen
▼M8
2.3.2 Definition av god kemisk status hos grundvattnet
|
Faktor
|
God status
|
|
Koncentrationer av förorenande ämnen
|
Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen enligt specifikationen nedan
— inte uppvisar effekter av inträngning av saltvatten eller annan inträngning,
— inte överstiger de kvalitetsnormer för grundvatten som avses i bilaga I till direktiv 2006/118/EG, de tröskelvärden för förorenande ämnen i grundvatten och föroreningsindikatorer som fastställs enligt artikel 3.1 b i det direktivet, och de unionsomfattande tröskelvärden som fastställs enligt artikel 8.3 i det direktivet,
— inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträffande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliteten hos sådana förekomster eller till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten.
|
|
Konduktivitet
|
Förändringar i konduktiviteten påvisar inte inträngning av saltvatten eller annan inträngning i grundvattenförekomsten.
|
▼B
2.4 Övervakning av grundvattnets kemiska status
2.4.1 Nätet för övervakning av grundvattnet
Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Nätet för övervakning skall utformas så att det ger en heltäckande översikt över grundvattnets kemiska status inom varje avrinningsområde och så att långsiktiga uppåtgående tendenser när det gäller föroreningar som är förorsakade av människor upptäcks.
På grundval av den karakterisering och konsekvensbedömning som genomförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period förvaltningsplanen för avrinningsområdet är tillämplig upprätta ett program för kontrollerande övervakning. Resultaten av detta program skall användas för att upprätta ett operativt övervakningsprogram som skall tillämpas för planens återstående period.
Uppskattningar av konfidensnivån och noggrannheten i resultaten från övervakningsprogrammen skall göras i planen.
▼M8
Om övervakningsnätet omfattar jordobservation eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.
▼B
2.4.2 Kontrollerande övervakning
Mål
Kontrollerande övervakning skall ske för att
—
komplettera och validera konsekvensbedömningsförfarandet,
—
tillhandahålla upplysningar som används för bedömning av de långsiktiga tendenserna både till följd av förändringar i de naturliga förhållandena och genom mänsklig verksamhet.
Urval av övervakningsstationer
Tillräckligt antal övervakningsstationer skall väljas ut för
—
förekomster som har bedömts vara i riskzonen efter karakteriseringsprogrammet enligt bilaga II,
—
förekomster som korsar en medlemsstats gräns.
Urval av parametrar
Följande uppsättning grundparametrar skall övervakas i alla utvalda grundvattenförekomster:
Förekomster som enligt bilaga II identifieras såsom fall där det finns betydande risk att de inte uppnår god status skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som utgör indikation på konsekvenserna av sådan påverkan.
Gränsöverskridande vattenförekomster skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som är relevanta för att skydda alla de användningar som grundvattenflödet har.
2.4.3 Operativ övervakning
Mål
Operativ övervakning skall ske under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att
—
fastställa kemisk status för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som bedöms vara i riskzonen,
—
fastställa förekomsten av eventuella långsiktiga uppåtgående tendenser för koncentrationen av varje typ av förorenande ämnen på grund av mänsklig verksamhet.
Urval av övervakningsstationer
Operativ övervakning skall ske för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som på grundval av både den konsekvensbedömning som genomförts i enlighet med bilaga II och kontrollerande övervakning identifieras som att de riskerar att inte uppfylla målen i artikel 4. Urvalet av övervakningsstationer skall också återspegla en bedömning av i vilken mån övervakningsdata från den stationen är representativa för kvaliteten på grundvattenförekomsten eller grundvattenförekomsterna i fråga.
▼M8
Övervakningsfrekvens
Operativ övervakning ska ske tillräckligt ofta under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att konsekvenserna av påverkan i fråga ska kunna upptäckas, inbegripet, där det är relevant, årstidsvariationer i användningen av ämnen samt kort- och långsiktiga variationer i grundvattenbildningen som kan påverka parametrarna för kemisk status, och minst en gång per år, såvida inte större intervall är motiverade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtanden, särskilt om det kan visas att inget överskridande eller ingen ihållande uppåtgående tendens har påvisats för en viss parameter under på varandra följande år.
▼B
2.4.4 Identifiering av utvecklingstendenser för förorenande ämnen
Medlemsstaterna skall använda data från både kontrollerande och operativ övervakning vid identifiering av långsiktiga av människan orsakade uppåtgående tendenser i koncentrationen av förorenande ämnen och omsvängningar av sådana tendenser. Det år eller den period som beräkningen av tendensidentifieringen skall baseras på skall anges. Beräkningen av tendenser skall ske för en förekomst eller vid behov en grupp av grundvattenförekomster. En omsvängning skall påvisas statistiskt och konfidensnivån för identifieringen skall anges.
▼M8
2.4.5
Tolkning och redovisning av grundvattnets kemiska status
Vid bedömningen av grundvattnets kemiska status ska resultaten från individuella övervakningspunkter inom en grundvattenförekomst läggas samman för hela förekomsten. Medelvärdet av resultaten av övervakningen på varje punkt i grundvattenförekomsten eller gruppen av förekomster ska beräknas för följande parametrar:
a)
Kemiska parametrar för vilka kvalitetsnormer har fastställts i bilaga I till direktiv 2006/118/EG.
b)
Kemiska parametrar för vilka nationella tröskelvärden har fastställts enligt artikel 3.1 b i direktiv 2006/118/EG.
c)
Kemiska parametrar för vilka unionsomfattande tröskelvärden har fastställts enligt artikel 8.3 i direktiv 2006/118/EG.
De medelvärden som avses i första stycket ska användas för att påvisa överensstämmelse med god kemisk grundvattenstatus, som fastställs med hänvisning till de kvalitetsnormer och tröskelvärden som avses i första stycket.
Om inte annat följer av avsnitt 2.5 ska medlemsstaterna tillhandahålla en karta över grundvattnets kemiska status, med följande färgkoder:
Otillfredsställande status – röd
God status – grön
Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare kartor som visar information om den kemiska statusen för ett eller flera av följande ämnen separat från informationen för övriga ämnen som anges i direktiv 2006/118/EG:
a)
Nyligen identifierade ämnen i den senaste översynen i enlighet med artikel 8 i direktiv 2006/118/EG.
b)
Ämnen för vilka reviderade och strängare kvalitetsnormer eller tröskelvärden har fastställts i enlighet med artikel 8 i direktiv 2006/118/EG.
Medlemsstaterna får även redovisa omfattningen av eventuella avvikelser från kvalitetsnormerna eller tröskelvärdena för de ämnen som avses i leden a och b i första stycket i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Medlemsstater som tillhandahåller sådana kompletterande kartor ska sträva efter att säkerställa att de är jämförbara mellan olika avrinningsområden och på unionsnivå.
Medlemsstaterna ska också med en svart prick på kartan markera de grundvattenförekomster som uppvisar en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av mänsklig verksamhet. En omsvängning i en sådan tendens ska markeras med en blå prick på kartan.
Dessa kartor ska föras in i förvaltningsplanerna för avrinningsområden.
▼B
2.5 Redovisning av grundvattnets status
Medlemsstaterna skall se till att det i förvaltningsplanen för avrinningsområdet finns en karta som för varje grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster visar både kvantitativ status och kemisk status för denna förekomst eller grupp av förekomster, med färgkodning i enlighet med kraven i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5. Medlemsstaterna kan välja att inte återge separata kartor i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5, men måste i så fall också se till att det finns en anvisning i enlighet med kraven i 2.4.5 på den karta som krävs i detta avsnitt av de förekomster för vilka det föreligger en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentration av varje typ av förorenande ämnen eller en omsvängning av en sådan tendens.
