|
+BILAGA II |
BILAGA II
BILAGA II 1. YTVATTEN 1.1 Karakterisering av typ av ytvattenförekomster Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. För denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra ytvattenförekomsterna i grupper.
i)
Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier - floder, sjöar, vatten i övergångszon eller kustvatten - ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konstgjord eller en kraftigt modifierad ytvattenförekomst.
ii)
För varje ytvattenkategori skall de relevanta ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet differentieras efter typ. Dessa typer är de som definieras med användning av antingen ”system A” eller ”system B” enligt avsnitt 1.2.
iii)
Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av den relevanta kartan i bilaga XI. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan differentieras efter typ av ytvattenförekomst i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A.
iv)
Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma differentieringsnivå som skulle ha uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall följaktligen differentieras efter typ med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggsdeskriptorer, eller den kombination av deskriptorer, som erfordras för att säkerställa att de typspecifika biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt.
v)
När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall differentiering företas i enlighet med deskriptorerna för den ytvattenkategori som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsten.
vi)
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en eller flera kartor (i GIS-format) över den geografiska lokaliseringen av typer som överensstämmer med den differentieringsnivå som erfordras enligt system A. 1.2 Ekoregioner och typer av ytvattenförekomster 1.2.1 Floder
System A
System B
1.2.2 Sjöar
System A
System B
1.2.3 Vatten i övergångszon
System A
System B
1.2.4 Kustvatten
System A
System B
1.3 Fastställande av de typspecifika referensförhållandena för typer av ytvattenförekomster
i)
För varje typ av ytvattenförekomst som har karakteriserats i enlighet med avsnitt 1.1 skall typspecifika hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska förhållanden fastställas som anger värdena för de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna enligt avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt definitionen i relevant tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V. Typspecifika biologiska referensförhållanden skall fastställas som anger värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som anges i avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt aktuell tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V.
ii)
När de förfaranden som anges i detta avsnitt tillämpas på kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvattenförekomster skall hänvisningar till hög ekologisk status tolkas som hänvisningar till maximal ekologisk potential som den definieras i tabell 1.2.5 i bilaga V. Värdena för maximal ekologisk potential för en vattenförekomst skall ses över vart sjätte år.
iii)
De typspecifika förhållandena enligt punkterna i och ii och typspecifika biologiska referensförhållanden kan antingen vara volymbaserade, eller grundas på modellberäkningar, eller härledas genom att en kombination av dessa två metoder används. Där det inte är möjligt att använda dessa metoder får medlemsstaterna använda expertbedömningar för att fastställa sådana förhållanden. När hög ekologisk status med avseende på koncentrationerna av särskilda syntetiska förorenande ämnen fastställs skall detektionsnivåerna vara de som kan uppnås med den teknik som är tillgänglig vid den tidpunkt de typspecifika förhållandena skall fastställas.
iv)
När det gäller volymbaserade typspecifika biologiska referensförhållanden skall medlemsstaterna upprätta ett nät av referensstationer för varje typ av ytvattenförekomst. Nätet skall innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås med hänsyn till variationen hos värdena för de kvalitetsfaktorer som svarar mot hög ekologisk status för den aktuella typen av ytvattenförekomst och den teknik för modellberäkning som tillämpas enligt punkt v.
v)
Typspecifika biologiska referensförhållanden baserade på modellberäkningar kan härledas genom att använda antingen predikativa modeller eller metoder som utgår från historiska data. I metoderna skall historiska, paleologiska och andra tillgängliga data användas och en tillfredsställande konfidensnivå för värdena för referensförhållandena skall uppnås för att säkerställa att de förhållanden som sålunda härleds är konsekventa och gäller för varje typ av ytvattenförekomst.
vi)
Där det för en typ av ytvattenförekomst inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhållanden för en kvalitetsfaktor beroende på den, inte bara på grund av årstidsvariationer, stora naturliga variationen i denna faktor, får denna faktor undantas från bedömningen av ekologisk status för denna typ av ytvattenförekomst. Medlemsstaterna skall i så fall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet ange skälen till att denna faktor undantagits. 1.4 Fastställande av påverkan Medlemsstaterna skall samla in och bevara information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, i synnerhet: Uppskattning och identifiering av betydande förorening från punktkällor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med
i)
artiklarna 15 och 17 i direktiv 91/271/EEG,
ii)
artiklarna 9 och 15 i direktiv 96/61/EG ( 27 ), och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,
iii)
artikel 11 i direktiv 76/464/EEG, och Uppskattning och identifiering av betydande förorening från diffusa källor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri,-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med
i)
artiklarna 3, 5 och 6 i direktiv 91/676/EEG ( 30 ),
ii)
artiklarna 7 och 17 i direktiv 91/414/EEG,
iii)
direktiv 98/8/EG, och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,
iv)
direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 76/464/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG. Uppskattning och identifiering av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distributionssystemen. Uppskattning och identifiering av konsekvenserna av betydande flödesreglering, inbegripet överföring och avledning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser. Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster. Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen. Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet identifiering av de viktigaste tätorts-, industri- och jordbruksområdena och, i tillämpliga fall fiskeriverksamhet och skogar. 1.5 Bedömning av miljökonsekvenser Medlemsstaterna skall genomföra en bedömning av hur känslig ytvattenförekomsternas status är för den påverkan som har angivits ovan. Medlemsstaterna skall använda den information som samlats in enligt ovan, och all annan relevant information inbegripet befintliga miljöövervakningsdata, för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenförekomster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla de miljökvalitetsmål som enligt artikel 4 ställs upp för förekomsterna. Medlemsstaterna får använda modelleringsteknik som hjälp vid en sådan bedömning. För de förekomster där det finns risk för att kvalitetsmål avseende miljön inte kommer att uppfyllas skall där så är lämpligt en ytterligare karakterisering genomföras för att optimera utformningen av både de övervakningsprogram som krävs enligt artikel 8 och de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11. 2. GRUNDVATTEN 2.1 Första karakterisering Medlemsstaterna skall genomföra en första karakterisering av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras användning och i vad mån det finns risk för att de inte uppfyller målen för varje grundvattenförekomst enligt artikel 4. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra grundvattenförekomsterna i grupper. I denna analys kan befintliga hydrologiska, geologiska, pedologiska markanvändnings-, utsläpps-, uttags- och andra data användas, men den skall identifiera
—
grundvattenförekomstens/-förekomsternas lokalisering och gränser,
—
den påverkan som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för, däri inbegripet
—
diffusa föroreningskällor,
—
punktkällor för föroreningar,
—
uttag,
—
konstgjord infiltration,
—
den allmänna karaktären hos överliggande skikt i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen sker,
—
de grundvattenförekomster som har direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem.
2.2 Ytterligare karakterisering Efter denna första karakterisering skall medlemsstaterna genomföra en ytterligare karakterisering av de grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som identifierats vara utsatta för risker för att göra en mer noggrann bedömning av vad dessa risker innebär och att fastställa sådana åtgärder som krävs enligt artikel 11. Denna karakterisering skall därför innefatta relevanta uppgifter om konsekvenserna av mänsklig verksamhet och, om det är relevant, uppgifter om
—
geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologiska enheter,
—
hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk konduktivitet, porositet och inneslutning,
—
karakteristika för de ytliga avlagringarna och jordarna i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen sker, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk konduktivitet och absorptionsegenskaper för dessa avlagringar och jordar,
—
stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,
—
en inventering av de förbundna ytsystem, inbegripet terrestra ekosystem och ytvattenförekomster, som grundvattenförekomsten är dynamiskt förbunden med,
—
uppskattningar av riktningar och vattenutbytesgrad mellan grundvattenförekomsten och de därmed förbundna ytsystemen, och
—
tillräckliga uppgifter för att beräkna det långfristiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen,
—
karakterisering av grundvattnets kemiska sammansättning, inbegripet angivande av bidragen från mänsklig verksamhet. Medlemsstaterna får använda typologier för karakterisering av grundvatten när de upprättar de naturliga bakgrundsnivåerna för dessa grundvattenförekomster.
2.3 Översyn av de konsekvenser som mänsklig verksamhet har för grundvattnet För sådana grundvattenförekomster som överskrider gränsen mellan två eller flera medlemsstater, eller för vilka det vid den första karakteriseringen enligt punkt 2.1 ovan fastställdes att det finns risk för att de inte uppfyller de mål som fastställts för varje förekomst enligt artikel 4, skall, om det är relevant, följande information samlas in och bevaras för varje grundvattenförekomst:
a)
Lokaliseringen av punkter i grundvattenförekomsten som används för uttag av vatten med undantag av
—
punkter för uttag av vatten som ger mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt, eller
—
punkter för uttag av vatten avsett som dricksvatten och som ger mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt eller betjänar mindre än 50 personer.
b)
Det genomsnittliga uttaget per år från sådana punkter.
c)
Den kemiska sammansättningen hos det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.
d)
Lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten dit vatten tillförs direkt.
e)
Storleken på tillflödet vid sådana punkter.
f)
Den kemiska sammansättningen av det vatten som tillförs grundvattenförekomsten.
g)
Markanvändningen i det eller de tillrinningsområden som grundvattenbildningen sker ifrån, inbegripet föroreningar och antropogena förändringar i tillflödeskarakteristika, till exempel avledning av regnvatten och avrinning genom marktätning, konstgjord infiltration, uppdämning eller dränering. 2.4 Översyn av förändringarnas konsekvenser för grundvattennivån Medlemsstaterna skall även fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4 kan fastställas mindre stränga mål efter det att följande effekter på förekomstens status har beaktats:
i)
Ytvatten och därmed sammanhängande terrestra ekosystem.
ii)
Vattenreglering, skydd mot översvämningar och markdränering.
iii)
Mänsklig utveckling. 2.5 Översyn av konsekvenserna av föroreningar på grundvattenkvaliteten Medlemsstaterna skall fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4.5 skall uppställas mindre stränga mål, där grundvattenförekomsten som en konsekvens av mänsklig verksamhet, enligt artikel 5.1, är så förorenad att det är omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå god kemisk grundvattenstatus. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|