BILAGA V KOSTNADS-NYTTOANALYSER SOM OMFATTAR HELA ENERGISYSTEMET

Analysområdet för enskilda projekt ska omfatta alla medlemsstater och tredjeländer på vars territorium projektet är beläget, alla direkt angränsande medlemsstater samt alla andra medlemsstater i vilka projektet har en betydande verkan. I detta syfte ska Entso för el och Entso för gas samarbeta med alla berörda systemansvariga i de berörda tredjeländerna. Om projektet omfattas av den energiinfrastrukturkategori som anges i punkt 3 i bilaga II ska Entso för el och Entso för gas samarbeta med den projektansvariga, även om denna inte är systemansvarig.

Varje kostnads-nyttoanalys ska innehålla känslighetsanalyser för uppsättningen indata, inklusive kostnader för produktion och växthusgaser liksom förväntad utveckling för tillgång och efterfrågan, inbegripet med beaktande av förnybara energikällor, och inbegripet flexibilitet för tillgång och efterfrågan samt tillgång till lagring, datum för idrifttagande av olika projekt inom samma analysområde, klimateffekter samt andra relevanta parametrar.

Metoderna ska fastställa vilken analys som ska utföras, utgående från den relevanta uppsättningen indata som omfattar flera sektorer, genom att fastslå verkan med och utan varje projekt och ska omfatta relevanta ömsesidiga beroendeförhållanden till andra projekt.

Metoderna ska ge vägledning om utveckling och användning av energinät- och energimarknadsmodeller som krävs för kostnads-nyttoanalysen. Modelleringen ska möjliggöra en fullständig bedömning av ekonomiska fördelar, inbegripet marknadsintegration, försörjningstrygghet, konkurrens och undanröjande av energiisolering, samt sociala och miljömässiga effekter och klimateffekter, inbegripet sektorsövergripande konsekvenser. Metoderna ska vara fullständigt transparenta och innehålla närmare uppgifter om vilka fördelarna och kostnaderna är, varför de uppstår och hur de beräknas.

Metoderna ska innehålla ett klargörande för hur principen om energieffektivitet först genomförs i alla steg i de unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanerna.

Metoderna ska klargöra att projektet inte kommer att hämma utveckling och utbyggnad av förnybar energi.

Metoderna ska säkerställa att de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt, stödmottagarna, de medlemsstater där projektet tillför en negativ nettoeffekt, och kostnadsbärarna – som kan vara andra medlemsstater än de medlemsstater på vars territorium infrastrukturen uppförs – identifieras.

Metoderna ska åtminstone beakta kapitalutgifter, drifts- och underhållskostnader samt kostnader som uppstår för det relaterade systemet under projektets tekniska livscykel som helhet, såsom kostnader för avveckling och avfallshantering, inbegripet externa kostnader. Metoderna ska ge vägledning om diskonteringsräntor, teknisk livslängd och restvärde som ska användas för kostnads-nyttoberäkningarna. Vidare ska metoderna inbegripa en obligatorisk metod för beräkning av kostnads – nyttoförhållandet och nettonuvärdet samt en differentiering av fördelarna i förhållande till tillförlitlighetsnivån hos metoderna för att beräkna dessa. Även metoder för beräkning av projektens inverkan på miljö och klimat och projektens bidrag till unionens energimål, såsom genomslag för förnybara energikällor, energieffektivitet och sammanlänkningsmål, ska tas med i beräkningen.

Metoderna ska säkerställa att de klimatanpassningsåtgärder som vidtas för varje projekt bedöms och återspeglar kostnaderna för växthusgasutsläpp och att bedömningen är gedigen och förenlig med unionens politik på andra områden för att möjliggöra jämförelse med andra lösningar som inte kräver någon ny infrastruktur.