Artikel 4 Mellanliggande unionsklimatmål

Från och med 2036, ett adekvat bidrag till klimatmålet för 2040 från högkvalitativa internationella utsläppskrediter inom ramen för artikel 6 i Parisavtalet uppgående till högst 5 % av unionens nettoutsläpp 1990, motsvarande en inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med 85 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2040, på ett sätt som är både ambitiöst och kostnadseffektivt, till stöd för unionen och tredjeländer när det gäller att uppnå utvecklingsbanor som leder till en nettominskning av växthusgaser och som är förenliga med Parisavtalets mål om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC och göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5  oC över förindustriell nivå, varvid dessa utsläppskrediters miljömässiga integritet säkerställs samtidigt som unionens tekniska ledarskap främjas; en pilotperiod 2031–2035 för att sätta igång en marknad för högkvalitativa internationella utsläppskrediter med hög integritet kan övervägas; ursprung, kvalitetskriterier och andra villkor rörande förvärv och användning av sådana utsläppskrediter ska regleras i unionsrätten för att säkerställa att de baseras på trovärdig och transformativ verksamhet i partnerländer i syfte att uppnå klimatmål och klimatpolitik som överensstämmer med det långsiktiga temperaturmål som fastställs i Parisavtalet, att de omfattas av robusta skyddsåtgärder, inbegripet säkerställande av integritet, undvikande av dubbelräkning, additionalitet, varaktighet, transparent styrning, starka övervaknings-, rapporterings- och verifieringsmetoder, att de säkerställer ekonomiska, sociala och miljömässiga sidovinster och skyddsåtgärder för de mänskliga rättigheterna samt har en hög ambitionsnivå vad gäller delning av intäkter för anpassningsåtgärder och delning av vinster till följd av begränsningsåtgärder med berörda länder; vid fastställandet av kvalitetskriterierna ska kommissionen när så är lämpligt överväga att komplettera de kriterier som fastställs i artikel 6.4 i Parisavtalet för att säkerställa efterlevnad av dessa skyddsåtgärder och högsta möjliga kvalitet på internationella utsläppskrediter, särskilt vad gäller varaktighet och mänskliga rättigheter.

Betydelsen av inhemska permanenta upptag inom ramen för det system som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG ( 1 ) för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem), i syfte att kompensera för residualutsläpp som är svåra att minska.

Ökad flexibilitet inom och mellan olika sektorer och instrument för att stödja möjligheterna att uppnå mål på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Koldioxidupptags realistiska bidrag till de totala utsläppsminskande insatserna, samtidigt som osäkerheterna avseende naturliga upptag beaktas och det säkerställs att eventuella underskott inte inverkar negativt på andra ekonomiska sektorer, utan att detta påverkar medlemsstaternas möjlighet att använda överskott av naturliga upptag för att kompensera för sina utsläpp i andra sektorer.

Behovet av att upprätthålla, förvalta och förbättra, när så är lämpligt, naturliga sänkor på lång sikt och skydda och återställa biologisk mångfald, att främja en hållbar och cirkulär bioekonomi samt att ta hänsyn till effekterna av skillnader i skogens åldersstruktur, naturliga variationer och osäkerheter, särskilt sådana som är kopplade till klimatförändringarnas effekter och naturliga störningar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Medlemsstaternas mål och insatser för perioden efter 2030 bör vägledas av kostnadseffektivitet och solidaritet, med beaktande av olika nationella omständigheter och särdrag, inbegripet på öar och i de yttersta randområdena.

Bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC och det rådgivande organet.

De sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna i medlemsstaterna, inbegripet med avseende på målen avseende den europeiska industrins avkarbonisering och konkurrenskraft.

Kostnaderna för uteblivna åtgärder och fördelarna med åtgärder på medellång till lång sikt.

Behovet av att säkerställa och stödja en rättvis, pragmatisk, kostnadseffektiv och socialt balanserad omställning för alla, med beaktande av olika nationella omständigheter och med särskilt fokus på konsekvenserna för konsumentpriser, energifattigdom och transportfattigdom och på regioner och sektorer, inbegripet deras investeringskapacitet, små och medelstora företag, jordbrukare och sårbara hushåll som berörs av omställningen till klimatneutralitet.

Förenkling och minskning av den administrativa bördan, teknikneutralitet, kostnadseffektivitet, ekonomisk effektivitet och ekonomisk säkerhet.

Klimatåtgärder som en drivkraft för investeringar, innovation och ökad konkurrenskraft.

Behovet av att stärka resiliensen och den globala konkurrenskraften hos unionens ekonomi och minska risken för koldioxidläckage, särskilt för små och medelstora företag och de industrisektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage, inbegripet i samband med export, för att säkerställa rättvis konkurrens.

Bästa tillgängliga teknik som är kostnadseffektiv, säker och skalbar.

Energitillgänglighet och överkomliga energipriser, försörjningstrygghet, energitrygghet och energieffektivitet, inbegripet principen om energieffektivitet först, samt förstärkning av elnät och sammanlänkningar med sikte på att bygga en verklig energiunion och främja inhemskt producerad energi.

Betydelsen av koldioxidfria, koldioxidsnåla och förnybara bränslen för avkarboniseringen av transportsektorn, inbegripet vägtransporter efter 2030 och konkreta åtgärder för att hjälpa tillverkare av tunga fordon att uppnå sina mål, med beaktande av europeiskt innehåll.

Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna.

Behovet av att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tid och samtidigt även slå vakt om den sociala sammanhållningen och säkerställa livsmedelstrygghet och en rättvis omställning.

Investeringsbehov och investeringsmöjligheter, inbegripet tillgång till offentlig och privat finansiering samt stöd till innovation och tillgång till innovativ teknik i alla medlemsstater, med beaktande av geografisk balans.

Internationell utveckling och internationella insatser som gjorts för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och det slutliga målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), samt unionens stöd till sina partner när det gäller att ta itu med klimatförändringarna och deras konsekvenser.