Artikel 9 Resolutionsplaner

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna, efter samråd med tillsynsmyndigheten, utarbetar en resolutionsplan för varje försäkrings- eller återförsäkringsföretag som inte ingår i en grupp som omfattas av resolutionsplanering enligt artiklarna 10 och 11, och som uppfyller de villkor som fastställs i punkt 2 i den här artikeln. Resolutionsplanen ska innehålla de resolutionsåtgärder som resolutionsmyndigheten får vidta, om försäkrings- och återförsäkringsföretaget uppfyller de villkor för resolution som avses i artikel 19.1 eller 20.3.

2.   Resolutionsmyndigheterna ska utarbeta resolutionsplaner för försäkrings- och återförsäkringsföretag för vilka de bedömer att det är mer sannolikt, vid en jämförelse med andra företag inom deras ansvarsområde, att resolutionsåtgärder skulle ligga i allmänhetens intresse enligt artikel 19.5 om det berörda företaget fallerar, eller för vilka myndigheterna bedömer att de utför en kritisk funktion. Dessa bedömningar ska åtminstone ta hänsyn till behovet av att uppnå resolutionsmålen och företagets storlek, affärsmodell, riskprofil, graden av sammankoppling, utbytbarhet och i synnerhet dess gränsöverskridande verksamhet.

Resolutionsmyndigheterna ska, på grundval av de bedömningar som avses i första stycket, säkerställa att minst 40 % av medlemsstatens marknad för livförsäkring och livåterförsäkring samt minst 40 % av dess marknad för skadeförsäkring och skadeåterförsäkring – där marknadsandelen för livförsäkring baseras på försäkringstekniska avsättningar brutto och marknadsandelen för skadeförsäkring baseras på bruttovärdet av de tecknade premierna – omfattas av resolutionsplanering. Vid beräkningen av marknadstäckningsgraden får dotterföretagen i en grupp beaktas om de dotterföretagen omfattas av gruppresolutionsplanen.

Små och icke-komplexa företag ska inte omfattas av krav på resolutionsplanering, utom när en resolutionsmyndighet anser att ett sådant företag utgör en särskild risk på nationell eller regional nivå.

3.   Om det berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet, ska resolutionsmyndigheterna i hemmedlemsstaten överlämna utkastet till resolutionsplanen till tillsyns- eller resolutionsmyndigheterna i värdmedlemsstaten. Tillsyns- eller resolutionsmyndigheterna i värdmedlemsstaten får granska utkastet till resolutionsplan i syfte att identifiera eventuella åtgärder i utkastet till resolutionsplan som skulle kunna inverka negativt på försäkringstagarna, realekonomin eller den finansiella stabiliteten i deras medlemsstat och lämna rekommendationer till resolutionsmyndigheten i hemmedlemsstaten rörande de frågorna. Resolutionsmyndigheten i hemmedlemsstaten ska lämna ett motiverat svar avseende sitt beslut att följa rekommendationerna eller inte. Om resolutionsmyndigheten i hemmedlemsstaten underlåter att vederbörligen beakta rekommendationerna från tillsyns- eller resolutionsmyndigheten i värdlandet får tillsyns- eller resolutionsmyndigheten i värdlandet hänskjuta ärendet till Eiopa i enlighet med artikel 31.2 c i förordning (EU) nr 1094/2010.

4.   Vid fastställandet av alternativen för tillämpning av resolutionsverktyg och resolutionsbefogenheter i resolutionsplanerna ska relevanta resolutionsscenarier beaktas, inbegripet det scenario där försäkrings- eller återförsäkringsföretagets fallissemang är idiosynkratiskt och det scenario där det inträffar vid en tidpunkt med mer omfattande finansiell instabilitet eller systemomfattande händelser.

Resolutionsplaner får inte bygga på antaganden om extraordinärt offentligt finansiellt stöd utöver, i förekommande fall, användningen av försäkringsgarantisystem eller finansieringsarrangemang.

5.   Resolutionsmyndigheterna ska se över, och vid behov uppdatera, resolutionsplanerna minst vartannat år, och under alla omständigheter

Försäkrings- och återförsäkringsföretagen och tillsynsmyndigheterna ska utan dröjsmål underrätta resolutionsmyndigheterna om varje händelse som kräver en revidering eller uppdatering av resolutionsplanen.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 ska det i resolutionsplanerna anges alternativ för tillämpningen av resolutionsverktyg på, och utövande av resolutionsbefogenheter med avseende på, försäkrings- eller återförsäkringsföretaget. Resolutionsplanerna ska innehålla följande, kvantifierat när så är lämpligt och möjligt:

Sammanfattningen av planens viktigaste delar ska meddelas försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

7.   Resolutionsmyndigheten ska översända resolutionsplanerna och eventuella ändringar av dessa till de berörda tillsynsmyndigheterna.

8.   Eiopa ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera innehållet i resolutionsplanen.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 29 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010.

9.   Eiopa ska senast den 29 januari 2027 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1094/2010 för att ytterligare specificera kriterierna för identifieringen av kritiska funktioner.