KAPITEL II FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Artikel 7

Restriktioner

1.  Invasiva främmande arter av unionsbetydelse får inte avsiktligt

2.  Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga oavsiktlig introduktion eller spridning, inbegripet, i tillämpliga fall, på grund av grov vårdslöshet, av invasiva främmande arter av unionsbetydelse.

Artikel 8

Tillstånd

1.  Genom undantag från de restriktioner som anges i artikel 7.1 a, b, c, d, f och g, och om inte annat följer av punkt 2 i den här artikeln, ska medlemsstaterna upprätta ett tillståndssystem för att ge verksamheter möjlighet att bedriva forskning med, eller ex situ-bevarande av, invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Om det inte är möjligt att undvika användning av produkter som härrör från invasiva främmande arter av unionsbetydelse för att förbättra människors hälsa, får medlemsstaterna även inbegripa vetenskaplig verksamhet och efterföljande medicinsk användning i tillståndssystemet.

2.  Medlemsstaterna ska ge de behöriga myndigheterna befogenhet att utfärda de tillstånd som avses i punkt 1 för aktiviteter som bedrivs i sluten förvaring som uppfyller samtliga följande villkor:

Det tillstånd som avses i punkt 1 ska vara begränsat till ett antal invasiva främmande arter och exemplar som inte överskrider den slutna förvaringens kapacitet. Det ska omfatta de restriktioner som krävs för att minska risken för att den berörda arten slipper ut eller spridning av denna. Det ska hela tiden åtfölja de invasiva främmande arter som avses när dessa arter in i eller transporteras inom unionen.

3.  Exemplar ska anses hållna i sluten förvaring om följande villkor är uppfyllda:

4.  När sökanden ansöker om tillstånd ska denne tillhandahålla alla uppgifter som behövs för att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om de villkor som avses i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.

5.  Medlemsstaterna ska ge den behöriga myndigheten befogenhet att när som helst, tillfälligt eller slutgiltigt, återkalla tillståndet om oförutsedda händelser med negativ effekt på biologisk mångfald eller relaterade ekosystemtjänster inträffar. Varje återkallande av ett tillstånd ska vara vetenskapligt motiverat och, om de vetenskapliga uppgifterna är otillräckliga, motiverat av försiktighetsprincipen och med beaktande av nationella administrativa bestämmelser.

6.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta formatet på den handling som utgör ett bevis för det tillstånd som utfärdas av en medlemsstats behöriga myndigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2. Medlemsstaterna ska använda det formatet för en handling som följer med tillståndet.

7.  När det gäller alla tillstånd som utfärdats i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna utan dröjsmål offentliggöra minst följande information på internet:

8.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter utför inspektioner i syfte att säkerställa att verksamheten uppfyller de villkor som anges i de utfärdade tillstånden.

Artikel 9

Godkännande

1.  I undantagsfall får medlemsstaterna av tvingande hänsyn till allmänintresset, inbegripet sociala och ekonomiska hänsyn, med förbehåll för godkännande av kommissionen, utfärda tillstånd som möjliggör att verksamheter utövar annan verksamhet än den som avses i artikel 8.1, i enlighet med förfarandet som avses i den här artikeln och på de villkor som fastställs i artikel 8.2 och 8.3.

2.  Kommissionen ska inrätta och driva ett elektroniskt system för godkännande och ska besluta om ansökningar om godkännande inom 60 dagar från mottagandet av en ansökan.

3.  Ansökningar om godkännande ska lämnas in av medlemsstaterna genom det system som avses i punkt 2.

4.  En ansökan om godkännande ska innehålla följande:

5.  Godkännanden som utfärdas av kommissionen ska anmälas till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten. Ett godkännande ska vara specifikt för en viss verksamhet, oberoende av vilket ansökningsförfarande som följs i enlighet med punkt 4 a, och ska inbegripa den information som avses i punkt 4 och ange giltighetstiden för godkännandet. Ett godkännande ska även innehålla bestämmelser om leverans till verksamheten av ytterligare exemplar eller ersättningsexemplar för användning i verksamheten som man har begärt godkännande för.

6.  Efter ett godkännande från kommissionen får den behöriga myndigheten utfärda det tillstånd som avses i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med artikel 8.4–8.8. Tillståndet ska inbegripa alla de bestämmelser som anges i godkännandet utfärdat av kommissionen.

7.  Kommissionen ska avslå en ansökan om godkännande om en relevant skyldighet som följer av denna förordning inte uppfylls.

8.  Kommissionen ska så snart som möjligt informera den berörda medlemsstaten om varje avslag på en ansökan enligt punkt 7 och ange skälen för avslaget.

Artikel 10

Nödåtgärder

1.  Om en medlemsstat har uppgifter som tyder på förekomst inom eller överhängande risk för introduktion i medlemsstatens territorium av en invasiv främmande art som inte ingår i unionsförteckningen, men där behöriga myndigheter på grundval av preliminära vetenskapliga belägg har konstaterat att arten sannolikt uppfyller kriterierna i artikel 4.3, får medlemsstaten omedelbart vidta nödåtgärder i form av någon av de restriktioner som anges i artikel 7.1.

2.  Den medlemsstat som inom sitt nationella territorium vidtar nödåtgärder som omfattar tillämpning av artikel 7.1 a, d eller e ska omedelbart underrätta kommissionen och alla övriga medlemsstater om de åtgärder som vidtagits och de uppgifter som motiverar dessa åtgärder.

3.  Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål och under alla omständigheter inom 24 månader från dagen för antagandet av beslutet om att vidta nödåtgärder utföra en riskbedömning enligt artikel 5 för den art som omfattas av nödåtgärderna, med hänsyn till tillgänglig teknisk och vetenskaplig information, i syfte att föra in den invasiva främmande arten i unionsförteckningen.

4.  När kommissionen tar emot den underrättelse som avses i punkt 2 i den här artikeln eller har andra uppgifter som tyder på förekomst eller överhängande risk för introduktion i unionen av en invasiv främmande art som inte ingår i unionsförteckningen men som sannolikt uppfyller kriterierna i artikel 4.3, ska kommissionen genom genomförandeakter avgöra, på grundval av preliminära vetenskapliga belägg, om arten sannolikt uppfyller kriterierna, och anta nödåtgärder för unionen i form av någon av de restriktioner som avses i artikel 7.1 i förhållande till de risker som arten medför när den konstaterar att kriterierna i artikel 4.3 sannolikt kommer att uppfyllas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

5.  Om kommissionen antar en genomförandeakt som avses i punkt 4 ska medlemsstaterna vid behov upphäva eller ändra varje nödåtgärd som de har vidtagit.

6.  Om kommissionen tar upp den invasiva främmande arten på unionsförteckningen ska medlemsstaterna även upphäva eller ändra sina nödåtgärder.

7.  Om den invasiva främmande arten efter den riskbedömning som utförts enligt punkt 3 i den här artikeln inte tas upp av kommissionen på unionsförteckningen ska medlemsstaterna upphäva de nödåtgärder som vidtagits enligt punkt 1 i den här artikeln, och de får ta upp denna art på en nationell förteckning över invasiva arter av medlemsstatsbetydelse enligt artikel 12.1 samt överväga utökat regionalt samarbete i enlighet med artikel 11.

Artikel 11

Invasiva främmande arter av regional betydelse och för unionen inhemska arter

1.  Medlemsstaterna får på grundval av den nationella förteckning över invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse som fastställts i enlighet med artikel 12 fastställa vilka för unionen inhemska eller främmande arter som kräver ett utökat regionalt samarbete.

2.  På begäran av de berörda medlemsstaterna ska kommissionen agera för att underlätta samarbete och samordning bland dessa berörda medlemsstater i enlighet med artikel 22.1. Vid behov får kommissionen på grundval av vissa invasiva främmande arters effekter på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster, liksom på människors hälsa och ekonomin, och under förutsättning att det är noggrant underbyggt av en omfattande analys av berättigandet av ett utökat regionalt samarbete mellan de begärande medlemsstaterna, genom genomförandeakter kräva att de berörda medlemsstaterna i tillämpliga delar, på sitt territorium eller på en del av det, tillämpar artiklarna 13, 14 och 16, artikel 17, utan hinder av artikel 18, samt artiklarna 19 och 20 beroende på vad som är lämpligt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

3.  De invasiva främmande arter av regional betydelse som är inhemska i en medlemsstat får på den medlemsstatens territorium inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 13, 14, 16, 17, 19, 20 och 24. De medlemsstater i vilka dessa arter är inhemska ska samarbeta med de berörda medlemsstaterna när det gäller bedömningen av spridningsvägarna i enlighet med artikel 13 och får i samråd med de övriga medlemsstaterna anta relevanta åtgärder för att undvika ytterligare spridning av dessa arter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.1.

Artikel 12

Invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse

1.  Medlemsstaterna får upprätta en nationell förteckning över invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse. När det gäller de invasiva främmande arterna får medlemsstaten på sitt territorium vid behov tillämpa sådana åtgärder som föreskrivs i artiklarna 7, 8, 13–17, 19 och 20. Dessa åtgärder ska vara förenliga med EUF-fördraget och anmälas till kommissionen i enlighet med unionsrätten.

2.  Medlemsstaterna ska informera kommissionen och övriga medlemsstater om de arter som de betraktar som invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse och om de åtgärder som tillämpas i enlighet med punkt 1.

Artikel 13

Handlingsplaner för invasiva främmande arters spridningsvägar

1.  Medlemsstaterna ska inom 18 månader efter antagandet av unionsförteckningen göra en uttömmande analys av spridningsvägarna för oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter av unionsbetydelse åtminstone på deras territorium liksom i deras marina vatten, enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/56/EG, och identifiera de spridningsvägar som kräver prioriterade åtgärder (prioriterade spridningsvägar) på grund av artvolymen eller på grund av de skador som de arter som förs in i unionen via dessa spridningsvägar kan orsaka.

2.  Inom tre år från antagandet av unionsförteckningen ska varje medlemsstat upprätta och genomföra en enskild handlingsplan eller en uppsättning handlingsplaner för att ta itu med de prioriterade spridningsvägar som medlemsstaten har identifierat enligt punkt 1. Handlingsplanerna ska innehålla tidplaner för åtgärderna och en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas samt vid behov frivilliga åtgärder och riktlinjer för god praxis för att hantera de prioriterade spridningsvägarna och förhindra oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter i unionen.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa samordning i syfte att upprätta en enskild handlingsplan eller en uppsättning handlingsplaner som samordnats på lämplig regional nivå i enlighet med artikel 22.1. Om sådana regionala handlingsplaner inte upprättas ska medlemsstaterna upprätta och genomföra handlingsplaner för medlemsstatens territorium, och som i möjligaste mån samordnats på lämplig regional nivå.

4.  De handlingsplaner som avses i punkt 2 i denna artikel ska särskilt innefatta åtgärder grundade på en kostnads-nyttoanalys, för att

5.  De handlingsplaner som upprättats i enlighet med punkt 2 ska snarast överlämnas till kommissionen. Medlemsstaterna ska se över handlingsplanerna och överlämna dem till kommissionen åtminstone vart sjätte år.