|
+BILAGA II |
BILAGA II
BILAGA II KOLDIOXIDAVTRYCK 1. Tillämpningsområde Denna bilaga innehåller grundläggande uppgifter om hur koldioxidavtrycket ska beräknas. Den metod för beräkning och kontroll av koldioxidavtrycket som ska föreskrivas genom den delegerade akt som antas enligt artikel 7 ska bygga på de väsentliga delarna i denna bilaga, överensstämma med den senaste versionen av kommissionens metod för produkters miljöavtryck (PEF) och relevanta regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR) samt återspegla internationella avtal och tekniska och vetenskapliga framsteg på området livscykelanalys. Beräkningen av koldioxidavtrycket under livscykeln ska omfatta den materiallista, den energi och de hjälpmaterial som används i en viss tillverkningsanläggning för att producera en viss batterimodell. I synnerhet måste de elektroniska komponenterna, till exempel ska batterihanteringsenheter och säkerhetsenheter, och katodmaterialen identifieras på ett korrekt sätt, eftersom de kan bli den viktigaste bidragande faktorn för batteriets koldioxidavtryck. 2. Definitioner I denna bilaga gäller följande definitioner:
a)
aktivitetsuppgifter: information kopplad till processer för modellering av livscykelinventeringar (LCI), där varje aggregerat LCI-resultat från de processkedjor som motsvarar aktiviteterna för en process multipliceras med motsvarande aktivitetsuppgifter och därefter läggs samman för att få fram processens koldioxidavtryck.
b)
materiallista: förteckning över de råmaterial, underenheter, intermediära enheter, delkomponenter och delar, och de mängder av varje som behövs för att tillverka batteriet.
c)
företagsspecifika uppgifter: direkt uppmätta eller insamlade uppgifter från en eller flera anläggningar (anläggningsspecifika uppgifter) som är representativa för företagets verksamhet; sådana uppgifter kallas också primäruppgifter.
d)
funktionell enhet: kvalitativa och kvantitativa aspekter av de funktioner, tjänster, eller båda, som batteriet levererar.
e)
livscykel: de på varandra följande och sammanhängande stadierna i ett produktsystem, från anskaffning av råmaterial eller utvinning ur naturresurser till slutligt bortskaffande (ISO 14040:2006 eller en motsvarande standard).
f)
livscykelinventering, (LCI): den sammanlagda mängden av utbyten mellan elementärflöden, avfallsflöden och produktflöden i ett LCI-dataset.
g)
dataset för livscykelinventering, (LCI-dataset): ett dokument eller en fil med livscykelinformation för en specificerad produkt eller annan referens, webbplats eller process, som kan omfatta beskrivande metadata och kvantitativ livscykelinventering; det omfattar ett dataset för en enhetsprocess, ett delvis aggregerat dataset eller ett aggregerat dataset.
h)
referensflöde: ett mått för de utflöden från processer i ett visst produktsystem som krävs för att uppfylla den funktion som uttrycks av den funktionella enheten (baserat på ISO 14040:2006 eller en motsvarande standard).
i)
sekundära uppgifter: uppgifter som inte direkt samlas in eller mäts från en specifik process inom försörjningskedjan för företaget eller uppskattas av det företaget utan hämtas från en tredjeparts LCI-databas eller andra källor. Sådana uppgifter omfattar genomsnittliga industriuppgifter, till exempel offentliggjorda produktionsuppgifter, statlig statistik och statistik från branschorganisationer, liksom litteraturstudier, tekniska studier och patent, och kan också baseras på finansiella uppgifter och innehålla indirekta uppgifter och andra generiska data samt också innefattar primäruppgifter som genomgår ett horisontellt aggregeringssteg.
j)
systemgräns: de aspekter som ingår i eller utesluts ur livscykelfaserna. Dessutom ska de harmoniserade reglerna för beräkning av batteriers koldioxidavtryck omfatta alla ytterligare definitioner som behövs för tolkningen av dem. 3. Funktionell enhet och referensflöde Den funktionella enheten definieras som en kWh (kilowattimme) av den totala energi som batterisystemet levererar under batteriets livslängd, mätt i kWh. Den totala energin erhålls genom att antalet cykler multipliceras med mängden levererad energi under varje cykel. Referensflödet är den batterivikt som batteriet behövs för att fylla en angiven funktion och ska mätas i kg batteri per kWh av den totala energi som batteriet levererar under sin livslängd. De kvantitativa inflödes- och utflödesuppgifter som samlas in av tillverkaren för att kvantifiera koldioxidavtrycket ska beräknas i relation till referensflödet. Genom undantag från första stycket definieras, för reservbatterier vilkas primära funktion är att säkerställa en kraftkällas kontinuitet, den funktionella enheten som förmågan att tillhandahålla en kWmin (kilowattminut) reservkraftskapacitet när som helst under batteriets livslängd. Följaktligen är referensflödet för reservbatterier den batterivikt som behövs för att fylla en angiven funktion och ska mätas i kg batteri per kWmin reservkraftskapacitet dividerat med batteriets livslängd i år. De kvantitativa inflödes- och utflödesuppgifter som samlas in av tillverkarna av reservbatterier för att kvantifiera koldioxidavtrycket ska beräknas i relation till detta referensflöde. I undantagsfall, såsom för batterier för elhybridfordon, kan en annan funktionell enhet komma att definieras genom metoden. 4. Systemgräns Följande livscykelfaser och berörda processer ska ingå i systemgränsen:
Följande processer som ingår i livscykelfaserna ska undantas från systemgränsen:
—
Tillverkning av utrustning för montering och materialåtervinning av batterier, eftersom koldioxidsavtryckseffekterna har beräknats som försumbara i PEFCR-reglerna för uppladdningsbara batterier med hög energitäthet för mobila tillämpningar.
—
Batterimontering som använder systemkomponenter från tillverkaren av originalutrustningen (OEM-tillverkaren); denna process motsvarar huvudsakligen mekanisk montering inom ramen för OEM-tillverkarens monteringslinje för utrustning eller fordon; den specifika energi- eller materialförbrukningen för denna specifika process är försumbar jämfört med tillverkningsprocessen för OEM-komponenter.
Användningsfasen ska undantas från beräkningen av livscykelns koldioxidavtryck, eftersom den inte direkt påverkas av tillverkarna, såvida det inte kan visas att de val som görs av batteritillverkare i konstruktionsskedet kan bidra på ett icke försumbart sätt till det koldioxidavtrycket. 5. Användning av företagsspecifika och sekundära dataset På grund av det stora antalet batterikomponenter och tillverkningsprocessernas komplexitet ska den ekonomiska aktören, när så är motiverat, begränsa användningen av företagsspecifika uppgifter i analysen av processer och komponenter till de batterispecifika delarna. Alla aktivitetsuppgifter som rör batteriets anod, katod, elektrolyt, separator och cellhölje ska avse en specifik batterimodell som produceras i en viss produktionsanläggning. Således ska standardaktivitetsuppgifter inte användas. Batterispecifika aktivitetsuppgifter ska användas i kombination med relevanta sekundära dataset. Eftersom deklarationen om koldioxidavtryck är specifik för en batterimodell som tillverkas i en definierad produktionsanläggning ska det inte vara tillåtet att använda uppgifter som samlats in från andra anläggningar som producerar samma batterimodell. När det sker en ändring av den materiallista eller energimix som används för att tillverka en batterimodell ska det göras en ny beräkning av batterimodellens koldioxidavtryck. I de harmoniserade regler som föreskrivs genom en delegerad akt som avses i artikel 7.1 ska ingå detaljerade modeller avseende följande livscykelfaser:
—
Anskaffning och förbearbetning för råmaterial.
—
Produktion.
—
Distribution.
—
Egen elproduktion.
—
Batterierna är förbrukade.
6. Konsekvensbedömning avseende koldioxidavtryck Batteriets koldioxidavtryck ska beräknas med hjälp av den metod för påverkansbedömning avseende klimatförändringar som rekommenderas i 2019 års rapport från gemensamma forskningscentrumet med titeln Suggestions for updating the Product Environmental Footprint (PEF) method (ej översatt till svenska).: Resultaten ska redovisas som karakteriserade resultat utan normalisering och viktning. Förteckningen över de karakteriseringsfaktorer som ska användas finns på europeiska plattformen för livscykelanalys 7. Kompensationer Kompensationerna beräknas i förhållande till en baslinje som representerar ett hypotetiskt scenario för de utsläpp som hade förekommit utan de lindringsåtgärder som genererar kompensationerna. Kompensationer ska inte tas med i koldioxidavtrycksdeklarationen, men får rapporteras separat som ytterligare miljöinformation och användas för kommunikationsändamål. 8. Prestandaklasser för koldioxidavtryck Beroende på fördelningen av värdena i koldioxidavtrycksdeklarationerna för batterier som släpps ut på marknaden, ska ett lämpligt antal prestandaklasser att fastställas, där kategori A är den bästa klassen med lägst koldioxidavtryck under livscykeln, för att möjliggöra marknadsdifferentiering av batterikategorierna i artikel 7.1. Tröskelvärdet för varje prestandaklass och dess omfattning ska fastställas på grundval av fördelningen av prestanda för de batterikategorier i artikel 7.1 som släppts ut på marknaden under de senaste tre åren, de förväntade tekniska förbättringarna och andra tekniska faktorer. 9. Högsta tröskelvärden för koldioxidavtryck På grundval av den information som samlas in genom koldioxidavtrycksdeklarationerna och den relativa fördelningen av prestandaklasserna för koldioxidavtryck för batterimodeller som har släppts ut på marknaden, och med beaktande av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på området, ska kommissionen fastställa högsta tröskelvärden för koldioxidavtryck under hela livscykeln för batterikategorierna i artikel 7.1, efter att ha gjort en särskild konsekvensbedömning för att fastställa dessa tröskelvärden. När kommissionen fastställer högsta tröskelvärden för koldioxidavtryck under hela livscykeln enligt första stycket ska den ta hänsyn till hur koldioxidavtrycksvärdena fördelas mellan de batterier som finns på marknaden, hur stora framsteg som har gjorts med att minska koldioxidavtrycket från batterier som släpps ut på marknaden och hur tröskelvärden för koldioxidavtryck under hela livscykeln faktiskt har bidragit och potentiellt kan bidra till unionens mål om hållbar rörlighet och klimatneutralitet senast 2050. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|