|
+Artikel 10 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader ---+Article 10 1. ---+Article 10 2. ---+Article 10 3. ---+Article 10 4. ---+Article 10 5. ---+Article 10 6. ---+Article 10 7. |
Artikel 10 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnaderArtikel 10 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader 1. Ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader ska beräknas på värderingsexponeringsnivå (”Ytterligare värdejusteringar för individuella slutavräkningskostnader”). 2. När ett institut har beräknat en ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet för en värderingsexponering som baseras på ett exitpris (exit price), kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnad bedömas ha noll värde. 3. Om ett institut tillämpar det undantag som avses i punkt 5 i artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013, kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader bedömas ha noll värde, under förutsättning att institutet kan styrka att det är till 90 % säker på att tillräcklig likviditet finns för att stödja utgången ur de dithörande värderingsexponeringarna till medelpris (”mid-price”). 4. Om en värderingsexponering inte kan visas ha noll ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader ska instituten använda de datakällor som definieras i artikel 3. I detta fall ska beräkningen av ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader utföras på det sätt som beskrivs i punkterna 5 och 6 i denna artikel. 5. Institut ska beräkna ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader på värderingsexponeringar som är hänförliga till varje värderingsindata som använts i den relevanta värderingsmodellen.
a)
Finkornigheten (granulariteten) vid vilken de ytterligare värdejusteringarna för slutavräkningskostnader ska bedömas ska vara någon av följande:
i)
Där de löses upp, all värderingsindata som krävs för att beräkna ett exitpris för värderingspositionen.
ii)
Priset på instrumentet,
b)
Varje värderingsindata som avses i led a i ska behandlas separat. Om värderingsindata består av en parametermatris, ska institut bedöma ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader baserat på de värderingsexponeringar som kan hänföras till varje parameter inom den matrisen. Om värderingsindata inte avser omsättningsbara instrument ska instituten uttryckligen kartlägga (map) värderingsingångsparametern och de dithörande värderingsexponeringen till en uppsättning på marknaden omsättningsbara instrument. Institut får minska antalet parametrar i värderingsindata för att beräkna ytterligare värdejusteringar med användning av varje tänkbar lämplig metod förutsatt att de reducerade parametrarna uppfyller samtliga följande krav:
i)
Det totala värdet av den reducerade värderingsexponeringen är detsamma som det totala värdet av den ursprungliga värderingsexponeringen.
ii)
Den reducerade uppsättningen parametrar kan tilldelas en uppsättning på marknaden omsättningsbara instrument.
iii)
Varianskvotmåttet 2 som definieras nedan över variansmått 1, baserat på grundval av tidigare observerade data från de närmast föregående 100 handelsdagarna, är mindre än 0,1. I denna punkt ska variansmått 1 betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserad på den oreducerade värderingsindatan och variansmått 2 betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserad på de oreducerade värderingsindata minus värderingsexponeringen baserad på den reducerade värderingsindatan.
c)
Om ett minskat antal parametrar används för beräkningen av ytterligare värdejusteringar, ska bestämningen att kriterierna i led b är uppfyllda underställas oberoende kontrollfunktionsgranskning och intern validering minst en gång om året. 6. Ytterligare värdejusteringar på grund av slutavräkningskostnader ska fastställas enligt följande:
a)
Om det finns tillräckliga data för att konstruera ett intervall av rimliga marginaler (spreads) mellan köp- och säljkurs för en värderingsindata ska institut skatta en punkt inom det intervall där de är till 90 % säkra på att den marginal (spread) de kan uppnå om de gick ur värderingsexponeringen skulle vara till det priset eller ett bättre pris.
b)
Om det finns otillräckliga data för att konstruera ett rimligt intervall av marginaler (spreads) mellan köp- och säljkurs ska instituten använda en expertbaserad metod med användning av tillgänglig kvalitativ och kvantitativ information för att uppnå en nivå av säkerhet i det försiktiga värdet som motsvarar det som uppställs som mål när det föreligger ett intervall av rimliga värden. Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna om för vilka värderingsexponeringar denna metod tillämpas, och den metodik som använts för att fastställa den ytterligare värdejusteringen.
c)
Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader genom att tillämpa 50 % av den uppskattade marginalen (spreaden) mellan köp- och säljkurs beräknad i enlighet med antingen led a eller led b på värderingsexponeringarna som hänför sig till den värderingsindata som definieras i punkt 5. 7. Instituten ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringsnivå per kategori för slutavräkningskostnader genom att för de enskilda ytterligare värdejusteringarna för slutavräkningskostnader tillämpa formeln för antingen metod 1 eller metod 2 i bilagan. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|