KAPITEL III HUVUDMETOD FÖR ATT BESTÄMMA YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERINGAR

Artikel 7

Översikt av huvudmetoden

1.  Instituten ska beräkna de ytterligare värdejusteringarna enligt huvudmetoden genom att tillämpa följande tvåstegsmetod:

2.  Vid tillämpning av punkt 1 a ska institut beräkna ytterligare värdejusteringar på kategorinivå på ett av följande sätt:

Vid tillämpning av punkt b i) ska ”orealiserade nettovinsten” betyda förändringen, om den är positiv, i verkligt värde sedan handeln inleddes, bestämd enligt principen ”först in – först ut”.

Artikel 8

Allmänna bestämmelser för beräkningen av ytterligare värderingsjusteringar enligt huvudmetoden

1.  För tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde för vilka en ändring i redovisningsvärdering har en partiell inverkan eller noll inverkan på kärnprimärkapitalet ska ytterligare värdejusteringar endast beräknas baserat på den andel av redovisningsvärderingsförändringen som påverkar kärnprimärkapitalet.

2.  När det gäller de ytterligare värdejusteringar på kategorinivå som beskrivs i artiklarna 14–17 ska institut sträva efter att uppnå en tillförlitlighetsnivå för det försiktiga värdet som motsvarar den som anges i artiklarna 9–13.

3.  Ytterligare värdejusteringar ska anses vara de tillkommande värdejusteringar som krävs för att uppnå det identifierade försiktiga värdet, utöver all eventuell justering som tillämpats i institutets verkliga värde som kan identifieras som inriktad på att hantera samma källa till värderingsosäkerhet som de ytterligare värdejusteringarna. Om en justering som tillämpats i institutets verkliga värde inte kan identifieras som inriktad på att hantera en specifik kategori ytterligare värdejusteringar på den nivå där de ifrågavarande ytterligare värdejusteringarna beräknas, ska den justeringen inte inkluderas i beräkningen av ytterligare värdejusteringar.

4.  Ytterligare värdejusteringar ska alltid vara positiva, inbegripet på värderingsexponeringsnivå, kategorinivå, både före och efter aggregering.

Artikel 9

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet

1.  Ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet ska beräknas på värderingsexponeringsnivå.

2.  Den ytterligare värdejusteringen för marknadsprisosäkerhet ska endast anses ha noll värde när båda av följande villkor är uppfyllda:

3.  När en värderingsexponering exponeringen inte kan visas ha noll ytterligare värdejustering, när de bedömer ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet ska instituten använda de datakällor som definieras i artikel 3. I detta fall ska beräkningen av ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet utföras enligt beskrivningen i punkterna 4 och 5.

4.  Institut ska beräkna ytterligare värdejusteringar på värderingsexponeringar avseende varje värderingsindata (valuation input) som använts i den relevanta värderingsmodellen.

▼C1

▼B

5.  Ytterligare värdejusteringar på grund av marknadsprisosäkerhet ska bestämmas enligt följande:

6.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen per kategorinivå för marknadsprisosäkerhet genom att på ytterligare värdejusteringar för individuell marknadsprisosäkerhet tillämpa de formler för antingen metod 1 eller metod 2 som anges i bilagan.

Artikel 10

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader

1.  Ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader ska beräknas på värderingsexponeringsnivå (”Ytterligare värdejusteringar för individuella slutavräkningskostnader”).

2.  När ett institut har beräknat en ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet för en värderingsexponering som baseras på ett exitpris (exit price), kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnad bedömas ha noll värde.

3.  Om ett institut tillämpar det undantag som avses i punkt 5 i artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013, kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader bedömas ha noll värde, under förutsättning att institutet kan styrka att det är till 90 % säker på att tillräcklig likviditet finns för att stödja utgången ur de dithörande värderingsexponeringarna till medelpris (”mid-price”).

4.  Om en värderingsexponering inte kan visas ha noll ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader ska instituten använda de datakällor som definieras i artikel 3. I detta fall ska beräkningen av ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader utföras på det sätt som beskrivs i punkterna 5 och 6 i denna artikel.

5.  Institut ska beräkna ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader på värderingsexponeringar som är hänförliga till varje värderingsindata som använts i den relevanta värderingsmodellen.

6.  Ytterligare värdejusteringar på grund av slutavräkningskostnader ska fastställas enligt följande:

7.  Instituten ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringsnivå per kategori för slutavräkningskostnader genom att för de enskilda ytterligare värdejusteringarna för slutavräkningskostnader tillämpa formeln för antingen metod 1 eller metod 2 i bilagan.

Artikel 11

Beräkning av ytterligare värdejustering för modellrisk

1.  Institut ska uppskatta en ytterligare värdejustering för modellrisk för varje värderingsmodell (individuell ytterligare värdejustering för modellrisk) genom att beakta värderingsmodellrisk som uppstår till följd av det kan förekomma en rad olika modeller eller modellkalibreringar som används av marknadsaktörer, och avsaknaden av ett fast exitpris för den specifika produkt som värderas. Institut ska inte beakta värderingsmodellrisk som uppstår på grund av kalibreringar från marknadshärledda parametrar, vilka ska fångas in enligt artikel 9.

2.  Den ytterligare värdejusteringen för modellrisk ska beräknas med användning av någon av de metoder som definieras i punkterna 3 och 4.

3.  Om möjligt ska institut beräkna den ytterligare värdejusteringen för modellrisk genom att bestämma ett intervall av rimliga värderingar som tas fram genom alternativa lämpliga modellerings- och kalibreringsmetoder. I detta fall ska institut skatta en punkt inom det resulterande värderingsintervallet där de är till 90 % säkra på att de skulle kunna gå ur värderingsexponeringen till det priset eller ett bättre pris.

4.  Om institut inte kan använda den metod som definieras i punkt 3, ska de tillämpa en expertbaserad metod för att uppskatta den ytterligare värdejusteringen för modellrisk.

5.  Den expertbaserade metoden ska beakta samtliga följande faktorer:

Institut ska meddela de behöriga myndigheterna för vilka modeller denna metod tillämpas, och den metod som använts för att bestämma den ytterligare värdejusteringen.

6.  Om instituten använder den metod som beskrivs i punkt 4, ska metodens försiktighet bekräftas årligen genom att jämföra följande:

7.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringsnivån per kategori för modellrisk genom att för de individuella ytterligare värdejusteringarna för modellrisk tillämpa formeln för antingen metod 1 eller metod 2 i bilagan.

Artikel 12

Beräkning av ytterligare värdejustering för ej intjänade kreditmarginaler (credit spreads)

1.  Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för ej intjänade räntemarginaler så att den återspeglar värderingsosäkerheten i fråga om den justering som krävs enligt den tillämpliga redovisningsramen för att inkludera nuvärdet av förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang på derivatpositioner.

2.  Institut ska inkludera den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till marknadsprisosäkerhet inom kategorin ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet. Den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till osäkerhet om slutavräkningskostnad ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader. Den del av den ytterligare värdejusteringen som avser modellrisk ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för modellrisk.

Artikel 13

Beräkning av ytterligare värdejustering för investerings- och finansieringskostnader

1.  Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för investerings- och finansieringskostnader för att återspegla värderingsosäkerheten i de finansieringskostnader som används vid bedömningen av exitpriset enligt den tillämpliga redovisningsramen.

2.  Institut ska inkludera den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till marknadsprisosäkerhet inom kategorin ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet. Den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till osäkerhet om slutavräkningskostnad ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader. Den del av den ytterligare värdejusteringen som avser modellrisk ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för modellrisk.

Artikel 14

Beräkning av ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner

1.  Institut ska skatta en ytterligare värdejustering för en koncentrerad position för koncentrerade värderingspositioner (”individuell ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner”) genom att tillämpa följande trestegsmetod:

2.  Vid tillämpningen av led a i punkt 1 ska följande övervägas vid identifieringen av koncentrerade värderingspositioner:

3.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen på kategorinivå för ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner som summan av individuella ytterligare värdejusteringar för koncentrerade positioner.

Artikel 15

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader

1.  Om ett institut beräknar ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet och slutavräkningskostnad för en värderingsposition, som implicerar att man helt går ur exponeringen, får institutet uppskatta en ytterligare värdejustering för framtida administrativa kostnader till noll.

2.  Om en värderingsexponering inte kan visas ha en ytterligare värdejustering beräknad till noll enligt punkt 1, ska instituten beräkna den ytterligare värdejusteringen för framtida administrativa kostnader (individuella ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader) som beaktar de administrativa kostnaderna och framtida risksäkringskostnaderna under den förväntade livslängden för de värderingsexponeringar för vilka ett direkt exitpris inte tillämpas för den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader, med effekten av en räntesats som ungefärligen motsvarar den riskfria räntan inräknad.

3.  Vid tillämpning av punkt 2, ska framtida administrativa kostnader inkludera alla tillkommande personalkostnader och fasta kostnader som sannolikt kommer att uppstå vid förvaltningen av portföljen, men en minskning av dessa kostnader kan antas i takt med att storleken på portföljen minskar.

4.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen på kategorinivå för ytterligare värdejustering för framtida administrativa kostnader som summan av individuella ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader.

Artikel 16

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för förtida avveckling

Instituten ska skatta en ytterligare värdejustering för förtida avveckling som beaktar de potentiella förluster som uppkommer till följd av icke kontraktsenliga förtida avvecklingar av handel för kunders räkning. Den ytterligare värdejusteringen för förtida avveckling ska beräknas med hänsyn till den procentandel av handeln för kunders räkning som tidigare har avvecklats i förtid och de förluster som uppstår i sådana fall.

Artikel 17

Beräkning av ytterligare värdejustering för operativ risk

1.  Institut ska skatta en ytterligare värdejustering för operativ risk genom att bedöma de potentiella förluster som kan uppkomma till följd av operativa risker som sammanhänger med värderingsprocesser. I denna uppskattning ska ingå en bedömning av värderingspositioner som bedöms vara riskutsatta under processen med substansgranskningen av balansräkningen, inklusive sådana som följer av rättsliga tvister.

2.  Om ett institut tillämpar den avancerade mätningsmetoden för operativ risk på det sätt som närmare anges i del tre avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, får det rapportera en ytterligare värdejustering för operativ risk beräknad till noll, förutsatt att det företer bevis för att den operativa risken i samband med värderingsprocesser, såsom den bestäms enligt punkt 1, i full utsträckning beaktats i beräkningen enligt den avancerade mätningsmetoden.

3.  I andra fall än de som avses i punkt 2 ska institutet beräkna en operativ en ytterligare värdejustering för operativ risk på 10 % av summan av de totala ytterligare värdejusteringarna på kategorinivå för marknadsprisosäkerhet och slutavräkningskostnader.