+KAPITEL III HUVUDMETOD FÖR ATT BESTÄMMA YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERINGAR
---+Artikel 7 Översikt av huvudmetoden
------+Article 7 1.
------+Article 7 2.
---+Artikel 8 Allmänna bestämmelser för beräkningen av ytterligare värderingsjusteringar enligt huvudmetoden
------+Article 8 1.
------+Article 8 2.
------+Article 8 3.
------+Article 8 4.
---+Artikel 9 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet
------+Article 9 1.
------+Article 9 2.
------+Article 9 3.
------+Article 9 4.
------+Article 9 5.
------+Article 9 6.
---+Artikel 10 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader
------+Article 10 1.
------+Article 10 2.
------+Article 10 3.
------+Article 10 4.
------+Article 10 5.
------+Article 10 6.
------+Article 10 7.
---+Artikel 11 Beräkning av ytterligare värdejustering för modellrisk
------+Article 11 1.
------+Article 11 2.
------+Article 11 3.
------+Article 11 4.
------+Article 11 5.
------+Article 11 6.
------+Article 11 7.
---+Artikel 12 Beräkning av ytterligare värdejustering för ej intjänade kreditmarginaler (credit spreads)
------+Article 12 1.
------+Article 12 2.
---+Artikel 13 Beräkning av ytterligare värdejustering för investerings- och finansieringskostnader
------+Article 13 1.
------+Article 13 2.
---+Artikel 14 Beräkning av ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner
------+Article 14 1.
------+Article 14 2.
------+Article 14 3.
---+Artikel 15 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader
------+Article 15 1.
------+Article 15 2.
------+Article 15 3.
------+Article 15 4.
---+Artikel 16 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för förtida avveckling
---+Artikel 17 Beräkning av ytterligare värdejustering för operativ risk
------+Article 17 1.
------+Article 17 2.
------+Article 17 3.

KAPITEL III HUVUDMETOD FÖR ATT BESTÄMMA YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERINGAR

KAPITEL III HUVUDMETOD FÖR ATT BESTÄMMA YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERINGAR

1. Översikt

,
Rubrik Reglering
Artikel 7 Översikt av huvudmetoden

Artikel 7

Översikt av huvudmetoden

1.  Instituten ska beräkna de ytterligare värdejusteringarna enligt huvudmetoden genom att tillämpa följande tvåstegsmetod:

a) 

De ska beräkna ytterligare värdejusteringar för var oh en av de kategorier som beskrivs i punkterna 10 och 11 i artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013 (ytterligare värdejusteringar på kategorinivå) enligt punkt 2 i den artikeln.

b) 

De ska summera de belopp som led a resulterar i för varje ytterligare värdejustering på kategorinivå för att bestämma de totala ytterligare värdejusteringarna enligt artikel 1.

2.  Vid tillämpning av punkt 1 a ska institut beräkna ytterligare värdejusteringar på kategorinivå på ett av följande sätt:

a) 

Enligt artiklarna 9–17.

b) 

Enligt en nödfallsmetod, om artiklarna 9–17 inte är möjliga att tillämpa för vissa positioner, med vars hjälp de ska identifiera de därtill hörande finansiella instrumenten och beräkna en ytterligare värdejustering som summan av följande:

i) 

100 % av den orealiserade nettovinsten på de därtill hörande finansiella instrumenten.

ii) 

10 % av det nominella värdet av de därtill hörande finansiella instrumenten när det gäller derivat.

iii) 

25 % av det absoluta värdet av differensen mellan det verkliga värdet och den orealiserade vinsten, såsom den bestäms i punkt i), på de därtill hörande finansiella instrumenten när det gäller tillgångar utom derivat.

Vid tillämpning av punkt b i) ska ”orealiserade nettovinsten” betyda förändringen, om den är positiv, i verkligt värde sedan handeln inleddes, bestämd enligt principen ”först in – först ut”.

Artikel 8 Allmänna bestämmelser för beräkningen av ytterligare värderingsjusteringar enligt huvudmetoden

Artikel 8

Allmänna bestämmelser för beräkningen av ytterligare värderingsjusteringar enligt huvudmetoden

1.  För tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde för vilka en ändring i redovisningsvärdering har en partiell inverkan eller noll inverkan på kärnprimärkapitalet ska ytterligare värdejusteringar endast beräknas baserat på den andel av redovisningsvärderingsförändringen som påverkar kärnprimärkapitalet.

2.  När det gäller de ytterligare värdejusteringar på kategorinivå som beskrivs i artiklarna 14–17 ska institut sträva efter att uppnå en tillförlitlighetsnivå för det försiktiga värdet som motsvarar den som anges i artiklarna 9–13.

3.  Ytterligare värdejusteringar ska anses vara de tillkommande värdejusteringar som krävs för att uppnå det identifierade försiktiga värdet, utöver all eventuell justering som tillämpats i institutets verkliga värde som kan identifieras som inriktad på att hantera samma källa till värderingsosäkerhet som de ytterligare värdejusteringarna. Om en justering som tillämpats i institutets verkliga värde inte kan identifieras som inriktad på att hantera en specifik kategori ytterligare värdejusteringar på den nivå där de ifrågavarande ytterligare värdejusteringarna beräknas, ska den justeringen inte inkluderas i beräkningen av ytterligare värdejusteringar.

4.  Ytterligare värdejusteringar ska alltid vara positiva, inbegripet på värderingsexponeringsnivå, kategorinivå, både före och efter aggregering.

Artikel 9 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet

Artikel 9

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet

1.  Ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet ska beräknas på värderingsexponeringsnivå.

2.  Den ytterligare värdejusteringen för marknadsprisosäkerhet ska endast anses ha noll värde när båda av följande villkor är uppfyllda:

a) 

Institutet har antingen solida bevis för ett marknadspris för en värderingsexponering eller kan ett pris bestämmas från tillförlitliga data på grundval av en likvid tvåvägsmarknad på det sätt som beskrivs i artikel 338.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

De marknadsdatakällor som anges i artikel 3.2 indikerar ingen materiell värderingsosäkerhet.

3.  När en värderingsexponering exponeringen inte kan visas ha noll ytterligare värdejustering, när de bedömer ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet ska instituten använda de datakällor som definieras i artikel 3. I detta fall ska beräkningen av ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet utföras enligt beskrivningen i punkterna 4 och 5.

4.  Institut ska beräkna ytterligare värdejusteringar på värderingsexponeringar avseende varje värderingsindata (valuation input) som använts i den relevanta värderingsmodellen.

a) 

Finkornigheten (granulariteten) vid vilken de ytterligare värdejusteringarna i fråga ska bedömas ska vara någon av följande:

i) 

Där bryts ned, alla värderingsindata som krävs för att beräkna ett aktuellt marknadspris, exitpris (exit price), för värderingspositionen.

ii) 

Priset på instrumentet.

▼C1

b) 

Var och en av de värderingsindata som avses i led a i ska behandlas separat. Om en värderingsindata består av en parametermatris, ska ytterligare värdejusteringar beräknas baserade på värderingsexponeringar avseende varje parameter inom den matrisen. Om en värderingsindata inte hänför sig till omsättningsbara instrument ska institut kartlägga värderingsindatan och den dithörande värderingsexponeringen till en uppsättning omsättningsbara marknadsinstrument. Institut får minska antalet parametrar i värderingsindata för att beräkna ytterligare värdejusteringar med användning av varje tänkbar lämplig metod förutsatt att de reducerade parametrarna uppfyller samtliga följande krav:

i) 

Det totala värdet av den reducerade värderingsexponeringen är detsamma som det totala värdet av den ursprungliga värderingsexponeringen.

ii) 

Den reducerade uppsättningen parametrar kan kartläggas till en uppsättning på marknaden omsättningsbara instrument.

iii) 

Varianskvotmåttet 2 som definieras nedan över variansmått 1 som definieras nedan, baserat på tidigare observerade data från de närmast föregående 100 handelsdagarna, är mindre än 0,1.

I denna punkt ska ”variansmått 1” betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserat på den oreducerade värderingsindatan och ”variansmått 2” ska betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserat på den oreducerade värderingsindatan minus värderingsexponeringen baserad på den reducerade värderingsindatan.

c) 

Om ett minskat antal parametrar används vid beräkningen av ytterligare värdejusteringar, ska bestämmandet att de kriterier som anges i led b har uppfyllts underställas oberoende kontrollfunktionsgranskning av nettningsmetoden och intern validering minst en gång om året.

▼B

5.  Ytterligare värdejusteringar på grund av marknadsprisosäkerhet ska bestämmas enligt följande:

a) 

Om det finns tillräckliga data för att konstruera ett intervall av rimliga värden för en värderingsindata:

i) 

För en värderingsindata om intervallet av rimliga värden baseras på exitpriser (exit price) ska institut skatta en punkt inom det intervall där de är till 90 % säkra på att de skulle kunna gå ur exponeringen till det priset eller ett bättre pris.

ii) 

För värderingsindata om intervallet av rimliga värden utgår från medelpriser mellan köp- och säljpris (”mid prices”) ska institut skatta en punkt inom det intervall där de är till 90 % säkra på att det medelvärde de skulle kunna uppnå om de gick ur värderingsexponeringen skulle vara till det priset eller ett bättre pris.

b) 

Om otillräckliga data finns för att konstruera ett rimligt intervall av värden för en värderingsindata, ska institut använda en expertbaserad metod med användning av tillgänglig kvalitativ och kvantitativ information för att uppnå en nivå av tillförlitlighet i det försiktiga värdet för värderingsindatan som motsvarar det som ställts upp som mål i led a. Institut ska till behöriga myndigheter meddela de värderingsexponeringar för vilka denna metod tillämpas, och den metod som använts för att bestämma den ytterligare värdejusteringen.

c) 

Instituten ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för marknadsprisosäkerhet baserad på en av följande metoder:

i) 

De ska tillämpa differensen mellan de värderingsindatavärden som uppskattats enligt antingen led a eller led b, och de värderingsindatavärden som använts för att beräkna verkligt värde för varje värderingspositions värderingsexponering.

ii) 

De ska kombinera de värderingsindatavärden som uppskattats enligt antingen led a eller led b och de ska omvärdera värderingspositionerna baserade på de värdena. Instituten ska därefter ta skillnaden mellan de omvärderade positionerna och positioner redovisade till verkligt värde.

6.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen per kategorinivå för marknadsprisosäkerhet genom att på ytterligare värdejusteringar för individuell marknadsprisosäkerhet tillämpa de formler för antingen metod 1 eller metod 2 som anges i bilagan.

Artikel 10 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader

Artikel 10

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader

1.  Ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader ska beräknas på värderingsexponeringsnivå (”Ytterligare värdejusteringar för individuella slutavräkningskostnader”).

2.  När ett institut har beräknat en ytterligare värdejustering för marknadsprisosäkerhet för en värderingsexponering som baseras på ett exitpris (exit price), kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnad bedömas ha noll värde.

3.  Om ett institut tillämpar det undantag som avses i punkt 5 i artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013, kan den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader bedömas ha noll värde, under förutsättning att institutet kan styrka att det är till 90 % säker på att tillräcklig likviditet finns för att stödja utgången ur de dithörande värderingsexponeringarna till medelpris (”mid-price”).

4.  Om en värderingsexponering inte kan visas ha noll ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader ska instituten använda de datakällor som definieras i artikel 3. I detta fall ska beräkningen av ytterligare värdejustering för slutavräkningskostnader utföras på det sätt som beskrivs i punkterna 5 och 6 i denna artikel.

5.  Institut ska beräkna ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader på värderingsexponeringar som är hänförliga till varje värderingsindata som använts i den relevanta värderingsmodellen.

a) 

Finkornigheten (granulariteten) vid vilken de ytterligare värdejusteringarna för slutavräkningskostnader ska bedömas ska vara någon av följande:

i) 

Där de löses upp, all värderingsindata som krävs för att beräkna ett exitpris för värderingspositionen.

ii) 

Priset på instrumentet,

b) 

Varje värderingsindata som avses i led a i ska behandlas separat. Om värderingsindata består av en parametermatris, ska institut bedöma ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader baserat på de värderingsexponeringar som kan hänföras till varje parameter inom den matrisen. Om värderingsindata inte avser omsättningsbara instrument ska instituten uttryckligen kartlägga (map) värderingsingångsparametern och de dithörande värderingsexponeringen till en uppsättning på marknaden omsättningsbara instrument. Institut får minska antalet parametrar i värderingsindata för att beräkna ytterligare värdejusteringar med användning av varje tänkbar lämplig metod förutsatt att de reducerade parametrarna uppfyller samtliga följande krav:

i) 

Det totala värdet av den reducerade värderingsexponeringen är detsamma som det totala värdet av den ursprungliga värderingsexponeringen.

ii) 

Den reducerade uppsättningen parametrar kan tilldelas en uppsättning på marknaden omsättningsbara instrument.

iii) 

Varianskvotmåttet 2 som definieras nedan över variansmått 1, baserat på grundval av tidigare observerade data från de närmast föregående 100 handelsdagarna, är mindre än 0,1.

I denna punkt ska variansmått 1 betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserad på den oreducerade värderingsindatan och variansmått 2 betyda värderingsexponeringens resultatvarians baserad på de oreducerade värderingsindata minus värderingsexponeringen baserad på den reducerade värderingsindatan.

c) 

Om ett minskat antal parametrar används för beräkningen av ytterligare värdejusteringar, ska bestämningen att kriterierna i led b är uppfyllda underställas oberoende kontrollfunktionsgranskning och intern validering minst en gång om året.

6.  Ytterligare värdejusteringar på grund av slutavräkningskostnader ska fastställas enligt följande:

a) 

Om det finns tillräckliga data för att konstruera ett intervall av rimliga marginaler (spreads) mellan köp- och säljkurs för en värderingsindata ska institut skatta en punkt inom det intervall där de är till 90 % säkra på att den marginal (spread) de kan uppnå om de gick ur värderingsexponeringen skulle vara till det priset eller ett bättre pris.

b) 

Om det finns otillräckliga data för att konstruera ett rimligt intervall av marginaler (spreads) mellan köp- och säljkurs ska instituten använda en expertbaserad metod med användning av tillgänglig kvalitativ och kvantitativ information för att uppnå en nivå av säkerhet i det försiktiga värdet som motsvarar det som uppställs som mål när det föreligger ett intervall av rimliga värden. Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna om för vilka värderingsexponeringar denna metod tillämpas, och den metodik som använts för att fastställa den ytterligare värdejusteringen.

c) 

Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader genom att tillämpa 50 % av den uppskattade marginalen (spreaden) mellan köp- och säljkurs beräknad i enlighet med antingen led a eller led b på värderingsexponeringarna som hänför sig till den värderingsindata som definieras i punkt 5.

7.  Instituten ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringsnivå per kategori för slutavräkningskostnader genom att för de enskilda ytterligare värdejusteringarna för slutavräkningskostnader tillämpa formeln för antingen metod 1 eller metod 2 i bilagan.

Artikel 11 Beräkning av ytterligare värdejustering för modellrisk

Artikel 11

Beräkning av ytterligare värdejustering för modellrisk

1.  Institut ska uppskatta en ytterligare värdejustering för modellrisk för varje värderingsmodell (individuell ytterligare värdejustering för modellrisk) genom att beakta värderingsmodellrisk som uppstår till följd av det kan förekomma en rad olika modeller eller modellkalibreringar som används av marknadsaktörer, och avsaknaden av ett fast exitpris för den specifika produkt som värderas. Institut ska inte beakta värderingsmodellrisk som uppstår på grund av kalibreringar från marknadshärledda parametrar, vilka ska fångas in enligt artikel 9.

2.  Den ytterligare värdejusteringen för modellrisk ska beräknas med användning av någon av de metoder som definieras i punkterna 3 och 4.

3.  Om möjligt ska institut beräkna den ytterligare värdejusteringen för modellrisk genom att bestämma ett intervall av rimliga värderingar som tas fram genom alternativa lämpliga modellerings- och kalibreringsmetoder. I detta fall ska institut skatta en punkt inom det resulterande värderingsintervallet där de är till 90 % säkra på att de skulle kunna gå ur värderingsexponeringen till det priset eller ett bättre pris.

4.  Om institut inte kan använda den metod som definieras i punkt 3, ska de tillämpa en expertbaserad metod för att uppskatta den ytterligare värdejusteringen för modellrisk.

5.  Den expertbaserade metoden ska beakta samtliga följande faktorer:

a) 

Komplexiteten i de produkter som är relevanta för modellen.

b) 

De många olika slagen av möjliga matematiska metoder och modellparametrar, där dessa inte hänför sig till marknadsvariabler.

c) 

den grad i vilken marknaden för relevanta produkter är ”enkelriktad”.

d) 

förekomsten av risker i relevanta produkter som inte går att säkra mot.

e) 

modellens lämplighet i att fånga in hur pay-off för produkterna i portföljen förhåller sig.

Institut ska meddela de behöriga myndigheterna för vilka modeller denna metod tillämpas, och den metod som använts för att bestämma den ytterligare värdejusteringen.

6.  Om instituten använder den metod som beskrivs i punkt 4, ska metodens försiktighet bekräftas årligen genom att jämföra följande:

a) 

De ytterligare värdejusteringarna beräknade med hjälp av den metod som beskrivs i punkt 4, om den tillämpades på ett väsentligt urval av de värderingsmodeller för vilka institutet tillämpar metoden i punkt 3, och

b) 

de ytterligare värdejusteringar som metoden i punkt 3 ger upphov till för samma urval av värderingsmodeller.

7.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringsnivån per kategori för modellrisk genom att för de individuella ytterligare värdejusteringarna för modellrisk tillämpa formeln för antingen metod 1 eller metod 2 i bilagan.

Artikel 12 Beräkning av ytterligare värdejustering för ej intjänade kreditmarginaler (credit spreads)

Artikel 12

Beräkning av ytterligare värdejustering för ej intjänade kreditmarginaler (credit spreads)

1.  Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för ej intjänade räntemarginaler så att den återspeglar värderingsosäkerheten i fråga om den justering som krävs enligt den tillämpliga redovisningsramen för att inkludera nuvärdet av förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang på derivatpositioner.

2.  Institut ska inkludera den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till marknadsprisosäkerhet inom kategorin ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet. Den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till osäkerhet om slutavräkningskostnad ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader. Den del av den ytterligare värdejusteringen som avser modellrisk ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för modellrisk.

Artikel 13 Beräkning av ytterligare värdejustering för investerings- och finansieringskostnader

Artikel 13

Beräkning av ytterligare värdejustering för investerings- och finansieringskostnader

1.  Institut ska beräkna den ytterligare värdejusteringen för investerings- och finansieringskostnader för att återspegla värderingsosäkerheten i de finansieringskostnader som används vid bedömningen av exitpriset enligt den tillämpliga redovisningsramen.

2.  Institut ska inkludera den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till marknadsprisosäkerhet inom kategorin ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet. Den del av den ytterligare värdejusteringen som hänför sig till osäkerhet om slutavräkningskostnad ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för slutavräkningskostnader. Den del av den ytterligare värdejusteringen som avser modellrisk ska inkluderas i kategorin ytterligare värdejusteringar för modellrisk.

Artikel 14 Beräkning av ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner

Artikel 14

Beräkning av ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner

1.  Institut ska skatta en ytterligare värdejustering för en koncentrerad position för koncentrerade värderingspositioner (”individuell ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner”) genom att tillämpa följande trestegsmetod:

a) 

De ska identifiera koncentrerade värderingspositioner.

b) 

För varje identifierad koncentrerad värdering värderingsposition, för vilken det saknas ett tillämpligt marknadspris för storleken på värderingpositionen, ska de skatta en försiktig avyttringsperiod (exit period).

c) 

Om den försiktiga exitperioden överstiger 10 dagar, ska de skatta en ytterligare värdejustering med hänsyn till volatiliteten i värderingsindata, volatiliteten i marginalen mellan köp- säljkurs (bid offer spread) och den hypotetiska exitstrategins effekt på marknadspriserna.

2.  Vid tillämpningen av led a i punkt 1 ska följande övervägas vid identifieringen av koncentrerade värderingspositioner:

a) 

Storleken på alla värderingspositioner i förhållande till likviditeten på den berörda marknaden.

b) 

Institutets förmåga att handla på den marknaden.

c) 

Den genomsnittliga dagliga marknadsvolymen och institutets typiska dagliga handelsvolym.

Institut ska fastställa och dokumentera den metod som tillämpats för att bestämma koncentrerade värderingspositioner för vilka en ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner ska beräknas.

3.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen på kategorinivå för ytterligare värdejustering för koncentrerade positioner som summan av individuella ytterligare värdejusteringar för koncentrerade positioner.

Artikel 15 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader

Artikel 15

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader

1.  Om ett institut beräknar ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet och slutavräkningskostnad för en värderingsposition, som implicerar att man helt går ur exponeringen, får institutet uppskatta en ytterligare värdejustering för framtida administrativa kostnader till noll.

2.  Om en värderingsexponering inte kan visas ha en ytterligare värdejustering beräknad till noll enligt punkt 1, ska instituten beräkna den ytterligare värdejusteringen för framtida administrativa kostnader (individuella ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader) som beaktar de administrativa kostnaderna och framtida risksäkringskostnaderna under den förväntade livslängden för de värderingsexponeringar för vilka ett direkt exitpris inte tillämpas för den ytterligare värdejusteringen för slutavräkningskostnader, med effekten av en räntesats som ungefärligen motsvarar den riskfria räntan inräknad.

3.  Vid tillämpning av punkt 2, ska framtida administrativa kostnader inkludera alla tillkommande personalkostnader och fasta kostnader som sannolikt kommer att uppstå vid förvaltningen av portföljen, men en minskning av dessa kostnader kan antas i takt med att storleken på portföljen minskar.

4.  Institut ska beräkna den totala ytterligare värdejusteringen på kategorinivå för ytterligare värdejustering för framtida administrativa kostnader som summan av individuella ytterligare värdejusteringar för framtida administrativa kostnader.

Artikel 16 Beräkning av ytterligare värdejusteringar för förtida avveckling

Artikel 16

Beräkning av ytterligare värdejusteringar för förtida avveckling

Instituten ska skatta en ytterligare värdejustering för förtida avveckling som beaktar de potentiella förluster som uppkommer till följd av icke kontraktsenliga förtida avvecklingar av handel för kunders räkning. Den ytterligare värdejusteringen för förtida avveckling ska beräknas med hänsyn till den procentandel av handeln för kunders räkning som tidigare har avvecklats i förtid och de förluster som uppstår i sådana fall.

Artikel 17 Beräkning av ytterligare värdejustering för operativ risk

Artikel 17

Beräkning av ytterligare värdejustering för operativ risk

1.  Institut ska skatta en ytterligare värdejustering för operativ risk genom att bedöma de potentiella förluster som kan uppkomma till följd av operativa risker som sammanhänger med värderingsprocesser. I denna uppskattning ska ingå en bedömning av värderingspositioner som bedöms vara riskutsatta under processen med substansgranskningen av balansräkningen, inklusive sådana som följer av rättsliga tvister.

2.  Om ett institut tillämpar den avancerade mätningsmetoden för operativ risk på det sätt som närmare anges i del tre avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, får det rapportera en ytterligare värdejustering för operativ risk beräknad till noll, förutsatt att det företer bevis för att den operativa risken i samband med värderingsprocesser, såsom den bestäms enligt punkt 1, i full utsträckning beaktats i beräkningen enligt den avancerade mätningsmetoden.

3.  I andra fall än de som avses i punkt 2 ska institutet beräkna en operativ en ytterligare värdejustering för operativ risk på 10 % av summan av de totala ytterligare värdejusteringarna på kategorinivå för marknadsprisosäkerhet och slutavräkningskostnader.

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav
Källa Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
Källa Krav
  • Builddate: 26.06.2020 00:00:00 -Doknr: CELEX:32016R0101
  • EULAW -

    EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

    DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.