|
+BILAGA IV REGLER OCH INDIKATORER AVSEENDE KRITERIER FÖR PROJEKT |
BILAGA IV REGLER OCH INDIKATORER AVSEENDE KRITERIER FÖR PROJEKT
BILAGA IV REGLER OCH INDIKATORER AVSEENDE KRITERIER FÖR PROJEKT 1. Ett projekt av gemensamt intresse med en betydande gränsöverskridande verkan är ett projekt på en medlemsstats territorium som uppfyller följande villkor:
a)
Överföring av el: projektet innebär att nätets överföringskapacitet eller den tillgängliga kapaciteten för kommersiella flöden ökas vid medlemsstatens gräns mot en eller flera andra medlemsstater, där detta leder till en ökning av nätets gränsöverskridande överföringskapacitet med minst 500 megawatt (MW) vid medlemsstatens gräns mot en eller flera andra medlemsstater jämfört med om projektet inte tagits i drift, eller att energiisoleringen för icke-sammanlänkade system i en eller flera medlemsstater minskas och att den gränsöverskridande överföringskapaciteten vid gränsen mellan två medlemsstater ökas med minst 200 megawatt.
b)
Lagring av el: projektet tillför minst 225 MW installerad kapacitet och har en lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på 250 gigawattimmar.
c)
Smarta elnät: projektet avser utrustning och anläggningar på högspännings- och medelspänningsnivå och omfattar systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för överförings- och distributionssystem eller systemansvariga för distributionssystem från minst två medlemsstater. Projektet får omfatta endast systemansvariga för distributionssystem om dessa kommer från minst två olika medlemsstater och om driftskompatibilitet säkerställs. Projektet ska uppfylla minst två av följande kriterier: Det omfattar 50 000 användare, producenter, konsumenter eller prosumenter av el, det täcker ett förbrukningsområde på minst 300 gigawattimmar per år och åtminstone 20 % av den elförbrukning som är kopplad till projektet härrör från intermittenta förnybara energikällor eller minskar energiisoleringen för icke-sammanlänkade system i en eller flera medlemsstater. Projektet måste inte inkludera en fysisk gemensam gräns. För projekt som rör små enskilda system enligt definitionen i artikel 2.42 i direktiv (EU) 2019/944, inbegripet öar, ska dessa spänningsnivåer motsvara den högsta spänningsnivån i det relevanta elsystemet.
d)
Överföring av vätgas: projektet möjliggör överföring av vätgas över de berörda medlemsstaternas gränser eller ökar den befintliga gränsöverskridande kapaciteten för transport av vätgas vid en gräns mellan två medlemsstater med minst 10 % jämfört med hur det var innan projektet togs i drift, visar tillräckligt tydligt att det är en väsentlig del av ett planerat gränsöverskridande vätgasnät och ger tillräckliga bevis för befintliga planer och samarbete med grannländer och nätoperatörer, eller, för projekt som minskar energiisoleringen för icke sammanlänkade system i en eller flera medlemsstater, syftar till att direkt eller indirekt leverera till minst två medlemsstater.
e)
Anläggningar för lagring eller mottagning av vätgas enligt punkt 3 i bilaga II: projektet syftar till att direkt eller indirekt leverera till minst två medlemsstater.
f)
Elektrolysanläggningar: projektet tillför minst 50 MW installerad kapacitet från en enskild elektrolysanläggning eller från en grupp elektrolysanläggningar som utgör ett enda samordnat projekt och medför direkta eller indirekta fördelar för minst två medlemsstater och, specifikt för projekt på öar och ösystem, stöder innovativa och andra lösningar som inbegriper minst två medlemsstater med en betydande positiv inverkan på unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050 och bidrar avsevärt till hållbarheten för öarnas energisystem och unionens energisystem.
g)
Smarta gasnät: projektet inbegriper systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för överförings- och distributionssystem eller systemansvariga för distributionssystem från minst två medlemsstater. Systemansvariga för distributionssystem får delta, men endast med stöd av de systemansvariga för överföringssystemen från minst två medlemsstater som är nära knutna till projektet och säkerställer driftskompatibilitet.
h)
Överföring av havsbaserad förnybar el: projektet är utformat för att överföra el från havsbaserade produktionsanläggningar med en kapacitet på minst 500 MW och möjliggör överföring av el till en specifik medlemsstats landbaserade nät, vilket ökar den tillgängliga volymen förnybar el på den inre marknaden. Projektet utvecklas i områden med låg spridning av havsbaserad förnybar el och uppvisar en betydande positiv inverkan på unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050 och bidrar avsevärt till hållbarheten i energisystemet och marknadsintegrationen utan att hämma gränsöverskridande kapacitet och flöden.
i)
Koldioxidprojekt: projektet används för att transportera och i förekommande fall lagra mänskligt genererad koldioxid från minst två medlemsstater. 2. Ett projekt av ömsesidigt intresse med betydande gränsöverskridande verkan är ett projekt som uppfyller följande villkor:
a)
Projekt av ömsesidigt intresse som omfattas av kategorin i punkt 1 a och f i bilaga II: projektet innebär att nätets överföringskapacitet eller den tillgängliga kapaciteten för kommersiella flöden ökas vid medlemsstatens gräns mot ett eller flera tredjeländer och medför betydande fördelar, antingen direkt eller indirekt (via sammanlänkning med ett tredjeland), enligt de särskilda kriterier som anges i artikel 4.3, på unionsnivå. Beräkningen av fördelarna för medlemsstaterna ska utföras och offentliggöras av Entso för el inom ramen för den unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen.
b)
Projekt av ömsesidigt intresse som omfattas av kategorin i punkt 3 i bilaga II: vätgasprojektet möjliggör överföring av vätgas över gränsen mellan en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer och visar sig medföra betydande fördelar, antingen direkt eller indirekt (via sammanlänkning med ett tredjeland), enligt de särskilda kriterier som anges i artikel 4.3, på unionsnivå. Beräkningen av fördelarna för medlemsstaterna ska utföras och offentliggöras av Entso för gas inom ramen för den unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen.
c)
Projekt av ömsesidigt intresse som omfattas av kategorin i punkt 5 i bilaga II: projektet kan användas för att transportera och lagra mänskligt genererad koldioxid från minst två medlemsstater och ett tredjeland. 3. Vid projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, c, d och f i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Överföring av producerad förnybar energi till större förbrukningscentrum och lagringsanläggningar ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att
i)
vid överföring av el uppskatta den produktionskapacitet från förnybara energikällor (uttryckt i MW per teknikslag) som ansluts och överförs till följd av projektet, jämfört med den totala produktionskapacitet från dessa typer av förnybara energikällor som planeras i den berörda medlemsstaten fram till 2030 enligt de nationella energi- och klimatplaner som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999,
ii)
vid lagring av energi jämföra den nya kapacitet som projektet tillför med den totala befintliga kapaciteten för samma lagringsteknik i det analysområde som avses i bilaga V.
b)
Marknadsintegration, konkurrens och systemflexibilitet ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att
i)
för gränsöverskridande projekt, inklusive reinvesteringsprojekt, beräkna inverkan på nätets överföringskapacitet i båda effektöverföringsriktningarna, mätt i effekt (MW) samt deras bidrag till uppnåendet av sammanlänkningsmålet på minst 15 %, och för projekt med betydande gränsöverskridande verkan, inverkan på nätets överföringskapacitet vid gränserna mellan berörda medlemsstater, mellan berörda medlemsstater och tredjeländer eller inom berörda medlemsstater samt på balanseringen av tillgång och efterfrågan och nätdriften i berörda medlemsstater,
ii)
för det analysområde som avses i bilaga V bedöma vilken inverkan på produktions- och överföringskostnaderna i hela energisystemet och på konvergensen i fråga om marknadspriserna som projektet medför enligt olika planeringsscenarier, varvid särskild hänsyn ska tas till variationer i rangordningen.
c)
Försörjningstrygghet, driftskompatibilitet och säker systemdrift ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att bedöma projektets inverkan på förväntad förlorad last i det analysområde som avses i bilaga V med avseende på tillräcklig produktions- och överföringskapacitet under ett antal karakteristiska belastningsperioder, varvid hänsyn ska tas till förväntade förändringar i fråga om extrema klimatbetingade väderhändelser och deras inverkan på infrastrukturens resiliens. Projektets inverkan på en oberoende och tillförlitlig kontroll över systemdriften och systemtjänsterna ska i förekommande fall mätas. 4. Vid projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 1 e i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Hållbarhetsnivån ska mätas genom en bedömning av nätens kapacitet att ansluta och transportera intermittent förnybar energi.
b)
Försörjningstrygghet ska mätas genom en bedömning av förlusterna i distributions- eller överföringsnäten, eller bådadera, procentuellt utnyttjande (dvs. genomsnittsbelastning) av elnätets komponenter, nätkomponenternas tillgänglighet (relaterat till planerat och oplanerat underhåll) och dess inverkan på nätprestandan samt på avbrott och deras varaktighet och frekvens, även vid klimatrelaterade avbrott.
c)
Marknadsintegration ska mätas genom en bedömning av användningen av innovativa lösningar i systemdrift, minskad energiisolering, sammanlänkning samt graden av integrering av andra sektorer och underlättande av nya affärsmodeller och marknadsstrukturer.
d)
Nätsäkerhet, flexibilitet och leveranskvalitet ska mätas genom en bedömning av den innovativa metoden för systemflexibilitet, cybersäkerhet, effektiv driftskompatibilitet mellan nivån för systemansvariga för överföringssystem respektive systemansvariga för distributionssystem, kapaciteten att inkludera efterfrågeflexibilitet, lagring, energieffektivitetsåtgärder, kostnadseffektiv användning av digitala verktyg och IKT för övervaknings- och kontrolländamål, elsystemets stabilitet och spänningskvaliteten. 5. Vid vätgasprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 3 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Hållbarhet ska mätas som ett projekts bidrag till minskade växthusgasutsläpp i olika slutanvändningstillämpningar i sektorer där det är svårt att genomföra minskningar såsom industrin eller transportsektorn, flexibilitet och säsongsbunden lagring av el från förnybara källor, eller integrering av förnybar och koldioxidsnål vätgas, i syfte att beakta marknadens behov och främja förnybar vätgas.
b)
Marknadsintegration och driftskompatibilitet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för integrering av marknadsområden, priskonvergens och systemets allmänna flexibilitet.
c)
Försörjningstrygghet och flexibilitet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för vätgasförsörjningens resiliens, mångfald och flexibilitet.
d)
Konkurrens ska mätas genom en bedömning av projektets bidrag till diversifiering av försörjningen, inbegripet underlättande av tillgången till inhemska källor för vätgasförsörjning. 6. Vid projekt för smarta gasnät som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 2 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Hållbarhetsnivån ska mätas genom en bedömning av andelen förnybara och koldioxidsnåla gaser som är integrerade i gasnätet, de därmed sammanhängande minskningarna av växthusgasutsläpp i förhållande till den totala utfasningen av fossila bränslen från systemet och tillfredsställande upptäckt av läckage.
b)
Leveranskvalitet och försörjningstrygghet ska mätas genom en bedömning av förhållandet mellan säker tillgång till gas och efterfrågetoppar, andelen import som ersatts av lokala förnybara och koldioxidsnåla gaser, systemdriftens stabilitet samt avbrott och deras varaktighet och frekvens per kund.
c)
Möjliggörande av flexibilitetstjänster såsom efterfrågeflexibilitet och lagring genom underlättande av smart sektorsintegration med hjälp av nya kopplingar till andra energibärare och energisektorer ska mätas genom en bedömning av de kostnadsbesparingar som möjliggörs i sammankopplade energisektorer och energisystem, såsom kraftvärmesystem, transportsektorn och industrin. 7. För elektrolysprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 4 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Hållbarhet ska mätas genom en bedömning av andelen förnybar vätgas eller koldioxidsnål vätgas, i synnerhet från förnybara källor, som uppfyller kriterierna i punkt 4 a ii i bilaga II och som är integrerad i nätet, eller en uppskattning av användningen av syntetiska bränslen av sådant ursprung och de därmed sammanhängande minskningarna av växthusgasutsläppen.
b)
Försörjningstrygghet ska mätas genom en bedömning av dess bidrag till nätdriftens säkerhet, stabilitet och effektivitet, bland annat genom en bedömning av i vilken mån inskränkningar av produktionen av förnybar energi har undvikits.
c)
Möjliggörande av flexibilitetstjänster såsom efterfrågeflexibilitet och lagring genom underlättande av smart sektorsintegration med hjälp av nya kopplingar till andra energibärare och energisektorer ska mätas genom en bedömning av de kostnadsbesparingar som möjliggörs i sammankopplade energisektorer och energisystem, såsom gas-, vätgas- och kraftvärmenät, transport- och industrisektorerna. 8. För koldioxidinfrastruktur som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 5 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
a)
Hållbarhet ska mätas genom en bedömning av projektets totala förväntade minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln och avsaknaden av alternativa tekniska lösningar såsom, men inte begränsat till, energieffektivitet, elektrifiering som integrerar förnybara energikällor, för att uppnå samma nivå av minskningar av växthusgasutsläppen som den mängd koldioxid som ska avskiljas vid sammanlänkade industrianläggningar, till en jämförbar kostnad och enligt en jämförbar tidsplan, med beaktande av växthusgasutsläppen från den energi som krävs för avskiljning, transport och lagring av koldioxid, beroende på vad som är tillämpligt, med beaktande av infrastrukturen, inbegripet, i tillämpliga fall, annan potentiell framtida användning.
b)
Resiliens och tillförlitlighet ska mätas genom en bedömning av infrastrukturens tillförlitlighet.
c)
Begränsningen av miljöbelastning och miljörisker genom permanent koldioxidneutralisering. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|