Artikel 26 Allmänna principer för resolutionsverktyg

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna har de befogenheter som är nödvändiga för att tillämpa resolutionsverktygen på en enhet som avses i artikel 1.1 a–e som uppfyller villkoren för resolution enligt artikel 19.1 eller 20.3.

2.   En resolutionsmyndighet ska, om den beslutar att tillämpa ett resolutionsverktyg gentemot en enhet som avses i artikel 1.1 a–e, och denna resolutionsåtgärd skulle resultera i att förluster bärs av borgenärer, särskilt försäkringstagare, eller skulle leda till att deras fordringar omstruktureras eller konverteras, utöva befogenheten att skriva ned eller konvertera kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 35 omedelbart innan eller samtidigt som resolutionsverktyget tillämpas.

Eventuella intäkter, som genereras efter återvinning av eventuella rimliga och regelrätt ådragna utgifter i samband med användningen av resolutionsverktygen eller utövandet av eventuella resolutionsbefogenheter till följd av tillämpningen av något resolutionsverktyg i enlighet med punkt 5, ska först användas för att ersätta enhetens försäkringstagare och andra borgenärer i den mån deras fordringar har skrivits ned utan att ha fått full ersättning.

Konvertering av kvalificerade skulder till kapitalinstrument får tillämpas på försäkringsfordringar endast i fall där resolutionsmyndigheten motiverar att resolutionsmålen inte kan uppnås med hjälp av andra resolutionsverktyg, eller att konvertering av försäkringsfordringar skulle leda till ett bättre skydd för försäkringstagarna jämfört med användning av något annat resolutionsverktyg och nedskrivning av deras fordringar.

3.   Resolutionsverktygen är följande:

Resolutionsmyndigheterna får tillämpa resolutionsverktygen var för sig eller i kombination, med undantag för verktyget för avskiljande av tillgångar och skulder, som endast får tillämpas i kombination med ett annat resolutionsverktyg.

4.   När enbart verktyget för försäljning av affärsverksamhet och broföretagverktyget används, och när de verktygen används för att överföra endast delar av tillgångar, rättigheter eller skulder i företaget i resolution, ska den resterande delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller den resterande delen av en enhet som avses i artikel 1.1 b–e, varifrån tillgångarna, rättigheterna eller skulderna har överförts, avvecklas enligt ett normalt insolvensförfarande. Denna avveckling ska ske inom rimlig tid, med hänsyn till eventuella behov för den resterande delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller den resterande delen av en enhet som avses i artikel 1.1 b–e att tillhandahålla tjänster eller stöd enligt artikel 45 för att göra det möjligt för den mottagande enheten att utöva de verksamheter eller tjänster som förvärvats genom överföringen, och eventuella andra skäl som innebär att den resterande delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller den resterande delen av en enhet som avses i artikel 1.1 b–e måste fortsätta att fungera för att resolutionsmålen ska kunna uppnås eller för att de principer som fastställs i artikel 22 ska kunna följas.

5.   Resolutionsmyndigheten och eventuella finansieringsarrangemang som agerar i enlighet med artikel 81, eller resolutionsmyndigheten på eventuella finansieringsarrangemangs vägnar, får återvinna eventuella rimliga och regelrätta utgifter som uppkommit i samband med tillämpningen av resolutionsverktygen eller utövandet av resolutionsbefogenheterna på ett eller flera av följande sätt:

6.   Medlemsstaterna ska säkerställa att regler i nationell insolvensrätt om möjligheten att förklara rättshandlingar som är till skada för borgenärer ogiltiga eller icke verkställbara inte är tillämpliga på överföring av tillgångar, rättigheter eller skulder från ett företag i resolution till en annan enhet genom användning av ett resolutionsverktyg eller utövande av en resolutionsbefogenhet.

7.   Medlemsstaterna får ge resolutionsmyndigheterna ytterligare verktyg och befogenheter som kan utövas när en sådan enhet som avses i artikel 1.1 a–e uppfyller de villkor för resolution som anges i artikel 19.1 eller 20.3 under förutsättning att

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna, i den mån något resolutionsverktyg inte är tillämpligt på en enhet som omfattas av artikel 1.1 till följd av dess särskilda juridiska form som ömsesidigt företag eller kooperativ sammanslutning, har de befogenheter som är nödvändiga för att tillämpa verktyg som i så stor utsträckning som möjligt liknar dem som förtecknas i punkt 3 i den här artikeln, inbegripet vad gäller deras verkan.