|
+BILAGA I ÅTGÄRDER |
BILAGA I ÅTGÄRDER
BILAGA I ÅTGÄRDER Teknisk beskrivning av programmet: åtgärdernas omfattning Programmets inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder ska genomföras i enlighet med följande tekniska beskrivning: Specifikt mål 1 – Högpresterande datorsystem Programmet ska genomföra den europeiska strategin för högpresterande datorsystem (high performance computing, HPC) genom att stödja ett fullskaligt unionsekosystem som tillhandahåller den HPC- och datakapacitet som krävs för att Europa ska kunna konkurrera på global nivå. Syftet med strategin är att införa en HPC- och datainfrastruktur i världsklass med exaskalakapacitet mellan 2022 och 2023, och med post-exaskalasystem mellan 2026 och 2027, för att förse unionen med en egen oberoende och konkurrenskraftig HPC-teknikförsörjning, uppnå spetskompetens inom HPC-tillämpningar och bredda tillgången till och användningen av HPC. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål ska inbegripa följande:
1.
En gemensam upphandlingsram som möjliggör en gemensamt utformad metod för förvärv av ett integrerat nätverk av HPC i världsklass, som innefattar förvärv av en superdator- och datainfrastruktur i exaskala. Det nätverket kommer att vara lättillgängligt för offentliga och privata användare, i synnerhet för små och medelstora företag, oavsett i vilken medlemsstat de är belägna, och för forskningsändamål, i enlighet med förordning (EU) 2018/1488.
2.
En gemensam upphandlingsram för förvärv av superdatorinfrastruktur i post-exaskala, inklusive integrering med kvantdatorteknik.
3.
Samordning och tillräckliga ekonomiska resurser på unionsnivå för att stödja utveckling, upphandling och drift av sådan infrastruktur.
4.
Nätverksskapande för medlemsstaternas HPC- och datakapacitet och stöd till de medlemsstater som önskar uppgradera sin befintliga HPC-kapacitet eller förvärva ny sådan.
5.
Nätverksskapande för nationella kompetenscentrum för högpresterande datasystem, åtminstone ett per medlemsstat med koppling till de nationella centrumen för superdatorteknik, för tillhandahållande av HPC-tjänster till näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag, den akademiska världen och offentliga förvaltningar.
6.
Införande av användarfärdig operativ teknik, särskilt superdatorsystem som en tjänst, utvecklad genom forskning och innovation, för att bygga upp ett integrerat europeiskt HPC-ekosystem som täcker alla segment i den vetenskapliga och industriella värdekedjan (hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankopplingar och avancerade digitala färdigheter). Specifikt mål 2 – Artificiell intelligens Programmet ska bygga upp och stärka grundläggande kapacitet för AI i Europa, inbegripet dataresurser och algoritmkataloger, och göra dem tillgängliga för alla offentliga förvaltningar och företag, och ska stärka och skapa nätverk mellan befintliga och nyligen inrättade test- och experimentanläggningar för AI i medlemsstaterna. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål ska inbegripa följande:
1.
Inrättande av gemensamma europeiska dataområden som tillgängliggör data i hela Europa, inbegripet information som samlats in genom vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, och blir en datakälla för AI-lösningar. Dataområdena ska vara öppna för de offentliga och privata sektorerna. För att öka användningen ska data inom ett dataområde göras interoperabla, i synnerhet genom dataformat som är öppna, maskinläsbara, standardiserade och dokumenterade, både i samspelet mellan de offentliga och privata sektorerna, inom en och samma sektor, och mellan olika sektorer (semantisk interoperabilitet).
2.
Utveckling av gemensamma europeiska bibliotek eller gränssnitt för algoritmbibliotek som gör dem lättillgängliga för alla potentiella europeiska användare på grundval av rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Företag och den offentliga sektorn ska kunna identifiera och införskaffa de lösningar som fungerar bäst för deras behov.
3.
Saminvesteringar med medlemsstater i referensanläggningar i världsklass för testning och experiment under verkliga förhållanden med fokus på AI-tillämpningar inom väsentliga sektorer såsom hälsa, jord- eller miljöövervakning, transport och mobilitet, säkerhet, tillverkning och finans, och andra områden av allmänt intresse. Dessa anläggningar ska vara öppna för alla aktörer i hela Europa och ska vara anslutna till nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter. De anläggningarna ska vara utrustade med eller anslutna till stora dator- och datahanteringssystem, samt den senaste AI-tekniken, inklusive inom framväxande områden såsom neuromorfiska datorsystem, djupinlärning och robotteknik. Specifikt mål 3 – Cybersäkerhet och förtroende Programmet ska stimulera förstärkningen, uppbyggnaden och förvärvet av väsentlig kapacitet för att trygga unionens digitala ekonomi, samhälle och demokrati genom att stärka unionens industriella potential och konkurrenskraft på cybersäkerhetsområdet, och förbättra såväl den privata som den offentliga sektorns kapacitet att skydda medborgare och företag från cyberhot, inbegripet genom att stödja genomförandet av direktiv (EU) 2016/1148. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål ska inbegripa följande:
1.
Saminvesteringar med medlemsstater i sådan avancerad utrustning, infrastruktur och know-how på cybersäkerhetsområdet som är avgörande för att skydda kritisk infrastruktur och den digitala inre marknaden i stort. Sådana saminvesteringar kan inbegripa investeringar i kvantdatorsystem och dataresurser för cybersäkerhet, situationsmedvetenhet i cyberrymden, inbegripet nationella cybernav och gränsöverskridande cybernav som utgör det europeiska systemet med cybersäkerhetsvarningar, samt andra verktyg som ska göras tillgängliga för offentlig och privat sektor i hela Europa.
2.
Utöka den befintliga tekniska kapaciteten och skapa nätverk mellan medlemsstaternas kompetenscentrum och se till att den kapaciteten tillgodoser den offentliga sektorns och industrins behov, inbegripet genom produkter och tjänster som stärker cybersäkerheten och förtroendet på den digitala inre marknaden.
3.
Säkerställa ett brett införande av de senaste effektiva cybersäkerhets- och förtroendelösningarna i alla medlemsstater. Detta införande inbegriper att stärka produkternas säkerhet och trygghet, från utformning till kommersialisering.
4.
Stöd för att överbrygga kompetensgapet inom cybersäkerhet, med beaktande av en jämn könsfördelning, till exempel genom att samordna programmen för cybersäkerhetskompetens, anpassa dem till sektorsspecifika behov och underlätta tillgången till riktad specialiserad utbildning.
5.
Främja solidaritet mellan medlemsstaterna när det gäller att förbereda sig inför och hantera betydande cybersäkerhetsincidenter och storskaliga cybersäkerhetsincidenter genom införande av cybersäkerhetstjänster över gränserna, inbegripet stöd till ömsesidigt bistånd mellan offentliga myndigheter och inrättande av en reserv av betrodda leverantörer av utlokaliserade säkerhetstjänster på unionsnivå. Specifikt mål 4 – Avancerade digitala färdigheter Programmet ska främja tillgång till avancerade digitala färdigheter och möjligheter till utbildning i dessa färdigheter, särskilt i HPC, analys av stordata, AI, teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) och cybersäkerhet för nuvarande och framtida arbetskraft, genom att erbjuda bland annat studenter, nyutexaminerade, nuvarande arbetstagare och medborgare i alla åldrar i behov av kompetensutveckling, oavsett var de befinner sig, möjlighet att förvärva och utveckla dessa färdigheter. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål ska inbegripa följande:
1.
Tillgång till arbetsplatsanknuten utbildning genom praktik i kompetenscentrum och hos företag som inför avancerad digital teknik.
2.
Tillgång till kurser i avancerad digital teknik som ska erbjudas av lärosäten, forskningsinstitut och näringslivets yrkescertifieringsorgan i samarbete med de organ som deltar i programmet (exempel på ämnen som förväntas erbjudas är AI, cybersäkerhet, teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik), HPC och kvantteknik).
3.
Deltagande i kortvarig, specialiserad yrkesutbildning som har certifierats i förväg, till exempel på cybersäkerhetsområdet. Insatserna ska inriktas på avancerade digitala färdigheter avseende specifik teknik. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna, som föreskrivs i artikel 16, ska fungera som förmedlare av utbildningsmöjligheter och skapa förbindelser med utbildningsanordnare. Specifikt mål 5 – Införande och bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet Projekt som främjar införande och bästa användning av digital kapacitet eller interoperabilitet ska betraktas som projekt av gemensamt intresse. I. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål rörande digital omvandling på områden av allmänt intresse ska inbegripa följande:
1.
Modernisering av offentliga förvaltningar:
1.1
Stödja medlemsstaterna i genomförandet av principerna i Tallinndeklaration om e-förvaltning i alla politikområden, och vid behov skapa de register som krävs och sammankoppla dem i fullständig överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679.
1.2
Stödja utformning, pilotförsök med, införande, underhåll, utveckling och främjande av ett sammanhängande ekosystem av gränsöverskridande infrastruktur för digitala tjänster och underlätta sammanhängande, säkra, interoperabla, flerspråkiga gräns- eller sektorsöverskridande end-to-end-lösningar och gemensamma ramar inom offentlig förvaltning. Metoder för bedömning av effekterna och fördelarna ska också ingå.
1.3
Stöd till bedömning, uppdatering och främjande av befintliga gemensamma specifikationer och standarder, samt utveckling, fastställande och främjande av nya gemensamma specifikationer, öppna specifikationer och standarder genom unionens standardiseringsplattformar och i samarbete med europeiska eller internationella standardiseringsorganisationer, beroende på vad som är lämpligt.
1.4
Samarbeta för att skapa ett europeiskt ekosystem av tillförlitliga infrastrukturer, eventuellt med användning av tjänster och tillämpningar baserade på teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik), inbegripet stöd till interoperabilitet och standardisering och främja införande av gränsöverskridande tillämpningar inom unionen.
2.
Hälsa
2.1
Säkerställa att medborgarna har kontroll över sina personuppgifter och kan få tillgång till, dela, använda och förvalta sina personliga hälsouppgifter över gränserna på ett säkert sätt som garanterar deras integritet, oberoende av var de befinner sig eller var uppgifterna lagras, i enlighet med tillämplig lagstiftning om dataskydd. Fullborda infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster och utöka den med nya digitala tjänster avseende förebyggande av sjukdomar, hälso- och sjukvård och stödja införandet av sådana tjänster, på grundval av ett brett stöd genom unionsverksamhet och från medlemsstaterna, i synnerhet i nätverket för e-hälsa enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU ( 11 ).
2.2
Tillgängliggöra bättre data för forskning, förebyggande av sjukdomar och individanpassad hälso- och sjukvård. Säkerställa att europeiska hälsoforskare och vårdpersonal har tillgång till de resurser (gemensamma dataområden, inbegripet datalagring och datorsystem, expertis och analytisk kapacitet) som krävs för att åstadkomma genombrott i fråga om stora eller sällsynta sjukdomar. Målet är att säkerställa en populationsbaserad kohort på minst 10 miljoner människor.
2.3
Tillhandahålla digitala verktyg för medborgarinflytande och personcentrerad vård genom att stödja utbyte av innovativ och bästa praxis inom digital hälsa, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd, särskilt för cybersäkerhet, AI och HPC.
3.
Rättsväsende Möjliggöra sammanhängande och säker gränsöverskridande elektronisk kommunikation inom rättsväsendet och mellan rättsväsendet och andra behöriga organ på områdena civilrätt och straffrätt. Förbättra tillgången till rättslig prövning och rättslig information och förfaranden för medborgare, företag, rättstillämpare och personal inom rättsväsendet genom att tillhandahålla semantiskt interoperabla sammankopplingar till databaser och register samt genom att underlätta tvistlösning utanför domstol online. Främja utveckling och genomförande av innovativ teknik för domstolar och jurister som bland annat grundar sig på AI-lösningar som sannolikt kan effektivisera och påskynda förfaranden (till exempel s.k. legal tech-tillämpningar).
4.
Transport, mobilitet, energi och miljö Införa sådana decentraliserade lösningar och sådan infrastruktur som krävs för storskaliga digitala tillämpningar såsom uppkopplad och automatiserad körning, obemannade luft-, mark-, yt- och undervattensfarkoster, koncept för smart mobilitet, smarta städer, smarta landsbygdsområden eller yttersta randområden, till stöd för transport-, energi- och miljöpolitiken och i samordning med åtgärderna för digitalisering av transport- och energisektorerna inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa.
5.
Utbildning, kultur och media Ge upphovspersoner, kreativ näring och kultursektorer i Europa åtkomst till den senaste digitala tekniken från AI till avancerade datorsystem. Utnyttja det europeiska kulturarvet, inbegripet Europeana, för att stödja utbildning och forskning samt för att främja kulturell mångfald, social sammanhållning och det europeiska samhället. Stödja den digitala teknikens genomslag i utbildning, samt privat och offentligt finansierade kulturinstitutioner.
6.
Andra åtgärder till stöd för den digitala inre marknaden Stödja åtgärder såsom främjande av digitala färdigheter och mediekunnighet och öka medvetenheten bland underåriga, föräldrar och lärare om vilka risker underåriga kan utsättas för online, och metoder för att skydda dem, bekämpning av nätmobbning och spridning av barnpornografi online genom att stödja ett transeuropeiskt nätverk av centrum för säkrare internetanvändning. Främja åtgärder som syftar till att upptäcka och bekämpa avsiktlig spridning av desinformation och därigenom öka unionens övergripande resiliens; stödja ett unionsobservatorium för den digitala plattformsekonomin samt studier och utåtriktad verksamhet. De åtgärder som avses i punkterna 1–6 kan delvis stödjas av europeiska digitala innovationsknutpunkter via samma kapacitet som utvecklats för att bistå industrin i dess digitala omvandling (se punkt II). II. Inledande och, i förekommande fall, senare åtgärder inom ramen för detta mål rörande den digitala omvandlingen av industrin ska inbegripa följande: Bidra till att utöka nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter för att säkerställa tillgången till digital kapacitet för alla företag, i synnerhet små och medelstora företag i unionens samtliga regioner. Sådana bidrag omfattar följande:
1.
Tillgång till gemensamma europeiska dataområden och AI-plattformar och europeiska HPC-system för dataanalys och beräkningsintensiva tillämpningar.
2.
Tillgång till storskaliga testanläggningar för AI och avancerade verktyg för cybersäkerhet.
3.
Tillgång till avancerade digitala färdigheter. De åtgärder som avses i första stycket kommer att samordnas med och komplettera innovationsåtgärderna inom digital teknik som i synnerhet stöds genom Horisont Europa, liksom investeringar i europeiska digitala innovationsknutpunkter som stöds genom Eruf. Bidrag för marknadsintroduktion kan också tillhandahållas från programmet i överensstämmelse med reglerna för statligt stöd. Stöd för tillgång till finansiering för ytterligare steg i deras digitala omvandling kommer att uppnås via finansiella instrument som utnyttjar InvestEU-programmet. Specifikt mål 6 – Halvledare Åtgärder inom ramen för specifikt mål 6 fastställs i bilaga I till förordning (EU) 2023/1781. 1. Översikt
1.1 Referenser1.2 Identifierade krav1.3 Relaterade standarder2. Identifierade krav
3. Relaterade standarder
|