Avdelning I – Syfte, tillämpningsområde och definitioner

De behöriga myndigheterna bör överväga att använda tydliga kvalitativa och/eller kvantitativa kriterier och/eller tröskelvärden för väsentlighet och utnyttja befintliga regelverk, branschstandarder och tillsynserfarenheter. Väsentlighetsbedömningen bör ta höjd för anpassningar över tid, allt eftersom ESG-riskerna utvecklas, nya uppgifter blir tillgängliga och de finansiella enheterna finjusterar de egna riskidentifieringsprocesserna.

Gradvis utvidgning av ESG-faktorernas tillämpningsområde vid ESG-stresstester

De behöriga myndigheterna uppmuntras att fortsätta sina ansträngningar och sin undersökande verksamhet för att gradvis utvidga täckningen till fler ESG-faktorer vid genomförandet av ESG-stresstester, inledningsvis med miljörisker som prioriterat område. I ett första skede bör de behöriga myndigheterna fokusera på klimat- och miljörisker och ta itu med både fysiska risker (t.ex. extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald) och omställningsrisker (t.ex. policy- och prisändringar på marknaden) i syfte att urskilja effekter, även indirekta sådana, på de huvudsakliga riskexponeringarna.

(⁵ ) I enlighet med målen i Parisavtalet (2015).

Denna gradvisa utökning bör åtföljas av kontinuerliga metodologiska finjusteringar, kapacitetsuppbyggnad och deltagande av berörda parter i syfte att säkerställa att finansiella enheter och behöriga myndigheter är förberedda för det utvidgade tillämpningsområdet för ESG-riskbedömningar.

Integrering av ESG-faktorer i befintliga stresstestramar

De behöriga myndigheterna bör sträva efter att fullt ut integrera ESG-faktorer i det övergripande ramverket för stresstester.

De bör se över och vid behov ompröva de typer av ESG-risker som täcks, även på grundval av hur tillgången till uppgifter och användningen av modeller utvecklas över tid.

Sammanlänkning/spridningseffekter mellan finansiella sektorer