Enligt internmetoden ska instituten med undantag för de exponeringar som omfattas av artikel 220 använda det faktiska LGD-värdet (LGD*) som LGD-värde för att vid tillämpning av kapitel 3 beakta betalt kreditriskskydd som är godtagbart enligt detta kapitel. Instituten ska beräkna LGD * enligt följande:
där
|
E
|
= exponeringsvärdet före beaktande av effekten av betalt kreditriskskydd; för en exponering som är säkrad genom en finansiell säkerhet som är godtagbar i enlighet med detta kapitel ska detta belopp beräknas i enlighet med artikel 223.3; när det gäller värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet ska detta belopp vara lika med det kontantbelopp som lånats ut eller de värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet; när det gäller värdepapper som lånats ut eller ställts som säkerhet ska exponeringsvärdet ökas genom tillämpning av volatilitetsjustering (HE) i enlighet med artiklarna 223–227.
|
|
ES
|
= det aktuella värde på det betalda kreditriskskyddet som erhålls efter tillämpning av den volatilitetsjustering som är tillämplig på den typen av betalt kreditriskskydd (HC) och tillämpning av volatilitetsjusteringen för valutaobalanser (Hfx) mellan exponeringen och det betalda kreditriskskyddet, i enlighet med punkterna 2 och 3. ES får inte överstiga följande värde: E·(1
+
HE).
|
|
LGDU
|
= tillämpligt LGD för en exponering utan säkerhet enligt artikel 161.1,
|
|
LGDS
|
= tillämpligt LGD för exponeringar som är säkrade genom den typ av godtagbart betalt kreditriskskydd som används i transaktionen, enligt vad som anges i tabell 1 i punkt 2.
|