+BILAGA V

BILAGA V



BILAGA V

Mall för nationell riskbedömning

Allmän information

Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av den aktuella riskbedömningen ( 13 ).

1.    Beskrivning av systemet

1.1

Ge en kort samlad beskrivning av det regionala gassystemet för varje riskgrupp ( 14 ) som medlemsstaten deltar i, med följande information:

a) 

Ange de viktigaste siffrorna om gasförbrukningen ( 15 ): årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3 och MWh) och uppdelning per kundtyp ( 16 ) samt efterfrågetoppar (totalt och uppdelat per kundkategori i miljoner m3/dag).

b) 

En beskrivning av hur gassystemen i de relevanta riskgrupperna fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från riskgruppernas regioner och för varje medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.

c) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 17 ).

d) 

En beskrivning av följande när det gäller betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för riskgruppen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal daglig uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

e) 

En beskrivning av den inhemska produktionens roll i riskgruppen:

i) 

Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsvis produktionskapacitet och hur denna kan täcka den maximala dygnsvisa förbrukningen.

f) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

1.2

Ge en kort beskrivning av medlemsstatens gassystem med följande information:

a) 

Ange de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen: årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp samt efterfrågetoppar (miljoner m3/dygn).

b) 

En beskrivning av hur gassystemet fungerar på nationell nivå, inklusive infrastrukturen (i den mån detta inte omfattas av punkt 1.1 b). Inkludera i tillämpliga fall systemet för L-gas.

c) 

Identifiering av viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten för gas.

d) 

Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning på nationell nivå av gasimportkällor per ursprungsland.

e) 

En beskrivning av lagringens betydelse och lämna uppgifter om följande:

i) 

Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.

ii) 

Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).

f) 

En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse och lämna uppgifter om följande:

i) 

Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.

ii) 

Maximal dygnsvis produktionskapacitet.

g) 

En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).

2.    Infrastrukturnormer (artikel 5)

Beskriv hur infrastrukturnormerna uppfylls, inklusive de viktigaste värden som används för N – 1-formeln och alternativa lösningar för dess efterlevnad (med medlemsstater med direkt sammanlänkning och åtgärder på efterfrågesidan) och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna, enligt följande:

a) 

N – 1-formeln

i) 

Identifieringen av den största enskilda gasinfrastrukturen.

ii) 

Beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå.

iii) 

Beskrivningen av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen av dem (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).

iv) 

Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).

v) 

Förklaring av resultaten av beräkningen av N – 1-formeln med beaktande av lagringsnivåerna på 30 % respektive 100 % av den maximala arbetsvolymen.

vi) 

Redogörelse för de viktigaste resultaten av simuleringen av N – 1-formeln med hjälp av en hydraulisk modell.

vii) 

Om medlemsstaten så beslutar, en beräkning av N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 2 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 2 a iii).
— 
Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan som vidtagits eller som ska vidtas för att kompensera för ett avbrott i gasförsörjningen och dess förväntade effekter (Deff).
viii) 

Om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för de relevanta riskgrupperna eller med de direkt sammanlänkade medlemsstaterna, gemensam beräkning av N – 1-formeln enligt följande:

— 
Beräkning av N – 1-formeln i enlighet med punkt 5 i bilaga II.
— 
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (om de avviker från de värden som beskrivs i punkt 2 a iii).
— 
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
— 
Redogörelse för de överenskomna arrangemangen för att säkerställa att N – 1-formeln följs.
b) 

Kapacitet för flöden i båda riktningarna

i) 

Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.

ii) 

Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).

iii) 

Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.

3.    Riskidentifiering

Beskriv de riskfaktorer som kan ha negativ inverkan på försörjningstryggheten för gas i medlemsstaten samt sannolikheten för och konsekvenserna av dessa.

En icke-uttömmande förteckning över riskfaktorer som endast i tillämpliga fall enligt den berörda behöriga myndigheten måste ingå i bedömningen enligt följande:

a) 

Politiska riskfaktorer

— 
Avbrott i gasförsörjningen från tredjeländer av olika skäl.
— 
Politisk instabilitet (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Krig eller inbördeskrig (antingen i ursprungslandet eller i transitlandet).
— 
Terrorism.
b) 

Tekniska riskfaktorer

— 
Explosion eller bränder.
— 
Bränder (inom en viss anläggning).
— 
Läckage.
— 
Bristfälligt underhåll.
— 
Funktionsstörning hos utrustning (misslyckad start, driftstörningar osv.).
— 
Brist på el (eller annan energikälla).
— 
IKT-störning (maskinvaru- eller programvarufel, internetproblem, Scada-problem osv.).
— 
It-angrepp.
— 
Konsekvenser av schaktarbeten (grävning, pålning), markarbeten osv.
c) 

Kommersiella/marknadsrelaterade/finansiella riskfaktorer

— 
Avtal med leverantörer i tredjeländer.
— 
Kommersiella tvister.
— 
Kontroll över infrastruktur av enheter i tredjeland som är relevant för försörjningstryggheten för gas, vilket bland annat kan medföra en risk för underinvesteringar, för att diversifieringen undergrävs eller för att unionsrätten inte följs.
— 
Prisvolatilitet.
— 
Underinvesteringar.
— 
Plötsliga, oförutsedda efterfrågetoppar.
— 
Andra risker som kan leda till strukturell ineffektivitet.
d) 

Sociala riskfaktorer

— 
Strejker (inom olika närliggande sektorer, t.ex. gas-, hamn- eller transportsektorn).
— 
Sabotage.
— 
Vandalism.
— 
Stöld.
e) 

Naturliga riskfaktorer

— 
Jordbävningar.
— 
Jordskred.
— 
Översvämningar (kraftigt regn, floder).
— 
Stormar (hav).
— 
Laviner.
— 
Extrema väderförhållanden.
— 
Bränder (utanför anläggningen, t.ex. i närliggande skogar eller på gräsmarker).

Analys

a) 

Ange de relevanta riskfaktorerna för medlemsstaten samt deras sannolikhet och konsekvenser.

b) 

Redogör för de kriterier som används för att fastställa om ett system är utsatt för stora/oacceptabla risker.

c) 

Fastställ en förteckning över relevanta riskscenarier i enlighet med riskfaktorerna och deras sannolikhet och ange hur urvalet gjordes.

4.    Riskanalys och riskbedömning

Analysera den uppsättning av relevanta riskscenarier som anges i punkt 3. Ta med befintliga åtgärder för försörjningstryggheten för gas i simuleringen av riskscenarier, t.ex. infrastrukturstandarden beräknad med hjälp av N – 1-formeln i punkt 2 i bilaga II och försörjningsnormerna för gas. Gör följande för varje riskscenario:

a) 

Beskriv i detalj riskscenariot, inklusive alla antaganden och, i tillämpliga fall, de underliggande metoderna för att beräkna dem.

b) 

Beskriv i detalj resultaten av de simuleringar som utförts, inbegripet en kvantifiering av konsekvenserna (t.ex. icke-levererade gasvolymer, de socioekonomiska konsekvenserna, konsekvenserna för fjärrvärme och konsekvenserna för elproduktion).

5.    Slutsatser

Redogör för de viktigaste resultaten av den gemensamma riskbedömning som medlemsstaterna har medverkat till, inbegripet fastställandet av riskscenarier som kräver vidare åtgärder.

1. Översikt

,

1.1 Referenser

1.2 Identifierade krav

1.3 Relaterade standarder

2. Identifierade krav

Krav

3. Relaterade standarder

Standarder
  • Builddate: 22.06.2026 00:00:00 -Doknr: CELEX:32017R1938
  • EULAW -

    EN: Legal acts of the European Union from EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © European Union. Re-use is authorised by Decision 2011/833/EU, provided the source is acknowledged; the consolidated texts are licensed under CC BY 4.0 (EUR-Lex legal notice). Divided into sections and converted into the GRCA format, the wording unchanged. Only the legislation published in the Official Journal of the European Union is deemed authentic.

    DE: Rechtsakte der Europäischen Union aus EUR-Lex, https://eur-lex.europa.eu/. © Europäische Union. Weiterverwendung nach Beschluss 2011/833/EU mit Quellenangabe gestattet; die konsolidierten Fassungen stehen unter CC BY 4.0 (Rechtlicher Hinweis von EUR-Lex). In Abschnitte aufgeteilt und in das GRCA-Format umgewandelt, der Wortlaut unverändert. Verbindlich sind allein die im Amtsblatt der Europäischen Union veröffentlichten Rechtsakte.